En emigrantfamilj på Emigrant.se

De var flera tusen de som utvandrade och var födda i någon av nuvarande Falköpings kommuns församlingar. Ca 13 000 utvandrare födda här är siffran som har nämnts. Flertalet av dem var på det ena eller andra sättet släkt med varandra. Det var gifta par, föräldrar, barn, syskon, kusiner, farbröder, ingifta osv, listan kan göras lång.

De reste ensamma, familjevis eller i grupp om vänner. Skälen var många varför de reste,  jag har radat upp dem i min artikel Part 2: Why they left Sweden, en del i artikelserien om 13 artiklar som jag skrev 2014-2015 för svensk-amerikaner som söker sina rötter men som är också till för alla som släkt- och emigrantforskar och andra som vill veta hur det går till att forska.

Vilka var de som utvandrade och var födda på Falbygden? Den frågan försöker jag besvara i min databas Emigranter från Falbygden. Har hållit på sedan hösten 2005 och basen växer hela tiden. Just nu innehåller den ca 73 500 individer. Numera kan jag gå i släktträd som börjar i början på 1700-talet och fram till nutid. Ett exempel på träd som finns i databasen finns nu på webben. Familjen finns på min webbplats Emigrant.se, under rubriken ForskaUr databas. På den engelska versionen av Emigrant.se är det Emigrant.seResearchFrom database.

Familjen börjar med Eric Larsson född runt 1729, troligtvis i Majarp i Majarp rote, Friggeråkers församling (R). Eric avlider 1773 på Majarp. Jag har hittat två barn, tyvärr försvinner sonen i källorna eftersom husförhörslängderna inte börjar förrän 1816 men dottern Lenas gren lever fram till i dag, det var Lena som fick ärva gården Majarp.

Ett barnbarns barnbarn till Eric är Karl Strömbäck född 1848 i Slöta (R) D 1922 i Falköpings Stadsförsamling (R) med patronymikonet Johansson efter sin far Johannes. Karl har gjort avtryck i Falköpings historia då han var fotograf. Några av hans foton finns att se i DigitalMuseum, se min artikel Falköpings bilder i DigitalMuseum.

Ett barnbarn till fotografen var kokboksförfattaren och redigeraren Greta Strömbäck. Hon bl a skswedishfood-1965_smallrev och redigerade böcker och som lästes i svensk-amerikanska hem. Bästsäljaren i USA var kokboken Swedish Foods som 1967 hade sålts i 125 000 ex. Greta var gift med Georg Borgström som 1967 utnämndes till den viktigaste svensken i världen av tidningen Expressen.

Det var inte bara fotografen som tog sig namnet Strömbäck, det var flera i familjen, kanske fanns det en bäck med mycket vatten i närheten av Finkagården i Slöta och så blev det ett efternamn. En variant på namnet i familjen var Nyström.

Borta i USA slog sig -Ström-arna sig ner i staten Illinois främst i Winnebago och Boone counties. Där finns städerna Rockford och Belvidere. Det finns också familjemedlemmar som har emigrerat som jag inte har hittat någon information om eller lite av. Svårast är det när destinationen är hamnen New York och när man inte vet vart i USA de hade tänkt att slå sig ner eftersom det inte finns fler uppgifter om destinationen på deras emigrantresa.

Texten är främst på svenska men har hittat artiklar i tidningar från Rockford som är på engelska. Texterna jag till stora delar skrivit av men det finns även bilder från dem på sidorna. Dessa texter är inte översatta. Om det behövs översättning använd gärna de webbresurser som jag nämner i Översätt på webben.

Några personer som lever idag finns inte med i trädet på webbplatsen, de uppgifterna har plockats bort med hänsyn till personerna och Personuppgiftslagen.

Det finns fler familjer i databasen som sträcker sig från 1700-talets början och till nutid. Familjen som startar med Eric Larsson 1729-1773 är bara en av dem.

Översätt på webben

För oss som emigrantforskar är det främst på engelska/amerikanska webbsidor som sökandet måste ske. Då gäller det att kunna engelska.

Själv har jag hållit igång min engelska sedan skoltiden. Jag är numera bättre på att skriva och förstå engelska texter än att prata men det är en erfarenhets grej. Jag är i alla fall inte rädd att öppna munnen, sen kommer det i gång.

När det gäller det här med att förstå sig på vilka webbsidor på engelska är jag ganska bra på att veta vilka som kan användas och hur i emigrantforskning. 

Men för alla er andra som har lite engelskakunskaper eller inga kan det vara svårt. Det finns dock en del hjälpmedel att använda, som det här med översättningar av ord eller webbplatser.

Det finns lexikon av olika slag. Här nedan är tre som kan användas. 

  1. Folkets lexikon – ordlexikon översätter svenska till engelska eller engelska till svenska, finns också i en engelsk version.
  2. Google översätt – översätter från svenska till engelska. Kopiera den text som ska översättas. klistra in i rutan och klicka på knappen översätt.
  3. Google Translate Web översätter hela webbsidor. Är dock på engelska men välj i rutan From english och rutan To SwedishNaturligtvis kan den användas till att översätta svenska webbsidor till engelska.

Den sista mycket bra att använda för översättning av hela webbplatser. Sökresultat är en annan sak, ofta kommer de i bilder. Skriv då av vad som står på bilden och använd lexikon nr 2.

Översättningarna kan se lite konstiga ut, det kan bli fel i ordföljd, syftning som gör att du undrar ”vad är det här”. Men alternativet är att ha någon som hjälper dig eller ingen alls.

 

google-translate-web

 

 

Falköpings bilder i DigitaltMuseum

På våra museum finns en hel del gamla fotografier som har lämnats in.

Du som har gamla foton och inte vet vart du ska göra av dem men inte vill slänga är att lämna in dem på ditt lokala museum eller skicka dem dit de hör hemma, dvs till den orts museum som täcker in det område som fotografierna är tagna i. Det är ett sätt att bevara dem för framtiden och att dela med sig.

Falköpings Museum är ett sånt museum som tar emot gamla foton. Museet har ett pågående projekt där de i flera år har arbetat med att digitalisera sina samlingar. Enligt museets webbplats har de ca 100 000 fotografier och bilder i sina samlingar, ca 40 000 av dem är digitaliserade. Mycket arbete återstår alltså men det går att få fram mycket information redan nu. De flesta fotografierna är beskrivna i text och nu sätts bild till dessa.

Falköpings Museums bildsamlingar finns på Digitalt Museum.

karl-stromback-1876

Fotografen Karl Strömbäck med blivande makan Kristina Nilsson 1876. Fotografiet finns i DigitalMuseum.

Blogga om din släktforskning

artikel-om-blogg5Den 9:e februari 2017 fick jag så mitt efterlängtade exemplar av den nya Släkthistoriskt Forum som Sveriges Släktforskarförbund ger ut 5 ggr/år.

I detta nummer finns med en artikel om mitt bloggande. Jag blev kontaktad i november 2016 av biträdande redaktör Olle Söderström. Fick en bunt frågor som jag besvarade, utifrån mina svar blev det en artikel.

   artikel-om-blogg1  artikel-om-blogg2

Något som jag tycker är viktigt och som jag efterlyste i artikeln och fortfarande gör är att kommentarer på artiklar att de hamnar där de ska, dvs i kommentarerna efter respektive artikel i bloggen. Synliggör mina artiklar i grupper på Facebook och där kommer även kommentarerna, men då försvinner de i mängden och följer inte med artikeln på bloggen. 

Snälla skriv era kommentarer här nedan efter mina artiklar. Då kan alla se dem, finns de som inte är med på Facebook.

Kanske har andra läsare varit ute för samma sak, en tankeställare för andra eller läsare vill bara dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Gör att det blir diskussion HÄR.

En hedrande 6:e plats blev det också i listan över 11 bloggar att inspireras av.artikel-om-blogg4

Läs artiklarna genom att klicka på bilderna.

.

Glöm inte porträttfynd

Det finns många gamla fotografier som samlar damm i våra byrålådor och album. Foton som vi inte vet vilka personer som porträtteras. Vem har inte en bunt som våra äldre släktingar inte har skrivit på.

Slänga vill man inte, inte eller ge bort. Skanna in dem är en bra idé och sprida dem runt om. Ett bra ställe att lägga ut på är på webbplatsen Rötters, Sveriges Släktforskarförbunds webbplats som är ett nav när det gäller svensk släktforskning. Under Faktabanken finns rubriken och databas Porträttfynd

Porträttfynd är en mötesplats där du kan dela med dig av de fotografier som du har som inte är påskrivet vilka de är och där kan du har foton påskrivna gå in och se om dina gamla foton finns med och hjälpa till att identifiera.

