Gästkarta på Emigrant.se

Tycker det är mycket trevligt att få veta var mina besökare på min webbplats Emigrant.se kommer ifrån. Det är uppmuntrande att se var ni besökare bor och vad det forskas om.

Därför finns det en gästkarta på Emigrant.se där alla besökare kan pricka in var de bor och skriva en presentation av vad som det forskas om. 

Kartan har varit med från starten av webbplatsen Emigrant.se. Jag vill gärna att kartan fylls på och att dagens besökare klickar in sig med var man bor och vilka familjer/områden det forskas om på främst på Falbygden inom nuvarande Falköpings Kommun.

Kartan finns längst ner i foten på alla webbsidor på Emigrant.se och drivs av Bravanet.

Kartan är på engelska. Här nedan ger jag instruktioner till osäkra.

guestmap

  1. Klicka på View my Guestmap för att se kartan, den kommer fram i ett popup fönster, dvs ett litet fönster med meny längst upp. 
  2. Gör kartan större genom att klicka på förstoringsglaset med ett + och Zoom.
  3. Se vilka som redan har lagt in sig på kartan och deras presentationer genom att klicka på List i menyn. Ett annat alternativ är att hålla med musen på en figur för att se presentation. 
  4. Klicka på Post för att lägga in dig på kartan där du bor. Du får upp en ruta med uppmaningen att klicka på kartan.
  5. Klicka på kartan och ett nytt litet fönster visas på skärmen.
  6. Skriv ditt namn och en presentation av din forskning och ev annat som du vill dela med dig till oss andra i det lilla fönstret. Välj en figur som presenterar dig och flagga för vilken nationalitet du har. Submit är nästa knapp att trycka på för att skicka.
  7. Nu finns din presentation med på Gästkartan.

Ser fram emot att få fler figurer på kartan så tveka inte att klistra upp dig på kartan Du också!

En emigrantfamilj på Emigrant.se

De var flera tusen de som utvandrade och var födda i någon av nuvarande Falköpings kommuns församlingar. Ca 13 000 utvandrare födda här är siffran som har nämnts. Flertalet av dem var på det ena eller andra sättet släkt med varandra. Det var gifta par, föräldrar, barn, syskon, kusiner, farbröder, ingifta osv, listan kan göras lång.

De reste ensamma, familjevis eller i grupp om vänner. Skälen var många varför de reste,  jag har radat upp dem i min artikel Part 2: Why they left Sweden, en del i artikelserien om 13 artiklar som jag skrev 2014-2015 för svensk-amerikaner som söker sina rötter men som är också till för alla som släkt- och emigrantforskar och andra som vill veta hur det går till att forska.

Vilka var de som utvandrade och var födda på Falbygden? Den frågan försöker jag besvara i min databas Emigranter från Falbygden. Har hållit på sedan hösten 2005 och basen växer hela tiden. Just nu innehåller den ca 73 500 individer. Numera kan jag gå i släktträd som börjar i början på 1700-talet och fram till nutid. Ett exempel på träd som finns i databasen finns nu på webben. Familjen finns på min webbplats Emigrant.se, under rubriken ForskaUr databas. På den engelska versionen av Emigrant.se är det Emigrant.seResearchFrom database.

Familjen börjar med Eric Larsson född runt 1729, troligtvis i Majarp i Majarp rote, Friggeråkers församling (R). Eric avlider 1773 på Majarp. Jag har hittat två barn, tyvärr försvinner sonen i källorna eftersom husförhörslängderna inte börjar förrän 1816 men dottern Lenas gren lever fram till i dag, det var Lena som fick ärva gården Majarp.

Ett barnbarns barnbarn till Eric är Karl Strömbäck född 1848 i Slöta (R) D 1922 i Falköpings Stadsförsamling (R) med patronymikonet Johansson efter sin far Johannes. Karl har gjort avtryck i Falköpings historia då han var fotograf. Några av hans foton finns att se i DigitalMuseum, se min artikel Falköpings bilder i DigitalMuseum.

Ett barnbarn till fotografen var kokboksförfattaren och redigeraren Greta Strömbäck. Hon bl a skswedishfood-1965_smallrev och redigerade böcker och som lästes i svensk-amerikanska hem. Bästsäljaren i USA var kokboken Swedish Foods som 1967 hade sålts i 125 000 ex. Greta var gift med Georg Borgström som 1967 utnämndes till den viktigaste svensken i världen av tidningen Expressen.

