Släktresan

– i dåtid och nutid

  • september 2015
    m ti o to f l s
    « Jun    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    282930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘genealogi’

Part 13: Get help in your research

Posted by tagesdotter på januari 23, 2015

Alla kör vi fast i vår släktforskning förr eller senare. Rejält eller helt enkelt bara behöver få hjälp att tänka i rätt riktning. Det är alltid svårt så här i början innan man får vanan att forska och leta i källorna.

Jag brukar rekommendera till mina kursdeltagare på mina kurser att börja med din släkt i nutid, din närmast avlidne eftersom du kan via denne person gå vidare neråt i tiden. Intervjua dina släktingar om vad de kommer ihåg, den muntliga källan är ovärderlig för att veta var man ska börja leta. Dessutom får du information och skvaller som omöjligt kan finnas i skrivna källor.

Sedan är det veta hur man forskar i det material som kan forskas i. Särskilt svårt är det när man ska forska i ett område eller annat land än där man själv bor. Alla länder har sitt folkbokföringssystem, det finns likheter mellan länder men inget är exakt likadant uppbyggd eller har liknande tillgängligt material. I Europa finns det ganska stora skillnader. De Skandinaviska länderna har liknande system, inte konstigt då Danmark Norge var ett land länge, Sverige och Finland likadant och under 1800-talet tillhörde Norge Sverige. I Sverige har folkbokföring funnits i över 350 år, vi har dessutom inte haft krig på hemmaplan så inget har förstörts om det inte varit en kyrkobrand. Kyrkoböckerna förvarades ofta i sakristian eller vapenhuset så brann kyrkan ner försvann böckerna också. Som tur var är det undantag. Vi har ett generöst material att ösa ur. Husförhörslängderna sträcker sig över år till skillnad mot i US där folkräkningarna vart tionde år är oftast huvudkällan.

Språk och handstil kan också ställa till bekymmer. Det ämnet gick jag närmare in på i part 8: Reading old swedish writing.

Det gäller att kunna tänka nytt när man ska forska i ett annat lands folkbokföringsmaterial. Ett nytt tänkesätt måste till och då måste man ha hjälp utifrån. Det finns kurser att gå men då gäller oftast att de finns på den orten eller i närheten av där man bor. Internet är bra även när det gäller att få hjälp. Inte bara källor finns det att få tillgång till där men också hjälp i sin forskning. Det finns kurser att gå via nätet.

Det finns en hel del hjälp att få via nätet för självstudier eller förklarande text. För att förenkla är de flesta på engelska men det finns andra att översätta, precis som den här bloggen.

Arkiv Digital – Swedish Genealogy

Familysearch- Sweden Genealogy

The Federation of Swedish Genealogical Societies –  Finding your swedish roots – where to start

The Swedish Genealogy Guide

Hans Högman’s Genealogy and History Site 

 

Helpcenters i US

Det finns hjälpcenters i US som har specialiserats på forskning på svenska källor och som kan hjälpa dig på vägen i din forskning.

Augusta College – Swenson Swedish Immigration Research Center

Nordic Family Genealogy Center in St Paul Minnesota

 

Volontärer

Det finns frivilla som gärna vill hjälpa till att få fram uppgifter eller till och med kan hjälpa till att hitta din släkt och släktingar i Sverige. Det gäller då att veta vart man ska vända sig.

The Federation of Swedish Genealogical Societies har sitt Anbytarforum. Det är mest på svenska men det finns en engelsk sida som förklarar hur du gör förfrågningar.

Ancestry och Rootsweb har sitt Message Boards. Det finns ett flertal för Sverige att använda. Rekommenderas är att använda de gamla historiska county indelningen att ställa frågorna i. Förutsättning är att man vet i vilket vilket län som förfadern/släktingen är födda i. Mer om det finns beskrivet i part 5: Churchbooks of Sweden. Det är i dessa län/county som kyrkoböckerna är indelade i.

