Släktresan

– i dåtid och nutid

  • augusti 2016
    M T O T F L S
    « Jul    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Socialt Nätverk’ Category

Släktforskning hösten 2016

Posted by tagesdotter på augusti 12, 2016

Det är augusti, semestrarna snart slut, skolan och andra utbildningar startar. Ja, vi är helt enkelt inne i vardagen igen.

Sommaren har varit bra för mig och mer innehållsrik om man jämför med fjolårets. Då satt jag mest i en stol och försökte läka ihop så att jag kunde starta cellgiftsbehandlingen för cancern. I år har det varit helt annorlunda, har åkt på dagsutflykter i närområdet och på så sätt turistat hemma. Jag har fått tillbaka livsglädjen och kan planera in i framtiden. Fortfarande måste jag ta det lugnt, klarar inte riktigt att gå på högvarv än. Blir hjärntrött när jag har för mycket på gång samtidigt eller är stressad. Det bara smäller till och jag måste mer eller mindre gå ifrån allt jag håller på mFT 19820823 Kartagårdssläktened och vila.

Min höst startar 20 augusti när mina släktingar kommer från USA. I samband med det blir det en släktträff där vi medlemmar i släkten har möjlighet att träffas. Flera av dem som kommer har jag inte mött förut, sist det var släktmöte i den här familjen var 1982. USA-släkten åker igen 22 augusti så det blir en kort visit på amerikanskt vis. Sommaren har gått åt till att uppdatera släktlistorna och fortsättning blir det i höst.

Efter det blir det att planera för uppstart för de kvällskurser i släktforskning som jag tänker att hålla i höst. Det är alltid spännande att vara kurs(hand)ledare och möta nya och gamla elever, alla är har de olika förutsättningar att ta till sig information och släkt att leta efter.

Webbplatsen Emigrant.se måste få en ansiktslyftning. Det nuvarande designen är egen och har spelat ut sin roll, den är helt enkelt gammal. Den här gången gör jag inte en egen mall utan har hittat en sk template som jag ska ladda ner och omvandla så att mitt material passar in. Bara för att jag laddar ner en färdig mall betyder det inte att jag inte måste programmera för det måste jag. Men det går så mycket lättare när det finns färdiga komponenter.  Webbplatsen kommer att ta hela hösten att göra om. Våren 2015 publicerades uppdateringen av Falbygdsanor.se.

Arbetet fortsätter med min databas Emigranter från Falbygden. Har lite lagt åt sidan att hitta emigranter utom när tillfälle ges, hittills i år har det blivit 94 stycken återfunna. Nej, i stället jobbar jag med själva basen. I början så lade jag in emigranten och hennes/hans familj, var inte så noga med att gå bakåt i tiden och få fram syskon, kusiner i olika led. Nu har jag börjat att ta itu med det. Hittills är Gökhem, Karleby, Marka, Mularp, Tiarp och Åsle gjorda, påbörjat på Sörby. Det gör att familjerna kan bli ganska stora. Den äldsta anan jag har fått fram är en viss Asmundus Electrin 1639-1694, kyrkoherde i Gökhem. Det sägs att halva Gökhems befolkning är ättlingar efter honom och jag är en av dem. Har 10 generationer framåt på honom. Databasen är nu uppe i ca 70 000 individer.

Och naturligtvis ska jag försöka att skriva på denna blogg. Vilka ämnen och hur många artiklar det blir återstår att se.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Gravstensinventerare

Posted by tagesdotter på juli 26, 2016

Vem vill inte se gravstenen på morfars far eller annan släkting? Det vill jag i alla fall.

Att hålla reda på sina släktingars gravar och gravstenar är något som hör till släktforskningen. Besöka gravplatser är ett sätt att komma personen i fråga nära, personen eller personerna blir då inte bara ett namn med uppgifter om födelse och död utan du kan säga hej och ge en hälsning i form av blommor, sten eller annat du väljer att lägga på graven.

Ibland bor man långt ifrån gravplatsen men vill ändå se hur det ser ut. Att då få tillgång till ett foto samt information om var gravplatsen är är guld värt. Det blir ett levande dokument av någon som har funnits i förgången tid.

