Släktresan

– i dåtid och nutid

  • december 2016
    M T O T F L S
    « Okt    
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘Falköping’

Kalbruksarbetare från Skår, Gökhem 1916

Posted by tagesdotter på oktober 3, 2016

Urklipp ur Falköpings Tidning 3 oktober 2016. 

Karl-Georg Karlsson även kallad Kleva-Kalle är den som kan det mesta om folk och historia runt i Gökhem-Vilske Kleva. Hans smeknamn kom till när han började på posten. Då fick de som bodde utanför Falköping ett tillägg på sitt namn där de bodde.

Det har varit ett drygt arbeta att identifiera personerna på bilden och har nästan lyckats. Det finns ett frågetecken och det är Emil Wass som finns på andra raden. Osäkert eftersom den Emil Wass som jag hittat avled 1914. Kan också vara Emil Hall 1880-1947.

ft-20161003

Fotografiet är från Kalkbruket i Skår, Gökhem 1916. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Svensk Historia, Uncategorized | Taggad: , , | Leave a Comment »

Mekelsmäss 2016

Posted by tagesdotter på september 27, 2016

Det är inte lönt att ni letar efter mig under Mekelsmäss och i katalogen för den samma. I år är jag helt enkelt inte med.

I stället ska jag vara en besökare, har börjat fundera vilka utställare jag ska besöka. Ett blir i alla fall till min syssling Gunnel Garofoli som säljer sina läderväskor i Borgunda bygdegård nr 43 i utställningskatalogen.

Har varit med de tre senaste åren 2013-2015 men i år alltså är det inget med det. 2013 och 2014 var jag på Wilhelmsros loge och visade fågelfoton som medlem i i gruppen Kreativ Studio på Falbygden. I fjol 2015 höll vi till i Gökhems Församlingshem. Där visade jag mina svart-vita foton från ödeboställen inom Falköpings kommun. Min samling av skol- och konfirmationsfotografier från Gökhem visades också upp. Det var en del i samlingen, tyvärr fick jag inte så många nya namn på fotografierna ifjol. Samt min databas över Emigranter från Falbygden.

Att jag inte är med i år har helt enkelt med min cancerbehandling att göra. Det är ganska mycket förberedelser att göra, har helt enkelt inte orkat att ta tag att göra en utställning i år. Blir ofta hjärntrött om jag arbetar för hårt och länge. hjärnan är då inte samarbetsvillig och jag känner mig stressad.

Men jag säger inte nej att vara med nästa år 2017. Gruppmedlemmarna i Kreativ Studio på Falbygden har gått skilda håll så det gäller att hitta en ny partner/ställe som jag kan vara hos. 

Samlar på material så det finns och utökas hela tiden. Varit ute med kameran i år så fler foton på ödehus har det blivit. Det finns en hel del hus som står och förfaller i markerna och runt husknuten. Mer fotograferande kommer det bli nästa år. Databasen Emigranter från Falbygden växer hela tiden och har nu ca 70 100 individer. 4330 återfunna avlidna emigranter födda på Falbygden och de som letas efter finns i databasen och deras familjer. Det har blivit stora familjeträd i flera generationer då flera i familjerna emigrerade.

Så för den anordnare som vill ha något annorlunda inslag i utställningen är jag öppen för förslag. Krav är att jag vill vara i värme och att det ska kunna ha Internetuppkoppling, är beroende av det när det ska visas hur det släktforskas och forskas om emigranter och deras familjer.’

img_6050-1-2 img_2824-1-2 img_2949-1 img_3009-1 img_3214-1

Posted in Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Uncategorized, Utställning | Taggad: , , | Leave a Comment »

Trampa på förfäders mark

Posted by tagesdotter på september 23, 2016

Att gå i sina förfäders spår och besöka de platser som de bodde och arbetade är något som vi släktforskare tycker att det är något man bara måste göra när tillfälle och möjlighet ges. Det görs bäst under vår eller sommar när det är soligt och varmt. För blåser det och/eller regnar är det inte så kul att gå över ett gärde för att ta sig in i en skogsdunge för att se där förfaderns som var torpare eller soldat bodde. Inte stannar man så länge heller på platsen för det kan behövas göras, både känslomässigt och kunna skapa sig en bild hur det en gång såg ut.

