Släktresan

– i dåtid och nutid

  • april 2015
    m ti o to f l s
    « Mar    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

2014 in review

Posted by tagesdotter på januari 3, 2015

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2014 annual report for this blog.

 

Click here to see the complete report.

Posted in Uncategorized | Leave a Comment »

Part 10: searchable collections of data records on DVD/CD

Posted by tagesdotter på januari 2, 2015

Ibland går det inte att få tillgång till originalhandlingar, då är databaser ofta det enda alternativet.

Ofta i US är databaser ett sökinstrument till originalhandlingen. De flesta kräver abonnemang för att du ska få tillgång till materialet som Ancestery ($), GenealogyBank ($) men det finns även gratis som Find A Grave, FamilySearch. Du skriver in vad du har för uppgifter att söka med för att få länkar med möjliga träffar. Därefter är det att söka genom att klicka sig fram i de olika originalhandlingarna som erbjuds. Det kan vara Census, födelseböcker, Naturalisering, World War I Draft, gravstenar och tidningsnotiser med mer.

I Sverige fungerar de flesta databaser som just databaser. Det finns inga originalhandlingar som sökningen leder till. Databasen räknas då som en andrahandskälla och i vissa fall som tredjehand. Det beror på att någon har läst i originalhandlingen och sedan matat in uppgifterna i en dataprogram, det kan vara ett skapat program som passar till uppgiften eller i MS Access. Ofta finns de flesta databaser som räknas i Sverige på DVD.

Det finns flera som är bra att ha när man släktforskar i kyrkoböcker i Sverige. Jag ser de äldre ofta som en ingångspunkt. I bland tappas personer/familjer bort, de flyttar inte till vad som skrivs i böckerna, det kan vara fel hänvisning eller så finns de inte i Husförhörslängden efter även om det inte finns noterat att de flyttat. Då kan databaser vara bra att ha för att komma på rätt spår igen.

Census

Här i Sverige har det förts statistik på invånarna länge. SCB materialet som finns hos SVAR och Ancestry är ett bevis på det. Det är främst Födelse, Vigsel och Dödböcker. Men det finns också folkräkning. Det är församlingsutdrag som är avskrifter av Husförhörslängder och Församlingsböcker. Dessa utdrag gjordes vart tionde år. De finns bara att tillgå i original hos SVAR 1860-1930.

Det finns sex folkräkningar att tillgå på DVD

  1. 1880
  2. 1890
  3. 1900
  4. 1970
  5. 1980
  6. 1990

En sjunde kommer ut i år 2015

  • 1910

Att 1970, 1980 och 1990 finns på DVD har med att göra att allmänna uppgifter är inte sekretessbelagda, se Part 12.

Sveriges Dödbok

Sveriges Dödbok version 6 gavs ut i september 2014. Den sträcker sig från 1901 och fram till 2013. Den är alltså mer omfattande än Social Security Death Index. Version 5 finns att söka i på Ancestry 1901-2009. Det går inte som med Social Security Death Index att beställa ett Death Certificate med uppgifter om den döde.

Lokala databaser

Det finns även en hel del lokala databaser som kan vara till god hjälp i din forskning.

  • Rotemannen som täcker in stora delar av Stockholm 1878 – 1926. Det var ganska stor inflyttning från andra delar av Sverige in till Stockholm, därför är den av riksintresse.
  • Östergötland utgivning länsvis på fyra CD av Person och Lokalhistoriskt Forskarcentrum i Oskarshamn. Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok.
  • Jönköpingsbygden, Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. Utgivare Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening.
  • Födda i Sjuhäradsbygden, 7 st CD som ges ut av föreningen Borås Släktforskare.
  • Falbygdsrötter. Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok.Utgivare Falbygdens Släktforskarförening.

 

De CD/DVD:n som är av riksintresse går alla att beställa på The Federation of Swedish Genealogical Society.

 

Den här serien började med artikeln

Swedish roots?

