Adventure Skaraborg 2018 – snart

Nu är det bara två veckor tills årets resenärer på resan Adventure Skaraborg kommer. Det är andra året som resan görs. Ifjol liksom i år är det en gruppresa.

I år är det nio resenärer från hela USA, från Kalifornien till Washington D.C. Resan börjar 27e augusti men redan 26e anländer tre av resenärerna till Göteborg för att sova ut och få iordning på jetlagen. Fyra är då redan i norden eftersom det har lagts in resor till Köpenhamn och Bohuslän innan resan tar sin start.

Årets resa är på tio dagar, tre dagar längre än förra året. Detta för att göra det möjligt att resa till orter där deras förfäder bodde längre ifrån Skara och stanna över natt. Samt utöka sightseeing till hel dag i Skaraborg och längre vistelse i Stockholm.

För flera av resenärerna är detta den första internationella resan de gör så det har varit en hel del korrespondens mellan mig som projektledare och de som reser. Mycket av mitt arbete har skett på kvällstid eftersom jag har anpassat mig till USA-tid.

Samarbetspartners för att resan kunnat bli av är <Lindstrom Traveli Rockford, IL och <Svanbergs Resebyrå> i Falköping. Mer om vad som har krävts för att få allt på plats, läs artikeln <Släktforskningsåret 2017>.

Vi är ett gäng släktforskare som är med och är de lokala släktforskare och guider som släktforskar och ska köra runt med sin/-a respektive svensk-amerikan till de ställen som förfäderna föddes och bodde på. Helt enkelt trampa i sina förfäders spår. I år är jag själv med som forskare och guide eftersom det finns anor på Falbygden och i min mammas släkts hemtrakter.

Det ska bli kul att få träffa de som jag har skrivit till så länge, den första resenären anmälde sig i januari och sedan har det rullat på.

Vi har valt att begränsa researrangemanget Adventure Skaraborg till att vara just till Skaraborg och till dess närområdet. det ska vara hanterbart att organisera. Ytan för Skaraborg är mycket större än vad svensk-amerikaner tror. 

Annonser

Emigrantlänkar 2018

Det är 1 ½ år sedan jag uppdaterade listan med emigrantlänkar som jag publicerar här på bloggen och på issuu. Det har inte hänt så mycket sen sist men en del länkar fungerar inte längre och är borttagna.

Webbplatsen som jag saknar mest är Rootsweb.com som ligger nere sedan i december efter att det upptäckts att vissa sidor blivit hackade och att lösenord kommit på villovägar. Det arbetas med att få upp webbplatsen igen men det kommer nog att ta ett tag. Det är här som jag slår upp stad och county i US Town/County Databas eftersom det finns flera städer med samma namn. Istället har jag lagt till en annan webbplats som ersättning. Här får du även en hel del statistik av idag.

Länk till Minnesotas vigselregister finns här också, den var inte med 2016. Registret börjar olika i Minnesotas counties. Några så tidigt som 1817 andra mycket senare. Det finns giftermål här till ”present” som det står, dvs in på 2000-talet och nutid. 

Länk till dokumentet.  Länk finns även under fliken Länkar – Eget.

Emigrantlankar2018

 

Gravstensinventerare

Vem vill inte se gravstenen på morfars far eller annan släkting? Det vill jag i alla fall.

Att hålla reda på sina släktingars gravar och gravstenar är något som hör till släktforskningen. Besöka gravplatser är ett sätt att komma personen i fråga nära, personen eller personerna blir då inte bara ett namn med uppgifter om födelse och död utan du kan säga hej och ge en hälsning i form av blommor, sten eller annat du väljer att lägga på graven.

Ibland bor man långt ifrån gravplatsen men vill ändå se hur det ser ut. Att då få tillgång till ett foto samt information om var gravplatsen är är guld värt. Det blir ett levande dokument av någon som har funnits i förgången tid.

