Sommarväder

Vad gör ni i sommarvädret? Ja idag får jag hoppas att ni har varit ute och njutet av det varma och soliga vädret. Själv var jag ute i min kryddträdgård och plockade grekisk oregano som jag plockade och la på tork. Det blir gott till pizzan i vinter. I går plockades timjan och gjorde det samma med den. Årets första körd av Mangol blev det också. I morgon blir det Mangolsoppa med ägghalvor. Mums, riktig sommarmat!

Tyvärr verkar denna periodens sommarväder ha haft sin höjdpunkt i dag, nu blir det svalare med regn i helgen. Då passar det bra att jag går in på mitt nya abonnemang som jag har köpt. Det är på Word Vital Record, där jag köpt ett två års abonnemang för USA materialet, kostnad 50 dollar. Det är inte samma kvalité som hos Ancestry men det finns här också annat källmaterial, såsom tidningar och gamla Everton Genealogical Helper, Land Patent (ägare av gårdar “Homesteads”) mm.

Läser när jag kommer hem vår avgående förbundsordförande Ted Rosvalls veckobrev på Rötter. Han verkar ge en känga till sådana som försöker sig på att leda släktforskningskurser utan att kunna allt om släktforskning, men vem kan det. Man blir aldrig fullärd, själv lär jag mig nya saker hela tiden.

Det är inte bara oerfarna släktforskare som kan var dåliga kursledare. Det är farligt att kunna för mycket för då ska man hinna med och säga så mycket till kursdeltagarna att ledaren går för fort fram och deltagarna inte hinner uppfatta allt. Detta för att hinna med att säga allt men det är inte alla gånger det bästa. Ibland kan det vara nyttigt att inte tala om allt för en kursdeltagare, det kan göra att de själva kan upptäcka nya saker, det gäller att sätta igång dem så att säga och trycka på knappen. En god pedagog med bra kunskaper i släktforskning och dess hjälpmedel är med andra ord den bästa kursledaren.

Midsommar

Förra året vid midsommar var jag och min mamma i Minnesota och hälsade på släkten. Svensk-amerikanarna firar sin midsommar på midsommardagen av förklarliga skäl, dvs på en lördag eftersom där borta är inte midsommarafton någon helgdag. Vi åkte då till The Swedish Institute i Minneapolis tillsammans med vårt värdpar Judi Erickson och hennes man Steve.

Där firas midsommar mer som den gör uppe i Dalarna med majstångsresning på parkeringsplatsen med fiolspel och folkdans. Som gräs rullades en grön plastmatta ut. Huset var öppet utan att man behövde betala entré och vilket hus sen. Huset imponerade men även det som det har förvandlats till ett centrum och träffpunkt för svensk-amerikaner.

Till skillnad mot vad det var i Sverige då liksom i går var vädret på topp. Solen sken och gassade en hel del. Ja solen förföljde oss på hela resan till den grad att vi var äna trötta på varmen det sista eftersom det blev för hett.

I år när vi i maj hade så varmt här var det tvärtom i Minnesota. Mycket regn med hagelstormar och virvelvindar. En av Judis systersöner fick sin bil totalförstörd av en hagelskur. En del hagel var stora som basebolbollar, alltså ung i tennisbollars storlek. Nu har de ungefär som vi har här, molnigt och temp under 20 grader, så den där riktiga värmen som hade ifjol har de inte fått där än i sommar, i alla fall inte i Minnesota.

FT om Lars Augustsson

I lördagens FT fanns det med ett minnesord/dödsfall artikel om Lars Augustsson. Här nedan finns denna.

Min släkting Lars Augustsson i Lindstrom, Minnesota avled måndagen 2 juni 84 år. Han var sist i raden att emigrera av alla de i släkten som flyttade till Amerika. Lars bosatte sig i Minnesota, USA. Undertecknad var den i släkten som sist träffade honom i hans hem i Lindstrom sommaren 2007 på resan att hälsa på släkten. Ett stopp hos Lars Augustsson var då en måste.

Lars föddes 21 oktober 1923 i Stora Åby kvarn i Landa socken i Älvsborgs län och är med det tyvärr ingen Falbygdsemigrant, dvs kommer inte med på listan över emigranter från Falbydens socknar. Hans föräldrar var mjölnare och flyttade runt en hel del. Den sista kvarnen familjen bodde i och drev och som även hade ett litet sågverk var Norra Sniken i Hornborga socken. Lars var barn nr fem i syskonskaran av åtta. Då han hade två farbröder som emigrerade drömde han ofta som barn att även han skulle kunna ”go west to the big land”.

Lars började att arbeta som dräng bland socknens bönder. Efter en tid blev han snickarlärling och arbetade i Jönköping i några år. Lars emigrerade i början av 1950-talet till en farbror som drev en bifarm undanför Taylor Falls. Efter att ha lärt sig engelska, flyttade han till storstaden Minneapolis och fick arbete som snickare. Lars avancerade med åren till att vara förman på olika byggen. Efter pensioneringen bodde han i Taylor Falls i många år. Han var trogen svenskbygderna hela livet om än några avstickare ner till Arizona, där han under några vintrar väntade ut den hårda vintern i Minnesota. De sista bopålarna slog han ner i Lindstrom, mitt i svenskbygderna i Minnesota.

Lars gillade att sporta, i USA var han med och bildade en orienteringsklubb. Deltog i Vasalopp både i Sverige och USA (Mora, Minnesota).

Lars var med att flytta och renovera huset som nu är ”Nya Duvemåla”. Huset står vid stranden av Chisago Lake och inte långt ifrån Gladers Cemetery som Vilhelm Moberg hade som förebild när han skrev om Kristina och Karl-Oskars viloplats. I samband med att vår svenska kung och drottning var med i invigningen av huset 1996, höll han ett välkomsttal.

Lars var guide på bussar där svenskar var passagerare och som besökte svenskbygderna. ”Nya Duvemåla” var då på senare år ett av målen på dessa guideturer.

Lars blev för sina insatser att bevara det svenska och som svenskfödd utnämnd till årets svensk ”Swede of the Year” 1998 vid den årliga midsommarfesten i Minnehaha park i Minneapolis, Minnesota.

Lars var hemma flera gånger under åren, sista gången sommaren 2006. Eftersom han hade två länder som han kallade för hemlandet, hade han hemlängtan till det land som han hade lämnat. Längtade till Sverige när han var hemma i Minnesota och tvärs om när han var på besök hos sina syskon, syskonbarn, släkt och vänner i Sverige.

Närmast sörjande är fem syskon samt deras familjer.

Annelie Jonsson
Kusinbarnbarn i Falköping
Släkt- och emigrantforskare

Begravningen sker i Taylor Falls 18 juni, gravsättningen sker i samma grav som hans farbror Johan Augustsson.

I det varma vädret

Ni som jag sitter väl inte ock släktforskar framför datorn i det här vädret utan är ute och njuter av det varma vädret?

Nja det är väl inte sant i mitt fall. Själv har jag varit upptagen att göra min sista examensuppgift. Det var att klippa ihop två kortfilmer som jag filmade för tre veckor sedan och lägga ut dessa på nätet. Sista inlämningsdag är i dag söndag. Men jag brukar försöka att klara av det innan sista dagen. Och tur var väl det i detta fallet eftersom efter ett klargörande fick jag göra om en del eftersom instruktionerna var lite vaga. Filmerna handlar om Anna-Lena Hultman och Konkordiahuset i Hössna. Kan säga att det är två reklamfilmer om henne och huset där nere. Kommer att på något sätt lägga ut dem för allmän beskådning. Behöver dock få godkännande av min lärare först på uppgiften.

Min första examensuppgift, den där om gravstenar i USA har jag inte fått något svar på än, det blir nästa vecka eftersom jag skrev och frågade om jag kunde lägga upp den engelska sidan men det ville hon inte förrän hon sagt sitt.

Det där med värmen ja, torka råder och med får man försöka vattna sina växter. Har egen brunn på lantstället och denna används i detta syfte. Men eftersom den inte är så djup får man inte vattna för länge och för mycket i taget. För att kolla att inte motorn bara går och går till ingen nytta sitter jag och passar bredvid. Har då med min bärbara dator ut i skuggan och jobba fram emigranter från Falbygden med hjälp av emigrantdatabaserna Emigranten och Emibas.

Det är det där grundarbetet som jag just nu håller på med, det som tar så mycket tid. Senare ska jag sitta vid min uppkopplade dator och plocka till mig Falbygdsemigranter. Har underlag att hitta ett par hundra.

Lars i Lindstrom Minnesota

Har nåtts av den sorgliga nyheten att den släktingen som emigrerade sist har avlidit i Lindstrom Minnesota.

Lars Augustsson F 21 oktober 1923 - D 2 juni 2008.

Lars föddes i Stora Åby kvarn i Landa socken i Älvsborgs län och är med det tyvärr ingen Falbygdsemigrant. Hans föräldrar var mjölnare och flyttade runt en hel del. Den sista kvarnen familjen bodde i var Norra Sniken i Hornborga socken.

Lars emigrerade i början av 1950-talet till sin farbröder som bodde i Taylor Falls. Eftersom han emigrerade i vuxen ålder hade han svårigheter med att lära sig engelska. I fjol när vi hälsade på pratade han med en blandning av svenska och engelska så våra värdar vi bodde hos just då hade svårigheter att hänga med vad hans sa.

Lars arbetade i USA som snickare och senare även som förman på olika byggen. Var hemma flera gånger under åren och tyckte väl att det var svårt att finna sig till rätta i det nya landet. Längtade till Sverige när han var hemma i Minnesota och vise versa. Gifte sig aldrig utan var en sökare hela livet. Han hade fyllt 85 år senare i höst.

US Gravestones

Har skrivit förut här på bloggen att jag jobbar med min examensuppgift i webbutveckling. En kurs som jag går på högskolan i Skövde. Examinationen är nästa vecka men har i stort gjort klart sidan samt även rapporten som ska lämnas in samtidigt. Det är ju en högskolekurs så då gäller även dokumentation.

Att dokumentera vad man gjort och hur är viktigt att göra vid hemsidemakning. Det gäller ju att skriva ned vad som gjorts och varför. Detta för att man vid ett senare tillfälle ska kunna jobba med hemsidan eller överlåta arbetet till någon annan. Nu erkänner jag att jag har varit dåligt på det förut men hoppas att det blir bättring i ämnet fram över.

Examinationsuppgiften finns nu ute på nätet på sin plats. Den heter US Gravestones. Fick göra om en del efter senaste handledningen men det är inget som syns utan har mer att göra att underlätta för utbyggnad. För vem vill sitta och uppdatera menyerna varenda gång på varje sida när någon sidan kommer till? Nu görs det i två styrsidor som är kopplade till alla de andra.

Webbplatsen är under uppbyggnad fortfarande, fler begravningsplatser kommer att tillkomma. Om det finns någon som vill bidra är detta välkommet. Om någon har information om gravstenarna, vilka som är begravda under osv, tar jag gärna emot informationen. För gravstensbilderna får då ett mervärde då det inte längre är bara en bild utan nu får vi veta vem person är och kanske dess släkt också.

Webbplatsen kommer också att finnas på engelska längre fram. Intresse finns i USA att se dokumentation om deras gravstenar. Konstigt att de inte själva har skött den biten utan att en utlänning måste åka dit och göra jobbet åt dem. Men nu är det som det är.

Examensuppgift 1

Även om jag inte skriver här varje dag eller vecka jobbar jag med släktforskning på något vis. Var ju i helgen i Skövde på en utbildning i Dis-Väst regi.

Läser ett par enstaka högskolekurser som kommer väl till pass i min släktforskning. En av dessa är webbutveckling kurs A från högskolan i Skövde. Har nu lämnat i idéskissen till den webbplats som blir min examensuppgift. Webbplatsen görs i Adobe Dreamweaver och med CSS. En ganska invecklad sida men jag vill ha en webbplats som går att bygga ut och då vill det till att det finns en grund att stå på. Vi skulle minst ha fem sidor och det slår jag med råge.

Om ni har läst min resedagbok som skrevs i fjol när jag och min mamma reste i USA och träffade släkten passade vi även på att besöka en del begravningsplatser och tog en hel del kort på gravstenar. Dessa kort är vad som kommer att visas på webbplatsen. I början blir det inte så många kort eftersom jag mer koncentrerar mig på att göra sidan så att säga, men som jag skrev ovan blir sidan utbyggbar och fler kommer att läggas in allt eftersom. Det är ett fasa sjå att gå igenom alla de kort som togs.

Något som jag funderar att lägga till men som inte just nu är inplanerat är att om jag känner till personerna i fråga är att på något vis lägga till en liten släktutredning. Detta det enda som visas är ju att det är en svensk som ligger begravd och inget mer. Som vi alla vet så reste det ju en hel del svenskar över och vem som är vem är ju intressant att få ta del av.

Träffen i Skövde

Dis-Väst anordnade utbildar- och fadderträff i Skövde i helgen som jag skrev i fredags. Det var en givande helg i flera dimensioner. Det var trevligt att träffa flera med samma intresse och i föreningen Dis-Väst. Vi kom från hela Dis-Väst upptagningsområde.

Vi fick höra en hel del intressanta föredrag i släktforskning och ämnen runt omkring och även råd och tips i hur att utbilda. Naturligtvis var programmet Disgen huvudnumret.

Det var första gången som en sådan utbildning genomfördes så allt föll inte på plats. Men så är det ju med utbildning, det är inte perfekt första eller andra gången utan det tar några gånger att bli varm i kläderna.

På Dis hemsida finns det en blogg om helgen. Där finns också en del bilder att se från helgens aktiviteter, själv var jag inte så flitig med kameran.

Eftersom det var en helgutbildning låg sällskapen minus några andra och jag själv på Billingens Stugby & Camping. Det är familjen Bergstrand som driver detta, släktingar till mig. De är mycket för turismen i Skövde då även en av dem jobbar på turistbyrån inne i Skövde. På Dis bloggen finns min släkting Johan Bergstrand med på bild och med kommentaren att han kanske är en presumtiv släktforskare. I alla fall behöver han inte forska något om sin farfar farmors sida. Ida Persdotter gift Bergstrand var syster till min mormors morfar August Persson. 2004 gjorde jag en utredning om denna familj.

Dis-Väst

Nu i helgen 12-13 april har Dis-Väst utbildnings helg i Skövde. Fick en inbjudan i brevlådan och naturligtvis tackade jag Ja. Man blir aldrig fullärd och jag vill alltid lära mig något nytt. Om inte annat få andra infallsvinklar på problemet. Alltid nyttigt att lyssna på vad andra tycker och tänker.

Utbildningen är naturligtvis i släktforskarprogrammet Disgen, ett program som jag använder för att hålla reda på min släkt och Falbygdsemigranterna. Ett program med många med funktioner, en del använder jag mig inte av. Just nu är jag bara i registeringsfasen när det gäller emigranterna, så jag ser programmet som en databas just nu.

Det ska bli kul att träffa andra släktforskare där vi alla använder samma släktforskningsprogram. Om inte kan vi lära av varandra. Hoppas också att jag kan bidra med mina kunskaper.

Artikel - Emigration

Andra delen av ursprungs materialet till artikeln om släktforskning som publicerades i Falköpings Tidning lördagen 15 mars på Släktforskarnas Dag.

 

Emigration

De flesta av oss har släkt i Amerika eller som det egentligen ska heta USA. En del känner vi till då kontakten mellan det nya resp gamla landet aldrig klipps av, med andra har kontakten helt försvunnit, ofta när den utvandrande generationen avled en efter en.

När det gäller emigranternas utflyttning stå det oftast ”Amerika” plus årtalet som de
utvandrade i högra kanten av husförhörslängden. Man brukar räkna med att 1,3 miljoner svenskar emigrerade, de flesta till USA, men även andra länder var målet, Tyskland, Kanada, Ryssland eller Australien för att nämna några. Några kom tillbaka men de flesta blev kvar i sitt nya land.

CD hjälpmedel

Om du är osäker från vilket socken som din släkting emigrerade från finns det två hjälpmedel på CD att tillgå.

• Emibas utgiven av Sveriges Släktforskarförbund och uppgifterna är hämtade från kyrkoboksmaterialet, dvs husförhörs- och flyttningslängder.

• Emigranten Populär utgiven av Göteborgs-Emigranten. Uppgifterna här är hämtade från de poliskamrar som fanns i utvandringshamnarna. Det var lag på att utvandrarna skulle visa upp biljett till polisen som skrev ner detta i ett register.

De båda skivorna är ett komplement till varandra eftersom de inte har samma källor. Emigrant Populär är till nytta så till vida att här kan det stå till vilken destination som emigranten hade köpt biljetten till. Om det står New York har utvandraren endast köpt resan över atlanten, om det däremot står Rockford, IL är detta slutdestination för emigranten. Ofta kunde de resa till någon släkting som redan hade utvandrat.

Namnändringar

Då en del emigranter inte ville ha kontakt med det gamla landet eller helt enkelt inte var nöjda med sitt patronymikon (faderns förnamn + son eller dotter ex Johansdotter) som efternamn kunde detta bytas under resans gång. Ett exempel är syskonen Fredriksson som utvandrade från Sörby socken, de ändrade efternamnet till Hallgren i USA efter gården Hallabo. Eller som Karl Sanfrid Johansson från Karleby, som först bytte efternamn till Holmqvist när han utvandrade och väl i USA bytte han en gång till, denna gång till Charles Holmes. Men det behöver inte vara så uppenbara namnändringar och lätta att spåra. Döttrarna fick automatiskt -son namn när de emigrerade, ex Andersdotter blev Andersson.

Rymt till Amerika

USA höll/håller inte reda på sin befolkning i samma grad som svenska myndigheter gjorde/gör. Det var en av anledningar att emigrera och bosätta sig i ett annat land, man ville försvinna in i det nya landet. Orsakerna var många men en kunde vara att en dräng kunde göra en piga med barn och sedan inte ville gifta sig med henne. Någon annan gjorde något otyg och trodde sig veta att det var straffbart eller så hade personen redan suttit inne och rymde efter att ha avtjänat straffet. ”Rymt till Amerika” står det då i husförhörslängden.

Källor i USA

Om din emigrant emigrerade 1892-1924 finns en mycket bra USA-hemsida att tillgå. Detta då mellan dessa år var inresehamnen New York och Ellis Island. Ellis Island.org har lagt ut ankomstregistret så att det är sökbart på nätet. Lättast är att gå via EllisIsland.se, som är på svenska. Vid sökning, sök på flera kombinationer av din utvandrares efternamn, eftersom det oftast inte var en svensk som skrev ner namnet vid registreringen.

USA gjorde och gör folkräkningar, kallas för Census, vart 10:e år, med start 1790. Den som är mest intressantast för oss emigrantforskare 1890 förstördes dock i en brand. Det går ett ryckte om alla böcker inte brann upp men att någon tyckte att det var ingen idé att spara på resten så de hivades in i brasan också. Den senaste släppta versionen som allmänheten kan ta del av är 1930.

Mormonernas databaser

Ancestry.com, som ägs av mormonerna, är den bästa källan när det gäller online databaser, den finns numera även på svenska, då med adressen Ancestry.se.

Här finns de Census som är släppta för allmänheten tillgängliga och sökbara. Du kan även ladda hem bilder på Census på just din familj. Det finns en hel del databaser att söka i. För Minnesota, som många svenskar slog sig ner i, finns födda, vigda, skilsmässo- och dödsregister, ända in på 2000-talet. Den nyaste databasen är passansökningar, så om din släkting var hemma i Sverige senast 1925, sökte denne troligtvis pass, passansökningen kan du läsa här.

När det finns så här mycket material är det naturligtvis inte gratis att söka hos Ancestry. Ett årsabonnemang för access till allt material kostar ca 2000:-/år. Det får ställas i proportion vad tex ett år hos Genline kostar, som icke medlem i en släktforskarförening kostar det 1995:- och som medlem 1295:-. Personligen har jag mer nytta av abonnemanget i Ancestry än Genlines. Men så forskar jag mer i USA numera än i Sverige.

En systersida till Ancestry.com är Rootsweb.com. De har mycket gemensamt men också olikheter. De är ett bra komplement till varandra. Här kan du göra en sökning på det sk Social Security Death Index. I Sverige motsvarar det CDn Sveriges Dödskiva, men här är registret online, de första dödsnotiserna startar 1962 och uppdateras regelbundet med nya uppgifter. Tänk på att förr var det bara förvärvsarbetare som fick ett personnummer i USA, det medför att hemmafruar inte finns med i början av registret.

Min släkting jag hittat?

För att vara på den säkra sidan att det är just din släkting som du hittat i en databas, kan man skicka efter sk certificate t ex Certificate of Death som är originaldokument där du hittar information om den döda/döde. Här får du reda på fullständigt namn, födelse- och dödsdata, civilstånd, närmast anhörig, vilken kyrkogård den avlidna är begravd på samt dödsorsak.

Det kostar en del att skicka efter en kopia av certificatet. Varje kopia kostar 9 dollar att skicka efter, därtill tillkommer frakten. Hos Ancestry.com och Minnesota Historical Society kan detta göras online, eftersom du kan köpa via ditt betalkort.

Om du däremot vill skicka efter ansökningsformuläret som den sökande fyllde i vid registrering av SSI kostar det betydligt mer, 27 dollar.

Varje stat har sina arkiv

Tänk på att de USA-medborgare som letar efter sina rötter går också tillväga på samma sätt som vi som letar efter material i USA från distans. Bara för att de bor i USA har de inga förmåner att på ett lättare sätt få åtkomst av arkivmaterial. De måste ta sig till det arkiv som har det material som de söker efter.

Som min släkting i Dover, DE som ska leta efter familjemedlemmar på sin mormors sida. För att ta reda på de uppgifter hon behöver, måste hon ta sig till en specifik stad i Iowa där familjen bodde och leta fram familjemedlemmarna på microfilm och ta kopior av födelse, vigsel certificat, för att sedan kunna gå vidare i sin forskning.