Forskat har man kanske gjort för ett bra tag sedan och nu vill man veta mer om hur det var att bo just där hon/han bodde. Först brukar man identifiera var platsen och stället finns. Kanske finns det kvar kanske inte. Kartor är bra hjälpmedel, lantmäteriet har sina Historiska kartor som med fördel kan användas. Google Street View kan vara ett annat sätt att se trakten. men den tjänsten följer bara vägarna. Gångstigar och skogsdungen som ligger innanför ett fält finns inte med. 

Så det är bara att göra den där utflykten till skogsdungen. Kanske ligger det långt från där du bor så det är ett planerande och förberedelser som måste till innan resan kan göras. Så är det för de svensk-amerikaner som vill komma och besöka. Se sig omkring, träffa släkt, besöka gravar och gå i sina förfäders fotspår.

En släkting till mig gjorde så tredje helgen i augusti. Vi började med släktträff som följdes upp dagen efter med en biltur runt om i trakten samt besöka gården där morfars far Frans August Johansson föddes 1860 i Storegården, Påverås, Marka. I USA blev namnet Frank A Johnson där han avlider 1941 i Minneapolis, Hennepin Co, MN. I Marka har vi tur eftersom bostadshuset finns kvar. Men på andra ställen kanske man inte har samma tur.

Det är en upplevelser för både den som visar och besöker platsen. Att få se glädjen hos besökarens är ett kvitto på allt hårt arbete som har lagts ner för att hitta information om plats och släkt. Besökaren får en personlig tillhörighet till de platser som hennes/hans förfäder en gång bodde och verkade på. Hon/han har kommit hem.img_4882-1

img_4872-1-2

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , | 1 Comment »

Hembygdsforskaren Sture Creutz har gått ur tiden

Posted by tagesdotter på september 19, 2016

Så var en epok slut i Sörby, den store hembygdsforskaren Sture Creutz i Sörby och Floby har gått bort.

Det sista stora arbetet han gjorde var boken Torp, torpare och backstugor som gavs ut av Sörby-Floby Hembygdsförening 2013. Då när det begav sig skrev jag om boken. Sture Creutz kunde det mesta om gångna tider i Sörby och Floby. Boken blev en sammanställning av hans kunskap. Det var honom man kontaktade när man ville veta mer om trakten. Han kunde berätta.

Själv hade jag med honom att göra en del när det kom svensk-amerikaner på besök på 1990-talet. Det var innan jag började att bygga upp min databas över Emigranter från Falbygden.

Det var ättlingar till Josefina Linnarsdotter 1860-1913 som var här. Josefina var gift med en Carl Engberg 1851-1917 född i Kartagården, Ravelstorp, Gökhem. Josefina var född på Västergården, Wesmestorp i Sörby i närheten där Sture var född och bodde, därför blev det naturligt för mig att kontakta honom inför besöket. Han gjorde en hel del forskning då på släkten och forskade fram släkt här i Sverige så att de kunde träffa sina amerikanska släktingar. Josefina och Carl slog sig ner i Galesburg, Knox Co, IL. Ättlingarna som kom på besök bodde i Californien. Sture visade oss runt var Josefinas släkt hade bott och vi åt en god middag på dåvarande Gästis i Floby.

Den siste svensk-amerikanen som Sture träffade kan ha varit Ron Floberg med fru som var här i juni 2015, då som deltagare i SwedGen Tour i Falköping.

När jag och min mamma ville veta mer om Långaläst i Floby, där förfäder på min mammas sida en gång bott följde han med på en biltur och förklarade var Långaläst by en gång legat innan lagaskifte.

Sture arbetade på Lantmäteriet i Gävle. Det var han som upptäckte de outgivna gamla fältmätnings- och Häradsekonomiska kartorna från Skaraborg som gjordes 1877-1882. Det var med hans kraft de gavs ut 1986. De är guld värda för oss hembygds- och släktforskare när vi letar efter de gamla ställena.

Han skrev även av Floby Husförhörslängd Floby AI:8 1870 – 1890, AI:9 1891-1900 och Församlingsboken AII:1 1900-1915 och kompletterade sidorna med information som inte stod i böckerna. Något som uppskattades av bygde- och släktforskare runt om och som har sina anor i Floby även utav mig. Det var långt innan de svenska kyrkoböckerna började läggas ut på nätet.

1981 fick han Falköpings Kommuns kulturstipendium. 1987 Västergötlands Fornminnesförenings förtjänstmedalj. Medaljen delas ut till personer som gjort betydande insatser i att bevara västgötska kulturminnen.

