Släktforskningskurs våren 2017

grind-wordpress

Ja, varför inte!? Det är för den som vill veta mer om sina rötter och där de bodde är det det rätta. Det är till för den som vill veta mer om familj, släktingar och anor och har tänkt att gå i deras fotspår i sommar, planering inför utflykter in i den egna historien.

Släktforskningssäsongen är numera året om. Tillgången till våra svenska kyrkoböcker är nu lätt. Den är bara några knapptryckningar bort. Vi gamla släktforskare tycker ofta att släktforska ska man när det blir för kallt att vara ute, dvs när det börjar blåsa och särskilt när snön lägger sig. Den här säsongen är dock inte en vanlig vinter. Snön har kommit och gått och kommer igen. Vem vet när det blir tillräckligt varmt ute, snön kan ligga fram till i början av maj nu när den kommer igen. Ofta har man fått frysa på 1 maj.

Det är med andra ord inomhusväder fortfarande. Det gäller då att sysselsätta sig. Du kanske har gjort det där du hade tänkt att göra under vintern och har tid över i väntan. Kanske har du funderat ett bra tag på dina rötter och vill nu veta mer om vilka de var, dina förfäder.

Det är våra förfäders och föräldrars val i livet som vi föds in i

För hade de inte funnits hade du inte heller funnits.

Det här är planering för din semester, för du har väl tänkt att besöka släktingar i sommar? Det blir alltid prat om släkten från gångna tider då. Här är ett ypperligt tillfälle att ha det i färskt minne genom att gå kurs nu i vår.

Kursdagar: Tisdagar med start 28 februari 18:00-20:30. Vi håller till i ABFs nya och fräscha lokaler på Bangatan i Falköping.

Mer om kursen finns att läsa på Emigrant.se – Forska – Släktforskningskurser. Anmälan görs till ABF i Falköping.

Tagesdotters Emigrantlänkar 2016

Webbens innehåll ändras med tiden, nya webbplatser laddas upp, förändras och andra läggs ner. Mer och mer material och information hamnar där. Det finns flera olika versioner om hur material presenteras på webben, det kan vara ren text, i listor eller databaser som läggs upp. I vilket takt det sker är olika, det beror på vad det är för material som ska digitaliseras, presenteras och hur det ska göras.

Även webbplatser som används av oss emigrantforskare har förändrats, några har försvunnit andra har bytt adress, materialet eller sökfunktionen har förändrats.

I november 2012 sammanställde jag min senaste emigrantlänklista. Det är ett tag sedan och nu är dags att uppdatera och förnya. Några länkar har ramlat bort, adresser förändrats och fler har tillkommit.

Att det blev just nu är att jag förbereder för fortsättningskursen i släktforskning som är tänkt att hållas nu på vårterminen. Ett av de ämnen som då kommer att gås igenom är just emigrantforskning och vilka källor som kan användas, då främst i USA. Till det behöver jag en så aktuell lista med emigrantlänkar som möjligt. Listan finns även här till höger under rubriken Emigrantlänkar.

 

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Part 5: Churchbooks of Sweden

Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.

De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.

Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.

Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats – Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.

Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.

Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.

Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.

De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.

Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på ArkivguidenOrtsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources

publicerats.

2014 års påskutställning över

Pust,… Det är nu över en vecka sedan som utställningen på Vilhelmsro, strax utanför Falkköping var över. Det var full rulle under påskhelgen. Så till den milda grad att man blev som jag säger ”malas”, helt slut helt enkelt. I både sinne och kroppsligt. Det är därför det har dröjt med att ”sy ihop säcken”, dvs göra ett inlägg här på bloggen.utställning

På Skärtorsdagen hängdes det tavlor på loftet eller på västgötska som det heter på rännet. Det tog några timmar, som tur var hade jag redan hängt mina naturfotografier, 24 stycken redan i datorn så det var bara att sätta upp i den ordningen. Men det var inte bara för det ändå. Efteråt mådde jag inte så bra då det dammade en hel del. Vår ram till att sätta upp våra förstorade äldre foton blev också tillverkad. Vi var i sista minuten eftersom de övriga utställarna redan var på plats med sina alster, men vad gjorde det. Det stormade och blåste ute så inte många besökare på plats. Det märkte jag o Edith Bjerner när vi kom senare på kvällen för att sätta upp våra äldre foton och tjuvstartade på kvällen. Det var näst intill folktomt.