Facebook är ett annat bra ställe att få svar på frågor. Där kan man få en hel del hjälp med det ena eller andra. Grupper som kan vara till hjälp i forskning efter svenska källor och släktingar:

Swedish Genealogy,  Swedish Heart Genealogy,  Swedish/American People Search, Swedish American Genealogy GroupMy ancestors from Västergötland,  Falköping Genealogi.

 

Jag själv

Jag som skriver den här bloggen är också volontär. Hjälper gärna svensk-amerikaner att få fram uppgifter i Falköpings områdets församlingar. Se vilka de är på Falbygdsanor.se. Har hjälpt ett flertal under årens lopp. Ofta kommer dessa förfrågningar via mina webbplatser, Facebook eller någon annan släktforskare. Det jag försöker hjälpa till med är att forska fram anor samt någon släkting eller två för svensk-amerikanen att få kontakt med. I gengäld vill jag ha information om familjen i USA. Vi byter information.

 

Det här var den avslutande delen av den artikelserie jag har skrivit under tre månader här på bloggen 2014-2015. Jag hoppas att artiklarna har hjälpt och kommer att hjälpa er i er forskning efter svenska rötter och släkt. Kontakta mig gärna här på bloggen, via e-post eller på Facebook Tages Dotter. Välkomna är ni också att bli medlem i min grupp Tagesdotter. Där lägger jag in tips på släktforskningslänkar och annat bra att veta.

Fortsättning på serien kommer när jag får nya uppslag och infallsvinklar. Den som väntar får se.

Posted in Amerika, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Part 5: Churchbooks of Sweden

Posted by tagesdotter på november 21, 2014

Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.

De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.

Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.

Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats – Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.

Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.

Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.

Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.

De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.

Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på ArkivguidenOrtsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, genealogi, genealogy, genline, Karta, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 6 Comments »

Part 3: Start in your own country

Posted by tagesdotter på november 7, 2014

Börja med

En utgångspunkt är något som är viktigt att ha när man börjar släktforska är börja med en person som forskningen utgår från. Det gäller all släktforskning, oberoende var forskaren befinner sig och var i världen som den letar i. Det kan vara från dig själv, din farfar eller någon längre bak i tiden. Gemensamt för alla att det måste finnas uppgifter som gör att du kan forska vidare, att det inte är en återvändsgräns direkt.

Kanske tycker du i första anblicken att i Sverige är det lätt att forska, det är ju ett så litet land. Men så enkelt är det inte. Tänk på att det var ca 1,3 miljoner som utvandrade från Sverige.

I Sverige hade de flesta på 1800-talet och bakåt i tiden, ett sk patronymikon, dvs man satte -son eller -dotter efter pappas förnamn. Därför har de flesta samman namn. Carl Carlsson, Stina Andersdotter, Johan el Johannes Johansson osv. Det betyder att du måste veta var de var födda. Småland eller Västergötland duger inte heller. Bara i nuvarande Falköpings Kommun finns det 52 socknar/församlingar. Tänk dig att leta igenom varenda en, det är ett gedigert arbete och kanske ledsnar du efter ett tag.

För den som forskar på sina rötter i Sverige är det viktigt att uppgifterna som man utgår ifrån är så korrekta som möjligt.

Det som behövs är helst fullständigt namn födelseuppgifter, dvs var personen i fråga är född samt födelsedata, år, månad och dag.

Hur gör man då?

Kanske har du ledtrådar hemma i form av brev och fotografier. Din morfars fars syskon som blev kvar i Sverige kanske skrev till sin bror som emigrerat. Där får du bra ledtrådar var i Sverige som du ska börja leta. Språket kanske ställer till problem, men försök att få hjälp någonstans, ex via den lokala Genealogy -, Historial Society (inlägg på bloggen) eller via Facebook. Precis som i USA så står ateljéns namn och ort på fotografierna.

