Släktforskningsåret 2016

Så har ännu ett år gått, året 2016 har varit ett jobbigt år för mig. Ni kanske tycker att det är mycket jag har gjort när jag rabblar upp vad jag har gjort i släktforskning under året. Men ofta har jag gjort det i perioder när jag orkat, mycket tid har gått till annat bla att vila.

 

Återhämtningen från cancerbehandlingen har gått långsamt och är inte helt klart. Det varit med- och motgångar. När det är medvind gäller det att hålla i handbromsen så att jag inte gör för mycket, det blir alltid efterverkningar efter en bra period, hjärntrötthet (kan liknas vid utbrändhet). Får alltid betala för att jag har gjort mycket och träffat för mycket folk. Har med andra ord fortsatt att vara eremit. Kontakt med folk har mest skett via Internet av något slag. 

Några inlägg här på bloggen har det också blivit. De mest besökta 2016 års inlägg är Allt för Sverige i Falköping 2016 och Den gamla släktgården är såld. Den sista var något överraskad för mig, den skrev jag på tre kvar men tydligen ett ämne som jag träffade rätt med. Det blev ett uppehåll under okt-dec. Har inte orkat att skriva, kurser, webbplats och min databas har tagit kraften istället. 

Facebook-grupper

Är admin för flera Facebook-släktforskningsgrupper som jag startat under årens lopp och fortsätter att driva. 

  1. Tagesdotter – där lägger jag in länkar till webbsidor som intresserar. Det är släkt- emigrantforskning, historia, fotografering och data. (299 medlemmar) Sluten grupp.
  2. Falköping Genealogi – som namnet säger är det begränsat till släktforskning i Falköpings kommun. (136 medlemmar) Sluten grupp
  3. Kursledare i släkthistorisk forskning- för oss som är kurs(hand)ledare i släktforskning och har gått kurs i släkthistorisk forskning i Sveriges Släktforskarförbund och har fått inlämningsuppgiften godkänd. (38 medlemmar) Hemlig grupp.
  4. Fyra släktgrupper:
    Anders & Klara, Floby – Arvid Jonsgården, Håkantorp – Bissgårdssläkten, Segerstad och IhopaMarkasläkten. Hemliga grupper

Släktforskningskurser

Har fortsatt att köra släktforskningskurser, de har varit mina tillfällen att träffa folk. I våras avslutades nybörjarkursen som jag fick avbryta i november 2015 då jag fick lunginflammation. Den följdes upp med fortsättningskurs. I höst har det både varit nybörjar- och fortsättningskurs på kvällstid, dagarna efter varandra. Fortsättningskursen gick i lugnare tempo än andra år och var mest för de som inte hade forskat på ett tag och som behövde en nystart. 

Släkting på besök

I maj blev jag kontaktad av en släkting i Colorado vars morfars far var född i Marka. Han skulle göra ett besök hos sina norska släktingar och ville göra en avstickare hit ner till Falköping. Han ville träffa släktingar här och trampa på förfäders mark. Träffade honom på min USA-resa 2007. Mycket av tiden fram till att han och hans fru kom gick åt att leta reda på släktingar. Träffar nu dagligen flera av dem på Facebook, där de också är medlemmar i den grupp som finns för släkten. Det är där som vi förmedlar information och annat som släkten bör veta. Ett är min syssling Annika Digreus repotage Gökhemskvinnan visar hur bönderna kom till Sverige.

Emigranter från Falbygden

Har suttit en hel del vid datorn och jobbat med mina emigranter. Det har varit mitt andningshåll och jag känner mig stark att jag har klarat det. Men har inte velat bli störd då, stänger inne mig i rummet för att utesluta alla onödiga ljud.

Hittade 107 nya upphittade bortgångna i USA under året. De flesta har hittats via olika källor i USA, som tidningar, databaser och findagrave.com. Den sista blir mer och mer omfattande för varje år. När jag hittat en emigrant brukar jag dela med mig av de uppgifter som jag har, ett givande och tagande. Vill ju hjälpa andra besökare att hitta rötter och släkt. Nufunna emigranter under året har lagts ut i den slutna FB-gruppen Falköping Genealogi.