Posted in emigrant, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | 1 Comment »

Julhälsning 2014

Posted by tagesdotter på december 22, 2014

godjulMösseberg med utsiktstornet

Posted in Falköping, Hembygd | Leave a Comment »

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 19, 2014

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 8: Reading old swedish writing

Posted by tagesdotter på december 12, 2014

I dag skriver vi mest på dator. Det innebär att om man använder de vanliga teckenstilarna är de texter vi skriver lätta att läsa. Vi skriver inte brev för hand i samma utsträckning som vi gjorde förr. Det betyder att i framtiden kommer inte våra släktingar och ättlingar kunna läsa våra brev som vi kan göra med våra äldre släktingars.

Det är också skillnader på länders olika skrivsätt. Ni amerikaner har ett visst skrivsätt och vi svenskar har ett annat. Era bokstäver är mer rakt upp och lutar lite mot vänster. När jag skriver i skrivstil (mer sällan numera) lutar jag bokstäverna mot höger. Brev som skrevs hem till släkten av våra utvandrare är uppställda ungefär likadant och skapar inte  så svåra problem för oss att läsa här i Sverige. Men för er som ska läsa vad familjen i Sverige skrev till sina kan det ställa till problem. Språket är den första tröskeln.

Språk utvecklas hela tiden. Ord och stavningar förändras. Nya ord kommer till andra används inte längre. I Sverige har det under århundradena funnits olika stilar och påverkan av andra språk. Det svenska språket innehåller dessutom tre bokstäver som inte finns i engelska alfabetet, å, ä och ö.

Vårt första skriftspråk var runorna. Sedan kom latin i och med flera klosterordnar etablerade sig i Sverige. Den största påverkan efter latin, har det tyska språket haft på svenskan. Det har med att göra att tyska köpman slog sig ner i Sverige och Stockholm i slutet av medeltiden. De fick stort inflytande i och med att de tog med sig sitt språk och orden för olika yrken och produkter. För den som kan den europeiska och svenska historien var handelsförbundet Hansan i norra Europa stort. De hade handelsstäder främst runt om i Nordeuropa. VisbyGotland var en sådan stad. I Stockholm var det tyskarna som satte ord för de flesta yrken och redskap som används i de samma.

Så hur gör man då för att lära sig läsa gammal stil? Övning, övning och övning. Ja, det finns faktiskt inte någon genväg. Det är att öva. För nybörjare är det lätt att förväxla bokstäver då vi gärna jämför med dagens stil. Skrivstilen förr är inte alls samma som i dag. Det finns några bra böcker i ämnet. Tyvärr för er svensk-amerikaner som inte kan svenska kan det vara problem med förståelsen men det är även svårigheter för de svenskar som vill börja släktforska.  Men den bästa boken i ämnet är Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil. Här finns exempel från olika böcker och dessutom facit. Men också en hel del exempel på hur bokstäver och ord skrevs. Något som är bra att ha bredvid datorn eller ett dokument när man ska läsa och tolka en text.

När man forskar efter sina rötter/släktingar så läser man för det mesta inte hela meningar och det är tur det, för det är det enklaste att tolka. Men det är tillräckligt när man inte är insatt. Det är mer namn, yrke och datum. Ibland skriver prästen/komministern/klockaren slarvigt eller så har de strukit svarta streck över namnen. Då kan det vara svårt ibland att läsa.

ArkivDigitals bilder av böckerna är lättare att tolka eftersom de är i färg och därmed kan färgnyanser ses på ett mycket lättare sätt än de på svartvita bilder som Ancestry och SVAR har.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks

publicerats.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, Svensk Historia, Swedish roots | 4 Comments »

Skåragänget

Posted by tagesdotter på december 8, 2014

Har ett samarbete med en hembygdskännare i Vilske-Kleva. Han kan mycket om Gökhem då hans far är född där och hade en hel del släktingar i Skår, Gökhem. Själv är jag född i Gökhem och intresserad av dess historia, så det föll sig ganska naturligt att när Kleva-Kalle ville visa mig hans foton och berätta vad han minns.

Den här gången var det runt ett fotografi som han ville ha in i Falköpingstidning. Kalle stod för foto och berättade om de som var med på fotot. Jag har forskat fram vilka de var i de källor som finns att tillgå.

