Artiklar i Falköpings Tidning

Ni har väl inte undgått att det var Släktforskningens Dag i går lördag 15 mars. Det var heller inte den enda sk Dagen i Sverige, även Konsumenternas Dag var i går.

Med anledning av den första nämnda dagen hade jag med artikel i Falköpings Tidning. Den blev inte så lång som det var tänkt från början och har skrivit om den ett par ggr. Det gällde att hålla sig till den policy som FT har eftersom några företagsnamn inte får vara med. Det var svårt eftersom de bästa webbplatserna drivs just som företag.

Ni som inte har tillgång till tidningen kan här läsa artikeln:

Släktforskning

Släktforskning är en världsomspännande hobby. För oss svenskar och andra intresserade av vårt kyrkoboksmaterial har det blivit lättare att forska nu när de är tillgängliga via Internet.

Kyrkoböckerna

Vi släktforskare har en unik material att ösa ur för oss, vårt kyrkoboksarkiv. 1686 ålades prästerna att upprätta födelse-, vigsel-, döds- och husförhörslängder (hfl). Inget annat land har en så lång period med folkbokföring som Sverige och de flesta är dessutom i bra skick.

I hfl är alla hushållets medlemmar noterade från ägaren husbonden, oftast en man, hustrun och deras barn. Pigor och drängar är också noterade här. De flyttade ofta från gård till gård och ströks då från den ena gården och flyttades över till en annan gårds sida i boken.

Via nätet

Släktforskningen har flyttat in på Internet. Du kan nu sitta framför din dator hemma och forska i kyrkoböckerna. Men det gäller att kunna grunderna i hur forska i källorna på rätt sätt. Lättast att lära sig är att gå kurs, via nätet eller ett studieförbund.

Släktforskningsprogram

Efter ett tag kan det bli ganska många personer att hålla reda, skaffa då ett sk släktforskningsprogram. Namnet är något missvisande för det släktforskar inte åt dig utan det är du som matar in uppgifter som du forskat fram. Programmet gör att du på ett lätt sätt kan hålla reda på familjemedlemmar och släktskap.

Emigration

Förr eller senare hittar du släktingar som emigrerade i din släktforskning. Med en del har kontakten mellan det nya resp gamla landet aldrig klippts av, med andra har kontakten helt försvunnit.

När det gäller emigranternas utflyttning stå det oftast ”Amerika” plus årtalet som de utvandrade i husförhörslängden. Ca 1,3 miljoner svenskar emigrerade 1821-1930, de flesta till USA, men även till andra länder som Tyskland, Kanada, Ryssland eller Australien. Några kom tillbaka men de flesta blev kvar i sitt nya land.

Namnändringar

En del emigranter inte ville ha kontakt med det gamla landet eller helt enkelt inte var nöjda med sitt patronymikon (faderns förnamn + son eller dotter ex Johansdotter) som efternamn och kunde byta ut det under resans gång eller i det nya landet. Som ex är syskonen Fredriksson som utvandrade från Sörby socken. I USA ändrade de efternamnet till Hallgren efter gården Hallabo. Eller som Karl Sanfrid Johansson från Karleby, som först bytte efternamn till Holmqvist i Sve och i USA bytte han namn en gång till, till Charles Holmes. Döttrar fick automatiskt ”sonnamn” när de emigrerade, ex Andersdotter blev Andersson.

Svenska CD-skivor

Svenska källor i emigrationsforskning, förutom originalhandlingar, är två cd-skivor: De komplimenterar varandra eftersom de inte har samma ursprungskällor. Det är uppgifter från kyrkoboksmaterialet, dvs hfl och flyttningslängder och från poliskamrar som fanns i utvandringshamnarna. I den sista finns uppgifter om till vilken destination som emigranten hade köpt biljetten till. Om New York, har utvandraren endast köpt resan över Atlanten, om Rockford, IL är detta slutdestination. Ofta kunde de resa till någon släkting som redan hade utvandrat.

I USA

Ellis Island i NY var 1892-1924 inresehamn för alla invandrare. Ankomstregistren finns sökbara på nätet. Annat som vi som letar efter släkt i USA kan använda oss av är: Efterlysningssidor o e-postlistor, där du kan göra efterlysningar och få svar. Databaser som ex Census (folkbokföring) 1790-1930, WW I Draft (mönstring), Social Security Death Index, (dödsregister). Varje delstat har i någon form online databas, t ex Minnesota som har födelse-, och dödsregister, Illinois har vigsel- och dödsregister osv. Varje county (ung som kommun) har en släktforskarförening, de flesta har en egen hemsida med material och hjälpsidor.