Släktresan

– i dåtid och nutid

  • april 2015
    m ti o to f l s
    « Mar    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘genealogy’

Make Genealogy & Culture Trip to Sweden

Posted by tagesdotter på februari 20, 2015

Resa vill väl de flesta som söker sina rötter i sitt ursprungliga hemland. Där släkten levat i generationer innan någon eller några tog det modiga språnget att resa över Atlanten och börja ett nytt liv. Att se sig omkring och bekanta sig med trakten. Gå de stigar och vägar som ens förfäder en gång trampade. Se över åkrar och förundras över hur de klarade av att bruka jorden med slit och svett. Att få kunskap om hur levnadsförhållandena var. Varför de bröt upp de vanda mönstren och reste över halva jordklotet för att söka lyckan och få ett bättre liv för sig och sina efterlevande. En del av detta tog jag upp i min andra artikel i serien om Swedish roots, part 2: Why they left Sweden. I serien tog jag upp hur man kan söka sina rötter på egen hand. I alla fall starta och läsa in sig om hur det fungerar innan man sätter sig vid datorn och gör arbetet.

 

Åk i år 2015

Vänta inte för länge att göra den där resan du har tänkt att göra, det kan bli ett livslångt intresse med att få kontakt med Sverige och svenskarna. I år är det ett bra år att åka till Sverige. Dollarn står stark mot den svenska kronan och gapet växer till $ fördel. Det blir billigare för US-medborgare att åka till Sverige än tvärtom. För den svensk-amerikan som vill passa på att åka till Sverige när dollar står stark mot den svenska kronan är det nu dags. Kombinera att besöka platser där din förfäder en gång bodde och verkade i med att göra rena turistbesök.

Helst ska resenären ha gjort sin läxa före resan, bestämt på något så när reserutten, vilka platser och städer som kan besökas. Där ingår för den som också har som mål att gå i sina förfäders spår att forskat om sin släkt och anor hemifrån. Läs gärna artikelserien som jag skrev under oktober 2014januari 2015 i 13 avsnitt här på bloggen. Det ger dig en inblick i hur man släktforskar och vilka källor som kan användas.

Oftast är det bäst att få kontakt med en släktforskare som kan hjälpa till eller att samla in uppgifter. Det gör att du som reser får se sånt som inte står i turistbroschyrerna och kommer hem till personer och se hur vi lever. Det ser jag som en klar fördel.

 

Ta kontakt redan nu

Det där med att planera en resa tar sin tid. Kommer själv ihåg när jag och min mamma reste sommaren 2007.  Hade grovplanerat reserutten och hur många dagar vi skulle stanna på varje ställe så att vi kunde beställa biljetterna i januari. Efter det var det att planera mer om fram till resan hur upplägget skulle vara, vilka platser som skulle besökas och vilka personer och släkt att träffa. Det var mycket att forska fram om. Vi var borta i en månad och de sista jag fick tag på var en månad före avresan, det var där vi skulle bo de första nätterna.

Gamla och nya kontakter är viktiga att ha och få på vägen i sitt planerande. De kan hjälpa till att ge tips vad att se och göra, hjälpa till att planera. Numera kan man söka själv efter information på nätet men det är den där personliga kontakten som gör att det får en extra tusch.

Det finns en hel del forum att ta hjälp av och ställa sina frågor i. Både att resa och i släktforskning. Glöm inte de väl fungerade som finns hos Rootsweb driver, den har varit igång flera år och där finns en hel del efterlysningar. Forumet är dessutom gratis.

Framför allt för den som vill träffa släkten är det viktigt att forska hemifrån som sagt. Det kan ta ett tag att sätta sig in i att forska i ett annat lands forskningskällor, läsa nytt språk och skriv stil. För det är ett hantverk att släktforska det behövs mycket tid och kraft. Om du inte kan eller vill forska själv ta då hjälp av någon tjänst eller kontakta någon villig släktforskare som kan hjälpa till. Se gärna Get help in your research.

