Släktforskningskurs våren 2017

grind-wordpress

Ja, varför inte!? Det är för den som vill veta mer om sina rötter och där de bodde är det det rätta. Det är till för den som vill veta mer om familj, släktingar och anor och har tänkt att gå i deras fotspår i sommar, planering inför utflykter in i den egna historien.

Släktforskningssäsongen är numera året om. Tillgången till våra svenska kyrkoböcker är nu lätt. Den är bara några knapptryckningar bort. Vi gamla släktforskare tycker ofta att släktforska ska man när det blir för kallt att vara ute, dvs när det börjar blåsa och särskilt när snön lägger sig. Den här säsongen är dock inte en vanlig vinter. Snön har kommit och gått och kommer igen. Vem vet när det blir tillräckligt varmt ute, snön kan ligga fram till i början av maj nu när den kommer igen. Ofta har man fått frysa på 1 maj.

Det är med andra ord inomhusväder fortfarande. Det gäller då att sysselsätta sig. Du kanske har gjort det där du hade tänkt att göra under vintern och har tid över i väntan. Kanske har du funderat ett bra tag på dina rötter och vill nu veta mer om vilka de var, dina förfäder.

Det är våra förfäders och föräldrars val i livet som vi föds in i

För hade de inte funnits hade du inte heller funnits.

Det här är planering för din semester, för du har väl tänkt att besöka släktingar i sommar? Det blir alltid prat om släkten från gångna tider då. Här är ett ypperligt tillfälle att ha det i färskt minne genom att gå kurs nu i vår.

Kursdagar: Tisdagar med start 28 februari 18:00-20:30. Vi håller till i ABFs nya och fräscha lokaler på Bangatan i Falköping.

Mer om kursen finns att läsa på Emigrant.se – Forska – Släktforskningskurser. Anmälan görs till ABF i Falköping.

Släktforskningsåret 2016

Så har ännu ett år gått, året 2016 har varit ett jobbigt år för mig. Ni kanske tycker att det är mycket jag har gjort när jag rabblar upp vad jag har gjort i släktforskning under året. Men ofta har jag gjort det i perioder när jag orkat, mycket tid har gått till annat bla att vila.

 

Återhämtningen från cancerbehandlingen har gått långsamt och är inte helt klart. Det varit med- och motgångar. När det är medvind gäller det att hålla i handbromsen så att jag inte gör för mycket, det blir alltid efterverkningar efter en bra period, hjärntrötthet (kan liknas vid utbrändhet). Får alltid betala för att jag har gjort mycket och träffat för mycket folk. Har med andra ord fortsatt att vara eremit. Kontakt med folk har mest skett via Internet av något slag. 

Några inlägg här på bloggen har det också blivit. De mest besökta 2016 års inlägg är Allt för Sverige i Falköping 2016 och Den gamla släktgården är såld. Den sista var något överraskad för mig, den skrev jag på tre kvar men tydligen ett ämne som jag träffade rätt med. Det blev ett uppehåll under okt-dec. Har inte orkat att skriva, kurser, webbplats och min databas har tagit kraften istället. 

Facebook-grupper

Är admin för flera Facebook-släktforskningsgrupper som jag startat under årens lopp och fortsätter att driva. 

  1. Tagesdotter – där lägger jag in länkar till webbsidor som intresserar. Det är släkt- emigrantforskning, historia, fotografering och data. (299 medlemmar) Sluten grupp.
  2. Falköping Genealogi – som namnet säger är det begränsat till släktforskning i Falköpings kommun. (136 medlemmar) Sluten grupp
  3. Kursledare i släkthistorisk forskning- för oss som är kurs(hand)ledare i släktforskning och har gått kurs i släkthistorisk forskning i Sveriges Släktforskarförbund och har fått inlämningsuppgiften godkänd. (38 medlemmar) Hemlig grupp.
  4. Fyra släktgrupper:
    Anders & Klara, Floby – Arvid Jonsgården, Håkantorp – Bissgårdssläkten, Segerstad och IhopaMarkasläkten. Hemliga grupper

Släktforskningskurser

Har fortsatt att köra släktforskningskurser, de har varit mina tillfällen att träffa folk. I våras avslutades nybörjarkursen som jag fick avbryta i november 2015 då jag fick lunginflammation. Den följdes upp med fortsättningskurs. I höst har det både varit nybörjar- och fortsättningskurs på kvällstid, dagarna efter varandra. Fortsättningskursen gick i lugnare tempo än andra år och var mest för de som inte hade forskat på ett tag och som behövde en nystart. 

