Släktresan

- i dåtid och nutid

  • mars 2015
    m ti o to f l s
    « Feb    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘Falköping’

Make Genealogy & Culture Trip to Sweden

Posted by tagesdotter på februari 20, 2015

Resa vill väl de flesta som söker sina rötter i sitt ursprungliga hemland. Där släkten levat i generationer innan någon eller några tog det modiga språnget att resa över Atlanten och börja ett nytt liv. Att se sig omkring och bekanta sig med trakten. Gå de stigar och vägar som ens förfäder en gång trampade. Se över åkrar och förundras över hur de klarade av att bruka jorden med slit och svett. Att få kunskap om hur levnadsförhållandena var. Varför de bröt upp de vanda mönstren och reste över halva jordklotet för att söka lyckan och få ett bättre liv för sig och sina efterlevande. En del av detta tog jag upp i min andra artikel i serien om Swedish roots, part 2: Why they left Sweden. I serien tog jag upp hur man kan söka sina rötter på egen hand. I alla fall starta och läsa in sig om hur det fungerar innan man sätter sig vid datorn och gör arbetet.

 

Åk i år 2015

Vänta inte för länge att göra den där resan du har tänkt att göra, det kan bli ett livslångt intresse med att få kontakt med Sverige och svenskarna. I år är det ett bra år att åka till Sverige. Dollarn står stark mot den svenska kronan och gapet växer till $ fördel. Det blir billigare för US-medborgare att åka till Sverige än tvärtom. För den svensk-amerikan som vill passa på att åka till Sverige när dollar står stark mot den svenska kronan är det nu dags. Kombinera att besöka platser där din förfäder en gång bodde och verkade i med att göra rena turistbesök.

Helst ska resenären ha gjort sin läxa före resan, bestämt på något så när reserutten, vilka platser och städer som kan besökas. Där ingår för den som också har som mål att gå i sina förfäders spår att forskat om sin släkt och anor hemifrån. Läs gärna artikelserien som jag skrev under oktober 2014januari 2015 i 13 avsnitt här på bloggen. Det ger dig en inblick i hur man släktforskar och vilka källor som kan användas.

Oftast är det bäst att få kontakt med en släktforskare som kan hjälpa till eller att samla in uppgifter. Det gör att du som reser får se sånt som inte står i turistbroschyrerna och kommer hem till personer och se hur vi lever. Det ser jag som en klar fördel.

 

Ta kontakt redan nu

Det där med att planera en resa tar sin tid. Kommer själv ihåg när jag och min mamma reste sommaren 2007.  Hade grovplanerat reserutten och hur många dagar vi skulle stanna på varje ställe så att vi kunde beställa biljetterna i januari. Efter det var det att planera mer om fram till resan hur upplägget skulle vara, vilka platser som skulle besökas och vilka personer och släkt att träffa. Det var mycket att forska fram om. Vi var borta i en månad och de sista jag fick tag på var en månad före avresan, det var där vi skulle bo de första nätterna.

Gamla och nya kontakter är viktiga att ha och få på vägen i sitt planerande. De kan hjälpa till att ge tips vad att se och göra, hjälpa till att planera. Numera kan man söka själv efter information på nätet men det är den där personliga kontakten som gör att det får en extra tusch.

Det finns en hel del forum att ta hjälp av och ställa sina frågor i. Både att resa och i släktforskning. Glöm inte de väl fungerade som finns hos Rootsweb driver, den har varit igång flera år och där finns en hel del efterlysningar. Forumet är dessutom gratis.

Framför allt för den som vill träffa släkten är det viktigt att forska hemifrån som sagt. Det kan ta ett tag att sätta sig in i att forska i ett annat lands forskningskällor, läsa nytt språk och skriv stil. För det är ett hantverk att släktforska det behövs mycket tid och kraft. Om du inte kan eller vill forska själv ta då hjälp av någon tjänst eller kontakta någon villig släktforskare som kan hjälpa till. Se gärna Get help in your research.