Jag hoppas att Sörby-Floby Hembygdsförening har tagit tillvara på Sture Creutz kunskaper, att de lever vidare. För annars har mycket av bygdens historia försvunnit. Dokumentation finns ju i boken Torp, torpare och backstugor men jag hoppas att så mycket mer har bevarats. Sture Creutz saknas.

s-creutz

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Den gamla släktgården är såld

Posted by tagesdotter på september 2, 2016

Så var det då dags, den gamla släktgården som hittills har gått i arv och brukats av flera generationer har sålts. Den siste som brukade hade inga barn och på så sätt går den ur släkten. Flera generationer har byggt upp gården till vad den är i dag.  Tänk om väggarna kunde berätta. De hade kunnat berätta en hel del, men kanske inte så mycket ändå. Det har byggts om och till undan för undan så mycket av den gamla byggnationen finns inte så mycket kvar, jo stommet förstås.

Fastigheten har styckats av i tre delar, skogen har fått en ägare, gården en annan och det lilla torpet ska också få en ny ägare. Både skog och gård har sålts till utomstående men dock lokalt. De nya ägarna är från trakten men tillhör inte släkten. Kanske kan det bli bra ändå, gården får nytt liv men det blir inte som förr. Men tiden har sin gång och förändringar sker. 

Gården ska överlämnas till de nya ägarna, det betyder att allt lösöre ska bort. Både jordbruksredskap och saker inomhus. Men först ska släkten få plocka till sig. Det blir inte alltid rättvis och att saker hamnar där de borde, det vill säga till rätt släkt. För boet är en samling av saker från olika familjer och generationer. De ingifta förde med sig möbler och saker. Man får hoppas att de som har fått sätter värde på dem för det de är, de har en historia. Historian kan man ofta hitta i de gamla bouppteckningarna. Någon kämpar emot och ser till att några saker och möbler hamnar där de ska men får ge med sig i andra fall. För de flesta blir då saker och möbler just bara saker och möbler, någon historia följer inte med. 

Viktigt är även de gamla dokument som finns i huset. De får inte slängas. En som sätter värde på att de har sparats av generationerna och finns kvar, ser till att de inte slängs i den hyrda containern och tar med sig hem. De gamla fotografierna finns också kvar, de flesta blir kvar och tas undan. Även de som det inte står något på vilka personerna på fotografierna är. Kanske någon annan i släkten kan identifiera. En historie- och släktintresserad får ta del av materialet och hjälper till att bevara och sprida det i släkten. 

Gårdsaktioner är ovanliga i dag så det kommer mycket folk. De flesta nyfikna och ortsbor som träffar bekanta och pratar. Men också spekulanter och köpsugna. Maskiner och innesaker har ställts ut på åker, trädgård och på vagnar. Släkten kommer också och vill vara med. De träffas och diskuterar.

Så var den sagan slut, släktsagan om gården som har gått i arv i generationer i samma släkt. Nu kommer en ny tid och en ny släkt flyttar in i huset och kommer att gå på gårdsplanen.

IMG_2633-1IMG_2549-1IMG_2561-1IMG_2510-1IMG_2686-1IMG_2514-1IMG_2518-1-2

Posted in Falköping, Hembygd, Karta, släkt | Taggad: , , | 1 Comment »

Vi tar det lugnare i höst (2016)

Posted by tagesdotter på augusti 23, 2016

De flesta av deltagarna som går nybörjarkurs i släktforskning för mig brukar följa upp med att gå fortsättningskurs direkt efter. Mina kurser är lagom långa tycker jag, åtta gånger en dag i veckan. Inte för länge och inte för kort. Det gör att de som inte är intresserade eller kommer på att det är för mycket jobb och de som vill veta mer för att kunna forska mer på egen hand skiljs åt.

Så var det förra hösten, där nybörjarkurs övergick i fortsättningskurs på våren. Så var det även förra våren med start av nybörjarkurs och fortsättnings på hösten. I våras blev det ingen nybörjarkurs men jag tänker köra en fortsättningskurs ändå nu i höst om intresserade finns.

Anledning att gå fortsättningskurs

Har flera deltagare som återkommer i fortsättningskurserna. Anledningarna kan vara många men jag har hört

  • Det är så tråkigt att sitta hemma ensam att forska. Kör man fast har man ingen att fråga.
  • Har svårt att få tiden att räcka till hemma, mycket lättare när man har en fast tid varje vecka som man måste gå till.
  • Det är kul att forska i en grupp, man får gemenskap och kan få erfarenheter från andras forskning. Kanske kommer man på att man har gemensamma släktingar eller forskar i samma geografiska område, vi kan då hjälpa varandra.
  • Har tillgång till kursforumet forskarstugan som du har på webben, är ju bara som kursdeltagare som man har tillgång till det.
  • Du är bra som kurshandledare och är snäll.
  • Du ger oss utmaningar, problem som ska lösas, testar våra kunskaper och jag får alltid hjälp när jag behöver.