Skåragänget

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 7: Differents in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 5, 2014

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Part 6: How the swedish churchbooks works

Posted by tagesdotter på november 28, 2014

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna.

  • AIHusförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut
  • AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, då Skatteverket tog över den svenska folkbokföringen.
  • B – In- och Utflyttningslängd
  • C – Födelse- o dopbok, innehåller ibland även Vigsel och Dödbok.
  • E – Vigsel- o lysningsbok
  • F – Död- o begravningsbok

AI: Husförhörslängd

Det är främst i Husförhörslängden som släktforskningen sker. Det är här du hämtar uppgifter om familjemedlemmarna och vilka som ingår i hushållet. Vad du får fram är namn, födelsedatum, födelseplats (ofta socken, i äldre böcker kan födelsegården stå här om personen bor och är född i samma församling).

Det är en speciell ordning som hushållet är skriven på i husförhörslängd och Församlingsbok. Det finns varianter på hur det skrevs men nedan kan ses hur det för det mesta står.

  1. Först står mannen, som kan vara hemmansägare, – brukare, torpare eller vad han nu har som yrke och titel.
  2. Sedan kommer hustrun
  3. Barnen
  4. Övriga familjemedlemmar, kanske mor eller svärmor
  5. Tjänstefolk, alltså pigor och drängar

Man kan säga att Husförhörslängden är den bok som allt kretsar kring. De uppgifterna man hittar där måste verifieras, dvs kontrolleras i de andra böckerna. Då främst i Födelse-, Vigsel- och Dödbok, för att se om främst datum stämmer, det är inte alla gånger att de gör det, men i de flesta fall är det så. In- och Utflyttningslängderna är också viktiga. Dina släktingars utflyttning till Amerika finns med där.

AII: Församlingsbok

Församlingsböckerna tar vid när det slutas att hålla husförhör i församlingarna. Då är vi i slutet av 1890-talet. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, 1 juli tog det svenska skatteverket över folkbokföringen i Sverige. De innehåller samma uppgifter som Husförhörslängderna men i modernare tappning. Det är inte lika noggrant antecknat vilka vaccineringar som gjorts eller om de kan bibeln. Nu tar man för givet att det är så.

B: Flyttningslängd

In- och Utflyttningslängderna är mycket viktiga att ha när familjen/personen som letas efter flyttar utanför församlingen. Hänvisningen som finns i husförhörslängden  till en annan församling hittas här.  Först kontrolleras  utflyttningsuppgiften i utflyttningslängden i den församling som familjen/personen flyttar ut från. Detta för att få bekräftat  att flyttningen gjordes.  Nästa steg är att gå i Inflyttningslängden för den församling som de inflyttade till. Detta för att få fram uppgiften till vart de flyttade in i den nya församlingen. För inte kan du leta  i hela husförhörslängden i den inflyttande församlingen efter den eller de personer som följs.

I  flyttningslängden finns det uppgift från vilken församling den eller de inflyttade kom ifrån. Det som vi forskare är mest intresserade av är vart till de flyttade, stället eller gården. Eller om de flyttade till Amerika.

Det finns ingen innehållsförteckning som i husförhörslängd och församlingsbok. Kan finnas flera församlingar i en volym flyttningslängd, så se upp att du tittar i rätt.

C: Födelse- o dopbok

Som namnet säger innehåller denna bok Födelse och Dop för de som är födda i församlingen. Brukar vara uppställd i en viss ordning:

  1. Nr barn född i församlingen under det aktuella året.
  2. Födelse- och Dopdatum
  3. Barnets fullständiga namn
  4. Föräldrarnas namn med deras yrke och ålder, under senare delen av 1800-talet och på 1900-taöet finns uppgift med om föräldrarnas födelsedatum.
  5. Var barnet är fött, vilket ställe, gård.
  6. Faddrarna, deras yrke och var de bor.

Det är i denna bok som forskaren ska verifiera att det födelsedatum som finns i husförhörslängden är korrekt. Födelse- och dopbok är källan närmast händelsen, i det här fallet födelsen. I Husförhörslängden kan det bli fel, de förs under flera år och då är det lätt att fel blir till. Om det i Husförhörslängderna blir en annan stavning eller konstellation av namnet är det här som ska räknas som den rätta uppgiften. 