 

Gravar på svenska kyrkogårdar

Det finns en hel del gravar med gravstenar i Sverige. De flesta av dem är från 1900-talet och framåt. Idag är de mindre då det inte är så många som begravs i kista utan i urna. Urnnedsättningar gör att gravarna inte blir så stora. I minneslundar och askgravlund är inte platsen där askan är utspridd markerad. Vid den sista nämnda finns oftast en plats/sten i närheten som visar vilka vars aska är spridd på platsen. Se mer på Gravregister i Sverige.

Gravarna är en del av vårt kulturarv. Det är mode i hur en grav skulle/ska se ut. Det gör att du kan se olika tidsepoker på en kyrkogård/begravningsplats.

Förr vid kontraktsskrivandet av gravplats kunde det skrivas i evinnerlig tid eller för all framtid. Sånt förekommer inte i dag. 25 år är den vanliga tidsbegränsningen men den kan förlängas, ett sätt är att det begravs fler i graven, tiden flytts fram. En del kyrkogårdsförvaltningar är nitiska och håller strikt på det här att en grav inte ska finnas för alltid. Det finns exempel på att gravar tagits bort innan den andra makan har avlidit som också skulle begravas i graven, utan att denna/-e får reda på att graven efter maka/-e är borttagen. Chocken kommer när graven inte hittas vid besök.

Gravsten på Torbjörntorps kyrkogård (R) är kulturminnesmärkt och får ej tas bort.
Kulturminnesmärkt gravsten på Torbjörntorps kyrkogård (R).

En grav i dag måste ha en gravrättsinnehavare, dvs en ägare av graven. Det är ägaren som har ansvar för graven, dess skötsel. Om det inte finns någon ägare riskerar stenen att tas bort och graven återanvänds. Det är endast om gravstenen räknas som kulturvärde som den får vara kvar, de flesta stenar är inte det. Mer finns att läsa hos Svenska kyrkan.

 

Hur gravinventering startade i Sverige

Det var föreningen Genealogisk Ungdom som 1979 började att dokumentera kyrkogårdars gravstenar. 1986 tog Sveriges Släktforskarförbund över i samband med att förbundet bildades och Genealogisk Ungdom lades ner, projektledare var Elisabeth Thorell. Det var före datorns tid så ett formulär på ett A4 fylldes i och ett foto klistrades upp på detta. Dessa förvarades hos Sveriges Släktforskar förbundskansli i Stockholm och Göteborg (detta kontor försvann i kostnadsbesparingar i samband med att Kent Andersson gick i pension). Hur omfattande arbetet var då törs jag inte uttala mig om. Men det var flera arkiveringsmappar.

Från början var det gravar från före 1900 men nu finns det ingen begränsning när gravar har kommit till.  Den gamla gravstensinventeringen har skannats in och är numera digital. Idag finns det ca 75 000 inventerade gravar i registret. Registret finns på Internet i Förbundets Faktabank – Gravstensinventeringen och växer hela tiden.

 

Att gravstensinventera

En gravstensinventering består i att

  • besöka kyrkogården där graven/gravarna finns för att fotografera stenen.
  • besöka, ringa till eller skicka e-post till kyrkogårdsförvaltningen för att få fram uppgifter om graven om var på kyrkogården den finns, som kvarter och nummer på graven samt uppgifter på vilka som är begravda i graven.
  • släktforska för att få fram fullständiga uppgifter om personen/personerna. Kanske finns det syskon som är begravda på samma kyrkogård eller annanstans.

Läs mer om hur man gravstensinventerar på Gravstensinventering – Börja inventera.

 .

Andra inventerare

De flesta som Gravstensinventerar är vanliga släktforskare. Vi som vill bevara vårt kulturarv och se till att dokumentera gravstenar innan de försvinner. För i dag är det inte självklart att gravar och dess stenar ska finnas kvar i all framtid.

Det finns projekt där medlemmarna arbetar med att kartlägga vissa kyrkogårdar eller i pastorat. Bruk för alla i Falköping har ett sådant projekt – Forskarna, som kartlägger gravar i Falköping och Stenstorps pastorat. Deras resultat läggs in i förbundens Gravstensinventering.

