Skriv på de gamla fotografierna

 

galler-aamn1f

Vem vill inte jämföra om man har gemensamma familjedrag i släkten? Det vill jag i alla fall men det är ju omöjligt om man inte vet vilka som är på fotografierna.

Vem har inte foton i byrålådan eller i album där det inte står vem som är på fotografierna? Jag har det i alla fall. Det är ett elände, man vet att de är släkt men vilka är de!! 

När jag är ute och håller föreläsning eller är på utställning brukar jag propagera till de äldre att de måste skriva i albumen eller på baksidan av fotografierna vilka personerna på på bilden är.

Höjden var när jag mötte en gammal dam i 90-års åldern för några år sedan på en påskrunda i Falköping och som hade flera album med kort på släkten. Hon tittade regelbundet i dem och visste vilka personer på fotona var. Har du skrivit på? frågade jag. Nej, det behövde hon ju inte, hon visste vilka de var. Vet dina barn vilka de är? ”Nej, det vet de ju inte.” När du går bort har de ju då ingen nytta av att du har skött om albumen men inte skrivit på. Vill du att de ska slänga albumen med fotografierna i? Nej det ville hon inte. När hon gick tittade hon klurigt på mig, ”vi får se hur jag gör”. Det här var väl inte det hon hade tänkt sig när hon närmade sig min monter i Wilhelmsros ladugård.

Vänta inte med att skriva på vilka fotografierna i album, vem vet när du har minnet kvar att uppfylla ditt eller någon annans löfte att skriv på namn och vilka de är i släkten. Den här uppmaningen gäller gammal som ung.

galler-aamn2f

Fotografierna är hämtade från den egna webbplatsen Emigrant.se.

Släktforskningsåret 2016

Så har ännu ett år gått, året 2016 har varit ett jobbigt år för mig. Ni kanske tycker att det är mycket jag har gjort när jag rabblar upp vad jag har gjort i släktforskning under året. Men ofta har jag gjort det i perioder när jag orkat, mycket tid har gått till annat bla att vila.

 

Återhämtningen från cancerbehandlingen har gått långsamt och är inte helt klart. Det varit med- och motgångar. När det är medvind gäller det att hålla i handbromsen så att jag inte gör för mycket, det blir alltid efterverkningar efter en bra period, hjärntrötthet (kan liknas vid utbrändhet). Får alltid betala för att jag har gjort mycket och träffat för mycket folk. Har med andra ord fortsatt att vara eremit. Kontakt med folk har mest skett via Internet av något slag. 

Några inlägg här på bloggen har det också blivit. De mest besökta 2016 års inlägg är Allt för Sverige i Falköping 2016 och Den gamla släktgården är såld. Den sista var något överraskad för mig, den skrev jag på tre kvar men tydligen ett ämne som jag träffade rätt med. Det blev ett uppehåll under okt-dec. Har inte orkat att skriva, kurser, webbplats och min databas har tagit kraften istället. 

Facebook-grupper

Är admin för flera Facebook-släktforskningsgrupper som jag startat under årens lopp och fortsätter att driva. 

  1. Tagesdotter – där lägger jag in länkar till webbsidor som intresserar. Det är släkt- emigrantforskning, historia, fotografering och data. (299 medlemmar) Sluten grupp.
  2. Falköping Genealogi – som namnet säger är det begränsat till släktforskning i Falköpings kommun. (136 medlemmar) Sluten grupp
  3. Kursledare i släkthistorisk forskning- för oss som är kurs(hand)ledare i släktforskning och har gått kurs i släkthistorisk forskning i Sveriges Släktforskarförbund och har fått inlämningsuppgiften godkänd. (38 medlemmar) Hemlig grupp.
  4. Fyra släktgrupper:
    Anders & Klara, Floby – Arvid Jonsgården, Håkantorp – Bissgårdssläkten, Segerstad och IhopaMarkasläkten. Hemliga grupper

Släktforskningskurser

Har fortsatt att köra släktforskningskurser, de har varit mina tillfällen att träffa folk. I våras avslutades nybörjarkursen som jag fick avbryta i november 2015 då jag fick lunginflammation. Den följdes upp med fortsättningskurs. I höst har det både varit nybörjar- och fortsättningskurs på kvällstid, dagarna efter varandra. Fortsättningskursen gick i lugnare tempo än andra år och var mest för de som inte hade forskat på ett tag och som behövde en nystart. 

