Släktresan

– i dåtid och nutid

  • juli 2016
    M T O T F L S
    « Jun    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘Falköping’

Frans August Johansson F 1860 i Marka (R) D 1914 Minnepolis, MN

Posted by tagesdotter på juli 6, 2016

Frans August Johansson föddes 13 december 1860 i Storegården, Påverås i Marka socken, som gränsar till Falköping. Han var nummer sju i en syskonskara av åtta. 

Familjen

Föräldrar var Johannes Pettersson F 21/10 1822 i Lilla Anguntorp, Gökhem D 14/5 1899 på samma ställe och Maria Johansdotter F 7/7 1823 1/7 Skyberg, Marka Övre, Marka D 28/2 1908 på samma ställe som maken. I Storegården liksom på de flertal gårdar som familjen bodde på var föräldrarna brukare.

Av de åtta barnen, dog en dotter vid sju månaders ålder, tre blev kvar i Gökhem o bildade familj, en blev järnvägare och bytte ut sitt patronymikon Johansson till Rundstedt och tre bröder emigrerade till Minneapolis, Hennepin Co, Minnesota där efternamnet blev Johnson. Frans August var en av dem.

Resan

Frans tog inte den normala vägen för trakten som var via Göteborgs hamn utan han reste till Östersund och därifrån vidare till Trondheim, där han finns antecknad i Poliskammaren 2/4 1884. Med på resan fanns hans blivande fru Brita F i oktober 1859.

Var Brita är född är osäkert men troligtvis i Rättvik(W). Inga uppgifter finns om hennes familj mer än att det är antecknat att hennes efternamn var Anderson. I USA blev hans namn Frank A Johnson och Brita blev till Bertha. De gifte sig 20/7 1884 i La Salle Co, IL.

Samma år som Frans August gav sig av 1884, gjorde även brodern Carl-Fredrik (Charles Frederik) 1854-1943 detta och 1886 emigrerade äldre brodern Anders Gustaf  (Andrew G) 1848-1920 och. Alla tog de vägen över Östersund-Trondheim. Även dessa bröderna bildade familj.

I Minneapolis

Frank A och Bertha började bilda familj i IL där första de två första barnen är födda. De flyttar sedan till Minneapolis där de övriga fem barnen föds. I Minneapolis arbetade Frank som mjölnare på Pillsbury A-mill, som i dag finns med på listan över historiska riktmärken i MN, i downtown Minneapolis.

Frank A och hans familj hade det inte så lätt, de flyttade ganska ofta, en gång om året ungefär. Det gör att det inte finns så mycket saker kvar av hemmet i dag.070624ai

Bröderna hade kontakt med varandra och med de hemma i Sverige. Kontakten med syskonen i Sverige var via brev. Det finns dock bara ett brev bevarat, skrivet från Carl-Fredrik till sin syster Tilda. Ingen av bröderna åkte hem och hälsade på.

Bröderna är begravda på samma kyrkogård, Crystal Lake Cemetery i Minneapolis. Kyrkogården kan sägas vara en fattigmans kyrkogård. Det var här arbetarna begravdes. I dag ligger kyrkogården i ett mycket fattigt område där mest afro-amerikaner bor.

Forskning

Så som i många andra familjer, bröts kontakten med det gamla hemlandet när emigranten avled. Barn och barnbarn fortsatte inte att skriva. Kanske hade emigranten inte varit så noga med att tala om var familjen i Sverige bodde, ättlingarna hade fullt upp med sitt egna eller var inte intresserade att fortsätta.

Det tog 25 år efter start i sökandet efter Frank A:s ättlingar innan kontakten återknöts. Då 2005 var det mycket lättare att söka och få kontakt i och med Internet än vad som var vid starten 1980. I början av sökandet var det rullfilm som gällde och vad man hade i byrålådorna, det var svårt med att hitta en Frank A Johnson i Minneapolis. Johnson råkar vara det mest vanliga efternamnet i USA.

Hade lagt ut en efterlysning på Rootswebs efterlysningar Messager Board ett antal år tidigare och dagarna före julafton 2005 fick jag svar av en ättling. Det visade sig att hon hade varit på bröllopsresa 1984 och varit på Gökhems kyrkogård och letat, men då det fanns två Frans August Johansson födda i Marka och som båda utvandrat var det inte så lätt på den tiden forska, så blev det inget då. 