 

Gravar på svenska kyrkogårdar

Det finns en hel del gravar med gravstenar i Sverige. De flesta av dem är från 1900-talet och framåt. Idag är de mindre då det inte är så många som begravs i kista utan i urna. Urnnedsättningar gör att gravarna inte blir så stora. I minneslundar och askgravlund är inte platsen där askan är utspridd markerad. Vid den sista nämnda finns oftast en plats/sten i närheten som visar vilka vars aska är spridd på platsen. Se mer på Gravregister i Sverige.

Gravarna är en del av vårt kulturarv. Det är mode i hur en grav skulle/ska se ut. Det gör att du kan se olika tidsepoker på en kyrkogård/begravningsplats.

Förr vid kontraktsskrivandet av gravplats kunde det skrivas i evinnerlig tid eller för all framtid. Sånt förekommer inte i dag. 25 år är den vanliga tidsbegränsningen men den kan förlängas, ett sätt är att det begravs fler i graven, tiden flytts fram. En del kyrkogårdsförvaltningar är nitiska och håller strikt på det här att en grav inte ska finnas för alltid. Det finns exempel på att gravar tagits bort innan den andra makan har avlidit som också skulle begravas i graven, utan att denna/-e får reda på att graven efter maka/-e är borttagen. Chocken kommer när graven inte hittas vid besök.

Gravsten på Torbjörntorps kyrkogård (R) är kulturminnesmärkt och får ej tas bort.

Kulturminnesmärkt gravsten på Torbjörntorps kyrkogård (R).

En grav i dag måste ha en gravrättsinnehavare, dvs en ägare av graven. Det är ägaren som har ansvar för graven, dess skötsel. Om det inte finns någon ägare riskerar stenen att tas bort och graven återanvänds. Det är endast om gravstenen räknas som kulturvärde som den får vara kvar, de flesta stenar är inte det. Mer finns att läsa hos Svenska kyrkan.

 

Hur gravinventering startade i Sverige

Det var föreningen Genealogisk Ungdom som 1979 började att dokumentera kyrkogårdars gravstenar. 1986 tog Sveriges Släktforskarförbund över i samband med att förbundet bildades och Genealogisk Ungdom lades ner, projektledare var Elisabeth Thorell. Det var före datorns tid så ett formulär på ett A4 fylldes i och ett foto klistrades upp på detta. Dessa förvarades hos Sveriges Släktforskar förbundskansli i Stockholm och Göteborg (detta kontor försvann i kostnadsbesparingar i samband med att Kent Andersson gick i pension). Hur omfattande arbetet var då törs jag inte uttala mig om. Men det var flera arkiveringsmappar.

Från början var det gravar från före 1900 men nu finns det ingen begränsning när gravar har kommit till.  Den gamla gravstensinventeringen har skannats in och är numera digital. Idag finns det ca 75 000 inventerade gravar i registret. Registret finns på Internet i Förbundets Faktabank – Gravstensinventeringen och växer hela tiden.

 

Att gravstensinventera

En gravstensinventering består i att

  • besöka kyrkogården där graven/gravarna finns för att fotografera stenen.
  • besöka, ringa till eller skicka e-post till kyrkogårdsförvaltningen för att få fram uppgifter om graven om var på kyrkogården den finns, som kvarter och nummer på graven samt uppgifter på vilka som är begravda i graven.
  • släktforska för att få fram fullständiga uppgifter om personen/personerna. Kanske finns det syskon som är begravda på samma kyrkogård eller annanstans.

Läs mer om hur man gravstensinventerar på Gravstensinventering – Börja inventera.

 .

Andra inventerare

De flesta som Gravstensinventerar är vanliga släktforskare. Vi som vill bevara vårt kulturarv och se till att dokumentera gravstenar innan de försvinner. För i dag är det inte självklart att gravar och dess stenar ska finnas kvar i all framtid.

Det finns projekt där medlemmarna arbetar med att kartlägga vissa kyrkogårdar eller i pastorat. Bruk för alla i Falköping har ett sådant projekt – Forskarna, som kartlägger gravar i Falköping och Stenstorps pastorat. Deras resultat läggs in i förbundens Gravstensinventering.

Geneanet har utvecklat en app, Geneagraves, som kan laddas ner på smarta telefoner. De kallar sitt projekt för En kyrkogård för eftervärlden. Eftersom Geneanet är ett internationellt företag finns det gravar i systemet från flera länder.