Släkting på besök

I maj blev jag kontaktad av en släkting i Colorado vars morfars far var född i Marka. Han skulle göra ett besök hos sina norska släktingar och ville göra en avstickare hit ner till Falköping. Han ville träffa släktingar här och trampa på förfäders mark. Träffade honom på min USA-resa 2007. Mycket av tiden fram till att han och hans fru kom gick åt att leta reda på släktingar. Träffar nu dagligen flera av dem på Facebook, där de också är medlemmar i den grupp som finns för släkten. Det är där som vi förmedlar information och annat som släkten bör veta. Ett är min syssling Annika Digreus repotage Gökhemskvinnan visar hur bönderna kom till Sverige.

Emigranter från Falbygden

Har suttit en hel del vid datorn och jobbat med mina emigranter. Det har varit mitt andningshåll och jag känner mig stark att jag har klarat det. Men har inte velat bli störd då, stänger inne mig i rummet för att utesluta alla onödiga ljud.

Hittade 107 nya upphittade bortgångna i USA under året. De flesta har hittats via olika källor i USA, som tidningar, databaser och findagrave.com. Den sista blir mer och mer omfattande för varje år. När jag hittat en emigrant brukar jag dela med mig av de uppgifter som jag har, ett givande och tagande. Vill ju hjälpa andra besökare att hitta rötter och släkt. Nufunna emigranter under året har lagts ut i den slutna FB-gruppen Falköping Genealogi.

Min databas över emigranter från Falbygden har också växt. Den har blivit hela 7 700 individer större, numera innehåller den 72 300. En stor del har kommit till nu i andra hälften av året när jag tvättar databasen. I början av mitt databasbyggande 2005 var emigranten och dess familj som reste med viktigast samt föräldrarna. Har sedan dess jobbat med att hitta fler som emigrerade. Nu börjar jag lägga in även föräldrarnas föräldrar och syskon med start på 1700-talet (beror på vilka källor som finns). Har gjort klart ca 1/5 av (52) församlingar på Falbygden, där också emigranter som är födda i församlingarna finns.

Färdigt (emigranter och deras familjer i flera led) är:

Åsle, Mularp och Tiarp

Gökhem, Marka och Sörby

Floby, Göteve, Hällestad och Trävattna

Grolanda och Jäla, den sista fram till 1801.

Det blir stora träd, där det äldsta sträcker sig från en Jonas Jönsson 1711-1786 i Jäla, fram till nutid. För att familjen ska vara med i databasen måste det finnas någon emigrant i något led. Ofta finns det fler och nu ser jag att flera generationer som har emigrerat. Ofta reste en emigrant till någon annan familjemedlem som redan fanns på plats. Nu kan jag få ledtrådar till vart de reste.


slaktforskningsaret2016Emigrant.se

Webbplatsen Emigrant.se ska få nytt utseende nästa år. Nuvarande är gammal och kan vara svår att navigera i menyn. Särskilt när det gäller att få fram emigrantlistorna.

Påbörjade arbetet med att designa om under oktober. Fortfarande är den röd så besökarna kommer att känna igen sig. Den här gången köpte jag en template (mall) eftersom utvecklingen har gått i rasande fart i webbtillverkning. Men jag har nytt av min webbkunskaper i alla fall för det krävs en hel del arbete under skalet för att det ska bli som jag vill. 

Emigrantlistorna länkas nu i menyn, på den nya webbplatsen blir det listor på sidor och inte i menyn som det är nu.  Beräknas vara färdig jan/feb. Den nya Emigrant.se kommer att likna min webbplats Falbygdsanor.se.