Det två sista blir man ju bara glad över, det betyder att det är trivsamt på kursträffarna och att kan förmedla hur man ska släktforska på rätt sätt så att deltagarna förstår. Visst finns det personer som har svårigheter att ta till sig den kunskapen jag förmedlar eller kommer på att släktforskning var inget för mig men de flesta tycker det är kul.

Fortsättningskursen hösten 2016

Eftersom det inte var någon nybörjarkurs i våras och därmed har jag inga deltagare som nyss har gått nybörjarkurs som ska gå fortsättningskurs direkt efter, blir det en lite annorlunda fortsättningskurs i höst. Den ska bli till för de som har forskat en del på egen hand, har gjort en paus och vill komma igång igen utan att gå en ny nybörjarkurs och/eller helt enkelt vill ha gemenskapen att kunna träffa andra släktforskare, kunna och diskutera och ha en handledare när man kör fast eller inte kan läsa handstilar.

Tempot ska inte bli så höjt som i tidigare fortsättningskurser utan ska anpassas mer till deltagarnas önskemål. Forskning i egen takt helt enkelt och när deltagare vill ha föreläsning eller genomgång så gör vi det. Kanske kan vi ta in en föreläsare utifrån.

 

Som vanligt finns det information om och innehåll i de kurser som jag är kurs(hand)ledare för på falbygdsanor.seFortsättningskursen startar 28 september och nybörjarkursen 4 oktober. 

Posted in Falköping, genealogi, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Släktforskning hösten 2016

Posted by tagesdotter på augusti 12, 2016

Det är augusti, semestrarna snart slut, skolan och andra utbildningar startar. Ja, vi är helt enkelt inne i vardagen igen.

Sommaren har varit bra för mig och mer innehållsrik om man jämför med fjolårets. Då satt jag mest i en stol och försökte läka ihop så att jag kunde starta cellgiftsbehandlingen för cancern. I år har det varit helt annorlunda, har åkt på dagsutflykter i närområdet och på så sätt turistat hemma. Jag har fått tillbaka livsglädjen och kan planera in i framtiden. Fortfarande måste jag ta det lugnt, klarar inte riktigt att gå på högvarv än. Blir hjärntrött när jag har för mycket på gång samtidigt eller är stressad. Det bara smäller till och jag måste mer eller mindre gå ifrån allt jag håller på mFT 19820823 Kartagårdssläktened och vila.

Min höst startar 20 augusti när mina släktingar kommer från USA. I samband med det blir det en släktträff där vi medlemmar i släkten har möjlighet att träffas. Flera av dem som kommer har jag inte mött förut, sist det var släktmöte i den här familjen var 1982. USA-släkten åker igen 22 augusti så det blir en kort visit på amerikanskt vis. Sommaren har gått åt till att uppdatera släktlistorna och fortsättning blir det i höst.

Efter det blir det att planera för uppstart för de kvällskurser i släktforskning som jag tänker att hålla i höst. Det är alltid spännande att vara kurs(hand)ledare och möta nya och gamla elever, alla är har de olika förutsättningar att ta till sig information och släkt att leta efter.

Webbplatsen Emigrant.se måste få en ansiktslyftning. Det nuvarande designen är egen och har spelat ut sin roll, den är helt enkelt gammal. Den här gången gör jag inte en egen mall utan har hittat en sk template som jag ska ladda ner och omvandla så att mitt material passar in. Bara för att jag laddar ner en färdig mall betyder det inte att jag inte måste programmera för det måste jag. Men det går så mycket lättare när det finns färdiga komponenter.  Webbplatsen kommer att ta hela hösten att göra om. Våren 2015 publicerades uppdateringen av Falbygdsanor.se.

Arbetet fortsätter med min databas Emigranter från Falbygden. Har lite lagt åt sidan att hitta emigranter utom när tillfälle ges, hittills i år har det blivit 94 stycken återfunna. Nej, i stället jobbar jag med själva basen. I början så lade jag in emigranten och hennes/hans familj, var inte så noga med att gå bakåt i tiden och få fram syskon, kusiner i olika led. Nu har jag börjat att ta itu med det. Hittills är Gökhem, Karleby, Marka, Mularp, Tiarp och Åsle gjorda, påbörjat på Sörby. Det gör att familjerna kan bli ganska stora. Den äldsta anan jag har fått fram är en viss Asmundus Electrin 1639-1694, kyrkoherde i Gökhem. Det sägs att halva Gökhems befolkning är ättlingar efter honom och jag är en av dem. Har 10 generationer framåt på honom. Databasen är nu uppe i ca 70 000 individer.