En som verkligen brinner för det här med att dokumentera våra gravstenar är Irene Jonsson. 2011 startade hon gruppen Från en gravsten – till ett släktträd, en släktbok som även finns på Facebook Släktforskning – Gravstenar och arkiven berättar. Gruppen har över  4 000 medlemmar, inga avgifter utan det är helt frivilligt att vara med. Gruppens främsta syfte är att fotografera de gravar som riskerar att försvinna, dvs de som har en grön lapp som visar att det inte finns någon gravrättsinnehavare. För att göra det överskådligt och dela upp ansvaret är gruppen indelad i län. De gamla länen det vill säga Västra Götaland är uppdelat i Skaraborg, Älvsborg och Göteborg och Bohus län. Nåbara är länsgrupperna på Facebook. Var och en av länen är adopterade av personer i gruppen dvs ansvariga. De brinner verkligen för det här. Det finns 13 länsgrupper (Jönköping, Kalmar och Kronobergs län är i en grupp) men flera saknas. Så är någon intresserad att hjälpa till?

 

Adoptera en kyrkogård

Kartläggningen av gravstenar på våra svenska kyrkogårdar har bara börjat om än det har hållit på ganska lång tid, men det har inte riktigt blivit fart på det. De som använder sig av gratis tjänsterna där foton och information om gravstenar tycker det är bra. De blir också frustrerade att det inte finns något foto på just den gravstenen de vill titta på. Det behöver fler som hjälper till, fler frivilliga. 

När du går in dina förfäders spår besöker du ofta deras och släktingars gravar, de personer som du har forskat efter eller finns i en släktbok som du har kommit över. Ta foto, kolla in och skriv upp var graven finns. Lägg upp foto och information på Internet, en gravstensinventering (se nedan). Så lätt är det att bli en gravstensinventerare!

Varför inte adoptera en kyrkogård eller ett pastorats. Gör det själv, i grupp eller förening (släktforsknings-, hembygds- eller andra föreningar). Adoptera och kartlägg den kyrkogård som ligger närmast där du/ni bor eller den som är intressantast, exempelvis där det finns familjemedlemmar begravda. Ta kontakt och samarbeta med kyrkogårdsförvaltningen. Deras information om kvarter, gravnummer och vilka som är begravda i graven behövs för dokumentationen. De kan skicka dig information om när en grav riskerar att försvinna. Passa på att dokumentera graven innan den tas bort, innan ett kulturarv till försvinner.

Var dokumentationen av de gravstenar du har kartlagt väljer du själv. Det finns ju tre ställen att välja på GravstensinventeringFrån en gravsten – till ett släktträd, en släktbok (länsindelningen) eller Geneanet

 

 

Vi har lång väg att gå om man jämför med USA. De har sin Find A Grave (kompletterar gravar med uppgifter om emigranter från Falbygden när jag kan), som just nu innehåller uppgifter om 150 miljoner gravstenar. Gravar och begravningsplatser i USA (artikel från maj 2014) finns i tid och evighet. Det betyder att det också finns bortglömda och övervuxna begravningsplatser. Så illa är det inte här i Sverige i de flesta fall. Våra kyrkogårdarna/begravningsplatser sköts om.

Posted in efterlysning, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Frans August Johansson F 1860 i Marka (R) D 1914 Minnepolis, MN

Posted by tagesdotter på juli 6, 2016

Frans August Johansson föddes 13 december 1860 i Storegården, Påverås i Marka socken, som gränsar till Falköping. Han var nummer sju i en syskonskara av åtta. 

Familjen

Föräldrar var Johannes Pettersson F 21/10 1822 i Lilla Anguntorp, Gökhem D 14/5 1899 på samma ställe och Maria Johansdotter F 7/7 1823 1/7 Skyberg, Marka Övre, Marka D 28/2 1908 på samma ställe som maken. I Storegården liksom på de flertal gårdar som familjen bodde på var föräldrarna brukare.

Av de åtta barnen, dog en dotter vid sju månaders ålder, tre blev kvar i Gökhem o bildade familj, en blev järnvägare och bytte ut sitt patronymikon Johansson till Rundstedt och tre bröder emigrerade till Minneapolis, Hennepin Co, Minnesota där efternamnet blev Johnson. Frans August var en av dem.

Resan

Frans tog inte den normala vägen för trakten som var via Göteborgs hamn utan han reste till Östersund och därifrån vidare till Trondheim, där han finns antecknad i Poliskammaren 2/4 1884. Med på resan fanns hans blivande fru Brita F i oktober 1859.