På fredagen var det annat. Det var besökare i vår monter i stallet hela tiden. Till den grad att det inte hann att ätas något. På Påskafton hade vi också en hel del besökare, men antalet besökare började att dala. Söndagen gick antalet besökande också ned. Det vackra vädret spelade nog en stor roll, för de flesta besökarna stannade ute i vårsolen medan vi andra fick sitta inne å huttra. Värmen hade ju inte direkt kommit in än i stenväggarna. Satt med underställ på i stallet. Det gick bra tills man gick ut i vårsolen då blev det helt klart för varmt. Annandag Påsk var vi inte där om än utställningen att våra fotografier och fotoväggen var kvar.

Vår fotovägg med äldre fotografier var klart en publikdragare. Det var där som kontakten knöts mellan besökare och utställare. Vi tryckte särskilt på att man ska skriva på sina gamla foton i möjligaste mån vilka de är. Helst av en äldre släkting. Hoppas att vi fick en äldre dam att göra detta. Hon skulle ta upp sina album från källaren, sa hon i alla fall.

Intresse fanns det för släktforskning. En hel del hade någon i släkten som forskade eller så forskade de själva. Någon gick kurs eller andra som helt enkelt ville ha mer information om vilket släktforskningsprogram som kunde väljas. vad man använder för källor, hur dess anges mm.

När man visar hur det går till att släktforska, träffar man tyvärr på de där som tror att det är bara att trycka på en knapp och upp kommer det ett register med en färdig utredning. Men det heter ju inte släktforskning för inte och att den där utredningen som de letar efter är just vad de själva ska leta reda på, dvs forska fram. En kommentar var att:

Jag kan göra databasen men någon annan får mata in.

En värmande kommentar som gjorde att vi tyckte vi hade nått fram till besökare var:

Oj vad roligt med något annat än konst! Här kan man ju vara själv aktiv och få reda på något.

En Falbygdsemigrant blev det också. Utställaren Helena Hallberg som gör silversmycket, mest berömd för sina skrutänglar på Smycken & Smått, vars man Stigs farfars bror Klas Birger Fransson var född i Korpralsgården, Åsaka, Ullene (R) 1893 och emigrerade 1913 till USA. Stig och hans familj visste inte så mycket om hans öde och när han avled. Eftersom det är ganska nära i tiden var det inte så svårt för mig att plocka fram uppgifter om honom och hans familj därborta. I USA blev hans namn Birger C Franson, han slog sig ner i Perry Iowa, där han gifte sig med Florence (med svenska föräldrar). De hade två söner, varav den äldste gifte sig. En adress till Birgers barnbarn blev det också. Birger avled 1985. Gravstenen finns på findagrave.com.

Naturligtvis delade jag ut mitt reklamblad om att jag är kursledare i släktforskning hos ABF. Jag hoppas på en eller två fulla kurser till hösten. Det gäller att synas och visa upp sig och tala om att man kan.

Floby sockens torp och backstugor

Som jag utlovade i artikeln Ny lokalhistorisk bok i Falköping, där jag skrev om den nya boken om Rössberga i Valtorp, att jag skulle skriva om den nya boken om Floby. Skaffade boken för ett tag sedan.

Sture Creutz – en eldsjäl i hembygdsforskning i FlobyFloby socken

Sture Creutz med postadressen Floby, boende i Sörby socken, strax utanför Floby samhälle är ett uppslagsverk när det gäller de gamla och deras boställen i och runt Floby. Nu har han delat med sig av den kunskapen i den nya boken Torp, torpare och backstugor inom Floby socken. Han har lagt ner tusentals timmar på att leta i arkiv, på kartor och ute i naturen efter information och tecken efter de gamla boplatserna.

Det var hans förtjänst att de gamla ekonomiska kartorna för Skaraborg en gång gavs ut på 1980-talet. I dag är de verkligen en skatt och till stor hjälp när det gäller att identifiera var förfäderna bodde och härleda dem till nutid. Inte så konstigt att de blev utgivna, eftersom han då när de publicerades arbetade på Lantmäteriet i Gävle och han såg till att de blev utgivna innan han gick i pension.

Sture och jag har haft kontakt genom åren. Han har guidat svensk-amerikaner i bygden och delat med sig av vad han kan om deras historia på bygden. Har haft förmånen att få komma in i hans Floby-Sörby rum, där allt är samlat och staplat på varandra. Har ävens hans avskrifter av husförhörslängderna i Floby AI:8 1870 – 1890, AI:9 1891 – 1900 och Församlingsbok AII:1 1900-1915, där det även finns kompletteringar som inte finns i originalböckerna. Dessa finns numera att läsa och forska i på ArkivDigital.