Och naturligtvis ska jag försöka att skriva på denna blogg. Vilka ämnen och hur många artiklar det blir återstår att se.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Gravstensinventerare

Posted by tagesdotter på juli 26, 2016

Vem vill inte se gravstenen på morfars far eller annan släkting? Det vill jag i alla fall.

Att hålla reda på sina släktingars gravar och gravstenar är något som hör till släktforskningen. Besöka gravplatser är ett sätt att komma personen i fråga nära, personen eller personerna blir då inte bara ett namn med uppgifter om födelse och död utan du kan säga hej och ge en hälsning i form av blommor, sten eller annat du väljer att lägga på graven.

Ibland bor man långt ifrån gravplatsen men vill ändå se hur det ser ut. Att då få tillgång till ett foto samt information om var gravplatsen är är guld värt. Det blir ett levande dokument av någon som har funnits i förgången tid.

 

Gravar på svenska kyrkogårdar

Det finns en hel del gravar med gravstenar i Sverige. De flesta av dem är från 1900-talet och framåt. Idag är de mindre då det inte är så många som begravs i kista utan i urna. Urnnedsättningar gör att gravarna inte blir så stora. I minneslundar och askgravlund är inte platsen där askan är utspridd markerad. Vid den sista nämnda finns oftast en plats/sten i närheten som visar vilka vars aska är spridd på platsen. Se mer på Gravregister i Sverige.

Gravarna är en del av vårt kulturarv. Det är mode i hur en grav skulle/ska se ut. Det gör att du kan se olika tidsepoker på en kyrkogård/begravningsplats.

Förr vid kontraktsskrivandet av gravplats kunde det skrivas i evinnerlig tid eller för all framtid. Sånt förekommer inte i dag. 25 år är den vanliga tidsbegränsningen men den kan förlängas, ett sätt är att det begravs fler i graven, tiden flytts fram. En del kyrkogårdsförvaltningar är nitiska och håller strikt på det här att en grav inte ska finnas för alltid. Det finns exempel på att gravar tagits bort innan den andra makan har avlidit som också skulle begravas i graven, utan att denna/-e får reda på att graven efter maka/-e är borttagen. Chocken kommer när graven inte hittas vid besök.

Gravsten på Torbjörntorps kyrkogård (R) är kulturminnesmärkt och får ej tas bort.

Kulturminnesmärkt gravsten på Torbjörntorps kyrkogård (R).

En grav i dag måste ha en gravrättsinnehavare, dvs en ägare av graven. Det är ägaren som har ansvar för graven, dess skötsel. Om det inte finns någon ägare riskerar stenen att tas bort och graven återanvänds. Det är endast om gravstenen räknas som kulturvärde som den får vara kvar, de flesta stenar är inte det. Mer finns att läsa hos Svenska kyrkan.

 

Hur gravinventering startade i Sverige

Det var föreningen Genealogisk Ungdom som 1979 började att dokumentera kyrkogårdars gravstenar. 1986 tog Sveriges Släktforskarförbund över i samband med att förbundet bildades och Genealogisk Ungdom lades ner, projektledare var Elisabeth Thorell. Det var före datorns tid så ett formulär på ett A4 fylldes i och ett foto klistrades upp på detta. Dessa förvarades hos Sveriges Släktforskar förbundskansli i Stockholm och Göteborg (detta kontor försvann i kostnadsbesparingar i samband med att Kent Andersson gick i pension). Hur omfattande arbetet var då törs jag inte uttala mig om. Men det var flera arkiveringsmappar.

Från början var det gravar från före 1900 men nu finns det ingen begränsning när gravar har kommit till.  Den gamla gravstensinventeringen har skannats in och är numera digital. Idag finns det ca 75 000 inventerade gravar i registret. Registret finns på Internet i Förbundets Faktabank – Gravstensinventeringen och växer hela tiden.