Min databas över emigranter från Falbygden har också växt. Den har blivit hela 7 700 individer större, numera innehåller den 72 300. En stor del har kommit till nu i andra hälften av året när jag tvättar databasen. I början av mitt databasbyggande 2005 var emigranten och dess familj som reste med viktigast samt föräldrarna. Har sedan dess jobbat med att hitta fler som emigrerade. Nu börjar jag lägga in även föräldrarnas föräldrar och syskon med start på 1700-talet (beror på vilka källor som finns). Har gjort klart ca 1/5 av (52) församlingar på Falbygden, där också emigranter som är födda i församlingarna finns.

Färdigt (emigranter och deras familjer i flera led) är:

Åsle, Mularp och Tiarp

Gökhem, Marka och Sörby

Floby, Göteve, Hällestad och Trävattna

Grolanda och Jäla, den sista fram till 1801.

Det blir stora träd, där det äldsta sträcker sig från en Jonas Jönsson 1711-1786 i Jäla, fram till nutid. För att familjen ska vara med i databasen måste det finnas någon emigrant i något led. Ofta finns det fler och nu ser jag att flera generationer som har emigrerat. Ofta reste en emigrant till någon annan familjemedlem som redan fanns på plats. Nu kan jag få ledtrådar till vart de reste.


slaktforskningsaret2016Emigrant.se

Webbplatsen Emigrant.se ska få nytt utseende nästa år. Nuvarande är gammal och kan vara svår att navigera i menyn. Särskilt när det gäller att få fram emigrantlistorna.

Påbörjade arbetet med att designa om under oktober. Fortfarande är den röd så besökarna kommer att känna igen sig. Den här gången köpte jag en template (mall) eftersom utvecklingen har gått i rasande fart i webbtillverkning. Men jag har nytt av min webbkunskaper i alla fall för det krävs en hel del arbete under skalet för att det ska bli som jag vill. 

Emigrantlistorna länkas nu i menyn, på den nya webbplatsen blir det listor på sidor och inte i menyn som det är nu.  Beräknas vara färdig jan/feb. Den nya Emigrant.se kommer att likna min webbplats Falbygdsanor.se.

Tack alla ni som har besökt och är följare av bloggen 2016. Det blev ett rekordår. Över 18 000 visningar  och 13 000 besökare. Det bästa året hittills på bloggen. Jag hoppas att 2017 blir ännu bättre.

2017

Ja, vad kommer att hända under mitt släktforskningsår 2017? Det återstår att se. Men tänkt är:

  • Förnyelse av Emigrant.se som jag skriver här ovan med nytt utseende med blandning av gammalt och nytt. Det nya består bla i foton på emigranter och ättlingar. Beräknas gå ut på nätet jan/feb.
  • Fortsättning följer med att få ihop familjerna i databasen med att göra klart Jäla, därefter följer pastoraten Vilske-Kleva, Gudhem, Broddetorp, Segerstad, Stenstorp och Dala. Att det blir de församlingar i de pastoraten har med att göra med att de har jag forskat fram emigranter i. Om det blir fler församlingar beror på tid och ork.
  • En och annan återfunnen emigrant blir det väl också.
  • Hoppas kunna fortsätta att skriva på bloggen. Har några uppslag till nya artiklar men hoppas också att jag får idéer till fler.
  • Vill fortsätta att köra kurser i släktforskning. Mitt studieförbund ABF håller på att flytta från sina nuvarande lokaler här i Falköping och öppnar nytt i större. Håll utskick efter annonsen för öppet hus 28 januari.

10 år med databasen Emigranter från Falbygden

Som bekant håller jag på med att kartlägga emigranter som var födda på Falbygden, dvs i någon av de 52 församlingar/socknar i dagens Falköpings Kommun. Emigranterna och deras familjer i det gamla liksom det nya hemlandet finns i en databas som jag bygger upp.

Hittills är databasen uppe i 68 000 individer. Jag skriver individer för det finns med all säkerhet dubbletter i materialet om än jag är noga med att vid registrering av ny kollar jag efter först om personen finns. Av olika anledningar blir det dubbletter i alla fall men så fort jag hittar paret tar jag bort en individ och gör om. Oftast är felet att en person finns som egen huvudperson utan föräldrar och i det andra som ett barn med föräldrar och syskon i familj. 