Själv är jag ute efter fotografier som fotografen Karl Strömbäck som hade ateljé i Falköping. Anledningen är att han är medlem i den familj som jag kommer att lägga ut som emigrantfamilj på min Emigrant.se. Hur var han som fotograf, vilka fotografier finns bevarade som han tog? Ett fotografi har jag hittat under Porträttfynd.

Se länk http://www.genealogi.se/faktabanken/portraettfynd-ren-index/vaestergoetland/falkoping/karl_strombaeck_/145934

Skriv på de gamla fotografierna

 

galler-aamn1f

Vem vill inte jämföra om man har gemensamma familjedrag i släkten? Det vill jag i alla fall men det är ju omöjligt om man inte vet vilka som är på fotografierna.

Vem har inte foton i byrålådan eller i album där det inte står vem som är på fotografierna? Jag har det i alla fall. Det är ett elände, man vet att de är släkt men vilka är de!! 

När jag är ute och håller föreläsning eller är på utställning brukar jag propagera till de äldre att de måste skriva i albumen eller på baksidan av fotografierna vilka personerna på på bilden är.

Höjden var när jag mötte en gammal dam i 90-års åldern för några år sedan på en påskrunda i Falköping och som hade flera album med kort på släkten. Hon tittade regelbundet i dem och visste vilka personer på fotona var. Har du skrivit på? frågade jag. Nej, det behövde hon ju inte, hon visste vilka de var. Vet dina barn vilka de är? ”Nej, det vet de ju inte.” När du går bort har de ju då ingen nytta av att du har skött om albumen men inte skrivit på. Vill du att de ska slänga albumen med fotografierna i? Nej det ville hon inte. När hon gick tittade hon klurigt på mig, ”vi får se hur jag gör”. Det här var väl inte det hon hade tänkt sig när hon närmade sig min monter i Wilhelmsros ladugård.

Vänta inte med att skriva på vilka fotografierna i album, vem vet när du har minnet kvar att uppfylla ditt eller någon annans löfte att skriv på namn och vilka de är i släkten. Den här uppmaningen gäller gammal som ung.

galler-aamn2f

Fotografierna är hämtade från den egna webbplatsen Emigrant.se.

Släktforskningskurs våren 2017

grind-wordpress

Ja, varför inte!? Det är för den som vill veta mer om sina rötter och där de bodde är det det rätta. Det är till för den som vill veta mer om familj, släktingar och anor och har tänkt att gå i deras fotspår i sommar, planering inför utflykter in i den egna historien.

Släktforskningssäsongen är numera året om. Tillgången till våra svenska kyrkoböcker är nu lätt. Den är bara några knapptryckningar bort. Vi gamla släktforskare tycker ofta att släktforska ska man när det blir för kallt att vara ute, dvs när det börjar blåsa och särskilt när snön lägger sig. Den här säsongen är dock inte en vanlig vinter. Snön har kommit och gått och kommer igen. Vem vet när det blir tillräckligt varmt ute, snön kan ligga fram till i början av maj nu när den kommer igen. Ofta har man fått frysa på 1 maj.

Det är med andra ord inomhusväder fortfarande. Det gäller då att sysselsätta sig. Du kanske har gjort det där du hade tänkt att göra under vintern och har tid över i väntan. Kanske har du funderat ett bra tag på dina rötter och vill nu veta mer om vilka de var, dina förfäder.

Det är våra förfäders och föräldrars val i livet som vi föds in i

För hade de inte funnits hade du inte heller funnits.

Det här är planering för din semester, för du har väl tänkt att besöka släktingar i sommar? Det blir alltid prat om släkten från gångna tider då. Här är ett ypperligt tillfälle att ha det i färskt minne genom att gå kurs nu i vår.

Kursdagar: Tisdagar med start 28 februari 18:00-20:30. Vi håller till i ABFs nya och fräscha lokaler på Bangatan i Falköping.

Mer om kursen finns att läsa på Emigrant.se – Forska – Släktforskningskurser. Anmälan görs till ABF i Falköping.