Bokens huvudpersoner och ställen är numrerade i en lista. Varje nummer finns utritat på en karta som finns i slutet av boken. De sju kartorna visar var i Floby socken som varje ställe, torp, stuga eller jordkula låg en gång i tiden. På platsen finns en markeringstolpe som märker ut var stället låg. De flesta av dem är borta sedan länge, rivet, netplockat eller helt enkelt uppodlat. Stolparna är uppsatta av Sörby-Floby Hembygdsförening under 2012.

Omslagsbilden på boken är på Rök-Olle som står på trappan framför sin stuga. Det står att han har på fötterna en söndags- och en vardagstoffel och när man tittar efter kan det ses tydligt att det är en två olika på. Om honom och hans stuga handlar nr 1 om. Fotot är bara ett av många, ett flertal finns i boken. Placerade under rubrik eller sist efter varje beskrivande text om stället och dess invånare. I förteckningen som finns längst fram i boken över de hus och personer som boken handlar om, finns även information om vem som är ägare av marken i dag, i alla fall 2012.

Ur boken

Ställen förr fick namn efter en person som hade bott där eller så var det tvärs om att den som bodde där fick smeknamn efter vad stället. Som Andersa på Åsen. Torpet (nr 21 i boken) har fått namnet efter Anders Gustaf Andersson 1826-1908 med sin hustru Maja Lisa Johansdotter 1823-1906, båda avlider på torpet. De flyttade in 1850 och var de sista som var bosatta där. Vidare får vi veta att torpare Anders hade en bror Johannes, som sedemera blev präst och tog sig då namnet Floberg. Namnet kom efter brodern till deras mormor Maria Jonsdotter som var guldsmeden Sven Floberg. Torpet Andersa på Åsen finns inte kvar sedan 100 år, husplanen är uppodlad, endast brunnen finns kvar.

Ett annat ställe var Skottes (nr 38). Ett torp som också kallades för Skottalyckan och var ett torp som låg under Backgården i Bragnum. Det var på ett utskifte intill gärdesvägen mellan Grolandavägen och Backgården. Dit flyttade 1850 en Johan Johansson Skott 1818-1889 och hustrun vid namn Maria Stina Jonsdotter 1823-1877. De fick sju barn varav de sex yngsta var födda i torpet. Sönerna Anders, Erik och Carl tog sig efternamnet Sandberg. Erik och Anders utvandrade till Nordamerika från Jämtland. Anders gifte senare om sig med en Charlotta Andersdotter, med äktenskapet var inte lyckligt. Kanske var en bidragande orsak att Anders var begiven på starka drycker. En tidningsnotis finns med om Anders.

Arbetskarlen Johan Johansson Skott från Backgården från Floby socken född 1818 och gift sedan 10 år insjuknade den 6 dennes på kvällen, sedan han omkring 9 på aftonen förtärt aftonmåltiden ärtsoppa. Han fick strax därefter kräkningar och dog följande dag mellan 4 och 5 på em. Som han icke under livstiden låtit undfalla sig yttrande som tydde på självmordstankar, misstänktes förgiftning. I följd härav förrättades av doktor O Selling obduktion å den döda kroppen den 23 dennes, därvid i magsäcken påträffades misstänkta korn som vid följande dag å apoteket verkställd mikroskopisk undersökning visade sig vara arsenik.

I boken finns fortsättningen i berättelsen om Johan Johansson Skotts död och om ytterligare 109 numrerade boställen, som Klara på Lunnen, Ramströms, Lidholmslyckan och Skägg-Jonasa.

Upplägg

Boken har ungefär samma upplägg som De gamla öde boplatserna i Gökhem och dess bebyggare, samt fornminnen och minnesvärda platser, utgivet 1989. Det skiljer 24 år i utgivningsår. Då renskrevs boken på skrivmaskin (jag själv) från anteckningarna som K G & Ingbritt Johansson i Odensberg inventerat 1975-87.

Det har hänt en hel i skrivreglerna sedan dess (själv fick jag en åthutning efter att ha skrivit den första hemtentan i Datapedagogik 1999, när jag gick på Högskolan i Skövde), bl a skrivs rubrikerna med fet stil i stället som förr med ett streck under, luft mellan stycken och gärna underrubriker för att det ska bli läsvänligt. Tyvärr har inte den som renskrev den här boken inte följt de nya reglerna. Kanske kan det bero på att man inte ville ha så många sidor i boken.