Geneanet har utvecklat en app, Geneagraves, som kan laddas ner på smarta telefoner. De kallar sitt projekt för En kyrkogård för eftervärlden. Eftersom Geneanet är ett internationellt företag finns det gravar i systemet från flera länder.

En som verkligen brinner för det här med att dokumentera våra gravstenar är Irene Jonsson. 2011 startade hon gruppen Från en gravsten – till ett släktträd, en släktbok som även finns på Facebook Släktforskning – Gravstenar och arkiven berättar. Gruppen har över  4 000 medlemmar, inga avgifter utan det är helt frivilligt att vara med. Gruppens främsta syfte är att fotografera de gravar som riskerar att försvinna, dvs de som har en grön lapp som visar att det inte finns någon gravrättsinnehavare. För att göra det överskådligt och dela upp ansvaret är gruppen indelad i län. De gamla länen det vill säga Västra Götaland är uppdelat i Skaraborg, Älvsborg och Göteborg och Bohus län. Nåbara är länsgrupperna på Facebook. Var och en av länen är adopterade av personer i gruppen dvs ansvariga. De brinner verkligen för det här. Det finns 13 länsgrupper (Jönköping, Kalmar och Kronobergs län är i en grupp) men flera saknas. Så är någon intresserad att hjälpa till?

 

Adoptera en kyrkogård

Kartläggningen av gravstenar på våra svenska kyrkogårdar har bara börjat om än det har hållit på ganska lång tid, men det har inte riktigt blivit fart på det. De som använder sig av gratis tjänsterna där foton och information om gravstenar tycker det är bra. De blir också frustrerade att det inte finns något foto på just den gravstenen de vill titta på. Det behöver fler som hjälper till, fler frivilliga. 

När du går in dina förfäders spår besöker du ofta deras och släktingars gravar, de personer som du har forskat efter eller finns i en släktbok som du har kommit över. Ta foto, kolla in och skriv upp var graven finns. Lägg upp foto och information på Internet, en gravstensinventering (se nedan). Så lätt är det att bli en gravstensinventerare!

Varför inte adoptera en kyrkogård eller ett pastorats. Gör det själv, i grupp eller förening (släktforsknings-, hembygds- eller andra föreningar). Adoptera och kartlägg den kyrkogård som ligger närmast där du/ni bor eller den som är intressantast, exempelvis där det finns familjemedlemmar begravda. Ta kontakt och samarbeta med kyrkogårdsförvaltningen. Deras information om kvarter, gravnummer och vilka som är begravda i graven behövs för dokumentationen. De kan skicka dig information om när en grav riskerar att försvinna. Passa på att dokumentera graven innan den tas bort, innan ett kulturarv till försvinner.

Var dokumentationen av de gravstenar du har kartlagt väljer du själv. Det finns ju tre ställen att välja på GravstensinventeringFrån en gravsten – till ett släktträd, en släktbok (länsindelningen) eller Geneanet

 

 

Vi har lång väg att gå om man jämför med USA. De har sin Find A Grave (kompletterar gravar med uppgifter om emigranter från Falbygden när jag kan), som just nu innehåller uppgifter om 150 miljoner gravstenar. Gravar och begravningsplatser i USA (artikel från maj 2014) finns i tid och evighet. Det betyder att det också finns bortglömda och övervuxna begravningsplatser. Så illa är det inte här i Sverige i de flesta fall. Våra kyrkogårdarna/begravningsplatser sköts om.

Gravregister i Sverige

Det kan vara krångligt att leta efter gravar och gravplatser i Sverige. Det finns inget samlat på ett ställe.

Skillnad är det med dödsregistret som finns på Sveriges Dödsregister som är på sin sjätte version som gäller för 1900-2013. Vill man veta vilket datum och var en avliden efter det är det att kontakta Skatteverket eller läsa begravningsannons.

Publicering

Först ut att tillgängliggöra ett gravplatsregister var StorStockholms Genealogiska Förening som i samarbete med Stockholms kyrkogårdsförvaltning 2002 gav ut CD:n Begravda i Stockholm.