I dag

2007 reste jag och min mamma till USA för att träffa släktingar och se oss omkring. Träff med Frans Augusts barnbarns barn stod så klart på programmet.  Det var den resan som gjorde att jag började blogga.

Nu i augusti 2016 kommer så en av dem på besök i släktens gamla hemtrakter. Några av oss bor kvar på bygden eller i närheten men det är också stor spridning runt om i Sverige. För att lära känna och byta information, foton och annat om familjen finns en grupp på Facebook där vi gör allt sånt där. I skrivande stund är vi 44 medlemmar där vi alla är släkt på något vis. Men önskan är att fler ska passa på så att vi blir fler.

I samband när det blev klart att det blev ett besök från USA började jag att leta mer på allvar efter ättlingar till de andra två emigrerande bröderna. Har hittat, skrivit brev och fått kontakt med en ättling efter Anders Gustaf.

 

Vi kommer att passa på att ha en släktträff i Gökhems Hembygdsgård då när besöket görs. Alla vi som är ättlingar till Johannes Pettersson 1822-1899 och Maria Johansdotter 1823-1908 är välkomna. Vi kallar oss IhopaMarkasläkten. Kartagårds är den största grenen av familjen, den tillhör jag själv.

Du som tillhör släkten eller är osäker om du gör det eller inte, är välkommen att kontakta mig eller ännu hellre ansöka om (stängd grupp) att bli medlem i gruppen på Facebook som har släktens namn.

Posted in Amerika, efterlysning, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Dala sockenbok

Posted by tagesdotter på juli 5, 2016

I dec 2015 kom Dala sockenbok ut. Det är Dala-Borgunda-Högstena Hembygds- och Fornminnesförening som har arbetat fram och givit ut boken. Redaktör är Carl-Eric Gabrielsson. Boken har 326 sidor.dala sockenbok

Boken täcker in från dåtid (föremål från stenåldern) till nutid (vilka som äger gårdar idag och vad som sker på socknen).

Dala socken har en rik historia och har spelat en historisk roll. Det är här som den danske överbefälhavaren Harald Hvide har sin gravhög. Det var den 31 januari 1308 som danskarna fick på nöten i slaget vid Lena av de svenska trupperna (striden mellan den Sverkerska och Erikska ätterna). Det är den historiska händelsen som är slutet på Jan Guillios bokserie om Arn.

Mycket övergripande bakgrundshistoria finns med. Händelser i den svenska historien. Om hur jordbruket har förändrats under århundradena och hur folk levde. Maktfördelningen i bondesamhället, där godsherrens vilja var lag. Uppdelning av gods, gårdar, torp, backstugor och annan bebyggelse; där varje ställe finns beskrivet. Som överallt i Sverige spelade kyrkan en viktig roll så också i Dala socknen och 1876 beslutades att den gamla från medeltiden skulle rivas och en ny byggas. Företag och industri som har funnits och finns, i dag är Dala sten dominerande. 

Flera kartor finns med som beskriver socknen. Den äldsta är från 1600-talet till hur socknens gränser ser ut i dag. För gränserna har flyttats under åren då ägare har köpt till eller på annat sätt förvärvat angränsande åkrar till den egna gården. En hel del foton finns också med, där folk och gårdar/ställen är i majoritet.

De stora säterigårdarna har spelat stor roll i Dala socken och har fått ett stort utrymme i boken, de var fyra där Stora Dala var det största. Dala hus är nämnt i handlingar 1320. Det var då det största godset i Gudhem, Frökinds, Vilske, Ås och Markshärader. Man tror att godset då tillhörde Bjälboätten där den mest berömde medlemmen är Birger Jarl (ca 1210-1266).

Ägarfamiljen Tham har gjort stora avtryck i trakten. Den förste Tham på Stora Dala var Sebastian 1666-1729 vars far var född i Landsberg, Sachen. Sonen Petter Tham 1709-1787 var den som rev det dåvarande Dala stenhus och byggde ett nytt i trä på den gamla medeltida källarvåningen. Det är det huset som finns i dag. Den mest berömde Tham tordes vara Petters son Pehr som var fornforskare. Enligt honom bodde ”Oden mitt emot Dagsnäs”. Ja det var han som samlade på runstenar och flyttade dem Dagsnäs invid Hornborgasjön.