 

Att gravstensinventera

En gravstensinventering består i att

  • besöka kyrkogården där graven/gravarna finns för att fotografera stenen.
  • besöka, ringa till eller skicka e-post till kyrkogårdsförvaltningen för att få fram uppgifter om graven om var på kyrkogården den finns, som kvarter och nummer på graven samt uppgifter på vilka som är begravda i graven.
  • släktforska för att få fram fullständiga uppgifter om personen/personerna. Kanske finns det syskon som är begravda på samma kyrkogård eller annanstans.

Läs mer om hur man gravstensinventerar på Gravstensinventering – Börja inventera.

 .

Andra inventerare

De flesta som Gravstensinventerar är vanliga släktforskare. Vi som vill bevara vårt kulturarv och se till att dokumentera gravstenar innan de försvinner. För i dag är det inte självklart att gravar och dess stenar ska finnas kvar i all framtid.

Det finns projekt där medlemmarna arbetar med att kartlägga vissa kyrkogårdar eller i pastorat. Bruk för alla i Falköping har ett sådant projekt – Forskarna, som kartlägger gravar i Falköping och Stenstorps pastorat. Deras resultat läggs in i förbundens Gravstensinventering.

Geneanet har utvecklat en app, Geneagraves, som kan laddas ner på smarta telefoner. De kallar sitt projekt för En kyrkogård för eftervärlden. Eftersom Geneanet är ett internationellt företag finns det gravar i systemet från flera länder.

En som verkligen brinner för det här med att dokumentera våra gravstenar är Irene Jonsson. 2011 startade hon gruppen Från en gravsten – till ett släktträd, en släktbok som även finns på Facebook Släktforskning – Gravstenar och arkiven berättar. Gruppen har över  4 000 medlemmar, inga avgifter utan det är helt frivilligt att vara med. Gruppens främsta syfte är att fotografera de gravar som riskerar att försvinna, dvs de som har en grön lapp som visar att det inte finns någon gravrättsinnehavare. För att göra det överskådligt och dela upp ansvaret är gruppen indelad i län. De gamla länen det vill säga Västra Götaland är uppdelat i Skaraborg, Älvsborg och Göteborg och Bohus län. Nåbara är länsgrupperna på Facebook. Var och en av länen är adopterade av personer i gruppen dvs ansvariga. De brinner verkligen för det här. Det finns 13 länsgrupper (Jönköping, Kalmar och Kronobergs län är i en grupp) men flera saknas. Så är någon intresserad att hjälpa till?

 

Adoptera en kyrkogård

Kartläggningen av gravstenar på våra svenska kyrkogårdar har bara börjat om än det har hållit på ganska lång tid, men det har inte riktigt blivit fart på det. De som använder sig av gratis tjänsterna där foton och information om gravstenar tycker det är bra. De blir också frustrerade att det inte finns något foto på just den gravstenen de vill titta på. Det behöver fler som hjälper till, fler frivilliga. 

När du går in dina förfäders spår besöker du ofta deras och släktingars gravar, de personer som du har forskat efter eller finns i en släktbok som du har kommit över. Ta foto, kolla in och skriv upp var graven finns. Lägg upp foto och information på Internet, en gravstensinventering (se nedan). Så lätt är det att bli en gravstensinventerare!

Varför inte adoptera en kyrkogård eller ett pastorats. Gör det själv, i grupp eller förening (släktforsknings-, hembygds- eller andra föreningar). Adoptera och kartlägg den kyrkogård som ligger närmast där du/ni bor eller den som är intressantast, exempelvis där det finns familjemedlemmar begravda. Ta kontakt och samarbeta med kyrkogårdsförvaltningen. Deras information om kvarter, gravnummer och vilka som är begravda i graven behövs för dokumentationen. De kan skicka dig information om när en grav riskerar att försvinna. Passa på att dokumentera graven innan den tas bort, innan ett kulturarv till försvinner.

Var dokumentationen av de gravstenar du har kartlagt väljer du själv. Det finns ju tre ställen att välja på GravstensinventeringFrån en gravsten – till ett släktträd, en släktbok (länsindelningen) eller Geneanet

 

 

Vi har lång väg att gå om man jämför med USA. De har sin Find A Grave (kompletterar gravar med uppgifter om emigranter från Falbygden när jag kan), som just nu innehåller uppgifter om 150 miljoner gravstenar. Gravar och begravningsplatser i USA (artikel från maj 2014) finns i tid och evighet. Det betyder att det också finns bortglömda och övervuxna begravningsplatser. Så illa är det inte här i Sverige i de flesta fall. Våra kyrkogårdarna/begravningsplatser sköts om.