Det var inte bara fotografen som tog sig namnet Strömbäck, det var flera i familjen, kanske fanns det en bäck med mycket vatten i närheten av Finkagården i Slöta och så blev det ett efternamn. En variant på namnet i familjen var Nyström.

Borta i USA slog sig -Ström-arna sig ner i staten Illinois främst i Winnebago och Boone counties. Där finns städerna Rockford och Belvidere. Det finns också familjemedlemmar som har emigrerat som jag inte har hittat någon information om eller lite av. Svårast är det när destinationen är hamnen New York och när man inte vet vart i USA de hade tänkt att slå sig ner eftersom det inte finns fler uppgifter om destinationen på deras emigrantresa.

Texten är främst på svenska men har hittat artiklar i tidningar från Rockford som är på engelska. Texterna jag till stora delar skrivit av men det finns även bilder från dem på sidorna. Dessa texter är inte översatta. Om det behövs översättning använd gärna de webbresurser som jag nämner i Översätt på webben.

Några personer som lever idag finns inte med i trädet på webbplatsen, de uppgifterna har plockats bort med hänsyn till personerna och Personuppgiftslagen.

Det finns fler familjer i databasen som sträcker sig från 1700-talets början och till nutid. Familjen som startar med Eric Larsson 1729-1773 är bara en av dem.

Översätt på webben

För oss som emigrantforskar är det främst på engelska/amerikanska webbsidor som sökandet måste ske. Då gäller det att kunna engelska.

Själv har jag hållit igång min engelska sedan skoltiden. Jag är numera bättre på att skriva och förstå engelska texter än att prata men det är en erfarenhets grej. Jag är i alla fall inte rädd att öppna munnen, sen kommer det i gång.

När det gäller det här med att förstå sig på vilka webbsidor på engelska är jag ganska bra på att veta vilka som kan användas och hur i emigrantforskning. 

Men för alla er andra som har lite engelskakunskaper eller inga kan det vara svårt. Det finns dock en del hjälpmedel att använda, som det här med översättningar av ord eller webbplatser.

Det finns lexikon av olika slag. Här nedan är tre som kan användas. 

  1. Folkets lexikon – ordlexikon översätter svenska till engelska eller engelska till svenska, finns också i en engelsk version.
  2. Google översätt – översätter från svenska till engelska. Kopiera den text som ska översättas. klistra in i rutan och klicka på knappen översätt.
  3. Google Translate Web översätter hela webbsidor. Är dock på engelska men välj i rutan From english och rutan To SwedishNaturligtvis kan den användas till att översätta svenska webbsidor till engelska.

Den sista mycket bra att använda för översättning av hela webbplatser. Sökresultat är en annan sak, ofta kommer de i bilder. Skriv då av vad som står på bilden och använd lexikon nr 2.

Översättningarna kan se lite konstiga ut, det kan bli fel i ordföljd, syftning som gör att du undrar ”vad är det här”. Men alternativet är att ha någon som hjälper dig eller ingen alls.

 

google-translate-web

 

 

Blogga om din släktforskning

artikel-om-blogg5Den 9:e februari 2017 fick jag så mitt efterlängtade exemplar av den nya Släkthistoriskt Forum som Sveriges Släktforskarförbund ger ut 5 ggr/år.

I detta nummer finns med en artikel om mitt bloggande. Jag blev kontaktad i november 2016 av biträdande redaktör Olle Söderström. Fick en bunt frågor som jag besvarade, utifrån mina svar blev det en artikel.

   artikel-om-blogg1  artikel-om-blogg2

Något som jag tycker är viktigt och som jag efterlyste i artikeln och fortfarande gör är att kommentarer på artiklar att de hamnar där de ska, dvs i kommentarerna efter respektive artikel i bloggen. Synliggör mina artiklar i grupper på Facebook och där kommer även kommentarerna, men då försvinner de i mängden och följer inte med artikeln på bloggen. 

Snälla skriv era kommentarer här nedan efter mina artiklar. Då kan alla se dem, finns de som inte är med på Facebook.