 

Volontär för Falköping

För den som har sina anor i Falköpings området, det vill säga i någon av de socknar/församlingar som finns här i Falköpings kommun, kan jag hjälpa till. Är volontär för svensk-amerikaner som söker sina rötter här på bygden. Jag håller på att bygga upp en databas med emigranterna från Falbyden och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills finns det 62 000 individer i databasen. Kanske har jag redan de eftersökta anorna och även en släkting som går att kontakta så att det går att träffas. Om inte hjälper jag gärna till. I gengäld vill jag ha information om familjen i US eller vilket land nu emigranten/immigranten slog sig ner i. Vi byter information.

 

To Read

CNN – 10 things to know before visiting Sweden

USA Today – How to travel to Sweden

Visit Sweden

Sweden

A Swedish American in Sweden 

West Sweden

 

On Facebook

Visit Sweden – USA 

Consulate General of Sweden in New York

Gothenburg and West Sweden

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 13: Get help in your research

Posted by tagesdotter på januari 23, 2015

Alla kör vi fast i vår släktforskning förr eller senare. Rejält eller helt enkelt bara behöver få hjälp att tänka i rätt riktning. Det är alltid svårt så här i början innan man får vanan att forska och leta i källorna.

Jag brukar rekommendera till mina kursdeltagare på mina kurser att börja med din släkt i nutid, din närmast avlidne eftersom du kan via denne person gå vidare neråt i tiden. Intervjua dina släktingar om vad de kommer ihåg, den muntliga källan är ovärderlig för att veta var man ska börja leta. Dessutom får du information och skvaller som omöjligt kan finnas i skrivna källor.

Sedan är det veta hur man forskar i det material som kan forskas i. Särskilt svårt är det när man ska forska i ett område eller annat land än där man själv bor. Alla länder har sitt folkbokföringssystem, det finns likheter mellan länder men inget är exakt likadant uppbyggd eller har liknande tillgängligt material. I Europa finns det ganska stora skillnader. De Skandinaviska länderna har liknande system, inte konstigt då Danmark Norge var ett land länge, Sverige och Finland likadant och under 1800-talet tillhörde Norge Sverige. I Sverige har folkbokföring funnits i över 350 år, vi har dessutom inte haft krig på hemmaplan så inget har förstörts om det inte varit en kyrkobrand. Kyrkoböckerna förvarades ofta i sakristian eller vapenhuset så brann kyrkan ner försvann böckerna också. Som tur var är det undantag. Vi har ett generöst material att ösa ur. Husförhörslängderna sträcker sig över år till skillnad mot i US där folkräkningarna vart tionde år är oftast huvudkällan.

Språk och handstil kan också ställa till bekymmer. Det ämnet gick jag närmare in på i part 8: Reading old swedish writing.

Det gäller att kunna tänka nytt när man ska forska i ett annat lands folkbokföringsmaterial. Ett nytt tänkesätt måste till och då måste man ha hjälp utifrån. Det finns kurser att gå men då gäller oftast att de finns på den orten eller i närheten av där man bor. Internet är bra även när det gäller att få hjälp. Inte bara källor finns det att få tillgång till där men också hjälp i sin forskning. Det finns kurser att gå via nätet.

Det finns en hel del hjälp att få via nätet för självstudier eller förklarande text. För att förenkla är de flesta på engelska men det finns andra att översätta, precis som den här bloggen.

Arkiv Digital – Swedish Genealogy

Familysearch- Sweden Genealogy

The Federation of Swedish Genealogical Societies –  Finding your swedish roots – where to start

The Swedish Genealogy Guide

Hans Högman’s Genealogy and History Site 

 

Helpcenters i US

Det finns hjälpcenters i US som har specialiserats på forskning på svenska källor och som kan hjälpa dig på vägen i din forskning.