Böckerna E och F kan också finnas med här. Flera församlingar kan vara med i samma bok/volym, se sk moder- och annexförsamlingar, det beskrivs i en senare artikel här på bloggen.

E: Lysning- och Vigselbok

Innehåller uppgifter om paret som gifter sig. Det finns tre viktiga datum här. De tre lysningsdatumen och det sista och viktigaste är vigseldatumet. I de tidiga böckerna finns uppgifter om föräldrar. Något som också kan stå är vilken morgongåva maken gav till sin hustru i och med giftermålet. Det var något som var lagstadgat att ge. Ex enligt lag, 30 lod silver.

F: Död- o begravningsbok

I den här boken, Död- och begravningsboken, finns uppgifter som 

  1. Namn på den döda/-e
  2. Var hon/han avled
  3. Ålder – ofta beskrivet i år, månader och dagar.
  4. Föräldrar
  5. Dödsorsak
  6. Namnet på prästen som förrättade begravningen av den döde.

 

De tre C, E och F är de böcker som brukade föras först i församlingarna. Det var viktigt med statistiken förr och det fick man genom att hålla reda på hur många barn som föddes, giftermålen och vilka som avled. Det sista var extra viktigt eftersom vid bouppteckningen som följde skulle kyrkan ha sin del och fattigvården en annan. En sorts skatt skulle betalas av dödsboet till kyrka och församling. Detta under förutsättning att det fanns något att beskatta.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks

publicerats.

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , | 3 Comments »

Part 5: Churchbooks of Sweden

Posted by tagesdotter på november 21, 2014

Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.

De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.

Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.

Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats – Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.

Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.

Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.

Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.

De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.

Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på ArkivguidenOrtsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, genealogi, genealogy, genline, Karta, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 6 Comments »

Min första julmässa

Posted by tagesdotter på november 17, 2014

Höstterminen är snart slut. Den nybörjarkurs som startade först var det avslutning i för två veckor sedan. I den andra är det kursträff nr 6 i morgon tisdag. I båda kurserna finns det deltagare som vill gå fortsättningskurs. Den kommer att gå på åtta onsdagar med start i januari nästa år 2015.

Men jag vill naturligtvis starta fler kurser. Tycker om att förmedla mina kunskaper till andra intresserade. Därför kommer jag att vara med på en julmässa i Gudhem i helgen som kommer, 22-23 november. Tillsammans med tre av mina kompisar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden kommer jag att finnas i Gudhems Hjärtas utställningslokal på Gudhems Kungsgård, som ligger intill Gudhems klosterruin. De övriga är Monica Olsson som säljer sina sylter, marmelad och gelé samt Lars Bägerfeldt som signerar och säljer sin nya bok Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718.

Pröva på

Hos mig kommer ni få möjlighet att pröva på att släktforska i det svenska kyrkoboksmaterialet och andra källor. Jag kommer att vara uppkopplad mot ArkivDigitals bilddatabas av kyrkoböcker.

Emigranter från Falbygden

Jag kommer även att ha med min databas över emigranter från Falbygden, som innehåller ca 61 000 individer. Det är emigranterna och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills har jag lagt ner nio år på databasen. Databasen finns än så länge bara i min dator. Vilka personer och familjer som finns med kan delvis hittas på min Emigrant.se, där finns återfunna emigranter listade i den församling/socken som de är födda i. Men det finns så mycket mer i databasen. Allt eftersom jag lagt in familjemedlemmar gifter de in sig i varandras familjer, både hemma i Sverige och sitt nya hemland som oftast är USA. Det har blivit stora träd.

Släktforskningskursdagar

Möjliga kursdagar är tisdagar och onsdag. Kör gärna flera kurser samtidigt. Studieförbundet som jag är kursledare i är ABF i Falköping.

 

Två julmässor till går av stapeln i helgen som kommer. Dagsnäs och Violens på Skogatorp. De tre julmässorna ligger inte långt från varandra. Gudhems Hjärta ligger dessutom på vägen till Dagsnäs från Falköpings hållet.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.