 

Volontär för Falköping

För den som har sina anor i Falköpings området, det vill säga i någon av de socknar/församlingar som finns här i Falköpings kommun, kan jag hjälpa till. Är volontär för svensk-amerikaner som söker sina rötter här på bygden. Jag håller på att bygga upp en databas med emigranterna från Falbyden och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills finns det 62 000 individer i databasen. Kanske har jag redan de eftersökta anorna och även en släkting som går att kontakta så att det går att träffas. Om inte hjälper jag gärna till. I gengäld vill jag ha information om familjen i US eller vilket land nu emigranten/immigranten slog sig ner i. Vi byter information.

 

To Read

CNN – 10 things to know before visiting Sweden

USA Today – How to travel to Sweden

Visit Sweden

Sweden

A Swedish American in Sweden 

West Sweden

 

On Facebook

Visit Sweden – USA 

Consulate General of Sweden in New York

Gothenburg and West Sweden

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 11: Swedish data bases on the Internet

Posted by tagesdotter på januari 9, 2015

För den som vill söka på databaser på Internet efter sina rötter och släkt i Sverige finns det flera att tillgå.

Rotemannensarkivet finns sökbart på Stockholms Stadsarkivs webbplats. Det är en förenklad version av DVD:n Rotemannen (nämndes i föregående avsnitt, part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD).

Barnhusbarn i Stockholm. Man räknar med att 40 % av barnen som föddes i Stockholm var av oäkta börd, dvs utom äktenskapliga barn. Mödrarna till dessa kunde ofta inte ta hand om sina barn utan de blev sk barnhusbarn. I Stockholm finns det ett register över dessa som är sökbart på Internet. Barnen placerades ofta ut på landsbygden, där de de bodde hos tog hand om dem mot en betalning. 

Centrala Soldatregistret, för dig som har soldater i släkten.

DDSS – Demografiska Databas Södra Sverige för Halland, Skåne och Blekinge.

 

För medlemmar

Föreningen DIS är den äldsta och största föreningen som har som mål att hjälpa datoranvändande släktforskare. Föreningen ger ut släktforskarprogrammet Disgen, som en hel del släktforskare i Sverige använder. Det finns även möjlighet att skiva in sin forskning och få den jämförd med andra släktforskare. De inskickade samlas i databasen Disbyt som bara medlemmarna har tillgång till.

 

Abonnemang

Som det nämndes i part 4: Emigrant sources, finns det uppgifter om när emigranterna gav sig av från det gamla hemlandet i en databas. Dessa register finns att tillgå hos Emiweb ($). Det finns en hel del annat material att tillgå hos Emiweb, oftast då svensk-amerikanska källor från USA.

 

Söka gravar

Find a grave är den webbplatsen som vi svenskar använder oss av när vi letar efter gravstenar på våra emigrerande svenskar. Den är för oss en mycket användbar källa. I Sverige finns det ett flertal webbplatser att söka på för att få fram motsvarande. Men ingen som innehåller allt om de gravar som finns i Sverige.

Lokala

Dödsannonser

Våra tidningar i Sverige lägger inte ut och sparar obituaries som det görs i US. Här är det begravningsbyråerna som tillhandahåller de uppgifterna. De har dessutom inte lika mycket information som era i US. Oftast födelse- och dödsdatum + ort samt familjemedlemmar, uppgifter om begravningen och en vers.

Minnesalbum

 

Lokala databaser

De flesta databaser i Sverige som har anknytning till släktforskning finns på DVD/CD men det finns undantag.

Kinneveds Hembygdsförening i Falköpings kommun, på gränsen mot Ulricehamn, har ett projekt – Kinnevedsrötter, att kartlägga vilka som bodde i socknarna Kinneved och grannsocknarna, Brismene, Börstig, Luttra och Vårkumla.