Gravstenar är en bra utgångspunkt. Där får du ofta fram namn, födelse- och dödsår. Oftast är det bara året som står på gravstenen, har du tur finns även månad och år med. Kontakta Cemetery Office för att få veta mer om vilka fler som finns i graven. Kanske finns gravstenen och information på webbplatsen Find A Grave (free).

Nästa steg är att hitta din morfars far eller vem det nu är som är din utgångspunkt, i registren som finns i ditt land. I Census finns hela familjen uppräknad som bodde på en adress. Om du inte har så bra uppgifter om din morfars far kan du med fördel söka på din morfar i stället. Förhoppningsvis vet du mer om honom än hans pappa.

Census är som du kanske vet en mycket bra källa att plocka information från. Den gjordes och görs vart 10 år.  Den har vi som söker åt andra hållet, dvs efter våra utvandrande släktingar mycket god nytta av. Den senaste släppta Censuset och sökbara är från 1940 och de finns på ett antal aktörers webbplatser. Mest kända är Familysearch (free) och Ancestry ($).

Death Certificate får man inte glömma. Där kan det vara antecknad var din släkting/ana var född. De går att beställa.

Om och när din släkting blev amerikansk medborgare, Naturalizerad som det kallades, finns detta registrerat. När naturalizeringen gjordes skulle alla uppge var de var födda. Registret och originalet är sökbart hos Ancestry i databasen U.S., Naturalization Records – Original Documents, 1795-1972. 

Om din släkting var med i ett krig, finns det antecknat. Drafterna för WW I och II finns på Ancestry. Familysearch.org. Där kan det vara antecknad var han var född i Sverige.

Tidningsnotiser och Death Notice/Obitauries är en guldgruva. Där kan finnas exakt varifrån din morfars far var född samt uppgifter om släkten i Sverige, var syskon och syskonbarn bor vid dödstillfället. Lista över webbplatser med tidningsarkiv finns på Lawson Research Services, LLC. För dig som har släkt som bosatte sig i Illinois är Genealogybanks.com en bra tjänst som tillhandahåller tidningar online. Det finns naturligtvis även tidningar på andra ställen i USA hos dem.

För varje County så finns det ett County Courthouse. De är väl värda besök. Här finns material som inte finns eller kanske aldrig kommer att publiceras på Internet. Länk till Minnesotas County Courthouses. Hur man forskar här finns tips i boken County Courthouse Book.

Var dina immigranter medlemmar i en kyrka? I de svensk-amerikanska kyrkorna fördes det bok på, precis som hemma i Sverige, medlemmarna och deras familj. Här kan det finnas uppgifter om hela familjen, vilka man är släkt i i församlingen och var immigranterna var födda i Sverige. Det fanns/finns en hel del kyrkor i US som har anknytning till Sverige. Ex. Dessa register finns tyvärr inte på Internet men de flesta blev filmade av Lennart Setterdahl 1962-1995. Filmerna finns att få tillgång till på Swenson Swedish Immigration Research Center i Augustana Collage, Rock Island, IL. Kontakta dem gärna i förväg om du tänkt att besöka, så att det görs en sökning i registret efter dina svenska immigranter om de var medlemmar. (Obs! Registret finns bara i Sverige inte på plats i Rock Island). En sådan kyrka är Gethsemane Lutheran Church i Austin, Texas.

Det finns ett flertal webbplatser som kan ha information om den du söker uppgifter om eller hänvisar till var de kan hittas. Men börja på några få för att känna dig fram.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden

publicerats.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 6 Comments »

Forska för svensk-amerikaner

Posted by tagesdotter på februari 15, 2012

Den här artikeln är fortsättning på Allt för Sverige säsong 2.

Ibland får jag kontakt med någon där borta på andra sidan Atlanten som söker sina rötter. Hjälper främst de som har anor från någon av Falbygdens socknar eftersom jag forskar på emigranter från Falbygden och bygger upp en databas med emigranterna och deras familjer, både i det gamla och det nya hemlandet.