Släkting på besök

I maj blev jag kontaktad av en släkting i Colorado vars morfars far var född i Marka. Han skulle göra ett besök hos sina norska släktingar och ville göra en avstickare hit ner till Falköping. Han ville träffa släktingar här och trampa på förfäders mark. Träffade honom på min USA-resa 2007. Mycket av tiden fram till att han och hans fru kom gick åt att leta reda på släktingar. Träffar nu dagligen flera av dem på Facebook, där de också är medlemmar i den grupp som finns för släkten. Det är där som vi förmedlar information och annat som släkten bör veta. Ett är min syssling Annika Digreus repotage Gökhemskvinnan visar hur bönderna kom till Sverige.

Emigranter från Falbygden

Har suttit en hel del vid datorn och jobbat med mina emigranter. Det har varit mitt andningshåll och jag känner mig stark att jag har klarat det. Men har inte velat bli störd då, stänger inne mig i rummet för att utesluta alla onödiga ljud.

Hittade 107 nya upphittade bortgångna i USA under året. De flesta har hittats via olika källor i USA, som tidningar, databaser och findagrave.com. Den sista blir mer och mer omfattande för varje år. När jag hittat en emigrant brukar jag dela med mig av de uppgifter som jag har, ett givande och tagande. Vill ju hjälpa andra besökare att hitta rötter och släkt. Nufunna emigranter under året har lagts ut i den slutna FB-gruppen Falköping Genealogi.

Min databas över emigranter från Falbygden har också växt. Den har blivit hela 7 700 individer större, numera innehåller den 72 300. En stor del har kommit till nu i andra hälften av året när jag tvättar databasen. I början av mitt databasbyggande 2005 var emigranten och dess familj som reste med viktigast samt föräldrarna. Har sedan dess jobbat med att hitta fler som emigrerade. Nu börjar jag lägga in även föräldrarnas föräldrar och syskon med start på 1700-talet (beror på vilka källor som finns). Har gjort klart ca 1/5 av (52) församlingar på Falbygden, där också emigranter som är födda i församlingarna finns.

Färdigt (emigranter och deras familjer i flera led) är:

Åsle, Mularp och Tiarp

Gökhem, Marka och Sörby

Floby, Göteve, Hällestad och Trävattna

Grolanda och Jäla, den sista fram till 1801.

Det blir stora träd, där det äldsta sträcker sig från en Jonas Jönsson 1711-1786 i Jäla, fram till nutid. För att familjen ska vara med i databasen måste det finnas någon emigrant i något led. Ofta finns det fler och nu ser jag att flera generationer som har emigrerat. Ofta reste en emigrant till någon annan familjemedlem som redan fanns på plats. Nu kan jag få ledtrådar till vart de reste.


slaktforskningsaret2016Emigrant.se

Webbplatsen Emigrant.se ska få nytt utseende nästa år. Nuvarande är gammal och kan vara svår att navigera i menyn. Särskilt när det gäller att få fram emigrantlistorna.

Påbörjade arbetet med att designa om under oktober. Fortfarande är den röd så besökarna kommer att känna igen sig. Den här gången köpte jag en template (mall) eftersom utvecklingen har gått i rasande fart i webbtillverkning. Men jag har nytt av min webbkunskaper i alla fall för det krävs en hel del arbete under skalet för att det ska bli som jag vill. 

Emigrantlistorna länkas nu i menyn, på den nya webbplatsen blir det listor på sidor och inte i menyn som det är nu.  Beräknas vara färdig jan/feb. Den nya Emigrant.se kommer att likna min webbplats Falbygdsanor.se.

Tack alla ni som har besökt och är följare av bloggen 2016. Det blev ett rekordår. Över 18 000 visningar  och 13 000 besökare. Det bästa året hittills på bloggen. Jag hoppas att 2017 blir ännu bättre.