 

Hur det var förr

Hur levde svenskarna en gång i tiden, hur var levnadsförhållandena? Hembygdsföreningar i Sverige motsvarar Historical Socities, dvs samlar på minnen och saker från förr i tiden. Deras material finns oftast tillgängliga genom att besöka platserna på plats där samlingarna finns bevarade och utställda. Men det finns också till en del på Internet. Detta via Bygdeband som från början var ett projekt hos Genline, vars material nu till största del finns nu hos Ancestry efter att de köpte upp företaget för några år sedan. Genline stängdes ner vid årskiftet 2014/2015. Bygdeband hade innan dess förts över till hembygdsföreningarna. Här finns uppgifter och foton för alla som är intresserade av lokalhistoria i Sverige. Kanske du hittar foton på dina släktingar här.

 

Någon som känner till fler databaser som kan vara till nytta för svensk-amerikaner och andra? Skriv gärna och tala om.

 

Den här serien av artiklar inledes med 

1. Swedish roots?

Denna artikel är en fortsättning på föregående artikel som handlade om Part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD.

 

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 10: searchable collections of data records on DVD/CD

Posted by tagesdotter på januari 2, 2015

Ibland går det inte att få tillgång till originalhandlingar, då är databaser ofta det enda alternativet.

Ofta i US är databaser ett sökinstrument till originalhandlingen. De flesta kräver abonnemang för att du ska få tillgång till materialet som Ancestery ($), GenealogyBank ($) men det finns även gratis som Find A Grave, FamilySearch. Du skriver in vad du har för uppgifter att söka med för att få länkar med möjliga träffar. Därefter är det att söka genom att klicka sig fram i de olika originalhandlingarna som erbjuds. Det kan vara Census, födelseböcker, Naturalisering, World War I Draft, gravstenar och tidningsnotiser med mer.

I Sverige fungerar de flesta databaser som just databaser. Det finns inga originalhandlingar som sökningen leder till. Databasen räknas då som en andrahandskälla och i vissa fall som tredjehand. Det beror på att någon har läst i originalhandlingen och sedan matat in uppgifterna i en dataprogram, det kan vara ett skapat program som passar till uppgiften eller i MS Access. Ofta finns de flesta databaser som räknas i Sverige på DVD.

Det finns flera som är bra att ha när man släktforskar i kyrkoböcker i Sverige. Jag ser de äldre ofta som en ingångspunkt. I bland tappas personer/familjer bort, de flyttar inte till vad som skrivs i böckerna, det kan vara fel hänvisning eller så finns de inte i Husförhörslängden efter även om det inte finns noterat att de flyttat. Då kan databaser vara bra att ha för att komma på rätt spår igen.

Census

Här i Sverige har det förts statistik på invånarna länge. SCB materialet som finns hos SVAR och Ancestry är ett bevis på det. Det är främst Födelse, Vigsel och Dödböcker. Men det finns också folkräkning. Det är församlingsutdrag som är avskrifter av Husförhörslängder och Församlingsböcker. Dessa utdrag gjordes vart tionde år. De finns bara att tillgå i original hos SVAR 1860-1930.

Det finns sex folkräkningar att tillgå på DVD

  1. 1880
  2. 1890
  3. 1900
  4. 1970
  5. 1980
  6. 1990

En sjunde kommer ut i år 2015

  • 1910

Att 1970, 1980 och 1990 finns på DVD har med att göra att allmänna uppgifter är inte sekretessbelagda, se Part 12.

Sveriges Dödbok

Sveriges Dödbok version 6 gavs ut i september 2014. Den sträcker sig från 1901 och fram till 2013. Den är alltså mer omfattande än Social Security Death Index. Version 5 finns att söka i på Ancestry 1901-2009. Det går inte som med Social Security Death Index att beställa ett Death Certificate med uppgifter om den döde.

Lokala databaser

Det finns även en hel del lokala databaser som kan vara till god hjälp i din forskning.