Vi byter information. Jag forskar om släkten här i Sverige och kan t o m få fatt på släktinger av i dag. Som motprestation begär jag att få uppgifter om släkten där borta i väster, särskilt intresserad av emigranternas uppgifter.

Vid uppdragsforskning för en svensk-amerikan vars förfäder var från Falköpings socknar forskar jag fram främst från kyrkböcker och datakällor. Resultatet blir inte helt fullständig, dvs alla personer och uppgifter med fram till nutid (1900-talet och framåt). Vad jag vill uppnå med forskningen är att min uppdragsgivare, svensk-amerikanen, ska få kontakt med en släkting. Sen får släkten här i Sverige ta över forsatt forskning och göra den fullständig.

Det är ganska tacksamt att forska för svensk-amerikaners räkning. De vill gärna veta sin egen historia. USA och Kanada är ett invandringsland och på så sätt tappar ofta invandrarna sin och släktens historia. Den invandrande generation har kontakt med sina syskon och föräldrar men efter deras bortgång tappades ofta kontakten. Generationerna som är födda i det nya hemlandet (barn och barnbarn) kunde/kan inte det språk som föräldrar eller mor- och farföräldrar kunde.

Har fått höra från en kusin till farmor, som bodde i Parry Sound, ONT, Canada att föräldrarna hade svenska som hemligt språk, dvs när det var något som inte barnen skulle få veta.

Förfäderna tog det stora steget att flytta till en ny kontinent. Nytt land, språk och seder. De försökte att bevara sitt svenska samtidigt som de skulle anpassa sig till det nya landet. Dit de flyttade bodde inte bara folk från ex Falköping utan även från andra delar av Sverige. Någon från Norge kanske också. Det gjorde att de traditioner som idag finns bevarade är ett misch-masch av olika svenska traditionerna från olika delar av landet och även amerikaniserade. I svenskbygderna är dalahästen ett påtagligt inslag, de kan ses runt om i området. Något som de uppfattar att det är svenskt. Det är det på sätt och vis men för oss här i Sverige är det bara en symbol för Dalarna.

Många av invånarna där borta bryr sig inte om sitt ursprung, vilket det än må vara, rotlösheten består, de flyttar gärna över hela kontinenten, ofta för jobbet skull mer än vad vi svenskar gör. Särskilt nu när det är dåliga tider flyttar folk runt en hel del.

Rotlösheten och det här att inte veta vilka ens förfäder eller släktingar är, är något som TV-serien Allt för Sverige handlar om.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Träffen i Skövde

Posted by tagesdotter på april 14, 2008

Dis-Väst anordnade utbildar- och fadderträff i Skövde i helgen som jag skrev i fredags. Det var en givande helg i flera dimensioner. Det var trevligt att träffa flera med samma intresse och i föreningen Dis-Väst. Vi kom från hela Dis-Väst upptagningsområde.

Vi fick höra en hel del intressanta föredrag i släktforskning och ämnen runt omkring och även råd och tips i hur att utbilda. Naturligtvis var programmet Disgen huvudnumret.

Det var första gången som en sådan utbildning genomfördes så allt föll inte på plats. Men så är det ju med utbildning, det är inte perfekt första eller andra gången utan det tar några gånger att bli varm i kläderna.

Dis hemsida finns det en blogg om helgen. Där finns också en del bilder att se från helgens aktiviteter, själv var jag inte så flitig med kameran.

Eftersom det var en helgutbildning låg sällskapen minus några andra och jag själv på Billingens Stugby & Camping. Det är familjen Bergstrand som driver detta, släktingar till mig. De är mycket för turismen i Skövde då även en av dem jobbar på turistbyrån inne i Skövde. På Dis bloggen finns min släkting Johan Bergstrand med på bild och med kommentaren att han kanske är en presumtiv släktforskare. I alla fall behöver han inte forska något om sin farfar farmors sida. Ida Persdotter gift Bergstrand var syster till min mormors morfar August Persson. 2004 gjorde jag en utredning om denna familj.