Posted in efterlysning, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Frans August Johansson F 1860 i Marka (R) D 1914 Minnepolis, MN

Posted by tagesdotter på juli 6, 2016

Frans August Johansson föddes 13 december 1860 i Storegården, Påverås i Marka socken, som gränsar till Falköping. Han var nummer sju i en syskonskara av åtta. 

Familjen

Föräldrar var Johannes Pettersson F 21/10 1822 i Lilla Anguntorp, Gökhem D 14/5 1899 på samma ställe och Maria Johansdotter F 7/7 1823 1/7 Skyberg, Marka Övre, Marka D 28/2 1908 på samma ställe som maken. I Storegården liksom på de flertal gårdar som familjen bodde på var föräldrarna brukare.

Av de åtta barnen, dog en dotter vid sju månaders ålder, tre blev kvar i Gökhem o bildade familj, en blev järnvägare och bytte ut sitt patronymikon Johansson till Rundstedt och tre bröder emigrerade till Minneapolis, Hennepin Co, Minnesota där efternamnet blev Johnson. Frans August var en av dem.

Resan

Frans tog inte den normala vägen för trakten som var via Göteborgs hamn utan han reste till Östersund och därifrån vidare till Trondheim, där han finns antecknad i Poliskammaren 2/4 1884. Med på resan fanns hans blivande fru Brita F i oktober 1859.

Var Brita är född är osäkert men troligtvis i Rättvik(W). Inga uppgifter finns om hennes familj mer än att det är antecknat att hennes efternamn var Anderson. I USA blev hans namn Frank A Johnson och Brita blev till Bertha. De gifte sig 20/7 1884 i La Salle Co, IL.

Samma år som Frans August gav sig av 1884, gjorde även brodern Carl-Fredrik (Charles Frederik) 1854-1943 detta och 1886 emigrerade äldre brodern Anders Gustaf  (Andrew G) 1848-1920 och. Alla tog de vägen över Östersund-Trondheim. Även dessa bröderna bildade familj.

I Minneapolis

Frank A och Bertha började bilda familj i IL där första de två första barnen är födda. De flyttar sedan till Minneapolis där de övriga fem barnen föds. I Minneapolis arbetade Frank som mjölnare på Pillsbury A-mill, som i dag finns med på listan över historiska riktmärken i MN, i downtown Minneapolis.

Frank A och hans familj hade det inte så lätt, de flyttade ganska ofta, en gång om året ungefär. Det gör att det inte finns så mycket saker kvar av hemmet i dag.070624ai

Bröderna hade kontakt med varandra och med de hemma i Sverige. Kontakten med syskonen i Sverige var via brev. Det finns dock bara ett brev bevarat, skrivet från Anders Gustaf till sin syster Tilda. Ingen av bröderna åkte hem och hälsade på.

Bröderna är begravda på samma kyrkogård, Crystal Lake Cemetery i Minneapolis. Kyrkogården kan sägas vara en fattigmans kyrkogård. Det var här arbetarna begravdes. I dag ligger kyrkogården i ett mycket fattigt område där mest afro-amerikaner bor.

Forskning

Så som i många andra familjer, bröts kontakten med det gamla hemlandet när emigranten avled. Barn och barnbarn fortsatte inte att skriva. Kanske hade emigranten inte varit så noga med att tala om var familjen i Sverige bodde, ättlingarna hade fullt upp med sitt egna eller var inte intresserade att fortsätta.

Det tog 25 år efter start i sökandet efter Frank A:s ättlingar innan kontakten återknöts. Då 2005 var det mycket lättare att söka och få kontakt i och med Internet än vad som var vid starten 1980. I början av sökandet var det rullfilm som gällde och vad man hade i byrålådorna, det var svårt med att hitta en Frank A Johnson i Minneapolis. Johnson råkar vara det mest vanliga efternamnet i USA.

Hade lagt ut en efterlysning på Rootswebs efterlysningar Messager Board ett antal år tidigare och dagarna före julafton 2005 fick jag svar av en ättling. Det visade sig att hon hade varit på bröllopsresa 1984 och varit på Gökhems kyrkogård och letat, men då det fanns två Frans August Johansson födda i Marka och som båda utvandrat var det inte så lätt på den tiden forska, så blev det inget då. 

I dag

2007 reste jag och min mamma till USA för att träffa släktingar och se oss omkring. Träff med Frans Augusts barnbarns barn stod så klart på programmet.  Det var den resan som gjorde att jag började blogga.