  • Rotemannen som täcker in stora delar av Stockholm 1878 – 1926. Det var ganska stor inflyttning från andra delar av Sverige in till Stockholm, därför är den av riksintresse.
  • Östergötland utgivning länsvis på fyra CD av Person och Lokalhistoriskt Forskarcentrum i Oskarshamn. Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok.
  • Jönköpingsbygden, Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. Utgivare Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening.
  • Födda i Sjuhäradsbygden, 7 st CD som ges ut av föreningen Borås Släktforskare.
  • Falbygdsrötter. Avskrifter ur Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok.Utgivare Falbygdens Släktforskarförening.

 

De CD/DVD:n som är av riksintresse går alla att beställa på The Federation of Swedish Genealogical Society.

 

Den här serien började med artikeln

Swedish roots?

Posted in emigrant, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | 1 Comment »

Part 5: Churchbooks of Sweden

Posted by tagesdotter på november 21, 2014

Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.

De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.

Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.

Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats – Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.

Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.

Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.

Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.

De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.

Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på ArkivguidenOrtsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, genealogi, genealogy, genline, Karta, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 6 Comments »

Part 3: Start in your own country

Posted by tagesdotter på november 7, 2014

Börja med

En utgångspunkt är något som är viktigt att ha när man börjar släktforska är börja med en person som forskningen utgår från. Det gäller all släktforskning, oberoende var forskaren befinner sig och var i världen som den letar i. Det kan vara från dig själv, din farfar eller någon längre bak i tiden. Gemensamt för alla att det måste finnas uppgifter som gör att du kan forska vidare, att det inte är en återvändsgräns direkt.

Kanske tycker du i första anblicken att i Sverige är det lätt att forska, det är ju ett så litet land. Men så enkelt är det inte. Tänk på att det var ca 1,3 miljoner som utvandrade från Sverige.

I Sverige hade de flesta på 1800-talet och bakåt i tiden, ett sk patronymikon, dvs man satte -son eller -dotter efter pappas förnamn. Därför har de flesta samman namn. Carl Carlsson, Stina Andersdotter, Johan el Johannes Johansson osv. Det betyder att du måste veta var de var födda. Småland eller Västergötland duger inte heller. Bara i nuvarande Falköpings Kommun finns det 52 socknar/församlingar. Tänk dig att leta igenom varenda en, det är ett gedigert arbete och kanske ledsnar du efter ett tag.

För den som forskar på sina rötter i Sverige är det viktigt att uppgifterna som man utgår ifrån är så korrekta som möjligt.

Det som behövs är helst fullständigt namn födelseuppgifter, dvs var personen i fråga är född samt födelsedata, år, månad och dag.

Hur gör man då?

Kanske har du ledtrådar hemma i form av brev och fotografier. Din morfars fars syskon som blev kvar i Sverige kanske skrev till sin bror som emigrerat. Där får du bra ledtrådar var i Sverige som du ska börja leta. Språket kanske ställer till problem, men försök att få hjälp någonstans, ex via den lokala Genealogy -, Historial Society (inlägg på bloggen) eller via Facebook. Precis som i USA så står ateljéns namn och ort på fotografierna.

Gravstenar är en bra utgångspunkt. Där får du ofta fram namn, födelse- och dödsår. Oftast är det bara året som står på gravstenen, har du tur finns även månad och år med. Kontakta Cemetery Office för att få veta mer om vilka fler som finns i graven. Kanske finns gravstenen och information på webbplatsen Find A Grave (free).

Nästa steg är att hitta din morfars far eller vem det nu är som är din utgångspunkt, i registren som finns i ditt land. I Census finns hela familjen uppräknad som bodde på en adress. Om du inte har så bra uppgifter om din morfars far kan du med fördel söka på din morfar i stället. Förhoppningsvis vet du mer om honom än hans pappa.

Census är som du kanske vet en mycket bra källa att plocka information från. Den gjordes och görs vart 10 år.  Den har vi som söker åt andra hållet, dvs efter våra utvandrande släktingar mycket god nytta av. Den senaste släppta Censuset och sökbara är från 1940 och de finns på ett antal aktörers webbplatser. Mest kända är Familysearch (free) och Ancestry ($).

Death Certificate får man inte glömma. Där kan det vara antecknad var din släkting/ana var född. De går att beställa.

Om och när din släkting blev amerikansk medborgare, Naturalizerad som det kallades, finns detta registrerat. När naturalizeringen gjordes skulle alla uppge var de var födda. Registret och originalet är sökbart hos Ancestry i databasen U.S., Naturalization Records – Original Documents, 1795-1972. 

Om din släkting var med i ett krig, finns det antecknat. Drafterna för WW I och II finns på Ancestry. Familysearch.org. Där kan det vara antecknad var han var född i Sverige.

Tidningsnotiser och Death Notice/Obitauries är en guldgruva. Där kan finnas exakt varifrån din morfars far var född samt uppgifter om släkten i Sverige, var syskon och syskonbarn bor vid dödstillfället. Lista över webbplatser med tidningsarkiv finns på Lawson Research Services, LLC. För dig som har släkt som bosatte sig i Illinois är Genealogybanks.com en bra tjänst som tillhandahåller tidningar online. Det finns naturligtvis även tidningar på andra ställen i USA hos dem.

För varje County så finns det ett County Courthouse. De är väl värda besök. Här finns material som inte finns eller kanske aldrig kommer att publiceras på Internet. Länk till Minnesotas County Courthouses. Hur man forskar här finns tips i boken County Courthouse Book.

Var dina immigranter medlemmar i en kyrka? I de svensk-amerikanska kyrkorna fördes det bok på, precis som hemma i Sverige, medlemmarna och deras familj. Här kan det finnas uppgifter om hela familjen, vilka man är släkt i i församlingen och var immigranterna var födda i Sverige. Det fanns/finns en hel del kyrkor i US som har anknytning till Sverige. Ex. Dessa register finns tyvärr inte på Internet men de flesta blev filmade av Lennart Setterdahl 1962-1995. Filmerna finns att få tillgång till på Swenson Swedish Immigration Research Center i Augustana Collage, Rock Island, IL. Kontakta dem gärna i förväg om du tänkt att besöka, så att det görs en sökning i registret efter dina svenska immigranter om de var medlemmar. (Obs! Registret finns bara i Sverige inte på plats i Rock Island). En sådan kyrka är Gethsemane Lutheran Church i Austin, Texas.

Det finns ett flertal webbplatser som kan ha information om den du söker uppgifter om eller hänvisar till var de kan hittas. Men börja på några få för att känna dig fram.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden

publicerats.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 6 Comments »

Släktforskning i TV-reklam

Posted by tagesdotter på februari 4, 2013

De flesta av er har väl sett Ancestrys reklam som just nu går på TV. Där är det så enkelt att hitta släkt och information om dem. Men är det så? Tror du på vad som sägs i en TV-reklam? Det är ganska svårt att få ut budskapet i en TV-reklam eftersom den är så kort och det ska ut så mycket information som möjligt, då är det förenkling som gäller.

Vad Ancestry menar tror jag att det är så mycket enklare numera att släktforska. När jag började på 1990-talet var det hjälp av microfilm, som man fick skicka efter från SVAR om inte det lokala biblioteket hade (brukar vara kommunen). Numera behöver man inte ta sig till ett bibliotek/arkiv utan kan sitta vid sin dator hemma och få tag på samma kyrkoboksmaterial.

Men så enkelt som att det är bara att trycka på en knapp är det inte som det faktiskt låter i TV-reklamen. Det heter ju släkt- och emigrant-forskning. Forskning vet vi ju vad det betyder – sökning efter information i flera källor. Ancestry är bara en av dem även om de vill tro att det är den enda man behöver. De har inte allt även om det de har en hel del.

Men hur släktforskning går till förklarar de inte. Det finns heller ingen möjlighet att trycka in på den korta tid, som reklamen rullar i TV-rutan. Det låter bra det där om att hon har fått fram uppgifter om han som hade ett apotek i Chicago och blev dömd för att ha smugglat sprit.

Jag hoppas att det inte är någon som går på den enkla förklaringen i Ancestrys TV-reklam, där går det som en dans och är ganska lätt. Fortfarande är det ett hantverk att släkt- och emigrantforska. Det är ett mycket större hantverk än det som är i Sverige. Fler källor att ösa ur i stället för några få som i Sverige. Det gäller med andra ord veta vilka källor som det ska letas i. Pusselbitar som hittas här o där som man sedan fogar samman till en bild av en person eller familj.

Har skrivit en hel del om hur det är att emigrantforska här på bloggen. Sök gärna efter artiklar.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Forska för svensk-amerikaner

Posted by tagesdotter på februari 15, 2012

Den här artikeln är fortsättning på Allt för Sverige säsong 2.

Ibland får jag kontakt med någon där borta på andra sidan Atlanten som söker sina rötter. Hjälper främst de som har anor från någon av Falbygdens socknar eftersom jag forskar på emigranter från Falbygden och bygger upp en databas med emigranterna och deras familjer, både i det gamla och det nya hemlandet.

Vi byter information. Jag forskar om släkten här i Sverige och kan t o m få fatt på släktinger av i dag. Som motprestation begär jag att få uppgifter om släkten där borta i väster, särskilt intresserad av emigranternas uppgifter.

Vid uppdragsforskning för en svensk-amerikan vars förfäder var från Falköpings socknar forskar jag fram främst från kyrkböcker och datakällor. Resultatet blir inte helt fullständig, dvs alla personer och uppgifter med fram till nutid (1900-talet och framåt). Vad jag vill uppnå med forskningen är att min uppdragsgivare, svensk-amerikanen, ska få kontakt med en släkting. Sen får släkten här i Sverige ta över forsatt forskning och göra den fullständig.

Det är ganska tacksamt att forska för svensk-amerikaners räkning. De vill gärna veta sin egen historia. USA och Kanada är ett invandringsland och på så sätt tappar ofta invandrarna sin och släktens historia. Den invandrande generation har kontakt med sina syskon och föräldrar men efter deras bortgång tappades ofta kontakten. Generationerna som är födda i det nya hemlandet (barn och barnbarn) kunde/kan inte det språk som föräldrar eller mor- och farföräldrar kunde.

Har fått höra från en kusin till farmor, som bodde i Parry Sound, ONT, Canada att föräldrarna hade svenska som hemligt språk, dvs när det var något som inte barnen skulle få veta.

Förfäderna tog det stora steget att flytta till en ny kontinent. Nytt land, språk och seder. De försökte att bevara sitt svenska samtidigt som de skulle anpassa sig till det nya landet. Dit de flyttade bodde inte bara folk från ex Falköping utan även från andra delar av Sverige. Någon från Norge kanske också. Det gjorde att de traditioner som idag finns bevarade är ett misch-masch av olika svenska traditionerna från olika delar av landet och även amerikaniserade. I svenskbygderna är dalahästen ett påtagligt inslag, de kan ses runt om i området. Något som de uppfattar att det är svenskt. Det är det på sätt och vis men för oss här i Sverige är det bara en symbol för Dalarna.

Många av invånarna där borta bryr sig inte om sitt ursprung, vilket det än må vara, rotlösheten består, de flyttar gärna över hela kontinenten, ofta för jobbet skull mer än vad vi svenskar gör. Särskilt nu när det är dåliga tider flyttar folk runt en hel del.

Rotlösheten och det här att inte veta vilka ens förfäder eller släktingar är, är något som TV-serien Allt för Sverige handlar om.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.