Sveriges Släktforskarförbund hade med sin DVD Begravda i Sverige 2008 ambitionen att göra en källa där de flesta svenska gravar kunde hämtas uppgifter om var och vilka personer som finns begravda. 2012 kom vers 2. Men alla gravar finns inte med där. Alla pastorsexpeditioner var väl inte så glada över att någon annan skulle tjäna pengar på deras register. Men det är inte gratis att jobba fram en databas som kan göras tillgänglig på DVD eller på Internet (grubblar själv över hur jag ska kunna göra min databas Emigranter från Falbygden tillgänglig, som just nu innehåller ca 70 000 individer).

Ska man publicera en DVD eller ska gravplatsregister göras tillgänglig på Internet. Den frågan har säkert flera kyrkogårdsförvaltningar brottats med. De flesta valde dock att lämna sina register till Sveriges Släktforskarförbund och finns därmed på deras DVD Begravda i Sverige 2. Men det blir ju nya gravar hela tiden hur gör man då? Ja då finns det ett flertal webbplatser som kan sökas på, alltså inte på ett ställe.

Internet

Internet är alltså lösningen för de flesta kyrkogårdsförvaltningarna som väljer att publicera sina gravplatsregister. Här finns hittills dessa webbplatser att leta gravplatser på.

Stockholms Stad Hitta graven
Sök på gravsatta i Stockholms 11 allmänna begravningsplatser.

Sveriges Släktforskarförbunds Gravstensinventering
Här finns en blandning av gamla och nya gravar med foton. Bruk för Alla i Falköping har länge haft ett pågående projekt att dokumentera gravar och vilka de begravda var i Falköpings kommun. Dessa publiceras här. Det är frivilligt att hjälpa till, därav har vissa kyrkogårdar endast ett fåtal dokumenterade. Hjälp till att dokumentera!

Agrandos FinnGraven.se
Ca 55 församlingar och kyrkogårdsförvaltningar är anslutna. Agrando är leverantör av kyrkogårdssystem.

Eniac Data AB SvenskaGravar
Här är 36 kyrkogårdsförvaltningar anslutna, bl a Göteborg och Malmö. Eniac är leverantör av kyrkogårdssystem.

LJ System AB gravar.se
Är den största sökmotorn för gravar i Sverige, dvs flest församlingar och pastorat är kopplade hit. LJ System AB levererar församlingsadministration.

 

Döds- och Begravningsannonseråketersman

Det kan ta ett tag innan nyss avlidna hamnar i någon databas på Internet. Uppgifter om dessa finns då oftast i form av dödsannonser. Dessa publiceras av den begravningsbyrå som har hand om begravningen. Här finns det heller inte en databas på nätet utan flera. 

Adstate och Timecut familjesidan
De flesta  begravningsbyråerna är anslutna här. Adstate och Timecut är två leverantörer av datasystem som har gått ihop i denna sökmotor.

Fonus minnessidor
Här publiceras dödsannonser från Fonus begravningsbyråer.

Glöm inte heller att leta i Internetupplagan av dagstidningar, de publicerar dödsannonser digitalt som finns i deras papperstidningar. Exempel på dessa är: Helsingsborgs DagbladSvenska Dagbladet och Västmanlands Läns Tidning mfl.

Allt för Sverige i Falköping 2016

Säsongen 2016 av tv-serien Allt för Sverige håller på att spelas in. Tio nya deltagare som söker sina rötter och går där deras anfäder och -mödrar en gång gick. Hur det går visas senare i höst.

För andra gången har en deltagare sina rötter på Falbygden. Förra gången var det 2012 när Walter Beck var här och som har sina rötter i Grolanda, Jäla och Kinneved.

Den här gången är det Sarah Steinman från Minneapolis i Minnesota som har varit på Falbygden med Anders Lundin och tv-teamet. Flera platser har besöks. Undrar hur många omtagningar och vinklar de spelar in i.

Falköpings Tidning var naturligtvis på plats att föreviga spektaklet när de var på bygden.