Var Brita är född är osäkert men troligtvis i Rättvik(W). Inga uppgifter finns om hennes familj mer än att det är antecknat att hennes efternamn var Anderson. I USA blev hans namn Frank A Johnson och Brita blev till Bertha. De gifte sig 20/7 1884 i La Salle Co, IL.

Samma år som Frans August gav sig av 1884, gjorde även brodern Carl-Fredrik (Charles Frederik) 1854-1943 detta och 1886 emigrerade äldre brodern Anders Gustaf  (Andrew G) 1848-1920 och. Alla tog de vägen över Östersund-Trondheim. Även dessa bröderna bildade familj.

I Minneapolis

Frank A och Bertha började bilda familj i IL där första de två första barnen är födda. De flyttar sedan till Minneapolis där de övriga fem barnen föds. I Minneapolis arbetade Frank som mjölnare på Pillsbury A-mill, som i dag finns med på listan över historiska riktmärken i MN, i downtown Minneapolis.

Frank A och hans familj hade det inte så lätt, de flyttade ganska ofta, en gång om året ungefär. Det gör att det inte finns så mycket saker kvar av hemmet i dag.070624ai

Bröderna hade kontakt med varandra och med de hemma i Sverige. Kontakten med syskonen i Sverige var via brev. Det finns dock bara ett brev bevarat, skrivet från Anders Gustaf till sin syster Tilda. Ingen av bröderna åkte hem och hälsade på.

Bröderna är begravda på samma kyrkogård, Crystal Lake Cemetery i Minneapolis. Kyrkogården kan sägas vara en fattigmans kyrkogård. Det var här arbetarna begravdes. I dag ligger kyrkogården i ett mycket fattigt område där mest afro-amerikaner bor.

Forskning

Så som i många andra familjer, bröts kontakten med det gamla hemlandet när emigranten avled. Barn och barnbarn fortsatte inte att skriva. Kanske hade emigranten inte varit så noga med att tala om var familjen i Sverige bodde, ättlingarna hade fullt upp med sitt egna eller var inte intresserade att fortsätta.

Det tog 25 år efter start i sökandet efter Frank A:s ättlingar innan kontakten återknöts. Då 2005 var det mycket lättare att söka och få kontakt i och med Internet än vad som var vid starten 1980. I början av sökandet var det rullfilm som gällde och vad man hade i byrålådorna, det var svårt med att hitta en Frank A Johnson i Minneapolis. Johnson råkar vara det mest vanliga efternamnet i USA.

Hade lagt ut en efterlysning på Rootswebs efterlysningar Messager Board ett antal år tidigare och dagarna före julafton 2005 fick jag svar av en ättling. Det visade sig att hon hade varit på bröllopsresa 1984 och varit på Gökhems kyrkogård och letat, men då det fanns två Frans August Johansson födda i Marka och som båda utvandrat var det inte så lätt på den tiden forska, så blev det inget då. 

I dag

2007 reste jag och min mamma till USA för att träffa släktingar och se oss omkring. Träff med Frans Augusts barnbarns barn stod så klart på programmet.  Det var den resan som gjorde att jag började blogga.

Nu i augusti 2016 kommer så en av dem på besök i släktens gamla hemtrakter. Några av oss bor kvar på bygden eller i närheten men det är också stor spridning runt om i Sverige. För att lära känna och byta information, foton och annat om familjen finns en grupp på Facebook där vi gör allt sånt där. I skrivande stund är vi 44 medlemmar där vi alla är släkt på något vis. Men önskan är att fler ska passa på så att vi blir fler.

I samband när det blev klart att det blev ett besök från USA började jag att leta mer på allvar efter ättlingar till de andra två emigrerande bröderna. Har hittat, skrivit brev och fått kontakt med en ättling efter Anders Gustaf.

 

Vi kommer att passa på att ha en släktträff i Gökhems Hembygdsgård då när besöket görs. Alla vi som är ättlingar till Johannes Pettersson 1822-1899 och Maria Johansdotter 1823-1908 är välkomna. Vi kallar oss IhopaMarkasläkten. Kartagårds är den största grenen av familjen, den tillhör jag själv.

Du som tillhör släkten eller är osäker om du gör det eller inte, är välkommen att kontakta mig eller ännu hellre ansöka om (stängd grupp) att bli medlem i gruppen på Facebook som har släktens namn.