Kanske har andra läsare varit ute för samma sak, en tankeställare för andra eller läsare vill bara dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Gör att det blir diskussion HÄR.

En hedrande 6:e plats blev det också i listan över 11 bloggar att inspireras av.artikel-om-blogg4

Läs artiklarna genom att klicka på bilderna.

.

Emigrant.se uppdateras 2 februari

Oj, äntligen säger jag, jag har gjort klart den nya versionen av Emigrant.se. Helt nytt utseende och annat nytt finns med.

Webbutveckling sedan 2008

Den gamla versionen var från 2008, då gjorde jag den helt själv, alltså html- och css-kodade den på egen hand. Utvecklingen har gått fort sedan sist och har sprungit i fatt mig och förbi. Teknikutvecklingen har gått i rasande fart. Då fanns inga smarta telefoner eller läsplattor utan det var endast via en dator som man kunde nå Internet med. I dag krävs det att en webbplats kan visas i flera format och det kräver en hel del av webbutvecklaren.

Som tur kan man få tag på sk webb templates på lätt sätt. Det finns gratis och det finns de man får betala en peng för. Mallen som jag använt för Emigrant.se är köpt från Australien. För att sedan få mallen att bli som man vill och lägga in material på webbplatsen kräver sin kvinna. Mina html-kunskaper har kommit väl till pass, det har varit mycket testa och se hur det blir, då jag haft ett enkelt html-program utan att samtidigt se resultatet. Har jobbat sedan i oktober 2016 på att göra om och få upp det nya uppdaterade Emigrant.se.

Förändringar och nytt

  • Färgsättningen är den samma- vit/röd, det röda är ljusare.
  • I menyn har två rubriker försvunnit och två nya har ersatt.
  • Länkar och Kontakt har försvunnit och ersatts med Forska och Galleri.
  • Länkar har flyttat in under Forska och kontaktformuläret är borta. Kontaktinformation finns i stället längst ner i foten på alla webbsidor.
  • Gårdsregistret som fanns under Socknar är bortplockat, istället finns en hänvisning till Falbygdsanor.se
  • Emigrantlistorna är flyttade från menyn till egna sidor under Emigranter, detta för att göra dem mer lättåtkomliga. 
  • För att få överblick hur webbplatsen är uppbyggd finns det med en Webbkarta som finns längst ner i foten.

Galleri

Nytt inslag på webbplatsen blir brev, foto och annat som emigranterna skickade hem till sin familj och släktingar i Sverige. Namn i emigrantlistorna får ansikte.

Uppdragsforskning

Fram till nu har jag inte forskat så mycket åt andra mer än åt svensk-amerikaner som sökt sina rötter på Falbygden. Men nu tar jag steget fullt ut med uppdragsforskning. Kunskap och erfarenhet kostar och har en prislapp.

  • Det kan vara uppdrag som att svensk-amerikaner ska komma på besök och nu vill släktingar här i Sverige få gjort en utredning för att få fram så många släktingar som möjligt som ska vara med på släktkalaset. 
  • Svensk-amerikaner som ska ut och resa och vill veta var rötterna finns, trampa på förfäders mark och ha möjlighet att träffa släkt.
  • Utdrag ur min databas Emigranter från Falbygden. Gratis sökning.
  • Svenskar som vill veta mer om sina rötter.

Mer finns att läsa under rubrikerna Forska och Uppdrag

Kommer senare

Det är två delar som är med på den gamla som inte kommer att uppdateras i början. Nytt utseende och innehåll på webbplatsen har kommit först.

  1. En Emigrant familj – beräknas komma upp under våren 2017.
  2. Emigrantlistorna – beräknas uppdateras under 2018.

Det tar ca ett halvt år att få upp nya emigrantlistor då de görs i tre olika sorterings versioner, en på den svenska och två på den engelska. Därav att de inte uppdateras så ofta. Det finns med säkerhet fel i de listor som nu ligger ute och fram till att de ska uppdateras vill jag ha hjälp av er besökare att rätta till. Det är viktigt att det är rätt information eftersom materialet är inkörsport i att hitta emigrerande släktingar och för svensk-amerikaner att hitta sina svenska rötter.

emigrant-index2

Index – 1:a sidan

slaktforskningsaret2016

Emigrantlistor

emigrant-galleri

Trampa på förfäders mark

Att gå i sina förfäders spår och besöka de platser som de bodde och arbetade är något som vi släktforskare tycker att det är något man bara måste göra när tillfälle och möjlighet ges. Det görs bäst under vår eller sommar när det är soligt och varmt. För blåser det och/eller regnar är det inte så kul att gå över ett gärde för att ta sig in i en skogsdunge för att se där förfaderns som var torpare eller soldat bodde. Inte stannar man så länge heller på platsen för det kan behövas göras, både känslomässigt och kunna skapa sig en bild hur det en gång såg ut.

Forskat har man kanske gjort för ett bra tag sedan och nu vill man veta mer om hur det var att bo just där hon/han bodde. Först brukar man identifiera var platsen och stället finns. Kanske finns det kvar kanske inte. Kartor är bra hjälpmedel, lantmäteriet har sina Historiska kartor som med fördel kan användas. Google Street View kan vara ett annat sätt att se trakten. men den tjänsten följer bara vägarna. Gångstigar och skogsdungen som ligger innanför ett fält finns inte med. 

Så det är bara att göra den där utflykten till skogsdungen. Kanske ligger det långt från där du bor så det är ett planerande och förberedelser som måste till innan resan kan göras. Så är det för de svensk-amerikaner som vill komma och besöka. Se sig omkring, träffa släkt, besöka gravar och gå i sina förfäders fotspår.

En släkting till mig gjorde så tredje helgen i augusti. Vi började med släktträff som följdes upp dagen efter med en biltur runt om i trakten samt besöka gården där morfars far Frans August Johansson föddes 1860 i Storegården, Påverås, Marka. I USA blev namnet Frank A Johnson där han avlider 1941 i Minneapolis, Hennepin Co, MN. I Marka har vi tur eftersom bostadshuset finns kvar. Men på andra ställen kanske man inte har samma tur.

Det är en upplevelser för både den som visar och besöker platsen. Att få se glädjen hos besökarens är ett kvitto på allt hårt arbete som har lagts ner för att hitta information om plats och släkt. Besökaren får en personlig tillhörighet till de platser som hennes/hans förfäder en gång bodde och verkade på. Hon/han har kommit hem.img_4882-1

img_4872-1-2

Blädder

Att nå ut till mina läsare på ett snyggt sätt och enkelt är något som jag alltid strävar efter. Också till de blivande gäller det att presentera material på ett bra sätt.

Skriv här på bloggen gör jag ofta när jag har något att skriva om. Som senast när jag skrev av mig om släktgården som är såld.

Men hur gör man när man vill publicera häften och böcker? Det blir ju helt annorlunda har man skrivit något i ett flersidigt dokument och vill publicera. Det blir inte alltid så snyggt när det presenteras i ett PDF-dokument på webben. Det blir ju inget riktigt blädder som det blir på papper där det bläddras som i en bok med två uppslag samtidigt. Dokumentet blir då sida efter sida och rulllisten kan töjas ut rejält när flera sidor längs upp.

Men nu har jag hittat en tjänst som gör att det kan bläddras och det är gratis. Det är tjänsten issuu som jag använder mig av. Lite reklam på sidorna syns för den som läser men inget som stör. reklamhäfte Vem som helst kan lägga upp material där. Något även för föreningar som vill nå ut med information till sina medlemmar. Tyvärr går det inte att bädda in på en webbplats, det ingår inte i gratisversionen. Men en länk duger bra. Länken kan vara i text eller en bild. Det sista använder jag mig av för att åskådliggöra mitt reklamhäfte för mina släktforskningskurser. Det finns på falbygdsanor.seOmSläktforskningskurser på höger sida i rutan.

Har laddat upp två filer, den ena är den här ovan och den andra är listan över emigrantlänkar som finns här på bloggen. Lade upp den som en vanlig pdf-fil i januari i år, Tagesdotters Emigrantlänkar 2016 men nu är det alltså den gamla utbytt mot en som bläddrar. En ny länk har tillkommit sedan sist, ett vigselregister i Minnesota. Den nya länklistan finns att kolla in här

Det här är en enkel tjänst. Du laddar enkelt upp din färdiga PDF så sköts det automatiskt.