Nu i augusti 2016 kommer så en av dem på besök i släktens gamla hemtrakter. Några av oss bor kvar på bygden eller i närheten men det är också stor spridning runt om i Sverige. För att lära känna och byta information, foton och annat om familjen finns en grupp på Facebook där vi gör allt sånt där. I skrivande stund är vi 44 medlemmar där vi alla är släkt på något vis. Men önskan är att fler ska passa på så att vi blir fler.

I samband när det blev klart att det blev ett besök från USA började jag att leta mer på allvar efter ättlingar till de andra två emigrerande bröderna. Har hittat, skrivit brev och fått kontakt med en ättling efter Anders Gustaf.

 

Vi kommer att passa på att ha en släktträff i Gökhems Hembygdsgård då när besöket görs. Alla vi som är ättlingar till Johannes Pettersson 1822-1899 och Maria Johansdotter 1823-1908 är välkomna. Vi kallar oss IhopaMarkasläkten. Kartagårds är den största grenen av familjen, den tillhör jag själv.

Du som tillhör släkten eller är osäker om du gör det eller inte, är välkommen att kontakta mig eller ännu hellre ansöka om (stängd grupp) att bli medlem i gruppen på Facebook som har släktens namn.

Posted in Amerika, efterlysning, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , | 2 Comments »

Dala sockenbok

Posted by tagesdotter på juli 5, 2016

I dec 2015 kom Dala sockenbok ut. Det är Dala-Borgunda-Högstena Hembygds- och Fornminnesförening som har arbetat fram och givit ut boken. Redaktör är Carl-Eric Gabrielsson. Boken har 326 sidor.dala sockenbok

Boken täcker in från dåtid (föremål från stenåldern) till nutid (vilka som äger gårdar idag och vad som sker på socknen).

Dala socken har en rik historia och har spelat en historisk roll. Det är här som den danske överbefälhavaren Harald Hvide har sin gravhög. Det var den 31 januari 1308 som danskarna fick på nöten i slaget vid Lena av de svenska trupperna (striden mellan den Sverkerska och Erikska ätterna). Det är den historiska händelsen som är slutet på Jan Guillios bokserie om Arn.

Mycket övergripande bakgrundshistoria finns med. Händelser i den svenska historien. Om hur jordbruket har förändrats under århundradena och hur folk levde. Maktfördelningen i bondesamhället, där godsherrens vilja var lag. Uppdelning av gods, gårdar, torp, backstugor och annan bebyggelse; där varje ställe finns beskrivet. Som överallt i Sverige spelade kyrkan en viktig roll så också i Dala socknen och 1876 beslutades att den gamla från medeltiden skulle rivas och en ny byggas. Företag och industri som har funnits och finns, i dag är Dala sten dominerande. 

Flera kartor finns med som beskriver socknen. Den äldsta är från 1600-talet till hur socknens gränser ser ut i dag. För gränserna har flyttats under åren då ägare har köpt till eller på annat sätt förvärvat angränsande åkrar till den egna gården. En hel del foton finns också med, där folk och gårdar/ställen är i majoritet.

De stora säterigårdarna har spelat stor roll i Dala socken och har fått ett stort utrymme i boken, de var fyra där Stora Dala var det största. Dala hus är nämnt i handlingar 1320. Det var då det största godset i Gudhem, Frökinds, Vilske, Ås och Markshärader. Man tror att godset då tillhörde Bjälboätten där den mest berömde medlemmen är Birger Jarl (ca 1210-1266).

Ägarfamiljen Tham har gjort stora avtryck i trakten. Den förste Tham på Stora Dala var Sebastian 1666-1729 vars far var född i Landsberg, Sachen. Sonen Petter Tham 1709-1787 var den som rev det dåvarande Dala stenhus och byggde ett nytt i trä på den gamla medeltida källarvåningen. Det är det huset som finns i dag. Den mest berömde Tham tordes vara Petters son Pehr som var fornforskare. Enligt honom bodde ”Oden mitt emot Dagsnäs”. Ja det var han som samlade på runstenar och flyttade dem Dagsnäs invid Hornborgasjön.

I dag är Dala församling sedan 2010 ihopslagen med Borgunda och Högstena, de gamla annexförsamlingarna till Dala moderförsamling, pastoratet är Stenstorp.

 

Det är en saklig bok med mycket innehåll och fakta. Är i rätt format som fås lätt in i bokhyllan. Upplägget gör att texten är lättläst och -förståelig. För den som vill veta mer om Dala socken är detta boken som ska läsas.

Boken kostar 250:- + porto och kan köpas av Carl-Erik Gabrielsson som bor i Dala.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Karta, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »