Släktresan

- i dåtid och nutid

  • februari 2015
    m ti o to f l s
    « Jan    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    232425262728  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘genealogy’ Category

Falbygdsanor.se får ansiktslyft

Posted by tagesdotter på februari 8, 2015

Min webbplats Falbygdsanor.se har jag haft sedan 2007. Den skapades för att vara den där länksidan för Falbygden som inte fanns.

Webbplatsen har jag gjort själv, dvs har knackat html-kod. Använt en del komponenter som är hämtade från diverse källor och som jag sedan gjort om så att de passade in. Men det är ett tag sedan nu och sidan är föråldrad. Den är fixerad i vänstra hörnet och är ganska liten, då den gjordes för liten skärm. Då 2007 fanns inga smarta telefoner eller 10 tums plattor. I dag ska en och samma webbplats vara flexibel och gå att läsas på dataskärm, platta och smart telefon. Det var dags att förnya.

Har arbetat i ca 3 veckor på den nya, vars design jag har hittat på en gratis templates-sida. En ganska avancerad sådan med just de egenskaper som jag sökte efter att ha gjort en kravlista på vad jag sökte. Mallen är flexibel och anpassar sig efter hur stor skärmen är. För utvecklingen i html-kodning har sprungit i fatt mina kunskaper. Grundkunskapen har jag kvar och det skrivs en hel del kod här också men mallen är alltså hämtad.

Grunden är den samma som på den gamla men det finns förändringar. Menyer har flyttats runt och material kommer att presenteras i annan form. En bättre än nuvarande, tycker jag själv. Fortfarande finns en hel del länkar, det som är huvudsyftet med webbplatsen. Men ni kommer fortfarande att känna igen även om en del har försvunnit och annat tillkommit.

Falbygdsanor.se

Falbygdsanor.se är en webbplats för den som vill veta mer om Falbygden, främst inom bygden Falbygden. Den innehåller en hel del länkar till andra webbplatser. Här finns alla hembygdsföreningar som finns i Falköpings kommun uppräknade, med eller utan länk till webbplats. Det finns en hel del information för den som är intresserad av Falbygden som bygd. För släktforskaren kan webbplatsen också vara till nytta. Här finns namnen på alla våra socknar/församling, pastorat och härader. Viktigt att kunna inom forskningen. Det är en samlings- och länkplats för den som vill slippa söka runt på flera webbplatser för att hitta informationen.

Vill ha hjälp

Något som jag gärna vill ha hjälp med av er läsare är att få tips om vilka webbplatser där det presenteras anor och personer kommer från någon av Falköpings kommuns socknar/församlingar. Det finns en hel del på nuvarande webbplatsen men flera av dem finns inte längre, det är ett tag sedan listan uppdaterades och en hel del har hänt sen dess. Nya har förhoppningsvis tillkommit där ute på nätet. Vill som sagt ha hjälp med att hitta dem. Tar tacksamt emot!

Posted in Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , | Leave a Comment »

Släktforskningsåret 2014

Posted by tagesdotter på januari 29, 2015

Så har ännu ett år gått och med det släktforskningsåret 2014.

Bloggen

Har inte varit så aktiv om än att det har blivit ett par eller tre artiklar varje månad. Under oktober började jag att publicera en artikel serie som jag har legat på under ett par år. Den om att hjälpa och lotsa hur svensk-amerikaner att forska i det svenska kyrkoboksmaterialet. Det är för dem helt annorlunda upplägg på tillgängligt material än vad de har i USA eller Kanada. Där finns inga kyrkböcker tillgängliga utan det är de sk Vital records + Census som man får vända sig till. Artikelserien sträcker även sig in här i början på 2015.

Emigration

Har inte emigrantforskat så mycket för min egen del, dvs om Emigranterna från Falbygden. Det har dock blivit några, närmare bestämt 41 st. Den siste var ur familjen Mörk i Falköping. Affären Mörks vet nog de flesta var den låg i stan fram till för ett par år sedan. Nådde strax över 61 000 individer i min databas.

I stället blev det fortsättning på Kölingaredsforskningen för föreningen Årås kvarns räkning. Anna-Lena Hultman hade fullt upp med att vara koordinator för den nya Sveriges Dödbok nr 6 1901-2013. Skicka ut påminnelse, lirka, tvätta och få i ordning på materialet tog de fem första månaderna på året i anspråk. Sedan hade hon och Swedgen gänget en resa till USA också och sedan var det pension.

Församlingen Kölingared ligger granne med församlingar i Falköpings Kommun, Fivlered, Solberga, N Åsarp, Smula och Vistorp, så visst slank det med någon emigrant för mig också. Före jul skickades breven till ättlingarna till Kölingaredsbor till USA. Det ska bli en hemvändarvecka i Kölingared v 25. Vi får hoppas att det kommer många.

Hembygden

Fortsatt att scanna av de klippböcker som jag fått låna. Totalt var det sju stycken. Inte så många kanske ni tänker men jag har fått göra det med ett flertal veckor emellan eftersom de har några år 011på nacken och med det luktar gammalt. Jag som är astmatiker har ont av det. Det sätter sig i luftrören. En del av materialet kommer allt eftersom att publiceras i olika medier. Ett är i Facebook-gruppen Vi som kommer ihåg hur Falköping såg ut förr!! Gå med och minns!!.

Tre artiklar har det blivit i Falköpings Tidning. Två kring fotografiet från Trädgården, Skår, Gökhem. Och ett kring Skåragänget. Det ligger en hel del forskning och framtagning av uppgifter bakom varje artikel.

Skanningen av min pappas diabilder har också blivit färdig. Nu gäller det digra arbetet med att sätta namn på de som är med på fotografierna med hjälp av mina föräldrar. Tyvärr har min pappa bläddrat bilderna i oordning så det är en hel del att göra. Har kommit till låda sex av 13.

Utställning

Har medverkat på tre utställningar under året, alla som medlem i gruppen Kreativ Studio på Falbygden.

Det börja med påskutställning 17-20 april hos Vilhelmsro Gård i utkanten av Falköping. Där var jag en utställare i stallet och loftet. I stallet satt jag personligen och gjorde reklam för släktforskning. På loftet hängde mina naturfoton.

Mekelsmäss utställning på loftet på Vilhelmsro Gård 27-28 september. Där var det fotografier av fåglar som jag fotograferat under sommaren samt sex foton av gravstenar. De sista för att få upp intresset för släktforskning. För visst finns det en eller flera historier/levnadsberättelser bakom en gravsten.

Julmässa 22-23 november hos Gudhems Hjärta. Där jag visade min databas av emigranter och hur man släktforskar.

Kurs

Fortsättningskurs i släktforskning blev det i början av året. Det var de som gick nybörjarkurs på hösten som gick fortsättning + att det tillkom två som gått kurs förr för mig.

Två nybörjarkurser blev det till hösten. Att jag gjort reklam för mina kurser och kunskaper på utställningar hade gjort verkan. En med nio och den andra med fyra deltagare. Ojämnt fördelat kanske kan tyckas med deltagare, men det blev ganska bra, då deltagarna hade olika förutsättningar och forskarmål.

Har även varit deltagare i en kurs. Skönt ibland att slippa vara den som måste planera och förmedla. Det var Sveriges Släktforskarförbund som hade sin tredje och sista steget i serien om att vara kursledare. Kursen var förlagt här i Falköping på Hotel Falköping. Det klart man ska passa på när man gått de andra två och när den tredje är förlagt på hemmaplan om än jag kom sent med min anmälan. Nu väntar jag och de andra deltagarna bara på att vi ska bli certifierade och diplomerade kurshandledare. Utbildning är alltid viktig!

Fotografering

Under året blev det en hel del fotografering, särskilt under sommaren. En hel del fåglar blev målet. De flesta fotona togs på de tornfalksungar som kläcktes i ett av fågelklubben uppsatt fågelbo. Fem stycken till antalet och tornfalkdet var en upplevelse att vara med om när de började att rassla i boet när jag pratade med dem till att de flög sin väg. Pratade en hel del till dem i boet när jag ändå rensade ogräs i mitt grönsaksland inom hörhåll. De lärde sig snabbt att jag inte var farlig. Tusentals foton blev det. Några av dem var på fotoutställningen till Mekelsmäss. Andra hamnade på Facebook i gruppen Kreativ Studio på Falbygden

Datakrasch

Inget roligt ord men det var vad jag råkade ut för andra veckan i december. Min stationäre dator ville inte vakna till efter ett strömsparläge. Det var bara att rensa hela datorn och börja om. Förlorade tre veckors forskning i släktforskningsprogrammet Disgen som dessutom var en uppdragsforskning. Som tur vad hade jag skickat information till uppdragsgivaren som jag kunde mata in igen i datorn. Det där med att ta säkerhetskopior är inte överdrivet. Ett halvårs dokument försvann också. Alla foton och annat viktigt har jag som tur var på externa hårddiskar. Det har blivit inköp av två till och även en backuptjänst på nätet, code42 Crashplan, som jag fick rekommenderat av en kompis på Facebook.

Sorgsamt bud

I början av 2015 fick jag det sorgliga budet via en tidningsartikel att Conrad Johnson i Rockford, IL avlidit. Träffade honom sommaren 2007. En trevlig bekantskap. Har fått årliga rapporter från en god vän till honom. Conrad skulle ha blivit 111 år 19 januari. En anmärkningsvärd ålder som är få förunnat.

Vad det blir av 2015

Vad det blir av nuvarande år 2015 i släktforskning. Ja det klart har min databas att jobba på, har hunnit att mata in ca 600 individer sedan årsskiftet. Sist i går kväll blev det en ny återfunnen emigrant från Falbygden, den här gången hämtade jag hans dödsdatum från findagrave.com. Självklart försöker jag att kontakta bidragsgivaren om att jag hämtat uppgifter och bidrar själv med uppgifter från mitt material. Det kommer hela tiden nytt material ut på Internet som ska sökas av. Ska passa på att gå igenom genealogybank.com med tidningsnotiser och se vad jag kan hitta. Inte bara emigranter jag söker efter utan även deras ättlingar. På så vis växer släktträden i databasen.

Jag hoppas att kunna fortsätta att skriva här på bloggen. Det har varit en urladdning med artikelserien för svensk-amerikanarna. Det kanske inte blir lika intensivt med skrivandet, det beror helt enkelt på lusten och när jag får uppslag. Det gäller i alla fall att ta nya tag. 

Posted in Amerika, Blogga, Egna Webbplatser, emigrant, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Utställning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 13: Get help in your research

Posted by tagesdotter på januari 23, 2015

Alla kör vi fast i vår släktforskning förr eller senare. Rejält eller helt enkelt bara behöver få hjälp att tänka i rätt riktning. Det är alltid svårt så här i början innan man får vanan att forska och leta i källorna.

Jag brukar rekommendera till mina kursdeltagare på mina kurser att börja med din släkt i nutid, din närmast avlidne eftersom du kan via denne person gå vidare neråt i tiden. Intervjua dina släktingar om vad de kommer ihåg, den muntliga källan är ovärderlig för att veta var man ska börja leta. Dessutom får du information och skvaller som omöjligt kan finnas i skrivna källor.

Sedan är det veta hur man forskar i det material som kan forskas i. Särskilt svårt är det när man ska forska i ett område eller annat land än där man själv bor. Alla länder har sitt folkbokföringssystem, det finns likheter mellan länder men inget är exakt likadant uppbyggd eller har liknande tillgängligt material. I Europa finns det ganska stora skillnader. De Skandinaviska länderna har liknande system, inte konstigt då Danmark Norge var ett land länge, Sverige och Finland likadant och under 1800-talet tillhörde Norge Sverige. I Sverige har folkbokföring funnits i över 350 år, vi har dessutom inte haft krig på hemmaplan så inget har förstörts om det inte varit en kyrkobrand. Kyrkoböckerna förvarades ofta i sakristian eller vapenhuset så brann kyrkan ner försvann böckerna också. Som tur var är det undantag. Vi har ett generöst material att ösa ur. Husförhörslängderna sträcker sig över år till skillnad mot i US där folkräkningarna vart tionde år är oftast huvudkällan.

Språk och handstil kan också ställa till bekymmer. Det ämnet gick jag närmare in på i part 8: Reading old swedish writing.

Det gäller att kunna tänka nytt när man ska forska i ett annat lands folkbokföringsmaterial. Ett nytt tänkesätt måste till och då måste man ha hjälp utifrån. Det finns kurser att gå men då gäller oftast att de finns på den orten eller i närheten av där man bor. Internet är bra även när det gäller att få hjälp. Inte bara källor finns det att få tillgång till där men också hjälp i sin forskning. Det finns kurser att gå via nätet.

Det finns en hel del hjälp att få via nätet för självstudier eller förklarande text. För att förenkla är de flesta på engelska men det finns andra att översätta, precis som den här bloggen.

Arkiv Digital – Swedish Genealogy

Familysearch- Sweden Genealogy

The Federation of Swedish Genealogical Societies –  Finding your swedish roots – where to start

The Swedish Genealogy Guide

Hans Högman’s Genealogy and History Site 

 

Helpcenters i US

Det finns hjälpcenters i US som har specialiserats på forskning på svenska källor och som kan hjälpa dig på vägen i din forskning.

Augusta College – Swenson Swedish Immigration Research Center

Nordic Family Genealogy Center in St Paul Minnesota

 

Volontärer

Det finns frivilla som gärna vill hjälpa till att få fram uppgifter eller till och med kan hjälpa till att hitta din släkt och släktingar i Sverige. Det gäller då att veta vart man ska vända sig.

The Federation of Swedish Genealogical Societies har sitt Anbytarforum. Det är mest på svenska men det finns en engelsk sida som förklarar hur du gör förfrågningar.

Ancestry och Rootsweb har sitt Message Boards. Det finns ett flertal för Sverige att använda. Rekommenderas är att använda de gamla historiska county indelningen att ställa frågorna i. Förutsättning är att man vet i vilket vilket län som förfadern/släktingen är födda i. Mer om det finns beskrivet i part 5: Churchbooks of Sweden. Det är i dessa län/county som kyrkoböckerna är indelade i.

Facebook är ett annat bra ställe att få svar på frågor. Där kan man få en hel del hjälp med det ena eller andra. Grupper som kan vara till hjälp i forskning efter svenska källor och släktingar:

Swedish Genealogy,  Swedish Heart Genealogy,  Swedish/American People Search, Swedish American Genealogy GroupMy ancestors from Västergötland,  Falköping Genealogi.

 

Jag själv

Jag som skriver den här bloggen är också volontär. Hjälper gärna svensk-amerikaner att få fram uppgifter i Falköpings områdets församlingar. Se vilka de är på Falbygdsanor.se. Har hjälpt ett flertal under årens lopp. Ofta kommer dessa förfrågningar via mina webbplatser, Facebook eller någon annan släktforskare. Det jag försöker hjälpa till med är att forska fram anor samt någon släkting eller två för svensk-amerikanen att få kontakt med. I gengäld vill jag ha information om familjen i USA. Vi byter information.

 

Det här var den avslutande delen av den artikelserie jag har skrivit under tre månader här på bloggen 2014-2015. Jag hoppas att artiklarna har hjälpt och kommer att hjälpa er i er forskning efter svenska rötter och släkt. Kontakta mig gärna här på bloggen, via e-post eller på Facebook Tages Dotter. Välkomna är ni också att bli medlem i min grupp Tagesdotter. Där lägger jag in tips på släktforskningslänkar och annat bra att veta.

Fortsättning på serien kommer när jag får nya uppslag och infallsvinklar. Den som väntar får se.

Posted in Amerika, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Conrad Johnson 1904-2014

Posted by tagesdotter på januari 19, 2015

Conrad Johnson skulle ha fyllt 111 år i dag 19 januari. Han var född i Hulegården, Kymbo Östra rote i Kymbo församling (R) i Tidaholms kommun. Nr fyra i en syskonskara av tio.  Han var USA äldste man. Tyvärr kan han inte bli en Falbygdsemigrant, men han är väl värd att nämnas och en artikel här på min blogg,

Jag och min mamma träffade honom när vi var i Rockford, IL och hälsade på släktingar i början av juli 2007. Det var genom gemensamma bekanta till våra släktingar och Conrad som vi träffades vid ett café. Då var han Rockfords äldste 103 år gammal. En väl respekterad man som charmade servitrisen med sitt leende och humor.

Det var något av en höjdpunkt för oss att få träffa Conrad på vår USA-resa. Vi var i mitten av resan (se gärna här på bloggen) och min mamma längtade att kunna prata svenska med en svensk talande och utan att behöva ha tolk då hon inte kan engelska. Conrad hade en hel del anknytning till Falköping och trakterna häromkring. 14 dagar innan vi började vår resa, 1 juni hade hans yngre bror Göran avlidit i Falköping i en ålder av 100 år. Efter det var Conrad den siste i sin syskonskara som var i livet.

Conrad JohnsonVi slog ihop tre små bord, fikade och började prata. Conrad delade med sig av sin kunskap om hur det var att vara svensk i Rockford och hur det då såg ut. Hans förklaring varför så många svenskar hamnade i Rockford var att här var ändstationen på järnvägen från Chicago, det fanns ingen fortsättning. Något som irländarna inte var så glada i för det var ju deras stad från början. Floden Rock River delade upp staden i två delar, den irländska och den svenska. Järnvägsstationen låg och ligger fortfarande på den ökända 7th Street. Det var här som alla barer låg och på tvärgatorna fanns möbelfabriker och frälsningen i form av kyrkor och kapell. Idag är fabrikerna tomma och några av kyrkorna har fortfarande verksamhet. 7th Street är i dag en lugn gata och har inte samma betydelse som då.

Conrad utbildade sig till snickare och blev husbyggare i Rockford. Han hade sin egen byggfirma C Conrad Building Constractor. Han förklarade varför brädorna ligger vågrätt på fasaderna i USA. Det har med att när det sågades blev det spill, korta brädor och stumpar. Dessa var billiga och användes till fasaden på husen. Det var då lättare att sätta dessa korta brädor vågrätt i stället för lodrätt. I dag används i USA liksom i Sverige hela långa brädor men man har inte ändrat på byggsättet för det.

Jag överlämnade också en handduk med den svenska flaggan. Jag hoppas att den kom till användning. Skrev om mötet här på bloggen.Conrad Johnson 103 år

LaVerne Larson (som står bakom Conrad) har varit hans granne och har tagit han om honom, liksom LaVernes syster Deloris Forsberg. LaVernes fru Kathleen mormor Fannie (Clara Josephine) var född 1879 i Bolums församling i Falköping.

Familj

Av Conrads fars sju syskon utvandrade fem mellan 1886 – 1899. Den äldsta systern Maria Charlotta hade gift sig 1880 med en Wallin. I Falköping är den familj känd att haft slakteri och charkuteri, det finns kopplingar till Claessons chark som i dag är ett välkänt ställe att handla korv på Ranten i Falköping. Familjerna Jansson och Wallin samarbetade en hel del då syskonen Jansson fick hjälpa till att köra och sköta de djur som skulle slaktas. Många resor blev det mellan Kymbo och Falköping.

Conrads far Oskar Natanael Jansson emigrerade till USA 1889, där han slog sig ner i Chicago, Cook Co, IL. Han träffade en svenska Ida Marie Antoniette Grahnström som var född 1873 i Tingstäde på Gotland, de gifte sig 1896.

Av en läkare blev Oskar Natanael rekommenderad att flytta hem då han inte tålde det kalla och fuktiga klimatet i Chicago. Den förstfödde var då född i Chicago, Arthur 1897. Oskar Natanael flyttade hem med sin lilla familj och övertog släktgården Hulegården i Kymbo, där resten av de nio barnen var födda. Den yngste Fritz Olof 1915.

Att de var så många syskon gjorde att flera av syskonen i sin tur inte skaffade sig familj. Det finns en brorson till Conrad i Tidaholm och en i North Brunswick, NJ.

De två äldsta i syskonskaran, Arthur f 1897 och Axel f 1900, emigrerade 1916 resp 1922 till USA. Systern Elsa åkte också över och stannade i 13 år (1923-1935), hon gifte sig med en Gustav Viking från Näs (R), de reste båda hem. Jansson, som syskonen hette efternamn i Sverige blev i USA Johnson. Namnet kom från deras farfar som hette Jan Peter i förnamn (före 1901 fanns det inga efternamn som i dag utan de flesta svenskar hade patronymikon, dvs faderns förnamn + -son/-dotter). Conrad emigrerade 1923 från Kymbo till Rockford, IL. Han liksom de flesta svenskar vid den här tiden reste via Ellis Island, en ö som fungerade som inreseport och ligger i New Yorks hamn och för att sedan resa vidare in i landet. Conrad bodde enligt Census 1930 hos sin bror Arthur i Rockford.

Conrads första fru Walborg Teresia Lind var född 1908 i Viskarum, Kinnerumma (P).

 

 

Artiklar:

Conrad Johnson Keeps Walking

Rockford Man Celebrates 106th Birthday

Conrad Johnson of Rockford turns 107

Man celebrates 108th Birthday in Rockford

Contrad Johnson, oldest man in the US, rembemered by North Brunswick nephew

Rockford resident, oldest verified US man dies

 

Obituary:

Tributes.com

In Memory of C Conrad Johnson

 

En svensk-amerikan med härstamning från Borgunda som bor i Colorado men är från Rockford, har för mig berättat att när han växte upp där trodde han att alla svenskar var från Skaraborg. Men efter ett tag upptäckte han att det även bodde folk från Småland.

I min databas av Emigranter från Falbygden, har jag listat 871 födda i någon av Falköpings församlingar och som är avlidna i Winnebago County i Illinois, USA och som är det county som Rockford ligger i. Av dem är 793 avlidna i just Rockford. 

Totalt innehåller materialet 4175 avlidna Emigranter från Falbygden.

Posted in Amerika, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släktforskning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 12: Write down and survey the sources

Posted by tagesdotter på januari 16, 2015

Anteckna alltid källan!

Glöm inte att när du hittar information om personen/familjen som du släktforskar om ska ALLTID källan antecknas!! Det är viktigt att anteckna varifrån uppgifterna kommer ifrån. Det kan vara från en kyrkobok eller databas. Var noga med att alltid anteckna när ny eller annan information hittas om en person/familj. 

Det finns tre argument för detta:

  • Du ska kunna gå tillbaka till källan på ett lätt sätt utan att behöva leta igen. Kanske måste du gå tillbaka för att du har missat någon uppgift eller kanske läst fel. Behöver kanske ta nya tag och behöver då gå tillbaka för att återstarta.
  • Någon frågar om din utredning och du ska då kunna redovisa varifrån uppgifterna kommer ifrån. Kunna redovisa Källan!
  • Forskning med angiven källhänvisning har hög trovärdighet. Redovisa den information som har hittats och var den kommer ifrån för släkt och andra intresserade.

 

Källkritik och kontrollera

Det är viktigt att granska källor kritiskt. För vem tror på allt som skrivs i tidningarna? Det är likadant här. Den bästa källan är den som är närmast händelsen, det vill säga första hands den som är originalkälla. Den muntliga källan och källor som är långt i från det verkliga händelsen bör kontrolleras med originalkällan så långt det går. Kan inte nog påpeka hur viktigt det är att kontrollera de uppgifter som hämtas från olika håll och källor. 

 Karleby (R) C:5Exempel:

På gravstenen för makarna Fredrickson som finns på Elin Lutheran Cemetery North, Scandia, Washington Co, MN, finns uppgiften att Peter Fredrickson är född den 17 November 1837. Peter föddes som Per i Tomten, Holma rote i Karleby församling (R) son till Fredrik Magnusson och Kerstin Larsdotter. Födelsedatumet är korrekt liksom året men månaden har blivit fel, det ska vara januari som födelsemånad. Uppgiften om Pers födelse har hämtats i källan närmast händelsen, Födelse- och Dopbok Karleby (R) C:5.

Felet med fel uppgiven födelsemånad uppstod här hemma i Sverige. Per arbetade som dräng på ett antal gårdar, han flyttade en hel del och någonstans på vägen tillkom en etta till så att det blev 11 istället för 1. Detta rättades aldrig till och den felaktiga födelsemånaden hängde med över Atlanten och det nya hemlandet.fredrickson

Peter och hans Sofia utvandrade 1869 från Karleby med de fyra barnen

  1. Maria 1862 –  1913
  2. Emma Christina 1864 – 1930
  3. Reinhold 1866 – 1897
  4. Ida 1864 -

Alla barnen är födda i Karleby (R).

Peter och Sofia slog sig ner i Marine, Washington Co, MN. Sofia är född i Trädgården, Första roten i Kälvene församling (R), dotter till Lars Svensson och Margareta Nilsdotter.

 

Anteckna även nutiden

Tänk på att det är viktigt att anteckna var alla är födda, vigda och avlidna. Familjer som inte ägde mark, flyttade ofta runt, detta gällde och gäller fortfarande både i det gamla och nya hemlandet. Det betyder att det kan finnas olika födelseplatser för var och en i en syskonskara. Det är också något som ska göras nu, det vill säga uppgifter för invandrarens barnbarnsbarn och ännu längre fram i tiden i nutid ska också antecknas. Uppgift om födelseplatsen är ett tidsdokument om var föräldrarna bodde vid barnets födelse. Gör inte utredningen bara för din del och nutiden. Tänk på att din utredning om släkten kommer att läsas och glädjas av i flera generationer av släkten. 

Mitt foto av gravstenen är från min resa till USA sommaren 2007.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 11: Swedish data bases on the Internet

Posted by tagesdotter på januari 9, 2015

För den som vill söka på databaser på Internet efter sina rötter och släkt i Sverige finns det flera att tillgå.

Rotemannensarkivet finns sökbart på Stockholms Stadsarkivs webbplats. Det är en förenklad version av DVD:n Rotemannen (nämndes i föregående avsnitt, part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD).

Barnhusbarn i Stockholm. Man räknar med att 40 % av barnen som föddes i Stockholm var av oäkta börd, dvs utom äktenskapliga barn. Mödrarna till dessa kunde ofta inte ta hand om sina barn utan de blev sk barnhusbarn. I Stockholm finns det ett register över dessa som är sökbart på Internet. Barnen placerades ofta ut på landsbygden, där de de bodde hos tog hand om dem mot en betalning. 

Centrala Soldatregistret, för dig som har soldater i släkten.

DDSS – Demografiska Databas Södra Sverige för Halland, Skåne och Blekinge.

 

För medlemmar

Föreningen DIS är den äldsta och största föreningen som har som mål att hjälpa datoranvändande släktforskare. Föreningen ger ut släktforskarprogrammet Disgen, som en hel del släktforskare i Sverige använder. Det finns även möjlighet att skiva in sin forskning och få den jämförd med andra släktforskare. De inskickade samlas i databasen Disbyt som bara medlemmarna har tillgång till.

 

Abonnemang

Som det nämndes i part 4: Emigrant sources, finns det uppgifter om när emigranterna gav sig av från det gamla hemlandet i en databas. Dessa register finns att tillgå hos Emiweb ($). Det finns en hel del annat material att tillgå hos Emiweb, oftast då svensk-amerikanska källor från USA.

 

Söka gravar

Find a grave är den webbplatsen som vi svenskar använder oss av när vi letar efter gravstenar på våra emigrerande svenskar. Den är för oss en mycket användbar källa. I Sverige finns det ett flertal webbplatser att söka på för att få fram motsvarande. Men ingen som innehåller allt om de gravar som finns i Sverige.

Lokala

Dödsannonser

Våra tidningar i Sverige lägger inte ut och sparar obituaries som det görs i US. Här är det begravningsbyråerna som tillhandahåller de uppgifterna. De har dessutom inte lika mycket information som era i US. Oftast födelse- och dödsdatum + ort samt familjemedlemmar, uppgifter om begravningen och en vers.

Minnesalbum

 

Lokala databaser

De flesta databaser i Sverige som har anknytning till släktforskning finns på DVD/CD men det finns undantag.

Kinneveds Hembygdsförening i Falköpings kommun, på gränsen mot Ulricehamn, har ett projekt – Kinnevedsrötter, att kartlägga vilka som bodde i socknarna Kinneved och grannsocknarna, Brismene, Börstig, Luttra och Vårkumla.

 

Hur det var förr

Hur levde svenskarna en gång i tiden, hur var levnadsförhållandena? Hembygdsföreningar i Sverige motsvarar Historical Socities, dvs samlar på minnen och saker från förr i tiden. Deras material finns oftast tillgängliga genom att besöka platserna på plats där samlingarna finns bevarade och utställda. Men det finns också till en del på Internet. Detta via Bygdeband som från början var ett projekt hos Genline, vars material nu till största del finns nu hos Ancestry efter att de köpte upp företaget för några år sedan. Genline stängdes ner vid årskiftet 2014/2015. Bygdeband hade innan dess förts över till hembygdsföreningarna. Här finns uppgifter och foton för alla som är intresserade av lokalhistoria i Sverige. Kanske du hittar foton på dina släktingar här.

 

Någon som känner till fler databaser som kan vara till nytta för svensk-amerikaner och andra? Skriv gärna och tala om.

 

Den här serien av artiklar inledes med 

1. Swedish roots?

Denna artikel är en fortsättning på föregående artikel som handlade om Part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD.

 

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 10: searchable collections of data records on DVD/CD

Posted by tagesdotter på januari 2, 2015

Ibland går det inte att få tillgång till originalhandlingar, då är databaser ofta det enda alternativet.

Ofta i US är databaser ett sökinstrument till originalhandlingen. De flesta kräver abonnemang för att du ska få tillgång till materialet som Ancestery ($), GenealogyBank ($) men det finns även gratis som Find A Grave, FamilySearch. Du skriver in vad du har för uppgifter att söka med för att få länkar med möjliga träffar. Därefter är det att söka genom att klicka sig fram i de olika originalhandlingarna som erbjuds. Det kan vara Census, födelseböcker, Naturalisering, World War I Draft, gravstenar och tidningsnotiser med mer.

I Sverige fungerar de flesta databaser som just databaser. Det finns inga originalhandlingar som sökningen leder till. Databasen räknas då som en andrahandskälla och i vissa fall som tredjehand. Det beror på att någon har läst i originalhandlingen och sedan matat in uppgifterna i en dataprogram, det kan vara ett skapat program som passar till uppgiften eller i MS Access. Ofta finns de flesta databaser som räknas i Sverige på DVD.

Det finns flera som är bra att ha när man släktforskar i kyrkoböcker i Sverige. Jag ser de äldre ofta som en ingångspunkt. I bland tappas personer/familjer bort, de flyttar inte till vad som skrivs i böckerna, det kan vara fel hänvisning eller så finns de inte i Husförhörslängden efter även om det inte finns noterat att de flyttat. Då kan databaser vara bra att ha för att komma på rätt spår igen.

Census

Här i Sverige har det förts statistik på invånarna länge. SCB materialet som finns hos SVAR och Ancestry är ett bevis på det. Det är främst Födelse, Vigsel och Dödböcker. Men det finns också folkräkning. Det är församlingsutdrag som är avskrifter av Husförhörslängder och Församlingsböcker. Dessa utdrag gjordes vart tionde år. De finns bara att tillgå i original hos SVAR 1860-1930.

Det finns sex folkräkningar att tillgå på DVD

  1. 1880
  2. 1890
  3. 1900
  4. 1970
  5. 1980
  6. 1990

En sjunde kommer ut i år 2015

  • 1910

Att 1970, 1980 och 1990 finns på DVD har med att göra att allmänna uppgifter är inte sekretessbelagda, se Part 12.

Sveriges Dödbok

Sveriges Dödbok version 6 gavs ut i september 2014. Den sträcker sig från 1901 och fram till 2013. Den är alltså mer omfattande än Social Security Death Index. Version 5 finns att söka i på Ancestry 1901-2009. Det går inte som med Social Security Death Index att beställa ett Death Certificate med uppgifter om den döde.

Lokala databaser

Det finns även en hel del lokala databaser som kan vara till god hjälp i din forskning.

  • Rotemannen som täcker in stora delar av Stockholm 1878 – 1926. Det var ganska stor inflyttning från andra delar av Sverige in till Stockholm, därför är den av riksintresse.
  • Östergötland utgivning länsvis på fyra CD av Person och Lokalhistoriskt Forskarcentrum i Oskarshamn. Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok.
  • Jönköpingsbygden, Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. Utgivare Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening.
  • Födda i Sjuhäradsbygden, 7 st CD som ges ut av föreningen Borås Släktforskare.
  • Falbygdsrötter. Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok.Utgivare Falbygdens Släktforskarförening.

 

De CD/DVD:n som är av riksintresse går alla att beställa på The Federation of Swedish Genealogical Society.

 

Den här serien började med artikeln

Swedish roots?

Posted in emigrant, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | 1 Comment »

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 19, 2014

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 8: Reading old swedish writing

Posted by tagesdotter på december 12, 2014

I dag skriver vi mest på dator. Det innebär att om man använder de vanliga teckenstilarna är de texter vi skriver lätta att läsa. Vi skriver inte brev för hand i samma utsträckning som vi gjorde förr. Det betyder att i framtiden kommer inte våra släktingar och ättlingar kunna läsa våra brev som vi kan göra med våra äldre släktingars.

Det är också skillnader på länders olika skrivsätt. Ni amerikaner har ett visst skrivsätt och vi svenskar har ett annat. Era bokstäver är mer rakt upp och lutar lite mot vänster. När jag skriver i skrivstil (mer sällan numera) lutar jag bokstäverna mot höger. Brev som skrevs hem till släkten av våra utvandrare är uppställda ungefär likadant och skapar inte  så svåra problem för oss att läsa här i Sverige. Men för er som ska läsa vad familjen i Sverige skrev till sina kan det ställa till problem. Språket är den första tröskeln.

Språk utvecklas hela tiden. Ord och stavningar förändras. Nya ord kommer till andra används inte längre. I Sverige har det under århundradena funnits olika stilar och påverkan av andra språk. Det svenska språket innehåller dessutom tre bokstäver som inte finns i engelska alfabetet, å, ä och ö.

Vårt första skriftspråk var runorna. Sedan kom latin i och med flera klosterordnar etablerade sig i Sverige. Den största påverkan efter latin, har det tyska språket haft på svenskan. Det har med att göra att tyska köpman slog sig ner i Sverige och Stockholm i slutet av medeltiden. De fick stort inflytande i och med att de tog med sig sitt språk och orden för olika yrken och produkter. För den som kan den europeiska och svenska historien var handelsförbundet Hansan i norra Europa stort. De hade handelsstäder främst runt om i Nordeuropa. VisbyGotland var en sådan stad. I Stockholm var det tyskarna som satte ord för de flesta yrken och redskap som används i de samma.

Så hur gör man då för att lära sig läsa gammal stil? Övning, övning och övning. Ja, det finns faktiskt inte någon genväg. Det är att öva. För nybörjare är det lätt att förväxla bokstäver då vi gärna jämför med dagens stil. Skrivstilen förr är inte alls samma som i dag. Det finns några bra böcker i ämnet. Tyvärr för er svensk-amerikaner som inte kan svenska kan det vara problem med förståelsen men det är även svårigheter för de svenskar som vill börja släktforska.  Men den bästa boken i ämnet är Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil. Här finns exempel från olika böcker och dessutom facit. Men också en hel del exempel på hur bokstäver och ord skrevs. Något som är bra att ha bredvid datorn eller ett dokument när man ska läsa och tolka en text.

När man forskar efter sina rötter/släktingar så läser man för det mesta inte hela meningar och det är tur det, för det är det enklaste att tolka. Men det är tillräckligt när man inte är insatt. Det är mer namn, yrke och datum. Ibland skriver prästen/komministern/klockaren slarvigt eller så har de strukit svarta streck över namnen. Då kan det vara svårt ibland att läsa.

ArkivDigitals bilder av böckerna är lättare att tolka eftersom de är i färg och därmed kan färgnyanser ses på ett mycket lättare sätt än de på svartvita bilder som Ancestry och SVAR har.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks

publicerats.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, Svensk Historia, Swedish roots | 4 Comments »

Skåragänget

Posted by tagesdotter på december 8, 2014

Har ett samarbete med en hembygdskännare i Vilske-Kleva. Han kan mycket om Gökhem då hans far är född där och hade en hel del släktingar i Skår, Gökhem. Själv är jag född i Gökhem och intresserad av dess historia, så det föll sig ganska naturligt att när Kleva-Kalle ville visa mig hans foton och berätta vad han minns.

Den här gången var det runt ett fotografi som han ville ha in i Falköpingstidning. Kalle stod för foto och berättade om de som var med på fotot. Jag har forskat fram vilka de var i de källor som finns att tillgå.

Skåragänget

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.