Posted in Amerika, efterlysning, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , | 1 Comment »

Dala sockenbok

Posted by tagesdotter på juli 5, 2016

I dec 2015 kom Dala sockenbok ut. Det är Dala-Borgunda-Högstena Hembygds- och Fornminnesförening som har arbetat fram och givit ut boken. Redaktör är Carl-Eric Gabrielsson. Boken har 326 sidor.dala sockenbok

Boken täcker in från dåtid (föremål från stenåldern) till nutid (vilka som äger gårdar idag och vad som sker på socknen).

Dala socken har en rik historia och har spelat en historisk roll. Det är här som den danske överbefälhavaren Harald Hvide har sin gravhög. Det var den 31 januari 1308 som danskarna fick på nöten i slaget vid Lena av de svenska trupperna (striden mellan den Sverkerska och Erikska ätterna). Det är den historiska händelsen som är slutet på Jan Guillios bokserie om Arn.

Mycket övergripande bakgrundshistoria finns med. Händelser i den svenska historien. Om hur jordbruket har förändrats under århundradena och hur folk levde. Maktfördelningen i bondesamhället, där godsherrens vilja var lag. Uppdelning av gods, gårdar, torp, backstugor och annan bebyggelse; där varje ställe finns beskrivet. Som överallt i Sverige spelade kyrkan en viktig roll så också i Dala socknen och 1876 beslutades att den gamla från medeltiden skulle rivas och en ny byggas. Företag och industri som har funnits och finns, i dag är Dala sten dominerande. 

Flera kartor finns med som beskriver socknen. Den äldsta är från 1600-talet till hur socknens gränser ser ut i dag. För gränserna har flyttats under åren då ägare har köpt till eller på annat sätt förvärvat angränsande åkrar till den egna gården. En hel del foton finns också med, där folk och gårdar/ställen är i majoritet.

De stora säterigårdarna har spelat stor roll i Dala socken och har fått ett stort utrymme i boken, de var fyra där Stora Dala var det största. Dala hus är nämnt i handlingar 1320. Det var då det största godset i Gudhem, Frökinds, Vilske, Ås och Markshärader. Man tror att godset då tillhörde Bjälboätten där den mest berömde medlemmen är Birger Jarl (ca 1210-1266).

Ägarfamiljen Tham har gjort stora avtryck i trakten. Den förste Tham på Stora Dala var Sebastian 1666-1729 vars far var född i Landsberg, Sachen. Sonen Petter Tham 1709-1787 var den som rev det dåvarande Dala stenhus och byggde ett nytt i trä på den gamla medeltida källarvåningen. Det är det huset som finns i dag. Den mest berömde Tham tordes vara Petters son Pehr som var fornforskare. Enligt honom bodde ”Oden mitt emot Dagsnäs”. Ja det var han som samlade på runstenar och flyttade dem Dagsnäs invid Hornborgasjön.

I dag är Dala församling sedan 2010 ihopslagen med Borgunda och Högstena, de gamla annexförsamlingarna till Dala moderförsamling, pastoratet är Stenstorp.

 

Det är en saklig bok med mycket innehåll och fakta. Är i rätt format som fås lätt in i bokhyllan. Upplägget gör att texten är lättläst och -förståelig. För den som vill veta mer om Dala socken är detta boken som ska läsas.

Boken kostar 250:- + porto och kan köpas av Carl-Erik Gabrielsson som bor i Dala.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Karta, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Allt för Sverige i Falköping 2016

Posted by tagesdotter på juni 3, 2016

Säsongen 2016 av tv-serien Allt för Sverige håller på att spelas in. Tio nya deltagare som söker sina rötter och går där deras anfäder och -mödrar en gång gick. Hur det går visas senare i höst.

För andra gången har en deltagare sina rötter på Falbygden. Förra gången var det 2012 när Walter Beck var här och som har sina rötter i Grolanda, Jäla och Kinneved.

Den här gången är det Sarah Steinman från Minneapolis i Minnesota som har varit på Falbygden med Anders Lundin och tv-teamet. Flera platser har besöks. Undrar hur många omtagningar och vinklar de spelar in i.

Falköpings Tidning var naturligtvis på plats att föreviga spektaklet när de var på bygden.

En annan av deltagarna heter Patrick Glass. det fick mig att haja till. Glass är namnet på en familj från Håkantorp som utvandrade till Scandia, Washington Co, MN. Glass stavades i Sverige Glas och den förste som hette så var soldat Soldat SK-00-0057  Johan Andersson f 1794 på Rössberga Gård, Valtorp (R) d 1845 i Håkantorp. Hans son Lars f 1827 utvandrade 1869 med familjen. De är släktingar till mig på min farmors mors sida av familjen. 