Augusta College – Swenson Swedish Immigration Research Center

Nordic Family Genealogy Center in St Paul Minnesota

 

Volontärer

Det finns frivilla som gärna vill hjälpa till att få fram uppgifter eller till och med kan hjälpa till att hitta din släkt och släktingar i Sverige. Det gäller då att veta vart man ska vända sig.

The Federation of Swedish Genealogical Societies har sitt Anbytarforum. Det är mest på svenska men det finns en engelsk sida som förklarar hur du gör förfrågningar.

Ancestry och Rootsweb har sitt Message Boards. Det finns ett flertal för Sverige att använda. Rekommenderas är att använda de gamla historiska county indelningen att ställa frågorna i. Förutsättning är att man vet i vilket vilket län som förfadern/släktingen är födda i. Mer om det finns beskrivet i part 5: Churchbooks of Sweden. Det är i dessa län/county som kyrkoböckerna är indelade i.

Facebook är ett annat bra ställe att få svar på frågor. Där kan man få en hel del hjälp med det ena eller andra. Grupper som kan vara till hjälp i forskning efter svenska källor och släktingar:

Swedish Genealogy,  Swedish Heart Genealogy,  Swedish/American People Search, Swedish American Genealogy GroupMy ancestors from Västergötland,  Falköping Genealogi.

 

Jag själv

Jag som skriver den här bloggen är också volontär. Hjälper gärna svensk-amerikaner att få fram uppgifter i Falköpings områdets församlingar. Se vilka de är på Falbygdsanor.se. Har hjälpt ett flertal under årens lopp. Ofta kommer dessa förfrågningar via mina webbplatser, Facebook eller någon annan släktforskare. Det jag försöker hjälpa till med är att forska fram anor samt någon släkting eller två för svensk-amerikanen att få kontakt med. I gengäld vill jag ha information om familjen i USA. Vi byter information.

 

Det här var den avslutande delen av den artikelserie jag har skrivit under tre månader här på bloggen 2014-2015. Jag hoppas att artiklarna har hjälpt och kommer att hjälpa er i er forskning efter svenska rötter och släkt. Kontakta mig gärna här på bloggen, via e-post eller på Facebook Tages Dotter. Välkomna är ni också att bli medlem i min grupp Tagesdotter. Där lägger jag in tips på släktforskningslänkar och annat bra att veta.

Fortsättning på serien kommer när jag får nya uppslag och infallsvinklar. Den som väntar får se.

Posted in Amerika, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Conrad Johnson 1904-2014

Posted by tagesdotter på januari 19, 2015

Conrad Johnson skulle ha fyllt 111 år i dag 19 januari. Han var född i Hulegården, Kymbo Östra rote i Kymbo församling (R) i Tidaholms kommun. Nr fyra i en syskonskara av tio.  Han var USA äldste man. Tyvärr kan han inte bli en Falbygdsemigrant, men han är väl värd att nämnas och en artikel här på min blogg,

Jag och min mamma träffade honom när vi var i Rockford, IL och hälsade på släktingar i början av juli 2007. Det var genom gemensamma bekanta till våra släktingar och Conrad som vi träffades vid ett café. Då var han Rockfords äldste 103 år gammal. En väl respekterad man som charmade servitrisen med sitt leende och humor.

Det var något av en höjdpunkt för oss att få träffa Conrad på vår USA-resa. Vi var i mitten av resan (se gärna här på bloggen) och min mamma längtade att kunna prata svenska med en svensk talande och utan att behöva ha tolk då hon inte kan engelska. Conrad hade en hel del anknytning till Falköping och trakterna häromkring. 14 dagar innan vi började vår resa, 1 juni hade hans yngre bror Göran avlidit i Falköping i en ålder av 100 år. Efter det var Conrad den siste i sin syskonskara som var i livet.

Conrad JohnsonVi slog ihop tre små bord, fikade och började prata. Conrad delade med sig av sin kunskap om hur det var att vara svensk i Rockford och hur det då såg ut. Hans förklaring varför så många svenskar hamnade i Rockford var att här var ändstationen på järnvägen från Chicago, det fanns ingen fortsättning. Något som irländarna inte var så glada i för det var ju deras stad från början. Floden Rock River delade upp staden i två delar, den irländska och den svenska. Järnvägsstationen låg och ligger fortfarande på den ökända 7th Street. Det var här som alla barer låg och på tvärgatorna fanns möbelfabriker och frälsningen i form av kyrkor och kapell. Idag är fabrikerna tomma och några av kyrkorna har fortfarande verksamhet. 7th Street är i dag en lugn gata och har inte samma betydelse som då.

Conrad utbildade sig till snickare och blev husbyggare i Rockford. Han hade sin egen byggfirma C Conrad Building Constractor. Han förklarade varför brädorna ligger vågrätt på fasaderna i USA. Det har med att när det sågades blev det spill, korta brädor och stumpar. Dessa var billiga och användes till fasaden på husen. Det var då lättare att sätta dessa korta brädor vågrätt i stället för lodrätt. I dag används i USA liksom i Sverige hela långa brädor men man har inte ändrat på byggsättet för det.

Jag överlämnade också en handduk med den svenska flaggan. Jag hoppas att den kom till användning. Skrev om mötet här på bloggen.Conrad Johnson 103 år

LaVerne Larson (som står bakom Conrad) har varit hans granne och har tagit han om honom, liksom LaVernes syster Deloris Forsberg. LaVernes fru Kathleen mormor Fannie (Clara Josephine) var född 1879 i Bolums församling i Falköping.

Familj

Av Conrads fars sju syskon utvandrade fem mellan 1886 – 1899. Den äldsta systern Maria Charlotta hade gift sig 1880 med en Wallin. I Falköping är den familj känd att haft slakteri och charkuteri, det finns kopplingar till Claessons chark som i dag är ett välkänt ställe att handla korv på Ranten i Falköping. Familjerna Jansson och Wallin samarbetade en hel del då syskonen Jansson fick hjälpa till att köra och sköta de djur som skulle slaktas. Många resor blev det mellan Kymbo och Falköping.

Conrads far Oskar Natanael Jansson emigrerade till USA 1889, där han slog sig ner i Chicago, Cook Co, IL. Han träffade en svenska Ida Marie Antoniette Grahnström som var född 1873 i Tingstäde på Gotland, de gifte sig 1896.

Av en läkare blev Oskar Natanael rekommenderad att flytta hem då han inte tålde det kalla och fuktiga klimatet i Chicago. Den förstfödde var då född i Chicago, Arthur 1897. Oskar Natanael flyttade hem med sin lilla familj och övertog släktgården Hulegården i Kymbo, där resten av de nio barnen var födda. Den yngste Fritz Olof 1915.

Att de var så många syskon gjorde att flera av syskonen i sin tur inte skaffade sig familj. Det finns en brorson till Conrad i Tidaholm och en i North Brunswick, NJ.

De två äldsta i syskonskaran, Arthur f 1897 och Axel f 1900, emigrerade 1916 resp 1922 till USA. Systern Elsa åkte också över och stannade i 13 år (1923-1935), hon gifte sig med en Gustav Viking från Näs (R), de reste båda hem. Jansson, som syskonen hette efternamn i Sverige blev i USA Johnson. Namnet kom från deras farfar som hette Jan Peter i förnamn (före 1901 fanns det inga efternamn som i dag utan de flesta svenskar hade patronymikon, dvs faderns förnamn + -son/-dotter). Conrad emigrerade 1923 från Kymbo till Rockford, IL. Han liksom de flesta svenskar vid den här tiden reste via Ellis Island, en ö som fungerade som inreseport och ligger i New Yorks hamn och för att sedan resa vidare in i landet. Conrad bodde enligt Census 1930 hos sin bror Arthur i Rockford.

Conrads första fru Walborg Teresia Lind var född 1908 i Viskarum, Kinnerumma (P).

 

 

Artiklar:

Conrad Johnson Keeps Walking

Rockford Man Celebrates 106th Birthday

Conrad Johnson of Rockford turns 107

Man celebrates 108th Birthday in Rockford

Contrad Johnson, oldest man in the US, rembemered by North Brunswick nephew

Rockford resident, oldest verified US man dies

 

Obituary:

Tributes.com

In Memory of C Conrad Johnson

 

En svensk-amerikan med härstamning från Borgunda som bor i Colorado men är från Rockford, har för mig berättat att när han växte upp där trodde han att alla svenskar var från Skaraborg. Men efter ett tag upptäckte han att det även bodde folk från Småland.

I min databas av Emigranter från Falbygden, har jag listat 871 födda i någon av Falköpings församlingar och som är avlidna i Winnebago County i Illinois, USA och som är det county som Rockford ligger i. Av dem är 793 avlidna i just Rockford. 

Totalt innehåller materialet 4175 avlidna Emigranter från Falbygden.

Posted in Amerika, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släktforskning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 11: Swedish data bases on the Internet

Posted by tagesdotter på januari 9, 2015

För den som vill söka på databaser på Internet efter sina rötter och släkt i Sverige finns det flera att tillgå.

Rotemannensarkivet finns sökbart på Stockholms Stadsarkivs webbplats. Det är en förenklad version av DVD:n Rotemannen (nämndes i föregående avsnitt, part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD).

Barnhusbarn i Stockholm. Man räknar med att 40 % av barnen som föddes i Stockholm var av oäkta börd, dvs utom äktenskapliga barn. Mödrarna till dessa kunde ofta inte ta hand om sina barn utan de blev sk barnhusbarn. I Stockholm finns det ett register över dessa som är sökbart på Internet. Barnen placerades ofta ut på landsbygden, där de de bodde hos tog hand om dem mot en betalning. 

Centrala Soldatregistret, för dig som har soldater i släkten.

DDSS – Demografiska Databas Södra Sverige för Halland, Skåne och Blekinge.

 

För medlemmar

Föreningen DIS är den äldsta och största föreningen som har som mål att hjälpa datoranvändande släktforskare. Föreningen ger ut släktforskarprogrammet Disgen, som en hel del släktforskare i Sverige använder. Det finns även möjlighet att skiva in sin forskning och få den jämförd med andra släktforskare. De inskickade samlas i databasen Disbyt som bara medlemmarna har tillgång till.

 

Abonnemang

Som det nämndes i part 4: Emigrant sources, finns det uppgifter om när emigranterna gav sig av från det gamla hemlandet i en databas. Dessa register finns att tillgå hos Emiweb ($). Det finns en hel del annat material att tillgå hos Emiweb, oftast då svensk-amerikanska källor från USA.

 

Söka gravar

Find a grave är den webbplatsen som vi svenskar använder oss av när vi letar efter gravstenar på våra emigrerande svenskar. Den är för oss en mycket användbar källa. I Sverige finns det ett flertal webbplatser att söka på för att få fram motsvarande. Men ingen som innehåller allt om de gravar som finns i Sverige.

Lokala

Dödsannonser

Våra tidningar i Sverige lägger inte ut och sparar obituaries som det görs i US. Här är det begravningsbyråerna som tillhandahåller de uppgifterna. De har dessutom inte lika mycket information som era i US. Oftast födelse- och dödsdatum + ort samt familjemedlemmar, uppgifter om begravningen och en vers.

Minnesalbum

 

Lokala databaser

De flesta databaser i Sverige som har anknytning till släktforskning finns på DVD/CD men det finns undantag.

Kinneveds Hembygdsförening i Falköpings kommun, på gränsen mot Ulricehamn, har ett projekt – Kinnevedsrötter, att kartlägga vilka som bodde i socknarna Kinneved och grannsocknarna, Brismene, Börstig, Luttra och Vårkumla.

 

Hur det var förr

Hur levde svenskarna en gång i tiden, hur var levnadsförhållandena? Hembygdsföreningar i Sverige motsvarar Historical Socities, dvs samlar på minnen och saker från förr i tiden. Deras material finns oftast tillgängliga genom att besöka platserna på plats där samlingarna finns bevarade och utställda. Men det finns också till en del på Internet. Detta via Bygdeband som från början var ett projekt hos Genline, vars material nu till största del finns nu hos Ancestry efter att de köpte upp företaget för några år sedan. Genline stängdes ner vid årskiftet 2014/2015. Bygdeband hade innan dess förts över till hembygdsföreningarna. Här finns uppgifter och foton för alla som är intresserade av lokalhistoria i Sverige. Kanske du hittar foton på dina släktingar här.

 

Någon som känner till fler databaser som kan vara till nytta för svensk-amerikaner och andra? Skriv gärna och tala om.

 

Den här serien av artiklar inledes med 

1. Swedish roots?

Denna artikel är en fortsättning på föregående artikel som handlade om Part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD.

 

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 19, 2014

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Skåragänget

Posted by tagesdotter på december 8, 2014

Har ett samarbete med en hembygdskännare i Vilske-Kleva. Han kan mycket om Gökhem då hans far är född där och hade en hel del släktingar i Skår, Gökhem. Själv är jag född i Gökhem och intresserad av dess historia, så det föll sig ganska naturligt att när Kleva-Kalle ville visa mig hans foton och berätta vad han minns.

Den här gången var det runt ett fotografi som han ville ha in i Falköpingstidning. Kalle stod för foto och berättade om de som var med på fotot. Jag har forskat fram vilka de var i de källor som finns att tillgå.

Skåragänget

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 7: Differents in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 5, 2014

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Part 6: How the swedish churchbooks works

Posted by tagesdotter på november 28, 2014

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna.

  • AIHusförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut
  • AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, då Skatteverket tog över den svenska folkbokföringen.
  • B – In- och Utflyttningslängd
  • C – Födelse- o dopbok, innehåller ibland även Vigsel och Dödbok.
  • E – Vigsel- o lysningsbok
  • F – Död- o begravningsbok

AI: Husförhörslängd

Det är främst i Husförhörslängden som släktforskningen sker. Det är här du hämtar uppgifter om familjemedlemmarna och vilka som ingår i hushållet. Vad du får fram är namn, födelsedatum, födelseplats (ofta socken, i äldre böcker kan födelsegården stå här om personen bor och är född i samma församling).

Det är en speciell ordning som hushållet är skriven på i husförhörslängd och Församlingsbok. Det finns varianter på hur det skrevs men nedan kan ses hur det för det mesta står.

  1. Först står mannen, som kan vara hemmansägare, – brukare, torpare eller vad han nu har som yrke och titel.
  2. Sedan kommer hustrun
  3. Barnen
  4. Övriga familjemedlemmar, kanske mor eller svärmor
  5. Tjänstefolk, alltså pigor och drängar

Man kan säga att Husförhörslängden är den bok som allt kretsar kring. De uppgifterna man hittar där måste verifieras, dvs kontrolleras i de andra böckerna. Då främst i Födelse-, Vigsel- och Dödbok, för att se om främst datum stämmer, det är inte alla gånger att de gör det, men i de flesta fall är det så. In- och Utflyttningslängderna är också viktiga. Dina släktingars utflyttning till Amerika finns med där.

AII: Församlingsbok

Församlingsböckerna tar vid när det slutas att hålla husförhör i församlingarna. Då är vi i slutet av 1890-talet. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, 1 juli tog det svenska skatteverket över folkbokföringen i Sverige. De innehåller samma uppgifter som Husförhörslängderna men i modernare tappning. Det är inte lika noggrant antecknat vilka vaccineringar som gjorts eller om de kan bibeln. Nu tar man för givet att det är så.