Posted in genealogi, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Ursprungsartikel – Släktforskning

Posted by tagesdotter på mars 19, 2008

Förgående text, artikeln som publicerades i FT var en rejäl förkortning av den ursprungliga texten. För att ni ändå ska kunna ta del av vad jag skrivit publicerar jag här första delen, den om släktforskning. Texten om Emigrantforskning kommer i morgon.

Släktforskning

Att släktforska är en världsomspännande hobby. För oss svenskar och andra intresserade av vårt kyrkoboksmaterial har det blivit lättare att forska nu när de har blivit tillgängliga på Internet.

Vi kan säga att det är tack vare mormorernas intresse av att döpa sina anfäder in i kyrkan Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, så att även de får stiga upp i himmelriket att intresset av släktforskning är så stort världen över. De hjälpte till på 50-60-talet att mikrofilma de svenska kyrkoböckerna.

Kyrkoböckerna

Vi släktforskare har en unik material att ösa ur för oss, vårt kyrkoboksarkiv. 1686 års kyrkolag ålade prästerna att upprätta födelse-, vigsel-, döds- och husförhörslängder. Inget annat land har en så lång period med folkbokföring som Sverige och de flesta är dessutom i bra skick. Innan dess består kyrkböckerna till stor del av mantalsböcker, men de är inte till långa vägar så detaljerade som husförhörslängderna.

Husförhörslängderna är viktiga böcker för oss släktforskare. I denna är alla hushållets medlemmar noterade från ägaren husbonden, oftast en man, hustrun och deras barn. Pigor och drängar är också noterade här. De flyttade ofta från gård till gård och ströks då från den ena gården och flyttades över till en annan gårds sida i boken. Uppgifter som är intressantast är födelsedatum och –socken, inflyttad från eller utflyttad till.

Via nätet

Släktforskning har flyttat in på Internet. Numera kan du sitta framför din dator hemma och forska i kyrkoböckerna. Men fortfarande gäller det att kunna grunderna i hur forska i källor på rätt sätt. Att ta som genväg söka efter vad andra har gjort är inte att rekommendera för en nybörjare. Visst kan du surfa runt och kolla in vad som finns men skriv inte av någon annans material och gör det till ditt eget. Det här med upphovsrätt och källkritik är lika viktigt här. Lättast att lära sig är att gå en kurs, vänd dig till ett studieförbund, de brukar ha nybörjarkurser i släktforskning. Falbygdens Släktforskarförening samarbetar med Medborgarskolan.

Det mest kända företaget som tillhandahåller kyrkoböcker på nätet är Genline men även SVAR och det mindre företaget ArkivDigital har även digitalaversioner som kan abonneras på. Hos ArkivDigital kan du även köpa kyrkoböckerna på DVD.

Håll reda på släkten

Efter ett tag kan det bli ganska många personer att hålla reda på i ditt kartotek . Skaffa då ett sk släktforskningsprogram. Namnet är något missvisande för det släktforskar inte åt dig utan det är du som matar in de uppgifter som du forskat fram.

Programmet gör att du på ett lätt sätt kan hålla reda på familjemedlemmar och släktskap. Det finns flera program att välja bland. De mest vanliga är Disgen, som ges ut av föreningen DIS i Linköping. För att köpa programmet måste du bli medlem i föreningen men det är inget du ångrar, det finns en rad förmåner som du inte kan vara utan. Ett annat vanligt program är Holger. Själv blev jag när jag skulle köpa ett släktforskningsprogram rekommenderad att köpa Disgen och det har hållet mig sedan till dess till programmet så därför kan jag inte uttala mig om hur just Holger eller andra program fungerar.

Posted in Falköping, genealogy, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.