I dag är Dala församling sedan 2010 ihopslagen med Borgunda och Högstena, de gamla annexförsamlingarna till Dala moderförsamling, pastoratet är Stenstorp.

 

Det är en saklig bok med mycket innehåll och fakta. Är i rätt format som fås lätt in i bokhyllan. Upplägget gör att texten är lättläst och -förståelig. För den som vill veta mer om Dala socken är detta boken som ska läsas.

Boken kostar 250:- + porto och kan köpas av Carl-Erik Gabrielsson som bor i Dala.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Karta, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Allt för Sverige i Falköping 2016

Posted by tagesdotter på juni 3, 2016

Säsongen 2016 av tv-serien Allt för Sverige håller på att spelas in. Tio nya deltagare som söker sina rötter och går där deras anfäder och -mödrar en gång gick. Hur det går visas senare i höst.

För andra gången har en deltagare sina rötter på Falbygden. Förra gången var det 2012 när Walter Beck var här och som har sina rötter i Grolanda, Jäla och Kinneved.

Den här gången är det Sarah Steinman från Minneapolis i Minnesota som har varit på Falbygden med Anders Lundin och tv-teamet. Flera platser har besöks. Undrar hur många omtagningar och vinklar de spelar in i.

Falköpings Tidning var naturligtvis på plats att föreviga spektaklet när de var på bygden.

En annan av deltagarna heter Patrick Glass. det fick mig att haja till. Glass är namnet på en familj från Håkantorp som utvandrade till Scandia, Washington Co, MN. Glass stavades i Sverige Glas och den förste som hette så var soldat Soldat SK-00-0057  Johan Andersson f 1794 på Rössberga Gård, Valtorp (R) d 1845 i Håkantorp. Hans son Lars f 1827 utvandrade 1869 med familjen. De är släktingar till mig på min farmors mors sida av familjen. 

Allt går ju så fort när det ska spelas in, det finns ingen tid att se sig omkring. Vi får hoppas att Sarah kommer tillbaka till Falköping en annan gång. Så gjorde Walter Beck, som kom tillbaka året därpå 2013 med sin familj.

 

FT 20160602 1  FT 20160602 s 2

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Swedish roots, Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

10 år med databasen Emigranter från Falbygden

Posted by tagesdotter på april 13, 2016

Som bekant håller jag på med att kartlägga emigranter som var födda på Falbygden, dvs i någon av de 52 församlingar/socknar i dagens Falköpings Kommun. Emigranterna och deras familjer i det gamla liksom det nya hemlandet finns i en databas som jag bygger upp.

Hittills är databasen uppe i 68 000 individer. Jag skriver individer för det finns med all säkerhet dubbletter i materialet om än jag är noga med att vid registrering av ny kollar jag efter först om personen finns. Av olika anledningar blir det dubbletter i alla fall men så fort jag hittar paret tar jag bort en individ och gör om. Oftast är felet att en person finns som egen huvudperson utan föräldrar och i det andra som ett barn med föräldrar och syskon i familj. 

Jag började med databasen för att kunna fortsätta att släktforska. Jag hade lagt min egen forskning åt sidan efter att ha gjort så mycket jag kunde då och behövde något annat att sätta tänderna i. Falbygdens Släktforskarförening hade sedan starten av sin årliga tidskrift på 1990-talet (numera nerlagd) publicerat listor med utvandrares namn, födelse- och dödsuppgifter men vilka de var och vilka familjer de tillhörde (föräldrar, syskon, makar, barn och andra familjemedlemmar) fanns inga uppgifter om. Det ville jag rätta till.

Hösten 2005 i oktober började jag med att köpa min första bärbara dator och mata in personer från listan i släktforskarprogrammet Disgen. Det blev ett pysslande med att räkna ut vem som var gift med vem, barn till vem och syskon. Det blev stommet i den databas som finns i dag. Men är i dag en ganska liten del av materialet och informationen som finns i basen.

Samma år 2005 registrerade jag mig som innehavare av domänen emigrant.se. Webbplatsen är två-språkig, svenska och engelska. Där finns information om mitt arbete med basen, emigrationen och publicerade emigranter i listor. På den svenska versionen är det i födelseförsamling sorterad på födelsedatum. De på engelska sidan är sorterade på två sätt, dels på födelseförsamling, som på den svenska, samt även i stat, county och stad. Detta för att underlätta svensk-amerikaner att hitta sina immigranter från Falköping. Ofta vet de inte var de är födda.