Tack alla ni som har besökt och är följare av bloggen 2016. Det blev ett rekordår. Över 18 000 visningar  och 13 000 besökare. Det bästa året hittills på bloggen. Jag hoppas att 2017 blir ännu bättre.

2017

Ja, vad kommer att hända under mitt släktforskningsår 2017? Det återstår att se. Men tänkt är:

  • Förnyelse av Emigrant.se som jag skriver här ovan med nytt utseende med blandning av gammalt och nytt. Det nya består bla i foton på emigranter och ättlingar. Beräknas gå ut på nätet jan/feb.
  • Fortsättning följer med att få ihop familjerna i databasen med att göra klart Jäla, därefter följer pastoraten Vilske-Kleva, Gudhem, Broddetorp, Segerstad, Stenstorp och Dala. Att det blir de församlingar i de pastoraten har med att göra med att de har jag forskat fram emigranter i. Om det blir fler församlingar beror på tid och ork.
  • En och annan återfunnen emigrant blir det väl också.
  • Hoppas kunna fortsätta att skriva på bloggen. Har några uppslag till nya artiklar men hoppas också att jag får idéer till fler.
  • Vill fortsätta att köra kurser i släktforskning. Mitt studieförbund ABF håller på att flytta från sina nuvarande lokaler här i Falköping och öppnar nytt i större. Håll utskick efter annonsen för öppet hus 28 januari.

Trampa på förfäders mark

Att gå i sina förfäders spår och besöka de platser som de bodde och arbetade är något som vi släktforskare tycker att det är något man bara måste göra när tillfälle och möjlighet ges. Det görs bäst under vår eller sommar när det är soligt och varmt. För blåser det och/eller regnar är det inte så kul att gå över ett gärde för att ta sig in i en skogsdunge för att se där förfaderns som var torpare eller soldat bodde. Inte stannar man så länge heller på platsen för det kan behövas göras, både känslomässigt och kunna skapa sig en bild hur det en gång såg ut.

Forskat har man kanske gjort för ett bra tag sedan och nu vill man veta mer om hur det var att bo just där hon/han bodde. Först brukar man identifiera var platsen och stället finns. Kanske finns det kvar kanske inte. Kartor är bra hjälpmedel, lantmäteriet har sina Historiska kartor som med fördel kan användas. Google Street View kan vara ett annat sätt att se trakten. men den tjänsten följer bara vägarna. Gångstigar och skogsdungen som ligger innanför ett fält finns inte med. 

Så det är bara att göra den där utflykten till skogsdungen. Kanske ligger det långt från där du bor så det är ett planerande och förberedelser som måste till innan resan kan göras. Så är det för de svensk-amerikaner som vill komma och besöka. Se sig omkring, träffa släkt, besöka gravar och gå i sina förfäders fotspår.

En släkting till mig gjorde så tredje helgen i augusti. Vi började med släktträff som följdes upp dagen efter med en biltur runt om i trakten samt besöka gården där morfars far Frans August Johansson föddes 1860 i Storegården, Påverås, Marka. I USA blev namnet Frank A Johnson där han avlider 1941 i Minneapolis, Hennepin Co, MN. I Marka har vi tur eftersom bostadshuset finns kvar. Men på andra ställen kanske man inte har samma tur.

Det är en upplevelser för både den som visar och besöker platsen. Att få se glädjen hos besökarens är ett kvitto på allt hårt arbete som har lagts ner för att hitta information om plats och släkt. Besökaren får en personlig tillhörighet till de platser som hennes/hans förfäder en gång bodde och verkade på. Hon/han har kommit hem.img_4882-1

img_4872-1-2

Släktforskning hösten 2016

Det är augusti, semestrarna snart slut, skolan och andra utbildningar startar. Ja, vi är helt enkelt inne i vardagen igen.