Tycker själv att boken förlorar på ovanstående men det är kanske en smaksak. Det bästa sättet att läsa boken är att lägga ett vitt A5 under och dra som en linjal, då är inte risken att man läser på någon annan rad. Men det är så mycket intressant att läsa om så man kanske inte bryr sig om upplägget. För det är mycket fakta som kan läsas, sånt som faller i glömska om det inte finns någon eller några eldsjälar som tar vara på det och ger ut i bokform. Har själv en hel del anor från Floby socken men mycket avbokens innehåll var nytt för mig.

Utgivare

Boken utgiven av Sörby-Floby Hembygdsförening under början av det här året 2013. Boken finns att köpa på Floby Antikvariat, på nätet hittar man boken under Bokbörsen. Kostar 225:-. ISBN: 9789163725180.

Släktforskning årstidsbundet?

När tycker ni att släktforsknings säsongen börjar? Släktforskar ni året runt eller är det bara en viss årstid? Vilka månader sker det? Väderberoende? Har tråkigt och vill göra något av tiden?

Ja, frågorna är många här ovan men berättigande. För när på året släktforskar ni?

När jag började i början av 1990-talet tyckte de flesta forskarna att det var en vinter hobby. Men jag undrar inte om det har förändrat sig en del?

Förr i tiden (räknar före och efter den digitala revolutionen och innan kyrkoböckerna kom ut på nätet) var det ju att man fick i regel åka hemifrån för att släktforska. Då fick det planeras en del i förväg. Var stället man skulle åka till ett landsarkiv, var det flera veckor i förväg eftersom då skulle det tas ledigt från jobbet. Om du skulle till det lokala biblioteket var det också att planera, om det var tidbokning. Så var fallet på Falköpings Bibliotek, där i början var det viktigt boka sig en mikrofilm/-fish läsare några dagar innan tilltänkt besök eller så fick man chansa att det fanns plats. Men viktigt var i alla fall att bokning måste ske. Sedan luckrades det upp då det gamla gardet slutade och de nya inte var lika många som dem.

Att forska på sommaren var inget lockande, om det inte råkade vara över 30 grader och man vill fly värmen. Ofta var/är forskarrummet/-salen i en källare eller ett annat mörkt ställe. Som alla vana forskare vet vi att tiden bara rusar iväg så hiskeligt fort när man forskar. Väder, dagen och annat som förändras svischar förbi, tiden bara försvinner utan att man är medveten om det.

I dag finns alternativet att forska i källor via datorn. Var du befinner dig och gör detta är i dag valfritt. Särskilt om du har en bärbar och en uppkoppling i form av ett trådlöst, USB- modem eller modern mobiltelefon som kopplas upp på Internet. Vi använder oss av databaser som finns Internet eller CD/DVD. Det mesta kostar, men det kan ju jämföras med de kostnader som forskaren hade förut att åka någonstans och att inte alls ha tillgång till material.

Så nur ser dina forskarvanor ut? Mina forskarvanor och tider har förändrats under årens lopp. Forskar nu året om, inget avbrott för att det är vår eller sommar. Kurvan ser dock inte likadan ut över hela året, det finns berg och djupa dalar. Något som spelar roll numera är hur länge som man har löst ett abonnemang på ex Ancestry, ArkivDigital, SVAR eller GenealogyBank. Man vill ju så att säga utnyttja den tid som köpts och abonnemanget löper på. Själv brukar jag köpa årsvis. De utländska abonnemangen köper jag inte löpande utan det går några månader emellan, tills jag upptäcker att de behövs igen.

Vädret spelar en viss roll när vid forskning. Om det är regnigt och dåligt väder (som det var sommaren 2012) är det mest inomhusaktiviteter och vad passar inte in då, jo släktforskning. Något nyttigt och bra ska det ju göras med tiden. 

Det är lätt att sätta sig en stund vid datorn, en timma eller två i taget oberoende av årstid. Det görs mycket nu vid datorn och släktforskning är ett.

Har sett här på bloggen att det besöks mest på hösten och i november/december. De senaste två åren kan det ha med att göra att TV-serien Allt för Sverige. Har skrivit om den här en del. Min förhoppning är att bloggen hjälper till att få intresserade att börja att släktforska och andra att komma vidare i sin forskning.

På min Facebook grupp Tagesdotter har jag lagt ut frågan om när det är säsong för släktforskning på året. Du är välkommen att svara också!