En annan av deltagarna heter Patrick Glass. det fick mig att haja till. Glass är namnet på en familj från Håkantorp som utvandrade till Scandia, Washington Co, MN. Glass stavades i Sverige Glas och den förste som hette så var soldat Soldat SK-00-0057  Johan Andersson f 1794 på Rössberga Gård, Valtorp (R) d 1845 i Håkantorp. Hans son Lars f 1827 utvandrade 1869 med familjen. De är släktingar till mig på min farmors mors sida av familjen. 

Allt går ju så fort när det ska spelas in, det finns ingen tid att se sig omkring. Vi får hoppas att Sarah kommer tillbaka till Falköping en annan gång. Så gjorde Walter Beck, som kom tillbaka året därpå 2013 med sin familj.

 

FT 20160602 1  FT 20160602 s 2

10 år med databasen Emigranter från Falbygden

Som bekant håller jag på med att kartlägga emigranter som var födda på Falbygden, dvs i någon av de 52 församlingar/socknar i dagens Falköpings Kommun. Emigranterna och deras familjer i det gamla liksom det nya hemlandet finns i en databas som jag bygger upp.

Hittills är databasen uppe i 68 000 individer. Jag skriver individer för det finns med all säkerhet dubbletter i materialet om än jag är noga med att vid registrering av ny kollar jag efter först om personen finns. Av olika anledningar blir det dubbletter i alla fall men så fort jag hittar paret tar jag bort en individ och gör om. Oftast är felet att en person finns som egen huvudperson utan föräldrar och i det andra som ett barn med föräldrar och syskon i familj. 

Jag började med databasen för att kunna fortsätta att släktforska. Jag hade lagt min egen forskning åt sidan efter att ha gjort så mycket jag kunde då och behövde något annat att sätta tänderna i. Falbygdens Släktforskarförening hade sedan starten av sin årliga tidskrift på 1990-talet (numera nerlagd) publicerat listor med utvandrares namn, födelse- och dödsuppgifter men vilka de var och vilka familjer de tillhörde (föräldrar, syskon, makar, barn och andra familjemedlemmar) fanns inga uppgifter om. Det ville jag rätta till.

Hösten 2005 i oktober började jag med att köpa min första bärbara dator och mata in personer från listan i släktforskarprogrammet Disgen. Det blev ett pysslande med att räkna ut vem som var gift med vem, barn till vem och syskon. Det blev stommet i den databas som finns i dag. Men är i dag en ganska liten del av materialet och informationen som finns i basen.

Samma år 2005 registrerade jag mig som innehavare av domänen emigrant.se. Webbplatsen är två-språkig, svenska och engelska. Där finns information om mitt arbete med basen, emigrationen och publicerade emigranter i listor. På den svenska versionen är det i födelseförsamling sorterad på födelsedatum. De på engelska sidan är sorterade på två sätt, dels på födelseförsamling, som på den svenska, samt även i stat, county och stad. Detta för att underlätta svensk-amerikaner att hitta sina immigranter från Falköping. Ofta vet de inte var de är födda.

Till min hjälp har jag kyrkoböcker och databaser som är tillgängliga i mitt sökande. Jag tar en församling i taget. Har där Emibas och Emigranten Populär till hjälp för att leta reda vilka som var födda i en viss församling och utvandrade. Klart är de som utvandrade och är födda i Gudhem och Vilske Härader. Nu är det församlingen Åsles emigranterna och deras familjer som jag håller på att kartlägga.

Det har bildats stora träd i basen, där början av 1700-talet inte är sällsynt och fram till i dag. Det betyder att det finns emigranter i flera led, kusiner, sysslingar mfl som utvandrade.

Allt eftersom hittar jag nya återfunna Emigranter från Falbygden. Några publiceras i Facebook gruppen Falköping Genealogi allteftersom de upptäcks, de flesta har inte och kommer inte att publiceras som läget är just nu. Vill gärna kunna göra det i framtiden och även databasen men jag måste dessförinnan hitta ett bra sätt att göra det på.

Emigrant.se har numera en gammal layout, den behöver förändras och få nytt utseende. Det ska ske men när kan jag inte utlova. Sjukdom och återhämtning har hittills gjort att jag inte orkat och fortfarande inte orkar.

Kurs(hand)ledarens roll är föränderlig

Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning är en pågående process. Efter varje kurstillfälle har även kursledaren lärt sig något nytt. Ju fler kurser och deltagare som man har desto fler erfarenheter och problemlösningar får man och kan använda vid andra tillfälligheter och kurser. Alla kursdeltagare har olika förutsättningar, infallsvinklar och släkt som det ska forskas om. Lärandet går åt båda håll.

Du behöver kunskap i att släktforska, som ofta i grunden är hämtat från den egna forskningen men också kunskap i hur att lära ut, metodik och didaktik. Alla har vi egna sätt att uppnå att vara den där som gör att vi lär ut men gemensamt är att ge information till deltagarna så att de i slutet av kursen kan börja reda sig själv i konsten att forska på sin släkt.

Ledaren måste man ha förmågan att anpassa sig efter varje kurs och dess deltagare. Du har ett upplägg men det måste kunna vara föränderligt för varje kurs och -tillfälle. Det är alltid olika gruppdynamik i varje grupp och deltagarna har inte samma förutsättningar eller kunskap med sig in i kursen och har olika möjlighet att ta till sig information.

Som kurs(hand)ledare får man inte luta sig tillbaka och säga att det har fungerat förr så det går nu också. Så jag hoppas verkligen de som säger sig ha lärt ut i 30 år att deras sätt att lära ut och även kunskaperna och teknikanvändningen har förändrats genom åren. Själv lär jag inte ut på samma sätt som när jag började vara kurs(hand)ledare 2009. Utvecklingen har verkligen gått framåt. Det är viljan och nyfikenheten som får en ledare att fortsätta handleda andra människor i konsten att släktforska.

Att då få hjälp och stöttning av någon annan för ledaren är till stor hjälp. Det är det där med att lära få nya kunskaper i släktforskning är då självklart men lära metodik och pedagogik kanske inte är lika lätt. För de som är yrkesverksamma som lärare och pedagoger eller har läst pedagogik / didaktik har här ett försprång. De kurserna kan för deltagare verka vara flummiga men så bedrivs även undervisningen i ämnet på våra lärosätten. Sedan är det upp till var och en att göra sig en uppfattning och utlärningsmetod utifrån det. Alla klarar inte av det.

Så att ha ställen där kurs(hand)ledare kan träffas där man berättar om sina erfarenheter, byta idéer och information, ja hjälpa varandra helt enkelt är ett bra sätt att utveckla sin förmåga och bredda sina kunskaper. Passa på när tillfälle ges!

 

Från företagsuniversitetets webbplats:

En kursledare måste känna med sina kursdeltagare. Känna och stimulera var och ens längtan att lära sig mer. En kursledare måste vilja utvecklas tillsammans med sina deltagare och ta deras ambition på allvar, oavsett kunskapsnivå.

En bra kursledare måste brinna för sitt ämne och entusiastiskt dela med sig av sina kunskaper med hjälp av bra pedagogiska metoder. Vuxna yrkeserfarna kursdeltagare lär sig bäst i en stimulerande humanistisk miljö. En bra kursledare ska utmana och uppmana sina deltagare att ta de extra kliven framåt. De kan! En bra kursledare ska dessutom helst ha ena benet i underhållningsbranschen!

Martin Krüger, tidigare revisor, ekonomichef och controller undervisar på bl.a kurserna Ekonomi – grundkurs, Diplomerad redovisningsekonom, Ekonomi för chefer och projektledare, Läsa och förstå bokslut samt Key Account Manager.

 

En bra kursledare måste vara nyfiken. Nyfiken på vad kursdeltagarna har att bringa till bordet, vilka deras behov är och hur deras verklighet ser ut. Nyfiken även på världen omkring oss, hur saker och människor fungerar. Om man har insikt i hur företeelser uppstår och utvecklas och kan sätta in ämnet i det sammanhanget, så blir det tydligare, och roligare.

Calle Peyron, civilekonom, varumärkesexpert och kursledare i marknadsföring på bl.a. utbildningen Marknadsföring – diplomprogram.