2017

Ja, vad kommer att hända under mitt släktforskningsår 2017? Det återstår att se. Men tänkt är:

  • Förnyelse av Emigrant.se som jag skriver här ovan med nytt utseende med blandning av gammalt och nytt. Det nya består bla i foton på emigranter och ättlingar. Beräknas gå ut på nätet jan/feb.
  • Fortsättning följer med att få ihop familjerna i databasen med att göra klart Jäla, därefter följer pastoraten Vilske-Kleva, Gudhem, Broddetorp, Segerstad, Stenstorp och Dala. Att det blir de församlingar i de pastoraten har med att göra med att de har jag forskat fram emigranter i. Om det blir fler församlingar beror på tid och ork.
  • En och annan återfunnen emigrant blir det väl också.
  • Hoppas kunna fortsätta att skriva på bloggen. Har några uppslag till nya artiklar men hoppas också att jag får idéer till fler.
  • Vill fortsätta att köra kurser i släktforskning. Mitt studieförbund ABF håller på att flytta från sina nuvarande lokaler här i Falköping och öppnar nytt i större. Håll utskick efter annonsen för öppet hus 28 januari.

Kalbruksarbetare från Skår, Gökhem 1916

Urklipp ur Falköpings Tidning 3 oktober 2016. 

Karl-Georg Karlsson även kallad Kleva-Kalle är den som kan det mesta om folk och historia runt i Gökhem-Vilske Kleva. Hans smeknamn kom till när han började på posten. Då fick de som bodde utanför Falköping ett tillägg på sitt namn där de bodde.

Det har varit ett drygt arbeta att identifiera personerna på bilden och har nästan lyckats. Det finns ett frågetecken och det är Emil Wass som finns på andra raden. Osäkert eftersom den Emil Wass som jag hittat avled 1914. Kan också vara Emil Hall 1880-1947.

ft-20161003

Fotografiet är från Kalkbruket i Skår, Gökhem 1916. 

Mekelsmäss 2016

Det är inte lönt att ni letar efter mig under Mekelsmäss och i katalogen för den samma. I år är jag helt enkelt inte med.

I stället ska jag vara en besökare, har börjat fundera vilka utställare jag ska besöka. Ett blir i alla fall till min syssling Gunnel Garofoli som säljer sina läderväskor i Borgunda bygdegård nr 43 i utställningskatalogen.

Har varit med de tre senaste åren 2013-2015 men i år alltså är det inget med det. 2013 och 2014 var jag på Wilhelmsros loge och visade fågelfoton som medlem i i gruppen Kreativ Studio på Falbygden. I fjol 2015 höll vi till i Gökhems Församlingshem. Där visade jag mina svart-vita foton från ödeboställen inom Falköpings kommun. Min samling av skol- och konfirmationsfotografier från Gökhem visades också upp. Det var en del i samlingen, tyvärr fick jag inte så många nya namn på fotografierna ifjol. Samt min databas över Emigranter från Falbygden.

Att jag inte är med i år har helt enkelt med min cancerbehandling att göra. Det är ganska mycket förberedelser att göra, har helt enkelt inte orkat att ta tag att göra en utställning i år. Blir ofta hjärntrött om jag arbetar för hårt och länge. hjärnan är då inte samarbetsvillig och jag känner mig stressad.

Men jag säger inte nej att vara med nästa år 2017. Gruppmedlemmarna i Kreativ Studio på Falbygden har gått skilda håll så det gäller att hitta en ny partner/ställe som jag kan vara hos. 

Samlar på material så det finns och utökas hela tiden. Varit ute med kameran i år så fler foton på ödehus har det blivit. Det finns en hel del hus som står och förfaller i markerna och runt husknuten. Mer fotograferande kommer det bli nästa år. Databasen Emigranter från Falbygden växer hela tiden och har nu ca 70 100 individer. 4330 återfunna avlidna emigranter födda på Falbygden och de som letas efter finns i databasen och deras familjer. Det har blivit stora familjeträd i flera generationer då flera i familjerna emigrerade.

Så för den anordnare som vill ha något annorlunda inslag i utställningen är jag öppen för förslag. Krav är att jag vill vara i värme och att det ska kunna ha Internetuppkoppling, är beroende av det när det ska visas hur det släktforskas och forskas om emigranter och deras familjer.’

img_6050-1-2 img_2824-1-2 img_2949-1 img_3009-1 img_3214-1

Trampa på förfäders mark

Att gå i sina förfäders spår och besöka de platser som de bodde och arbetade är något som vi släktforskare tycker att det är något man bara måste göra när tillfälle och möjlighet ges. Det görs bäst under vår eller sommar när det är soligt och varmt. För blåser det och/eller regnar är det inte så kul att gå över ett gärde för att ta sig in i en skogsdunge för att se där förfaderns som var torpare eller soldat bodde. Inte stannar man så länge heller på platsen för det kan behövas göras, både känslomässigt och kunna skapa sig en bild hur det en gång såg ut.

Forskat har man kanske gjort för ett bra tag sedan och nu vill man veta mer om hur det var att bo just där hon/han bodde. Först brukar man identifiera var platsen och stället finns. Kanske finns det kvar kanske inte. Kartor är bra hjälpmedel, lantmäteriet har sina Historiska kartor som med fördel kan användas. Google Street View kan vara ett annat sätt att se trakten. men den tjänsten följer bara vägarna. Gångstigar och skogsdungen som ligger innanför ett fält finns inte med. 

Så det är bara att göra den där utflykten till skogsdungen. Kanske ligger det långt från där du bor så det är ett planerande och förberedelser som måste till innan resan kan göras. Så är det för de svensk-amerikaner som vill komma och besöka. Se sig omkring, träffa släkt, besöka gravar och gå i sina förfäders fotspår.

En släkting till mig gjorde så tredje helgen i augusti. Vi började med släktträff som följdes upp dagen efter med en biltur runt om i trakten samt besöka gården där morfars far Frans August Johansson föddes 1860 i Storegården, Påverås, Marka. I USA blev namnet Frank A Johnson där han avlider 1941 i Minneapolis, Hennepin Co, MN. I Marka har vi tur eftersom bostadshuset finns kvar. Men på andra ställen kanske man inte har samma tur.

Det är en upplevelser för både den som visar och besöker platsen. Att få se glädjen hos besökarens är ett kvitto på allt hårt arbete som har lagts ner för att hitta information om plats och släkt. Besökaren får en personlig tillhörighet till de platser som hennes/hans förfäder en gång bodde och verkade på. Hon/han har kommit hem.img_4882-1

img_4872-1-2

Hembygdsforskaren Sture Creutz har gått ur tiden

Så var en epok slut i Sörby, den store hembygdsforskaren Sture Creutz i Sörby och Floby har gått bort.

Det sista stora arbetet han gjorde var boken Torp, torpare och backstugor som gavs ut av Sörby-Floby Hembygdsförening 2013. Då när det begav sig skrev jag om boken. Sture Creutz kunde det mesta om gångna tider i Sörby och Floby. Boken blev en sammanställning av hans kunskap. Det var honom man kontaktade när man ville veta mer om trakten. Han kunde berätta.

Själv hade jag med honom att göra en del när det kom svensk-amerikaner på besök på 1990-talet. Det var innan jag började att bygga upp min databas över Emigranter från Falbygden.

Det var ättlingar till Josefina Linnarsdotter 1860-1913 som var här. Josefina var gift med en Carl Engberg 1851-1917 född i Kartagården, Ravelstorp, Gökhem. Josefina var född på Västergården, Wesmestorp i Sörby i närheten där Sture var född och bodde, därför blev det naturligt för mig att kontakta honom inför besöket. Han gjorde en hel del forskning då på släkten och forskade fram släkt här i Sverige så att de kunde träffa sina amerikanska släktingar. Josefina och Carl slog sig ner i Galesburg, Knox Co, IL. Ättlingarna som kom på besök bodde i Californien. Sture visade oss runt var Josefinas släkt hade bott och vi åt en god middag på dåvarande Gästis i Floby.

Den siste svensk-amerikanen som Sture träffade kan ha varit Ron Floberg med fru som var här i juni 2015, då som deltagare i SwedGen Tour i Falköping.

När jag och min mamma ville veta mer om Långaläst i Floby, där förfäder på min mammas sida en gång bott följde han med på en biltur och förklarade var Långaläst by en gång legat innan lagaskifte.