Sommaren har varit bra för mig och mer innehållsrik om man jämför med fjolårets. Då satt jag mest i en stol och försökte läka ihop så att jag kunde starta cellgiftsbehandlingen för cancern. I år har det varit helt annorlunda, har åkt på dagsutflykter i närområdet och på så sätt turistat hemma. Jag har fått tillbaka livsglädjen och kan planera in i framtiden. Fortfarande måste jag ta det lugnt, klarar inte riktigt att gå på högvarv än. Blir hjärntrött när jag har för mycket på gång samtidigt eller är stressad. Det bara smäller till och jag måste mer eller mindre gå ifrån allt jag håller på mFT 19820823 Kartagårdssläktened och vila.

Min höst startar 20 augusti när mina släktingar kommer från USA. I samband med det blir det en släktträff där vi medlemmar i släkten har möjlighet att träffas. Flera av dem som kommer har jag inte mött förut, sist det var släktmöte i den här familjen var 1982. USA-släkten åker igen 22 augusti så det blir en kort visit på amerikanskt vis. Sommaren har gått åt till att uppdatera släktlistorna och fortsättning blir det i höst.

Efter det blir det att planera för uppstart för de kvällskurser i släktforskning som jag tänker att hålla i höst. Det är alltid spännande att vara kurs(hand)ledare och möta nya och gamla elever, alla är har de olika förutsättningar att ta till sig information och släkt att leta efter.

Webbplatsen Emigrant.se måste få en ansiktslyftning. Det nuvarande designen är egen och har spelat ut sin roll, den är helt enkelt gammal. Den här gången gör jag inte en egen mall utan har hittat en sk template som jag ska ladda ner och omvandla så att mitt material passar in. Bara för att jag laddar ner en färdig mall betyder det inte att jag inte måste programmera för det måste jag. Men det går så mycket lättare när det finns färdiga komponenter.  Webbplatsen kommer att ta hela hösten att göra om. Våren 2015 publicerades uppdateringen av Falbygdsanor.se.

Arbetet fortsätter med min databas Emigranter från Falbygden. Har lite lagt åt sidan att hitta emigranter utom när tillfälle ges, hittills i år har det blivit 94 stycken återfunna. Nej, i stället jobbar jag med själva basen. I början så lade jag in emigranten och hennes/hans familj, var inte så noga med att gå bakåt i tiden och få fram syskon, kusiner i olika led. Nu har jag börjat att ta itu med det. Hittills är Gökhem, Karleby, Marka, Mularp, Tiarp och Åsle gjorda, påbörjat på Sörby. Det gör att familjerna kan bli ganska stora. Den äldsta anan jag har fått fram är en viss Asmundus Electrin 1639-1694, kyrkoherde i Gökhem. Det sägs att halva Gökhems befolkning är ättlingar efter honom och jag är en av dem. Har 10 generationer framåt på honom. Databasen är nu uppe i ca 70 000 individer.

Och naturligtvis ska jag försöka att skriva på denna blogg. Vilka ämnen och hur många artiklar det blir återstår att se.

Allt för Sverige i Falköping 2016

Säsongen 2016 av tv-serien Allt för Sverige håller på att spelas in. Tio nya deltagare som söker sina rötter och går där deras anfäder och -mödrar en gång gick. Hur det går visas senare i höst.

För andra gången har en deltagare sina rötter på Falbygden. Förra gången var det 2012 när Walter Beck var här och som har sina rötter i Grolanda, Jäla och Kinneved.

Den här gången är det Sarah Steinman från Minneapolis i Minnesota som har varit på Falbygden med Anders Lundin och tv-teamet. Flera platser har besöks. Undrar hur många omtagningar och vinklar de spelar in i.

Falköpings Tidning var naturligtvis på plats att föreviga spektaklet när de var på bygden.

En annan av deltagarna heter Patrick Glass. det fick mig att haja till. Glass är namnet på en familj från Håkantorp som utvandrade till Scandia, Washington Co, MN. Glass stavades i Sverige Glas och den förste som hette så var soldat Soldat SK-00-0057  Johan Andersson f 1794 på Rössberga Gård, Valtorp (R) d 1845 i Håkantorp. Hans son Lars f 1827 utvandrade 1869 med familjen. De är släktingar till mig på min farmors mors sida av familjen. 