Till min hjälp har jag kyrkoböcker och databaser som är tillgängliga i mitt sökande. Jag tar en församling i taget. Har där Emibas och Emigranten Populär till hjälp för att leta reda vilka som var födda i en viss församling och utvandrade. Klart är de som utvandrade och är födda i Gudhem och Vilske Härader. Nu är det församlingen Åsles emigranterna och deras familjer som jag håller på att kartlägga.

Det har bildats stora träd i basen, där början av 1700-talet inte är sällsynt och fram till i dag. Det betyder att det finns emigranter i flera led, kusiner, sysslingar mfl som utvandrade.

Allt eftersom hittar jag nya återfunna Emigranter från Falbygden. Några publiceras i Facebook gruppen Falköping Genealogi allteftersom de upptäcks, de flesta har inte och kommer inte att publiceras som läget är just nu. Vill gärna kunna göra det i framtiden och även databasen men jag måste dessförinnan hitta ett bra sätt att göra det på.

Emigrant.se har numera en gammal layout, den behöver förändras och få nytt utseende. Det ska ske men när kan jag inte utlova. Sjukdom och återhämtning har hittills gjort att jag inte orkat och fortfarande inte orkar.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Kurs(hand)ledarens roll är föränderlig

Posted by tagesdotter på januari 21, 2016

Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning är en pågående process. Efter varje kurstillfälle har även kursledaren lärt sig något nytt. Ju fler kurser och deltagare som man har desto fler erfarenheter och problemlösningar får man och kan använda vid andra tillfälligheter och kurser. Alla kursdeltagare har olika förutsättningar, infallsvinklar och släkt som det ska forskas om. Lärandet går åt båda håll.

Du behöver kunskap i att släktforska, som ofta i grunden är hämtat från den egna forskningen men också kunskap i hur att lära ut, metodik och didaktik. Alla har vi egna sätt att uppnå att vara den där som gör att vi lär ut men gemensamt är att ge information till deltagarna så att de i slutet av kursen kan börja reda sig själv i konsten att forska på sin släkt.

Ledaren måste man ha förmågan att anpassa sig efter varje kurs och dess deltagare. Du har ett upplägg men det måste kunna vara föränderligt för varje kurs och -tillfälle. Det är alltid olika gruppdynamik i varje grupp och deltagarna har inte samma förutsättningar eller kunskap med sig in i kursen och har olika möjlighet att ta till sig information.

Som kurs(hand)ledare får man inte luta sig tillbaka och säga att det har fungerat förr så det går nu också. Så jag hoppas verkligen de som säger sig ha lärt ut i 30 år att deras sätt att lära ut och även kunskaperna och teknikanvändningen har förändrats genom åren. Själv lär jag inte ut på samma sätt som när jag började vara kurs(hand)ledare 2009. Utvecklingen har verkligen gått framåt. Det är viljan och nyfikenheten som får en ledare att fortsätta handleda andra människor i konsten att släktforska.

Att då få hjälp och stöttning av någon annan för ledaren är till stor hjälp. Det är det där med att lära få nya kunskaper i släktforskning är då självklart men lära metodik och pedagogik kanske inte är lika lätt. För de som är yrkesverksamma som lärare och pedagoger eller har läst pedagogik / didaktik har här ett försprång. De kurserna kan för deltagare verka vara flummiga men så bedrivs även undervisningen i ämnet på våra lärosätten. Sedan är det upp till var och en att göra sig en uppfattning och utlärningsmetod utifrån det. Alla klarar inte av det.

Så att ha ställen där kurs(hand)ledare kan träffas där man berättar om sina erfarenheter, byta idéer och information, ja hjälpa varandra helt enkelt är ett bra sätt att utveckla sin förmåga och bredda sina kunskaper. Passa på när tillfälle ges!

 

Från företagsuniversitetets webbplats:

En kursledare måste känna med sina kursdeltagare. Känna och stimulera var och ens längtan att lära sig mer. En kursledare måste vilja utvecklas tillsammans med sina deltagare och ta deras ambition på allvar, oavsett kunskapsnivå.