Sture arbetade på Lantmäteriet i Gävle. Det var han som upptäckte de outgivna gamla fältmätnings- och Häradsekonomiska kartorna från Skaraborg som gjordes 1877-1882. Det var med hans kraft de gavs ut 1986. De är guld värda för oss hembygds- och släktforskare när vi letar efter de gamla ställena.

Han skrev även av Floby Husförhörslängd Floby AI:8 1870 – 1890, AI:9 1891-1900 och Församlingsboken AII:1 1900-1915 och kompletterade sidorna med information som inte stod i böckerna. Något som uppskattades av bygde- och släktforskare runt om och som har sina anor i Floby även utav mig. Det var långt innan de svenska kyrkoböckerna började läggas ut på nätet.

1981 fick han Falköpings Kommuns kulturstipendium. 1987 Västergötlands Fornminnesförenings förtjänstmedalj. Medaljen delas ut till personer som gjort betydande insatser i att bevara västgötska kulturminnen.

Jag hoppas att Sörby-Floby Hembygdsförening har tagit tillvara på Sture Creutz kunskaper, att de lever vidare. För annars har mycket av bygdens historia försvunnit. Dokumentation finns ju i boken Torp, torpare och backstugor men jag hoppas att så mycket mer har bevarats. Sture Creutz saknas.

s-creutz

Den gamla släktgården är såld

Så var det då dags, den gamla släktgården som hittills har gått i arv och brukats av flera generationer har sålts. Den siste som brukade hade inga barn och på så sätt går den ur släkten. Flera generationer har byggt upp gården till vad den är i dag.  Tänk om väggarna kunde berätta. De hade kunnat berätta en hel del, men kanske inte så mycket ändå. Det har byggts om och till undan för undan så mycket av den gamla byggnationen finns inte så mycket kvar, jo stommet förstås.

Fastigheten har styckats av i tre delar, skogen har fått en ägare, gården en annan och det lilla torpet ska också få en ny ägare. Både skog och gård har sålts till utomstående men dock lokalt. De nya ägarna är från trakten men tillhör inte släkten. Kanske kan det bli bra ändå, gården får nytt liv men det blir inte som förr. Men tiden har sin gång och förändringar sker. 

Gården ska överlämnas till de nya ägarna, det betyder att allt lösöre ska bort. Både jordbruksredskap och saker inomhus. Men först ska släkten få plocka till sig. Det blir inte alltid rättvis och att saker hamnar där de borde, det vill säga till rätt släkt. För boet är en samling av saker från olika familjer och generationer. De ingifta förde med sig möbler och saker. Man får hoppas att de som har fått sätter värde på dem för det de är, de har en historia. Historian kan man ofta hitta i de gamla bouppteckningarna. Någon kämpar emot och ser till att några saker och möbler hamnar där de ska men får ge med sig i andra fall. För de flesta blir då saker och möbler just bara saker och möbler, någon historia följer inte med. 

Viktigt är även de gamla dokument som finns i huset. De får inte slängas. En som sätter värde på att de har sparats av generationerna och finns kvar, ser till att de inte slängs i den hyrda containern och tar med sig hem. De gamla fotografierna finns också kvar, de flesta blir kvar och tas undan. Även de som det inte står något på vilka personerna på fotografierna är. Kanske någon annan i släkten kan identifiera. En historie- och släktintresserad får ta del av materialet och hjälper till att bevara och sprida det i släkten. 

Gårdsaktioner är ovanliga i dag så det kommer mycket folk. De flesta nyfikna och ortsbor som träffar bekanta och pratar. Men också spekulanter och köpsugna. Maskiner och innesaker har ställts ut på åker, trädgård och på vagnar. Släkten kommer också och vill vara med. De träffas och diskuterar.

Så var den sagan slut, släktsagan om gården som har gått i arv i generationer i samma släkt. Nu kommer en ny tid och en ny släkt flyttar in i huset och kommer att gå på gårdsplanen.

IMG_2633-1IMG_2549-1IMG_2561-1IMG_2510-1IMG_2686-1IMG_2514-1IMG_2518-1-2