Allt går ju så fort när det ska spelas in, det finns ingen tid att se sig omkring. Vi får hoppas att Sarah kommer tillbaka till Falköping en annan gång. Så gjorde Walter Beck, som kom tillbaka året därpå 2013 med sin familj.

 

FT 20160602 1  FT 20160602 s 2

10 år med databasen Emigranter från Falbygden

Som bekant håller jag på med att kartlägga emigranter som var födda på Falbygden, dvs i någon av de 52 församlingar/socknar i dagens Falköpings Kommun. Emigranterna och deras familjer i det gamla liksom det nya hemlandet finns i en databas som jag bygger upp.

Hittills är databasen uppe i 68 000 individer. Jag skriver individer för det finns med all säkerhet dubbletter i materialet om än jag är noga med att vid registrering av ny kollar jag efter först om personen finns. Av olika anledningar blir det dubbletter i alla fall men så fort jag hittar paret tar jag bort en individ och gör om. Oftast är felet att en person finns som egen huvudperson utan föräldrar och i det andra som ett barn med föräldrar och syskon i familj. 

Jag började med databasen för att kunna fortsätta att släktforska. Jag hade lagt min egen forskning åt sidan efter att ha gjort så mycket jag kunde då och behövde något annat att sätta tänderna i. Falbygdens Släktforskarförening hade sedan starten av sin årliga tidskrift på 1990-talet (numera nerlagd) publicerat listor med utvandrares namn, födelse- och dödsuppgifter men vilka de var och vilka familjer de tillhörde (föräldrar, syskon, makar, barn och andra familjemedlemmar) fanns inga uppgifter om. Det ville jag rätta till.

Hösten 2005 i oktober började jag med att köpa min första bärbara dator och mata in personer från listan i släktforskarprogrammet Disgen. Det blev ett pysslande med att räkna ut vem som var gift med vem, barn till vem och syskon. Det blev stommet i den databas som finns i dag. Men är i dag en ganska liten del av materialet och informationen som finns i basen.

Samma år 2005 registrerade jag mig som innehavare av domänen emigrant.se. Webbplatsen är två-språkig, svenska och engelska. Där finns information om mitt arbete med basen, emigrationen och publicerade emigranter i listor. På den svenska versionen är det i födelseförsamling sorterad på födelsedatum. De på engelska sidan är sorterade på två sätt, dels på födelseförsamling, som på den svenska, samt även i stat, county och stad. Detta för att underlätta svensk-amerikaner att hitta sina immigranter från Falköping. Ofta vet de inte var de är födda.

Till min hjälp har jag kyrkoböcker och databaser som är tillgängliga i mitt sökande. Jag tar en församling i taget. Har där Emibas och Emigranten Populär till hjälp för att leta reda vilka som var födda i en viss församling och utvandrade. Klart är de som utvandrade och är födda i Gudhem och Vilske Härader. Nu är det församlingen Åsles emigranterna och deras familjer som jag håller på att kartlägga.

Det har bildats stora träd i basen, där början av 1700-talet inte är sällsynt och fram till i dag. Det betyder att det finns emigranter i flera led, kusiner, sysslingar mfl som utvandrade.

Allt eftersom hittar jag nya återfunna Emigranter från Falbygden. Några publiceras i Facebook gruppen Falköping Genealogi allteftersom de upptäcks, de flesta har inte och kommer inte att publiceras som läget är just nu. Vill gärna kunna göra det i framtiden och även databasen men jag måste dessförinnan hitta ett bra sätt att göra det på.

Emigrant.se har numera en gammal layout, den behöver förändras och få nytt utseende. Det ska ske men när kan jag inte utlova. Sjukdom och återhämtning har hittills gjort att jag inte orkat och fortfarande inte orkar.

Kurs(hand)ledarens roll är föränderlig

Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning är en pågående process. Efter varje kurstillfälle har även kursledaren lärt sig något nytt. Ju fler kurser och deltagare som man har desto fler erfarenheter och problemlösningar får man och kan använda vid andra tillfälligheter och kurser. Alla kursdeltagare har olika förutsättningar, infallsvinklar och släkt som det ska forskas om. Lärandet går åt båda håll.

Du behöver kunskap i att släktforska, som ofta i grunden är hämtat från den egna forskningen men också kunskap i hur att lära ut, metodik och didaktik. Alla har vi egna sätt att uppnå att vara den där som gör att vi lär ut men gemensamt är att ge information till deltagarna så att de i slutet av kursen kan börja reda sig själv i konsten att forska på sin släkt.

Ledaren måste man ha förmågan att anpassa sig efter varje kurs och dess deltagare. Du har ett upplägg men det måste kunna vara föränderligt för varje kurs och -tillfälle. Det är alltid olika gruppdynamik i varje grupp och deltagarna har inte samma förutsättningar eller kunskap med sig in i kursen och har olika möjlighet att ta till sig information.

Som kurs(hand)ledare får man inte luta sig tillbaka och säga att det har fungerat förr så det går nu också. Så jag hoppas verkligen de som säger sig ha lärt ut i 30 år att deras sätt att lära ut och även kunskaperna och teknikanvändningen har förändrats genom åren. Själv lär jag inte ut på samma sätt som när jag började vara kurs(hand)ledare 2009. Utvecklingen har verkligen gått framåt. Det är viljan och nyfikenheten som får en ledare att fortsätta handleda andra människor i konsten att släktforska.

Att då få hjälp och stöttning av någon annan för ledaren är till stor hjälp. Det är det där med att lära få nya kunskaper i släktforskning är då självklart men lära metodik och pedagogik kanske inte är lika lätt. För de som är yrkesverksamma som lärare och pedagoger eller har läst pedagogik / didaktik har här ett försprång. De kurserna kan för deltagare verka vara flummiga men så bedrivs även undervisningen i ämnet på våra lärosätten. Sedan är det upp till var och en att göra sig en uppfattning och utlärningsmetod utifrån det. Alla klarar inte av det.

Så att ha ställen där kurs(hand)ledare kan träffas där man berättar om sina erfarenheter, byta idéer och information, ja hjälpa varandra helt enkelt är ett bra sätt att utveckla sin förmåga och bredda sina kunskaper. Passa på när tillfälle ges!

 

Från företagsuniversitetets webbplats:

En kursledare måste känna med sina kursdeltagare. Känna och stimulera var och ens längtan att lära sig mer. En kursledare måste vilja utvecklas tillsammans med sina deltagare och ta deras ambition på allvar, oavsett kunskapsnivå.

En bra kursledare måste brinna för sitt ämne och entusiastiskt dela med sig av sina kunskaper med hjälp av bra pedagogiska metoder. Vuxna yrkeserfarna kursdeltagare lär sig bäst i en stimulerande humanistisk miljö. En bra kursledare ska utmana och uppmana sina deltagare att ta de extra kliven framåt. De kan! En bra kursledare ska dessutom helst ha ena benet i underhållningsbranschen!

Martin Krüger, tidigare revisor, ekonomichef och controller undervisar på bl.a kurserna Ekonomi – grundkurs, Diplomerad redovisningsekonom, Ekonomi för chefer och projektledare, Läsa och förstå bokslut samt Key Account Manager.

 

En bra kursledare måste vara nyfiken. Nyfiken på vad kursdeltagarna har att bringa till bordet, vilka deras behov är och hur deras verklighet ser ut. Nyfiken även på världen omkring oss, hur saker och människor fungerar. Om man har insikt i hur företeelser uppstår och utvecklas och kan sätta in ämnet i det sammanhanget, så blir det tydligare, och roligare.

Calle Peyron, civilekonom, varumärkesexpert och kursledare i marknadsföring på bl.a. utbildningen Marknadsföring – diplomprogram.