En bra kursledare måste brinna för sitt ämne och entusiastiskt dela med sig av sina kunskaper med hjälp av bra pedagogiska metoder. Vuxna yrkeserfarna kursdeltagare lär sig bäst i en stimulerande humanistisk miljö. En bra kursledare ska utmana och uppmana sina deltagare att ta de extra kliven framåt. De kan! En bra kursledare ska dessutom helst ha ena benet i underhållningsbranschen!

Martin Krüger, tidigare revisor, ekonomichef och controller undervisar på bl.a kurserna Ekonomi – grundkurs, Diplomerad redovisningsekonom, Ekonomi för chefer och projektledare, Läsa och förstå bokslut samt Key Account Manager.

 

En bra kursledare måste vara nyfiken. Nyfiken på vad kursdeltagarna har att bringa till bordet, vilka deras behov är och hur deras verklighet ser ut. Nyfiken även på världen omkring oss, hur saker och människor fungerar. Om man har insikt i hur företeelser uppstår och utvecklas och kan sätta in ämnet i det sammanhanget, så blir det tydligare, och roligare.

Calle Peyron, civilekonom, varumärkesexpert och kursledare i marknadsföring på bl.a. utbildningen Marknadsföring – diplomprogram.

 

Posted in Facebook, genealogi, Nätverk, släkt, släktforskning, Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Längtar ut från mörkret

Posted by tagesdotter på januari 13, 2016

Äntligen ser man att ljuset börjar att komma tillbaka. Från de mörka månaderna november och december börjar nu kvällarna bli längre. Dagarnas ljus är dessutom ljusare. Ljuset reflekterar på snön som ligger. Ett nytt år med nya förväntningar och förutsättningar har startat.

Spegel i snö Jag tycker om att vara ute och fotografera på vintern, då med inte alltför många minusgrader, dels för mina lungor inte tål för mycket (astma) och sen är det väldigt otympligt att vara rätt klädd samt svårt att trycka på knappen med påpälsade fingrar. Synd eftersom det är då som det blir bäst foton, speciellt himmeln. Denna säsong har det inte blivit något alls av förklarliga skäl och inte blir det heller. Möjligheter och orken finns inte där just nu. Men jag tänker tillbaka vad på vad jag har gjort och vad jag skulle vilja göra.

kontakt

Från Jäla

Något som jag drömmer och tänker ta upp igen är till våren när snön har smält bort, vattnet torkat upp och innan vårblommor och trädet börjar knoppas är att gå ut i naturen och hitta de där övergivna ställena, hus och ladugårdar som står och förfaller. Det är då de kommer till sin rätt eftersom det inte finns något som gömmer dem. Det finns en hel del på Falbygden och jag har bara börjat i mitt dokumenterande. De påminner oss vad som en gång var, var och hur människor en gång levat, deras slit och gärningar. Det är ett annat sätt att dokumentera än att bara stirra sig blind på de foton som finns i de gamla albumen. Har du tur så finns stället på ett av korten, det var förr så här ser det ut i dag, det blir ett tidsdokument över flera årtionden. Det fanns och finns torp och ställen på vad vi tycker idag på de mest olämpliga ställen, där vi i dag inte skulle kunna tänka oss tanken att kunna på. Det är de där ställena som jag forskar om i min forskning om släkter. 

Det är en konst att fotografera, det gäller att vara på rätt plats i rätt tillfälle. Att bara knäppa av bilder är inget för mig. Jag försöker se den färdiga bilden framför mig (om än att det kan bli annorlunda när man väl sitter vid datorn och drar i spakarna i Lightroom). Man utvecklas hela tiden, jag tar inte samma foton som jag en gång gjorde när jag köpte min första systemkamera 2008. Kompositionen ska helst vara ok redan då du trycker ner knappen på kameran som gör att du tar en serie foton. För inte blir det en och en som det var förr med rullfilm. Nej, det blir en hel serie, vem vet vilket foto som blir bäst enligt mitt kritiska tyckande. Ser fotona gör jag inte förrän jag sitter vid min 24 tums stora skärm, det kan finnas någon skavank eller oskärpa. Ibland går det att åtgärda, ibland inte.

Det är att ta nya tag nu i uppstarten av året med fotograferingen för mig. Medan ni väntar kan ni i alla fall få länken till det ställe där jag lägger ut mina fotografier på nätet och fler av det slag som finns här i artikeln, tjänsten 500px. Det kommer att bli fler foton där allt eftersom.

 

 

 

 

Posted in Falköping, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots, Utställning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

SwedGen Tour i Släkthistoria

Posted by tagesdotter på oktober 5, 2015

Samtidigt som SwedGen Tour i Falköping pågick skrev jag en artikel som skulle publiceras i tidskriften Släkthistoria. Den blev ganska liten mot vad jag skrev men här är den. Finns i nummer 5.

swedgen2015

 

 

Posted in Amerika, Emigranter, Falköping, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , | 1 Comment »

Falköpings Tidning 20150622 om SwedGen Tour i Falköping

Posted by tagesdotter på juni 23, 2015

 

 

FT-22-juni-2015

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , | Leave a Comment »

Falköpings Tidning 20150527 om SwedGen

Posted by tagesdotter på maj 27, 2015

 Urklipp och artikel i Falköpings Tidning 27 maj 2015.

FT20150527

 

Artikelförfattare Marita Wass från Odensberg, Gökhem, Falköping. En välkänd profil här på Falbygden.

Posted in Amerika, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Swedgen Tour to Falköping in June 2015

Posted by tagesdotter på maj 19, 2015

SwedGen är en förening vars medlemmar åker över 2 ggr/år till USA för att hålla föreläsningar, fotografera gravstenar och svenska-amerikanska kyrkoböcker. Det är Anna-Lena Hultman, Anneli Andersson och Charlotte Börjesson. Deras specialitet är emigrantforskning och allt däromkring. Med föreläsningarna där borta vill de hjälpa till att få intresserade att forska efter sina rötter i Sverige. Därtill brukar de ha workshops, dvs individuell tid eller i grupp, där deltagarna får hjälp med sin egen forskning.

I år, 11 – 18 juni, har de valt att ta en grupp svensk-amerikaner till Sverige, de gör en Make Genealogy & Culture Trip to Sweden. En kombinerad resa som innehåller möjlighet att släktforska i de svenska källorna och kunna se sig omkring här i Skaraborg, bl a ska det åkas till Läckö slott och Göta Kanal. Flera av deltagarna har valt att resa vidare efter veckan för att trampa där förfäderna bodde och gick en gång i tiden, träffa släktingar eller helt enkelt se sig omkring mer i Sverige. Det är ju som gjort för dem i år då dollar står så stark.

Kursverksamheten och där alla bor är vår kurort här i stan, Kurorten Mösseberg. Det är 24 svensk-amerikaner som kommer. Resan blev fulltecknad ganska fort efter att den blev känd, redan i januari. Hade tänkt att lägga upp en artikel här på bloggen om resan efter min artikel serie riktad till just svensk-amerikaner kan forska i källor efter sina anor och släktingar, men när det var tänkt var den redan full och dessutom med reserver.

Det är reseföretaget Saxentour som står för samordningen av resan, de är nog mest kända att göra resor åt andra hållet, dvs till USA där de har upplevelse resor som att åka motorcykel, till mässor eller till svenskbygderna.

Det är inte bara Skaraborgare som finns med utan även folk med härstamning från Halland och andra ställen.

Eftersom det är 24 deltagare har jag blivit tillfrågad att vara med som medhjälpare vid workshopen. En möjlighet som jag genast tackade ja till. Det är alltid kul att hjälpa svensk-amerikaner att hitta sitt ursprung. Behöver bättra på min engelska, har inte pratat på språket på ett par år och det är alltid ovant i början igen. Men det går säkert bra. Det här med att förmedla att forska i de svenska källorna gör jag på svenska i mina släktforskningskurser.

Nu gäller det att göra förberedelser så att vistelsen blir så bra som möjligt. Kolla in var de ska bo, hur föreläsningarna ska genomföras och vad som de ska handla om. En av deltagarna har sina rötter på Falbygden och nu ska rätt personer tas kontakt med för att kunna visa platser, för forskning göras, gamla foton plockas fram osv. 

Om årets Swedish Genealogy & Culture Trip blir en succé kan det bli en repris nästa år 2016.

 

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Socialt Nätverk, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 25 andra följare