B: Flyttningslängd

In- och Utflyttningslängderna är mycket viktiga att ha när familjen/personen som letas efter flyttar utanför församlingen. Hänvisningen som finns i husförhörslängden  till en annan församling hittas här.  Först kontrolleras  utflyttningsuppgiften i utflyttningslängden i den församling som familjen/personen flyttar ut från. Detta för att få bekräftat  att flyttningen gjordes.  Nästa steg är att gå i Inflyttningslängden för den församling som de inflyttade till. Detta för att få fram uppgiften till vart de flyttade in i den nya församlingen. För inte kan du leta  i hela husförhörslängden i den inflyttande församlingen efter den eller de personer som följs.

I  flyttningslängden finns det uppgift från vilken församling den eller de inflyttade kom ifrån. Det som vi forskare är mest intresserade av är vart till de flyttade, stället eller gården. Eller om de flyttade till Amerika.

Det finns ingen innehållsförteckning som i husförhörslängd och församlingsbok. Kan finnas flera församlingar i en volym flyttningslängd, så se upp att du tittar i rätt.

C: Födelse- o dopbok

Som namnet säger innehåller denna bok Födelse och Dop för de som är födda i församlingen. Brukar vara uppställd i en viss ordning:

  1. Nr barn född i församlingen under det aktuella året.
  2. Födelse- och Dopdatum
  3. Barnets fullständiga namn
  4. Föräldrarnas namn med deras yrke och ålder, under senare delen av 1800-talet och på 1900-taöet finns uppgift med om föräldrarnas födelsedatum.
  5. Var barnet är fött, vilket ställe, gård.
  6. Faddrarna, deras yrke och var de bor.

Det är i denna bok som forskaren ska verifiera att det födelsedatum som finns i husförhörslängden är korrekt. Födelse- och dopbok är källan närmast händelsen, i det här fallet födelsen. I Husförhörslängden kan det bli fel, de förs under flera år och då är det lätt att fel blir till. Om det i Husförhörslängderna blir en annan stavning eller konstellation av namnet är det här som ska räknas som den rätta uppgiften. 

Böckerna E och F kan också finnas med här. Flera församlingar kan vara med i samma bok/volym, se sk moder- och annexförsamlingar, det beskrivs i en senare artikel här på bloggen.

E: Lysning- och Vigselbok

Innehåller uppgifter om paret som gifter sig. Det finns tre viktiga datum här. De tre lysningsdatumen och det sista och viktigaste är vigseldatumet. I de tidiga böckerna finns uppgifter om föräldrar. Något som också kan stå är vilken morgongåva maken gav till sin hustru i och med giftermålet. Det var något som var lagstadgat att ge. Ex enligt lag, 30 lod silver.

F: Död- o begravningsbok

I den här boken, Död- och begravningsboken, finns uppgifter som 

  1. Namn på den döda/-e
  2. Var hon/han avled
  3. Ålder – ofta beskrivet i år, månader och dagar.
  4. Föräldrar
  5. Dödsorsak
  6. Namnet på prästen som förrättade begravningen av den döde.

 

De tre C, E och F är de böcker som brukade föras först i församlingarna. Det var viktigt med statistiken förr och det fick man genom att hålla reda på hur många barn som föddes, giftermålen och vilka som avled. Det sista var extra viktigt eftersom vid bouppteckningen som följde skulle kyrkan ha sin del och fattigvården en annan. En sorts skatt skulle betalas av dödsboet till kyrka och församling. Detta under förutsättning att det fanns något att beskatta.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks

publicerats.

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , | 3 Comments »

Min första julmässa

Posted by tagesdotter på november 17, 2014

Höstterminen är snart slut. Den nybörjarkurs som startade först var det avslutning i för två veckor sedan. I den andra är det kursträff nr 6 i morgon tisdag. I båda kurserna finns det deltagare som vill gå fortsättningskurs. Den kommer att gå på åtta onsdagar med start i januari nästa år 2015.

Men jag vill naturligtvis starta fler kurser. Tycker om att förmedla mina kunskaper till andra intresserade. Därför kommer jag att vara med på en julmässa i Gudhem i helgen som kommer, 22-23 november. Tillsammans med tre av mina kompisar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden kommer jag att finnas i Gudhems Hjärtas utställningslokal på Gudhems Kungsgård, som ligger intill Gudhems klosterruin. De övriga är Monica Olsson som säljer sina sylter, marmelad och gelé samt Lars Bägerfeldt som signerar och säljer sin nya bok Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718.

Pröva på

Hos mig kommer ni få möjlighet att pröva på att släktforska i det svenska kyrkoboksmaterialet och andra källor. Jag kommer att vara uppkopplad mot ArkivDigitals bilddatabas av kyrkoböcker.

Emigranter från Falbygden

Jag kommer även att ha med min databas över emigranter från Falbygden, som innehåller ca 61 000 individer. Det är emigranterna och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills har jag lagt ner nio år på databasen. Databasen finns än så länge bara i min dator. Vilka personer och familjer som finns med kan delvis hittas på min Emigrant.se, där finns återfunna emigranter listade i den församling/socken som de är födda i. Men det finns så mycket mer i databasen. Allt eftersom jag lagt in familjemedlemmar gifter de in sig i varandras familjer, både hemma i Sverige och sitt nya hemland som oftast är USA. Det har blivit stora träd.

Släktforskningskursdagar

Möjliga kursdagar är tisdagar och onsdag. Kör gärna flera kurser samtidigt. Studieförbundet som jag är kursledare i är ABF i Falköping.

 

Två julmässor till går av stapeln i helgen som kommer. Dagsnäs och Violens på Skogatorp. De tre julmässorna ligger inte långt från varandra. Gudhems Hjärta ligger dessutom på vägen till Dagsnäs från Falköpings hållet.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

15 kursdeltagare i nybörjarkurser hösten 2014

Posted by tagesdotter på oktober 17, 2014

Släktforskning är ett ord som är på mångas läppar just nu, nja nu kanske ni tycker att jag tar i. Men jag har 15 kursdeltagare i nybörjarkurser just nu!!  De är fördelade på två kurser som går tisdagar och onsdagar.

Kursen på tisdagar startade nu i tisdags, då hade onsdagskursen kommit till hälften av kursträffarna. I båda fallen är det åtta kursträffar som gäller. Att det är åtta är att då är det inte för många gånger för den som konstaterar att det är inget för dem och för de andra att släktforskning vill vi fortsätta med.

Två skilda gäng med olika förutsättningar. Onsdagsgänget, som består av nio deltagare, har verkligen kommit igång att släktforska och suckade redan andra gången att nu är det inte mer än sex gånger kvar. Det är sånt man vill höra som kursledare. Då är de riktigt på hugget och vill veta mer om släkten. Tisdagsgänget är lite mer osäkra med det här med dator och fönsterhantering, a och o att egentligen kunna när man ska lära sig forska. Då ska man lära sig hur dator, klienten AD (ArkivDigital) och hur man gör när man släktforskar. Det blir lite mycket på en gång att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är ju alltid så där i början när man ska lära sig något nytt, osäkerheten smyger sig på. Skrev om det där i artikeln Nybörjare är vi alla i början.

Det är i alla fall kul att så många vill veta mer om sin familj och släkt. Jag ställer gärna upp och har fler kurser, det är en konst att vara kursledare eller som jag hellre vill kalla mig – handledare se Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag har numera egen kurslitteratur detta då jag efter ett tag tyckte att den kurslitteratur som finns tillgänglig inte passade mitt sätt att förmedla kunskapen i och det håller även nere kostnaderna för kursdeltagarna.

Till våren väntar förhoppningsvis nya kurser. Fortsättningskurs för de nybörjare jag har nu och kanske nya nybörjarkurser. Jag håller till på ABF i Falköping.

 

 

Posted in genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.