Släktresan

– i dåtid och nutid

  • maj 2015
    m ti o to f l s
    « Apr    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Swedish roots’ Category

Swedgen Tour to Falköping in June 2015

Posted by tagesdotter på maj 19, 2015

SwedGen är en förening vars medlemmar åker över 2 ggr/år till USA för att hålla föreläsningar, fotografera gravstenar och svenska-amerikanska kyrkoböcker. Det är Anna-Lena Hultman, Anneli Andersson och Charlotte Börjesson. Deras specialitet är emigrantforskning och allt däromkring. Med föreläsningarna där borta vill de hjälpa till att få intresserade att forska efter sina rötter i Sverige. Därtill brukar de ha workshops, dvs individuell tid eller i grupp, där deltagarna får hjälp med sin egen forskning.

I år, 11 – 18 juni, har de valt att ta en grupp svensk-amerikaner till Sverige, de gör en Make Genealogy & Culture Trip to Sweden. En kombinerad resa som innehåller möjlighet att släktforska i de svenska källorna och kunna se sig omkring här i Skaraborg, bl a ska det åkas till Läckö slott och Göta Kanal. Flera av deltagarna har valt att resa vidare efter veckan för att trampa där förfäderna bodde och gick en gång i tiden, träffa släktingar eller helt enkelt se sig omkring mer i Sverige. Det är ju som gjort för dem i år då dollar står så stark.

Kursverksamheten och där alla bor är vår kurort här i stan, Kurorten Mösseberg. Det är 24 svensk-amerikaner som kommer. Resan blev fulltecknad ganska fort efter att den blev känd, redan i januari. Hade tänkt att lägga upp en artikel här på bloggen om resan efter min artikel serie riktad till just svensk-amerikaner kan forska i källor efter sina anor och släktingar, men när det var tänkt var den redan full och dessutom med reserver.

Det är reseföretaget Saxentour som står för samordningen av resan, de är nog mest kända att göra resor åt andra hållet, dvs till USA där de har upplevelse resor som att åka motorcykel, till mässor eller till svenskbygderna.

Det är inte bara Skaraborgare som finns med utan även folk med härstamning från Halland och andra ställen.

Eftersom det är 24 deltagare har jag blivit tillfrågad att vara med som medhjälpare vid workshopen. En möjlighet som jag genast tackade ja till. Det är alltid kul att hjälpa svensk-amerikaner att hitta sitt ursprung. Behöver bättra på min engelska, har inte pratat på språket på ett par år och det är alltid ovant i början igen. Men det går säkert bra. Det här med att förmedla att forska i de svenska källorna gör jag på svenska i mina släktforskningskurser.

Nu gäller det att göra förberedelser så att vistelsen blir så bra som möjligt. Kolla in var de ska bo, hur föreläsningarna ska genomföras och vad som de ska handla om. En av deltagarna har sina rötter på Falbygden och nu ska rätt personer tas kontakt med för att kunna visa platser, för forskning göras, gamla foton plockas fram osv. 

Om årets Swedish Genealogy & Culture Trip blir en succé kan det bli en repris nästa år 2016.

 

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Socialt Nätverk, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Make Genealogy & Culture Trip to Sweden

Posted by tagesdotter på februari 20, 2015

Resa vill väl de flesta som söker sina rötter i sitt ursprungliga hemland. Där släkten levat i generationer innan någon eller några tog det modiga språnget att resa över Atlanten och börja ett nytt liv. Att se sig omkring och bekanta sig med trakten. Gå de stigar och vägar som ens förfäder en gång trampade. Se över åkrar och förundras över hur de klarade av att bruka jorden med slit och svett. Att få kunskap om hur levnadsförhållandena var. Varför de bröt upp de vanda mönstren och reste över halva jordklotet för att söka lyckan och få ett bättre liv för sig och sina efterlevande. En del av detta tog jag upp i min andra artikel i serien om Swedish roots, part 2: Why they left Sweden. I serien tog jag upp hur man kan söka sina rötter på egen hand. I alla fall starta och läsa in sig om hur det fungerar innan man sätter sig vid datorn och gör arbetet.

 

Åk i år 2015

Vänta inte för länge att göra den där resan du har tänkt att göra, det kan bli ett livslångt intresse med att få kontakt med Sverige och svenskarna. I år är det ett bra år att åka till Sverige. Dollarn står stark mot den svenska kronan och gapet växer till $ fördel. Det blir billigare för US-medborgare att åka till Sverige än tvärtom. För den svensk-amerikan som vill passa på att åka till Sverige när dollar står stark mot den svenska kronan är det nu dags. Kombinera att besöka platser där din förfäder en gång bodde och verkade i med att göra rena turistbesök.

Helst ska resenären ha gjort sin läxa före resan, bestämt på något så när reserutten, vilka platser och städer som kan besökas. Där ingår för den som också har som mål att gå i sina förfäders spår att forskat om sin släkt och anor hemifrån. Läs gärna artikelserien som jag skrev under oktober 2014januari 2015 i 13 avsnitt här på bloggen. Det ger dig en inblick i hur man släktforskar och vilka källor som kan användas.

Oftast är det bäst att få kontakt med en släktforskare som kan hjälpa till eller att samla in uppgifter. Det gör att du som reser får se sånt som inte står i turistbroschyrerna och kommer hem till personer och se hur vi lever. Det ser jag som en klar fördel.

 

Ta kontakt redan nu

Det där med att planera en resa tar sin tid. Kommer själv ihåg när jag och min mamma reste sommaren 2007.  Hade grovplanerat reserutten och hur många dagar vi skulle stanna på varje ställe så att vi kunde beställa biljetterna i januari. Efter det var det att planera mer om fram till resan hur upplägget skulle vara, vilka platser som skulle besökas och vilka personer och släkt att träffa. Det var mycket att forska fram om. Vi var borta i en månad och de sista jag fick tag på var en månad före avresan, det var där vi skulle bo de första nätterna.

Gamla och nya kontakter är viktiga att ha och få på vägen i sitt planerande. De kan hjälpa till att ge tips vad att se och göra, hjälpa till att planera. Numera kan man söka själv efter information på nätet men det är den där personliga kontakten som gör att det får en extra tusch.

Det finns en hel del forum att ta hjälp av och ställa sina frågor i. Både att resa och i släktforskning. Glöm inte de väl fungerade som finns hos Rootsweb driver, den har varit igång flera år och där finns en hel del efterlysningar. Forumet är dessutom gratis.

Framför allt för den som vill träffa släkten är det viktigt att forska hemifrån som sagt. Det kan ta ett tag att sätta sig in i att forska i ett annat lands forskningskällor, läsa nytt språk och skriv stil. För det är ett hantverk att släktforska det behövs mycket tid och kraft. Om du inte kan eller vill forska själv ta då hjälp av någon tjänst eller kontakta någon villig släktforskare som kan hjälpa till. Se gärna Get help in your research.

 

Volontär för Falköping

För den som har sina anor i Falköpings området, det vill säga i någon av de socknar/församlingar som finns här i Falköpings kommun, kan jag hjälpa till. Är volontär för svensk-amerikaner som söker sina rötter här på bygden. Jag håller på att bygga upp en databas med emigranterna från Falbyden och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills finns det 62 000 individer i databasen. Kanske har jag redan de eftersökta anorna och även en släkting som går att kontakta så att det går att träffas. Om inte hjälper jag gärna till. I gengäld vill jag ha information om familjen i US eller vilket land nu emigranten/immigranten slog sig ner i. Vi byter information.

 

To Read

CNN – 10 things to know before visiting Sweden

USA Today – How to travel to Sweden

Visit Sweden

Sweden

A Swedish American in Sweden 

West Sweden

 

On Facebook

Visit Sweden – USA 

Consulate General of Sweden in New York

Gothenburg and West Sweden

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Part 13: Get help in your research

Posted by tagesdotter på januari 23, 2015

Alla kör vi fast i vår släktforskning förr eller senare. Rejält eller helt enkelt bara behöver få hjälp att tänka i rätt riktning. Det är alltid svårt så här i början innan man får vanan att forska och leta i källorna.

Jag brukar rekommendera till mina kursdeltagare på mina kurser att börja med din släkt i nutid, din närmast avlidne eftersom du kan via denne person gå vidare neråt i tiden. Intervjua dina släktingar om vad de kommer ihåg, den muntliga källan är ovärderlig för att veta var man ska börja leta. Dessutom får du information och skvaller som omöjligt kan finnas i skrivna källor.

Sedan är det veta hur man forskar i det material som kan forskas i. Särskilt svårt är det när man ska forska i ett område eller annat land än där man själv bor. Alla länder har sitt folkbokföringssystem, det finns likheter mellan länder men inget är exakt likadant uppbyggd eller har liknande tillgängligt material. I Europa finns det ganska stora skillnader. De Skandinaviska länderna har liknande system, inte konstigt då Danmark Norge var ett land länge, Sverige och Finland likadant och under 1800-talet tillhörde Norge Sverige. I Sverige har folkbokföring funnits i över 350 år, vi har dessutom inte haft krig på hemmaplan så inget har förstörts om det inte varit en kyrkobrand. Kyrkoböckerna förvarades ofta i sakristian eller vapenhuset så brann kyrkan ner försvann böckerna också. Som tur var är det undantag. Vi har ett generöst material att ösa ur. Husförhörslängderna sträcker sig över år till skillnad mot i US där folkräkningarna vart tionde år är oftast huvudkällan.

Språk och handstil kan också ställa till bekymmer. Det ämnet gick jag närmare in på i part 8: Reading old swedish writing.

Det gäller att kunna tänka nytt när man ska forska i ett annat lands folkbokföringsmaterial. Ett nytt tänkesätt måste till och då måste man ha hjälp utifrån. Det finns kurser att gå men då gäller oftast att de finns på den orten eller i närheten av där man bor. Internet är bra även när det gäller att få hjälp. Inte bara källor finns det att få tillgång till där men också hjälp i sin forskning. Det finns kurser att gå via nätet.

Det finns en hel del hjälp att få via nätet för självstudier eller förklarande text. För att förenkla är de flesta på engelska men det finns andra att översätta, precis som den här bloggen.

Arkiv Digital – Swedish Genealogy

Familysearch- Sweden Genealogy

The Federation of Swedish Genealogical Societies –  Finding your swedish roots – where to start

The Swedish Genealogy Guide

Hans Högman’s Genealogy and History Site 

 

Helpcenters i US

Det finns hjälpcenters i US som har specialiserats på forskning på svenska källor och som kan hjälpa dig på vägen i din forskning.

Augusta College – Swenson Swedish Immigration Research Center

Nordic Family Genealogy Center in St Paul Minnesota

 

Volontärer

Det finns frivilla som gärna vill hjälpa till att få fram uppgifter eller till och med kan hjälpa till att hitta din släkt och släktingar i Sverige. Det gäller då att veta vart man ska vända sig.

The Federation of Swedish Genealogical Societies har sitt Anbytarforum. Det är mest på svenska men det finns en engelsk sida som förklarar hur du gör förfrågningar.

Ancestry och Rootsweb har sitt Message Boards. Det finns ett flertal för Sverige att använda. Rekommenderas är att använda de gamla historiska county indelningen att ställa frågorna i. Förutsättning är att man vet i vilket vilket län som förfadern/släktingen är födda i. Mer om det finns beskrivet i part 5: Churchbooks of Sweden. Det är i dessa län/county som kyrkoböckerna är indelade i.

Facebook är ett annat bra ställe att få svar på frågor. Där kan man få en hel del hjälp med det ena eller andra. Grupper som kan vara till hjälp i forskning efter svenska källor och släktingar:

Swedish Genealogy,  Swedish Heart Genealogy,  Swedish/American People Search, Swedish American Genealogy GroupMy ancestors from Västergötland,  Falköping Genealogi.

 

Jag själv

Jag som skriver den här bloggen är också volontär. Hjälper gärna svensk-amerikaner att få fram uppgifter i Falköpings områdets församlingar. Se vilka de är på Falbygdsanor.se. Har hjälpt ett flertal under årens lopp. Ofta kommer dessa förfrågningar via mina webbplatser, Facebook eller någon annan släktforskare. Det jag försöker hjälpa till med är att forska fram anor samt någon släkting eller två för svensk-amerikanen att få kontakt med. I gengäld vill jag ha information om familjen i USA. Vi byter information.

 

Det här var den avslutande delen av den artikelserie jag har skrivit under tre månader här på bloggen 2014-2015. Jag hoppas att artiklarna har hjälpt och kommer att hjälpa er i er forskning efter svenska rötter och släkt. Kontakta mig gärna här på bloggen, via e-post eller på Facebook Tages Dotter. Välkomna är ni också att bli medlem i min grupp Tagesdotter. Där lägger jag in tips på släktforskningslänkar och annat bra att veta.

Fortsättning på serien kommer när jag får nya uppslag och infallsvinklar. Den som väntar får se.

Posted in Amerika, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Part 11: Swedish data bases on the Internet

Posted by tagesdotter på januari 9, 2015

För den som vill söka på databaser på Internet efter sina rötter och släkt i Sverige finns det flera att tillgå.

Rotemannensarkivet finns sökbart på Stockholms Stadsarkivs webbplats. Det är en förenklad version av DVD:n Rotemannen (nämndes i föregående avsnitt, part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD).

Barnhusbarn i Stockholm. Man räknar med att 40 % av barnen som föddes i Stockholm var av oäkta börd, dvs utom äktenskapliga barn. Mödrarna till dessa kunde ofta inte ta hand om sina barn utan de blev sk barnhusbarn. I Stockholm finns det ett register över dessa som är sökbart på Internet. Barnen placerades ofta ut på landsbygden, där de de bodde hos tog hand om dem mot en betalning. 

Centrala Soldatregistret, för dig som har soldater i släkten.

DDSS – Demografiska Databas Södra Sverige för Halland, Skåne och Blekinge.

 

För medlemmar

Föreningen DIS är den äldsta och största föreningen som har som mål att hjälpa datoranvändande släktforskare. Föreningen ger ut släktforskarprogrammet Disgen, som en hel del släktforskare i Sverige använder. Det finns även möjlighet att skiva in sin forskning och få den jämförd med andra släktforskare. De inskickade samlas i databasen Disbyt som bara medlemmarna har tillgång till.

 

Abonnemang

Som det nämndes i part 4: Emigrant sources, finns det uppgifter om när emigranterna gav sig av från det gamla hemlandet i en databas. Dessa register finns att tillgå hos Emiweb ($). Det finns en hel del annat material att tillgå hos Emiweb, oftast då svensk-amerikanska källor från USA.

 

Söka gravar

Find a grave är den webbplatsen som vi svenskar använder oss av när vi letar efter gravstenar på våra emigrerande svenskar. Den är för oss en mycket användbar källa. I Sverige finns det ett flertal webbplatser att söka på för att få fram motsvarande. Men ingen som innehåller allt om de gravar som finns i Sverige.

Lokala

Dödsannonser

Våra tidningar i Sverige lägger inte ut och sparar obituaries som det görs i US. Här är det begravningsbyråerna som tillhandahåller de uppgifterna. De har dessutom inte lika mycket information som era i US. Oftast födelse- och dödsdatum + ort samt familjemedlemmar, uppgifter om begravningen och en vers.

Minnesalbum

 

Lokala databaser

De flesta databaser i Sverige som har anknytning till släktforskning finns på DVD/CD men det finns undantag.

Kinneveds Hembygdsförening i Falköpings kommun, på gränsen mot Ulricehamn, har ett projekt – Kinnevedsrötter, att kartlägga vilka som bodde i socknarna Kinneved och grannsocknarna, Brismene, Börstig, Luttra och Vårkumla.

 

Hur det var förr

Hur levde svenskarna en gång i tiden, hur var levnadsförhållandena? Hembygdsföreningar i Sverige motsvarar Historical Socities, dvs samlar på minnen och saker från förr i tiden. Deras material finns oftast tillgängliga genom att besöka platserna på plats där samlingarna finns bevarade och utställda. Men det finns också till en del på Internet. Detta via Bygdeband som från början var ett projekt hos Genline, vars material nu till största del finns nu hos Ancestry efter att de köpte upp företaget för några år sedan. Genline stängdes ner vid årskiftet 2014/2015. Bygdeband hade innan dess förts över till hembygdsföreningarna. Här finns uppgifter och foton för alla som är intresserade av lokalhistoria i Sverige. Kanske du hittar foton på dina släktingar här.

 

Någon som känner till fler databaser som kan vara till nytta för svensk-amerikaner och andra? Skriv gärna och tala om.

 

Den här serien av artiklar inledes med 

1. Swedish roots?

Denna artikel är en fortsättning på föregående artikel som handlade om Part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD.

 

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 10: searchable collections of data records on DVD/CD

Posted by tagesdotter på januari 2, 2015

Ibland går det inte att få tillgång till originalhandlingar, då är databaser ofta det enda alternativet.

Ofta i US är databaser ett sökinstrument till originalhandlingen. De flesta kräver abonnemang för att du ska få tillgång till materialet som Ancestery ($), GenealogyBank ($) men det finns även gratis som Find A Grave, FamilySearch. Du skriver in vad du har för uppgifter att söka med för att få länkar med möjliga träffar. Därefter är det att söka genom att klicka sig fram i de olika originalhandlingarna som erbjuds. Det kan vara Census, födelseböcker, Naturalisering, World War I Draft, gravstenar och tidningsnotiser med mer.

I Sverige fungerar de flesta databaser som just databaser. Det finns inga originalhandlingar som sökningen leder till. Databasen räknas då som en andrahandskälla och i vissa fall som tredjehand. Det beror på att någon har läst i originalhandlingen och sedan matat in uppgifterna i en dataprogram, det kan vara ett skapat program som passar till uppgiften eller i MS Access. Ofta finns de flesta databaser som räknas i Sverige på DVD.

Det finns flera som är bra att ha när man släktforskar i kyrkoböcker i Sverige. Jag ser de äldre ofta som en ingångspunkt. I bland tappas personer/familjer bort, de flyttar inte till vad som skrivs i böckerna, det kan vara fel hänvisning eller så finns de inte i Husförhörslängden efter även om det inte finns noterat att de flyttat. Då kan databaser vara bra att ha för att komma på rätt spår igen.

Census

Här i Sverige har det förts statistik på invånarna länge. SCB materialet som finns hos SVAR och Ancestry är ett bevis på det. Det är främst Födelse, Vigsel och Dödböcker. Men det finns också folkräkning. Det är församlingsutdrag som är avskrifter av Husförhörslängder och Församlingsböcker. Dessa utdrag gjordes vart tionde år. De finns bara att tillgå i original hos SVAR 1860-1930.

Det finns sex folkräkningar att tillgå på DVD

  1. 1880
  2. 1890
  3. 1900
  4. 1970
  5. 1980
  6. 1990

En sjunde kommer ut i år 2015

  • 1910

Att 1970, 1980 och 1990 finns på DVD har med att göra att allmänna uppgifter är inte sekretessbelagda, se Part 12.

Sveriges Dödbok

Sveriges Dödbok version 6 gavs ut i september 2014. Den sträcker sig från 1901 och fram till 2013. Den är alltså mer omfattande än Social Security Death Index. Version 5 finns att söka i på Ancestry 1901-2009. Det går inte som med Social Security Death Index att beställa ett Death Certificate med uppgifter om den döde.

Lokala databaser

Det finns även en hel del lokala databaser som kan vara till god hjälp i din forskning.

  • Rotemannen som täcker in stora delar av Stockholm 1878 – 1926. Det var ganska stor inflyttning från andra delar av Sverige in till Stockholm, därför är den av riksintresse.
  • Östergötland utgivning länsvis på fyra CD av Person och Lokalhistoriskt Forskarcentrum i Oskarshamn. Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok.
  • Jönköpingsbygden, Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. Utgivare Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening.
  • Födda i Sjuhäradsbygden, 7 st CD som ges ut av föreningen Borås Släktforskare.
  • Falbygdsrötter. Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok.Utgivare Falbygdens Släktforskarförening.

 

De CD/DVD:n som är av riksintresse går alla att beställa på The Federation of Swedish Genealogical Society.

 

Den här serien började med artikeln

Swedish roots?

Posted in emigrant, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | 1 Comment »

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 19, 2014

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 8: Reading old swedish writing

Posted by tagesdotter på december 12, 2014

I dag skriver vi mest på dator. Det innebär att om man använder de vanliga teckenstilarna är de texter vi skriver lätta att läsa. Vi skriver inte brev för hand i samma utsträckning som vi gjorde förr. Det betyder att i framtiden kommer inte våra släktingar och ättlingar kunna läsa våra brev som vi kan göra med våra äldre släktingars.

Det är också skillnader på länders olika skrivsätt. Ni amerikaner har ett visst skrivsätt och vi svenskar har ett annat. Era bokstäver är mer rakt upp och lutar lite mot vänster. När jag skriver i skrivstil (mer sällan numera) lutar jag bokstäverna mot höger. Brev som skrevs hem till släkten av våra utvandrare är uppställda ungefär likadant och skapar inte  så svåra problem för oss att läsa här i Sverige. Men för er som ska läsa vad familjen i Sverige skrev till sina kan det ställa till problem. Språket är den första tröskeln.

Språk utvecklas hela tiden. Ord och stavningar förändras. Nya ord kommer till andra används inte längre. I Sverige har det under århundradena funnits olika stilar och påverkan av andra språk. Det svenska språket innehåller dessutom tre bokstäver som inte finns i engelska alfabetet, å, ä och ö.

Vårt första skriftspråk var runorna. Sedan kom latin i och med flera klosterordnar etablerade sig i Sverige. Den största påverkan efter latin, har det tyska språket haft på svenskan. Det har med att göra att tyska köpman slog sig ner i Sverige och Stockholm i slutet av medeltiden. De fick stort inflytande i och med att de tog med sig sitt språk och orden för olika yrken och produkter. För den som kan den europeiska och svenska historien var handelsförbundet Hansan i norra Europa stort. De hade handelsstäder främst runt om i Nordeuropa. VisbyGotland var en sådan stad. I Stockholm var det tyskarna som satte ord för de flesta yrken och redskap som används i de samma.

Så hur gör man då för att lära sig läsa gammal stil? Övning, övning och övning. Ja, det finns faktiskt inte någon genväg. Det är att öva. För nybörjare är det lätt att förväxla bokstäver då vi gärna jämför med dagens stil. Skrivstilen förr är inte alls samma som i dag. Det finns några bra böcker i ämnet. Tyvärr för er svensk-amerikaner som inte kan svenska kan det vara problem med förståelsen men det är även svårigheter för de svenskar som vill börja släktforska.  Men den bästa boken i ämnet är Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil. Här finns exempel från olika böcker och dessutom facit. Men också en hel del exempel på hur bokstäver och ord skrevs. Något som är bra att ha bredvid datorn eller ett dokument när man ska läsa och tolka en text.

När man forskar efter sina rötter/släktingar så läser man för det mesta inte hela meningar och det är tur det, för det är det enklaste att tolka. Men det är tillräckligt när man inte är insatt. Det är mer namn, yrke och datum. Ibland skriver prästen/komministern/klockaren slarvigt eller så har de strukit svarta streck över namnen. Då kan det vara svårt ibland att läsa.

ArkivDigitals bilder av böckerna är lättare att tolka eftersom de är i färg och därmed kan färgnyanser ses på ett mycket lättare sätt än de på svartvita bilder som Ancestry och SVAR har.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks

publicerats.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, Svensk Historia, Swedish roots | 4 Comments »

Part 6: How the swedish churchbooks works

Posted by tagesdotter på november 28, 2014

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna.

  • AIHusförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut
  • AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, då Skatteverket tog över den svenska folkbokföringen.
  • B – In- och Utflyttningslängd
  • C – Födelse- o dopbok, innehåller ibland även Vigsel och Dödbok.
  • E – Vigsel- o lysningsbok
  • F – Död- o begravningsbok

AI: Husförhörslängd

Det är främst i Husförhörslängden som släktforskningen sker. Det är här du hämtar uppgifter om familjemedlemmarna och vilka som ingår i hushållet. Vad du får fram är namn, födelsedatum, födelseplats (ofta socken, i äldre böcker kan födelsegården stå här om personen bor och är född i samma församling).

Det är en speciell ordning som hushållet är skriven på i husförhörslängd och Församlingsbok. Det finns varianter på hur det skrevs men nedan kan ses hur det för det mesta står.

  1. Först står mannen, som kan vara hemmansägare, – brukare, torpare eller vad han nu har som yrke och titel.
  2. Sedan kommer hustrun
  3. Barnen
  4. Övriga familjemedlemmar, kanske mor eller svärmor
  5. Tjänstefolk, alltså pigor och drängar

Man kan säga att Husförhörslängden är den bok som allt kretsar kring. De uppgifterna man hittar där måste verifieras, dvs kontrolleras i de andra böckerna. Då främst i Födelse-, Vigsel- och Dödbok, för att se om främst datum stämmer, det är inte alla gånger att de gör det, men i de flesta fall är det så. In- och Utflyttningslängderna är också viktiga. Dina släktingars utflyttning till Amerika finns med där.

AII: Församlingsbok

Församlingsböckerna tar vid när det slutas att hålla husförhör i församlingarna. Då är vi i slutet av 1890-talet. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, 1 juli tog det svenska skatteverket över folkbokföringen i Sverige. De innehåller samma uppgifter som Husförhörslängderna men i modernare tappning. Det är inte lika noggrant antecknat vilka vaccineringar som gjorts eller om de kan bibeln. Nu tar man för givet att det är så.

B: Flyttningslängd

In- och Utflyttningslängderna är mycket viktiga att ha när familjen/personen som letas efter flyttar utanför församlingen. Hänvisningen som finns i husförhörslängden  till en annan församling hittas här.  Först kontrolleras  utflyttningsuppgiften i utflyttningslängden i den församling som familjen/personen flyttar ut från. Detta för att få bekräftat  att flyttningen gjordes.  Nästa steg är att gå i Inflyttningslängden för den församling som de inflyttade till. Detta för att få fram uppgiften till vart de flyttade in i den nya församlingen. För inte kan du leta  i hela husförhörslängden i den inflyttande församlingen efter den eller de personer som följs.

I  flyttningslängden finns det uppgift från vilken församling den eller de inflyttade kom ifrån. Det som vi forskare är mest intresserade av är vart till de flyttade, stället eller gården. Eller om de flyttade till Amerika.

Det finns ingen innehållsförteckning som i husförhörslängd och församlingsbok. Kan finnas flera församlingar i en volym flyttningslängd, så se upp att du tittar i rätt.

C: Födelse- o dopbok

Som namnet säger innehåller denna bok Födelse och Dop för de som är födda i församlingen. Brukar vara uppställd i en viss ordning:

  1. Nr barn född i församlingen under det aktuella året.
  2. Födelse- och Dopdatum
  3. Barnets fullständiga namn
  4. Föräldrarnas namn med deras yrke och ålder, under senare delen av 1800-talet och på 1900-taöet finns uppgift med om föräldrarnas födelsedatum.
  5. Var barnet är fött, vilket ställe, gård.
  6. Faddrarna, deras yrke och var de bor.

Det är i denna bok som forskaren ska verifiera att det födelsedatum som finns i husförhörslängden är korrekt. Födelse- och dopbok är källan närmast händelsen, i det här fallet födelsen. I Husförhörslängden kan det bli fel, de förs under flera år och då är det lätt att fel blir till. Om det i Husförhörslängderna blir en annan stavning eller konstellation av namnet är det här som ska räknas som den rätta uppgiften. 

Böckerna E och F kan också finnas med här. Flera församlingar kan vara med i samma bok/volym, se sk moder- och annexförsamlingar, det beskrivs i en senare artikel här på bloggen.

E: Lysning- och Vigselbok

Innehåller uppgifter om paret som gifter sig. Det finns tre viktiga datum här. De tre lysningsdatumen och det sista och viktigaste är vigseldatumet. I de tidiga böckerna finns uppgifter om föräldrar. Något som också kan stå är vilken morgongåva maken gav till sin hustru i och med giftermålet. Det var något som var lagstadgat att ge. Ex enligt lag, 30 lod silver.