Allt går ju så fort när det ska spelas in, det finns ingen tid att se sig omkring. Vi får hoppas att Sarah kommer tillbaka till Falköping en annan gång. Så gjorde Walter Beck, som kom tillbaka året därpå 2013 med sin familj.

 

FT 20160602 1  FT 20160602 s 2

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Swedish roots, Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Min kurshandledare karriär

Posted by tagesdotter på januari 27, 2016

Jag ser mig själv som kurshandledare i de släktforskningskurser som jag leder inte som kursledare. Det är faktiskt skillnad på att vara kursledare eller kurshandledare. En ledare leder arbetet framåt, talar om vad vad som ska uträttas medan en kurshandledare däremot handleder, dvs förmedlar kunskap som sedan en kursdeltagare tar emot och omvandlar till sin egen kunskap som hon/han kan använda i praktiken.

Handledare är en person som stöttar och vägleder andra personer i ämne där handledaren har kunskap. Mycket förekommande inom utbildning och skola. Det är just vad släktforskningskurser är, utbildning i konsten att släktforska. Andra ord som kan användas är lots eller coach.

Det betyder att jag inte står med pekpinnen och säger att här så ska ni göra. Visst finns det vissa delar som jag trycker extra på som det här med källhänvisning. Det är upp till var och en av deltagarna att själva bestämma vilka grenar av familjen som ska utforskas. Jag hjälper gärna till att lotsa dem på vägen.

Jag började som medarbetare vid kurser som Falbygdens släktforskarförening drev. Det var på mikrofishernas tid. Då delades kurserna upp genom att ha en tidig och en sen praktisk del eftersom det endast fanns sex mikrofishapparater och deltagarna var oftast 12 stycken. Däremellan var det gemensam teori och kaffe.

Hösten 2009 började jag hålla egna kurser på studieförbundet ABF här i Falköping. Den första kursen var lite rörig eftersom jag inte fick bestämma kursmaterialet själv. Det var en kurs med deltagare från PRO i stan och de hade eget utgivet material som skulle användas. Tyvärr presenterar boken bara en hel del länkar ut på webben men inget om att hur man släktforskar. Det blev till att skriva ihop ett eget blad om hur det görs. Sedan dess har det rullat på.

Det brukar vara mellan 5 – 10 deltagare beroende på hur många som anmält sig. Alla brukar kastar sig över datorerna första gången när de får chansen, så första träffen kan te sig rörig men alla är vi barn i början och ivriga att sätta igång direkt, utan att gå via kunskapsinhämtande. 

För att få en lättsam stämning har vi en gemensam fika i mitten av kurstillfället och första gången brukar jag alltid bjuda på fikat, sen går vi laget runt. Ofta slutar sista träffen med en tårta av något slag som köps och vi alla skramlar till.

I början använde jag mig av släktforskningsläroboken – Släktforska steg för steg av Andersson & Clemensson men efter ett tag tyckte både jag att den var rörig, den passar helt enkelt inte mitt sätt att lära ut. Så 2013 skrev jag eget material som består av två delar eller tre, hur många beror på hur man ser det. Materialet består av en teoretisk del och två övningsexempel där samma person är utgångspunkt, en framåt i tiden och en bakåt. Genom att skriva eget kan jag anpassa materialet till mitt sätt att lära ut.

Kör både nybörjarkurs och fortsättning. Ofta två kurser samtidigt på olika vardagskvällar. Jag tycker om att förmedla mina kunskaper till andra. Mycket hellre det än att göra forskningsuppdrag. Enligt mitt tyckande och tänkande blir forskningsresultatet mer värt för den som har forskat om sin egen släkt. Personen får förståelse om hur mycket tid, kraft och klurande som ligger bakom. Det blir inte som om man betalar för att få arbetet gjort och sedan tittar sporadiskt på för att sedan lägga i en byrålåda eller i bokhyllan. Det blir ett levande material där forskaren satt sig in i hur och vilka människorna var som finns i släkten.

Jag ser fram emot att fortsätta hålla kurs i konsten att släktforska. Välkomnar er som bor eller arbetar i närområdet till Falköping. Jag tar hand om er efter bästa förmåga och ni får en kul resa på vägen till att lära känna era släktingar. Mer om upplägget finns på falbygdsanor.se.

Ett kinesiskt ordspråk:

Att glömma sina förfäder är som att vara en bäck utan källa, ett träd utan rötter.

 

 

Posted in efterlysning, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Leave a Comment »

Kursledare i släkthistorisk forskning – ny Facebook grupp

Posted by tagesdotter på januari 19, 2016

Vem vill ha diplom i att vara kvalificerad kurs(hand)ledare i släkthistorisk forskning? Sådant har jag och är stolt över det!utb-bevis_aj

Ett sådant diplom får man genom att ha gått de tre kurserna i som Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman är ledare i för Sveriges Släktforskarförbunds räkning. Dessutom besvarat frågor och släktforska efter en specifik familj efter grund- och ett examensprov efter 2:a påbyggnadskursen.

Vi som har diplomet vill att fler ska ha möjligheten att införskaffa ett. Efter att de första diplomen delades ut i höstas i samband med släktforskardagarna i Nyköping så har intresset och efterfrågan ökat för kurserna. Nu till helgen blir det grundkurs Trollhättan. Nästa inplanerade är påbyggnadskurs 1 i Lindesberg i april.

Det är viktigt med utbildning. Att få lära sig nytt, få del av nyheter och metodik om hur släktforskning kan gå till. Framför allt är det viktigt att vi kursledare får träffas och byta erfarenheter och idéer. Som kursledare måste du vara öppen, lyhörd, kunna ta kritik och förändra sättet att lära ut. Det är trots allt det som kursdeltagarna är beroende på för att kunna ta till sig den kunskap och vilka metoder som används i släktforskning för att kunna lära sig att forska på egen hand.

Det nästan två år sedan jag gick den sista påbyggnadskursen, 2:an, i februari 2014. Det tog sedan över ett år innan förbundsstyrelsen beslutade att vi även skulle bli diplomerade, vilket skedde som jag skrev om här ovan.

Men sen då? Vad sker efter att vi gått kurserna? De liksom sättet och material att använda i forskning förändrat med tiden. Det behövs uppföljning. Ett sätt är att samla oss i ett forum av något slag. Eftersom vi bor på vitt skilda håll i Sverige är ett forum på nätet en bra idé. Jag skrev redan för tre år sedan om detta, Forum för kurs(hand)ledare saknas. Ett sådant har inte blivit till så jag har tagit saken i egna händer.

Har startat upp en Facebook grupp med namnet Kursledare i släkthistorisk forskning. Där kan vi som har gått en eller två eller alla kurserna träffas virtuellt o byta idéer, material, erfarenheter eller bara samtala.

Gruppen är i sin uppstartsfart och jag söker nu all ni som har gått kurser. Så för er som har fått vänförfrågan från Tages Dotter så är det bara jag Annelie Jonsson som vill få kontakt så att ni kan bli medlemmar i gruppen.

Alla ni som alltså gått kurs Kursledare i släkthistorisk forskning är välkomna att bli medlemmar! Ser fram emot att träffa er alla.

 

 

Posted in efterlysning, Facebook, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Tagesdotters Emigrantlänkar 2016

Posted by tagesdotter på januari 14, 2016

Webbens innehåll ändras med tiden, nya webbplatser laddas upp, förändras och andra läggs ner. Mer och mer material och information hamnar där. Det finns flera olika versioner om hur material presenteras på webben, det kan vara ren text, i listor eller databaser som läggs upp. I vilket takt det sker är olika, det beror på vad det är för material som ska digitaliseras, presenteras och hur det ska göras.

Även webbplatser som används av oss emigrantforskare har förändrats, några har försvunnit andra har bytt adress, materialet eller sökfunktionen har förändrats.

I november 2012 sammanställde jag min senaste emigrantlänklista. Det är ett tag sedan och nu är dags att uppdatera och förnya. Några länkar har ramlat bort, adresser förändrats och fler har tillkommit.

Att det blev just nu är att jag förbereder för fortsättningskursen i släktforskning som är tänkt att hållas nu på vårterminen. Ett av de ämnen som då kommer att gås igenom är just emigrantforskning och vilka källor som kan användas, då främst i USA. Till det behöver jag en så aktuell lista med emigrantlänkar som möjligt. Listan finns även här till höger under rubriken Emigrantlänkar.

 

Posted in Amerika, ArkivDigital, efterlysning, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släktforskning, Socialt Nätverk | 1 Comment »

Conrad Johnson minne kommer att leva länge i Rockford, IL

Posted by tagesdotter på maj 31, 2015

Skrev om Conrad Johnson här på bloggen när han skulle ha fyllt 111 år 2015 i 19 januari – Conrad Johnson 1904 – 2014. Han avled dagen före julafton 23:e december 2014. Conrads minne kommer att leva kvar i Rockford mycket länge.

Hans familj i Rockford var grannar och vänner som var svensk ättade. Han värnade om det svenska arvet och att dess ättlingar i Rockford med omkrets. Att bevara detta och även kontakten med Sverige låg honom varmt om hjärtat. Han har i sitt testamente valt att testamentera 1,5 miljoner dollar till att bevara det svenska i sin hemstad Rockford Illinois. För svensk var han hela sitt liv.

Pengarna har gått till Swedish Historical Society som kommer att använda dem till att rusta upp sitt Elander Home Museum och att utveckla verksamheten.

Ser mer i WIFR news.

Artikel från Rockford Register Star.

rrstar_conradjohnson 1

rrstar_conradjohnson 2

Tack för att jag fick artikeln, Linnea Bengtsson – affärsutvecklare för Skaraborgs kommuner i Rockford, IL.

Posted in emigrant, genealogy, Hembygd, släkt, Socialt Nätverk, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Swedgen Tour to Falköping in June 2015

Posted by tagesdotter på maj 19, 2015

SwedGen är en förening vars medlemmar åker över 2 ggr/år till USA för att hålla föreläsningar, fotografera gravstenar och svenska-amerikanska kyrkoböcker. Det är Anna-Lena Hultman, Anneli Andersson och Charlotte Börjesson. Deras specialitet är emigrantforskning och allt däromkring. Med föreläsningarna där borta vill de hjälpa till att få intresserade att forska efter sina rötter i Sverige. Därtill brukar de ha workshops, dvs individuell tid eller i grupp, där deltagarna får hjälp med sin egen forskning.

I år, 11 – 18 juni, har de valt att ta en grupp svensk-amerikaner till Sverige, de gör en Make Genealogy & Culture Trip to Sweden. En kombinerad resa som innehåller möjlighet att släktforska i de svenska källorna och kunna se sig omkring här i Skaraborg, bl a ska det åkas till Läckö slott och Göta Kanal. Flera av deltagarna har valt att resa vidare efter veckan för att trampa där förfäderna bodde och gick en gång i tiden, träffa släktingar eller helt enkelt se sig omkring mer i Sverige. Det är ju som gjort för dem i år då dollar står så stark.

Kursverksamheten och där alla bor är vår kurort här i stan, Kurorten Mösseberg. Det är 24 svensk-amerikaner som kommer. Resan blev fulltecknad ganska fort efter att den blev känd, redan i januari. Hade tänkt att lägga upp en artikel här på bloggen om resan efter min artikel serie riktad till just svensk-amerikaner kan forska i källor efter sina anor och släktingar, men när det var tänkt var den redan full och dessutom med reserver.

Det är reseföretaget Saxentour som står för samordningen av resan, de är nog mest kända att göra resor åt andra hållet, dvs till USA där de har upplevelse resor som att åka motorcykel, till mässor eller till svenskbygderna.

Det är inte bara Skaraborgare som finns med utan även folk med härstamning från Halland och andra ställen.

Eftersom det är 24 deltagare har jag blivit tillfrågad att vara med som medhjälpare vid workshopen. En möjlighet som jag genast tackade ja till. Det är alltid kul att hjälpa svensk-amerikaner att hitta sitt ursprung. Behöver bättra på min engelska, har inte pratat på språket på ett par år och det är alltid ovant i början igen. Men det går säkert bra. Det här med att förmedla att forska i de svenska källorna gör jag på svenska i mina släktforskningskurser.

Nu gäller det att göra förberedelser så att vistelsen blir så bra som möjligt. Kolla in var de ska bo, hur föreläsningarna ska genomföras och vad som de ska handla om. En av deltagarna har sina rötter på Falbygden och nu ska rätt personer tas kontakt med för att kunna visa platser, för forskning göras, gamla foton plockas fram osv. 

Om årets Swedish Genealogy & Culture Trip blir en succé kan det bli en repris nästa år 2016.

 

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Socialt Nätverk, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.