F: Död- o begravningsbok

I den här boken, Död- och begravningsboken, finns uppgifter som 

  1. Namn på den döda/-e
  2. Var hon/han avled
  3. Ålder – ofta beskrivet i år, månader och dagar.
  4. Föräldrar
  5. Dödsorsak
  6. Namnet på prästen som förrättade begravningen av den döde.

 

De tre C, E och F är de böcker som brukade föras först i församlingarna. Det var viktigt med statistiken förr och det fick man genom att hålla reda på hur många barn som föddes, giftermålen och vilka som avled. Det sista var extra viktigt eftersom vid bouppteckningen som följde skulle kyrkan ha sin del och fattigvården en annan. En sorts skatt skulle betalas av dödsboet till kyrka och församling. Detta under förutsättning att det fanns något att beskatta.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks

publicerats.

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , | 3 Comments »

Part 4: Emigrant sources

Posted by tagesdotter på november 14, 2014

De flesta svenskar tog båten från en svensk hamn, ex Göteborg på västkusten (den största utvandringshamnen i Sverige) till Hull på Englands östkust. Sen var det tåg över landet till Liverpool på den östra sidan. Därifrån var det båt tillsammans med andra nationaliteter till en hamn i USA, för det mesta till New York.

När emigrerade din släkting från Sverige?

Det finns främst fyra källor att hämta information från på nätet.

  1. Census
    I varje Census finns en kolumn Citizienship – Year of Immigration to the United States. Där brukar året stå som immigrationen skedde till USA. Källa: Familysearch (free) och Ancestry ($).

     
  2. Ellis Island
    Ellis Island i New Yorks hamn var dit de flesta immigranter kom till när de kom till US. Det var öppet 1892 – 1924. Ju senare din släkting kom till US, ju detaljerade är listorna, Manifesten, på information. Källa: EllisIsland.org (free). Som sökmotor kan även Steven Morse webbplats användas med fördel.

     
  3. Svenska Poliskammaren
    När emigranten hade hämtat ut sin biljett, skulle denna visas upp för polisen i hamnen. Vem/Vilka som reste på biljetten, ålder, hemort, årtal och destination (hur långt biljetten var köpt till) skrevs upp. Databasen finns att köpa på CD från Göteborgs-Emigranten eller att söka på Ancestry ($) under rubriken ”Swedish Emigrant Records 1783 – 1951″. Materialet är på svenska.

      
  4. Svenska kyrkoböckerna
    Uppgifter om utvandring, noterat i de svenska kyrkoböckerna finns i en databas. Denna finns/fanns på CD:n Emibas. Tyvärr är den slutsåld och ingen mer tryckning planerad. För den som ändå vill ha tillgång till materialet är alternativet webbplatsen Emiweb ($). 
    Här finns den önskade uppgiften om var din emigrant är född.För att kunna göra en så bra sökning som möjligt behöver du de uppgifter du har fått fram om din immigrant från övriga källor du har letat i. söker du på: Surname, Firstname, Born, Parish, Moved from, Emigrant date.

Gemensamt för de båda sista källorna, kanske även i Ellis Island, är att här går varje person under sitt ursprungliga namn, dvs den svenska stavningen. De flesta svenskarna amerikaniserade sina namn. Det kan vara en bidragande orsak att det besvärligt att hitta sina förfäder i Sverige. Något att tänka på är när man söker är att en del tog ett nytt namn.

Nu har du alltså uppgifter om varifrån din morfars far kom i från. Varifrån han utvandrade och födelseförsamling. Nästa steg är att söka i de svenska kyrkböckerna. In Part 5.

Överresan

De flesta emigrantresorna gick över England. De tog båten i en hamn, ex Göteborg till Hull, åkte tåg tvärs över landet till Liverpool. Där de gick på en ny båt med destination USA. På  webbplatsen Ancestors on board.com finns Passanger Lists för dem som tog vägen över England. Ibland reste den svenske emigranten  inte från en svensk hamn, utan istället vägen över Danmark, Norge eller Tyskland. Det var först 1914 som Svensk Amerikanska linjen började gå mellan Göteborg – New York.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country

publicerats.

Posted in Amerika, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 6 Comments »

Part 3: Start in your own country

Posted by tagesdotter på november 7, 2014

Börja med

En utgångspunkt är något som är viktigt att ha när man börjar släktforska är börja med en person som forskningen utgår från. Det gäller all släktforskning, oberoende var forskaren befinner sig och var i världen som den letar i. Det kan vara från dig själv, din farfar eller någon längre bak i tiden. Gemensamt för alla att det måste finnas uppgifter som gör att du kan forska vidare, att det inte är en återvändsgräns direkt.

Kanske tycker du i första anblicken att i Sverige är det lätt att forska, det är ju ett så litet land. Men så enkelt är det inte. Tänk på att det var ca 1,3 miljoner som utvandrade från Sverige.

I Sverige hade de flesta på 1800-talet och bakåt i tiden, ett sk patronymikon, dvs man satte -son eller -dotter efter pappas förnamn. Därför har de flesta samman namn. Carl Carlsson, Stina Andersdotter, Johan el Johannes Johansson osv. Det betyder att du måste veta var de var födda. Småland eller Västergötland duger inte heller. Bara i nuvarande Falköpings Kommun finns det 52 socknar/församlingar. Tänk dig att leta igenom varenda en, det är ett gedigert arbete och kanske ledsnar du efter ett tag.

För den som forskar på sina rötter i Sverige är det viktigt att uppgifterna som man utgår ifrån är så korrekta som möjligt.

Det som behövs är helst fullständigt namn födelseuppgifter, dvs var personen i fråga är född samt födelsedata, år, månad och dag.

Hur gör man då?

Kanske har du ledtrådar hemma i form av brev och fotografier. Din morfars fars syskon som blev kvar i Sverige kanske skrev till sin bror som emigrerat. Där får du bra ledtrådar var i Sverige som du ska börja leta. Språket kanske ställer till problem, men försök att få hjälp någonstans, ex via den lokala Genealogy -, Historial Society (inlägg på bloggen) eller via Facebook. Precis som i USA så står ateljéns namn och ort på fotografierna.

Gravstenar är en bra utgångspunkt. Där får du ofta fram namn, födelse- och dödsår. Oftast är det bara året som står på gravstenen, har du tur finns även månad och år med. Kontakta Cemetery Office för att få veta mer om vilka fler som finns i graven. Kanske finns gravstenen och information på webbplatsen Find A Grave (free).

Nästa steg är att hitta din morfars far eller vem det nu är som är din utgångspunkt, i registren som finns i ditt land. I Census finns hela familjen uppräknad som bodde på en adress. Om du inte har så bra uppgifter om din morfars far kan du med fördel söka på din morfar i stället. Förhoppningsvis vet du mer om honom än hans pappa.

Census är som du kanske vet en mycket bra källa att plocka information från. Den gjordes och görs vart 10 år.  Den har vi som söker åt andra hållet, dvs efter våra utvandrande släktingar mycket god nytta av. Den senaste släppta Censuset och sökbara är från 1940 och de finns på ett antal aktörers webbplatser. Mest kända är Familysearch (free) och Ancestry ($).

Death Certificate får man inte glömma. Där kan det vara antecknad var din släkting/ana var född. De går att beställa.

Om och när din släkting blev amerikansk medborgare, Naturalizerad som det kallades, finns detta registrerat. När naturalizeringen gjordes skulle alla uppge var de var födda. Registret och originalet är sökbart hos Ancestry i databasen U.S., Naturalization Records – Original Documents, 1795-1972. 

Om din släkting var med i ett krig, finns det antecknat. Drafterna för WW I och II finns på Ancestry. Familysearch.org. Där kan det vara antecknad var han var född i Sverige.

Tidningsnotiser och Death Notice/Obitauries är en guldgruva. Där kan finnas exakt varifrån din morfars far var född samt uppgifter om släkten i Sverige, var syskon och syskonbarn bor vid dödstillfället. Lista över webbplatser med tidningsarkiv finns på Lawson Research Services, LLC. För dig som har släkt som bosatte sig i Illinois är Genealogybanks.com en bra tjänst som tillhandahåller tidningar online. Det finns naturligtvis även tidningar på andra ställen i USA hos dem.

För varje County så finns det ett County Courthouse. De är väl värda besök. Här finns material som inte finns eller kanske aldrig kommer att publiceras på Internet. Länk till Minnesotas County Courthouses. Hur man forskar här finns tips i boken County Courthouse Book.

Var dina immigranter medlemmar i en kyrka? I de svensk-amerikanska kyrkorna fördes det bok på, precis som hemma i Sverige, medlemmarna och deras familj. Här kan det finnas uppgifter om hela familjen, vilka man är släkt i i församlingen och var immigranterna var födda i Sverige. Det fanns/finns en hel del kyrkor i US som har anknytning till Sverige. Ex. Dessa register finns tyvärr inte på Internet men de flesta blev filmade av Lennart Setterdahl 1962-1995. Filmerna finns att få tillgång till på Swenson Swedish Immigration Research Center i Augustana Collage, Rock Island, IL. Kontakta dem gärna i förväg om du tänkt att besöka, så att det görs en sökning i registret efter dina svenska immigranter om de var medlemmar. (Obs! Registret finns bara i Sverige inte på plats i Rock Island). En sådan kyrka är Gethsemane Lutheran Church i Austin, Texas.

Det finns ett flertal webbplatser som kan ha information om den du söker uppgifter om eller hänvisar till var de kan hittas. Men börja på några få för att känna dig fram.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden

publicerats.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 6 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.