Jag började med databasen för att kunna fortsätta att släktforska. Jag hade lagt min egen forskning åt sidan efter att ha gjort så mycket jag kunde då och behövde något annat att sätta tänderna i. Falbygdens Släktforskarförening hade sedan starten av sin årliga tidskrift på 1990-talet (numera nerlagd) publicerat listor med utvandrares namn, födelse- och dödsuppgifter men vilka de var och vilka familjer de tillhörde (föräldrar, syskon, makar, barn och andra familjemedlemmar) fanns inga uppgifter om. Det ville jag rätta till.

Hösten 2005 i oktober började jag med att köpa min första bärbara dator och mata in personer från listan i släktforskarprogrammet Disgen. Det blev ett pysslande med att räkna ut vem som var gift med vem, barn till vem och syskon. Det blev stommet i den databas som finns i dag. Men är i dag en ganska liten del av materialet och informationen som finns i basen.

Samma år 2005 registrerade jag mig som innehavare av domänen emigrant.se. Webbplatsen är två-språkig, svenska och engelska. Där finns information om mitt arbete med basen, emigrationen och publicerade emigranter i listor. På den svenska versionen är det i födelseförsamling sorterad på födelsedatum. De på engelska sidan är sorterade på två sätt, dels på födelseförsamling, som på den svenska, samt även i stat, county och stad. Detta för att underlätta svensk-amerikaner att hitta sina immigranter från Falköping. Ofta vet de inte var de är födda.

Till min hjälp har jag kyrkoböcker och databaser som är tillgängliga i mitt sökande. Jag tar en församling i taget. Har där Emibas och Emigranten Populär till hjälp för att leta reda vilka som var födda i en viss församling och utvandrade. Klart är de som utvandrade och är födda i Gudhem och Vilske Härader. Nu är det församlingen Åsles emigranterna och deras familjer som jag håller på att kartlägga.

Det har bildats stora träd i basen, där början av 1700-talet inte är sällsynt och fram till i dag. Det betyder att det finns emigranter i flera led, kusiner, sysslingar mfl som utvandrade.

Allt eftersom hittar jag nya återfunna Emigranter från Falbygden. Några publiceras i Facebook gruppen Falköping Genealogi allteftersom de upptäcks, de flesta har inte och kommer inte att publiceras som läget är just nu. Vill gärna kunna göra det i framtiden och även databasen men jag måste dessförinnan hitta ett bra sätt att göra det på.

Emigrant.se har numera en gammal layout, den behöver förändras och få nytt utseende. Det ska ske men när kan jag inte utlova. Sjukdom och återhämtning har hittills gjort att jag inte orkat och fortfarande inte orkar.

Swedgen Tour to Falköping in June 2015

SwedGen är en förening vars medlemmar åker över 2 ggr/år till USA för att hålla föreläsningar, fotografera gravstenar och svenska-amerikanska kyrkoböcker. Det är Anna-Lena Hultman, Anneli Andersson och Charlotte Börjesson. Deras specialitet är emigrantforskning och allt däromkring. Med föreläsningarna där borta vill de hjälpa till att få intresserade att forska efter sina rötter i Sverige. Därtill brukar de ha workshops, dvs individuell tid eller i grupp, där deltagarna får hjälp med sin egen forskning.

I år, 11 – 18 juni, har de valt att ta en grupp svensk-amerikaner till Sverige, de gör en Make Genealogy & Culture Trip to Sweden. En kombinerad resa som innehåller möjlighet att släktforska i de svenska källorna och kunna se sig omkring här i Skaraborg, bl a ska det åkas till Läckö slott och Göta Kanal. Flera av deltagarna har valt att resa vidare efter veckan för att trampa där förfäderna bodde och gick en gång i tiden, träffa släktingar eller helt enkelt se sig omkring mer i Sverige. Det är ju som gjort för dem i år då dollar står så stark.

Kursverksamheten och där alla bor är vår kurort här i stan, Kurorten Mösseberg. Det är 24 svensk-amerikaner som kommer. Resan blev fulltecknad ganska fort efter att den blev känd, redan i januari. Hade tänkt att lägga upp en artikel här på bloggen om resan efter min artikel serie riktad till just svensk-amerikaner kan forska i källor efter sina anor och släktingar, men när det var tänkt var den redan full och dessutom med reserver.

Det är reseföretaget Saxentour som står för samordningen av resan, de är nog mest kända att göra resor åt andra hållet, dvs till USA där de har upplevelse resor som att åka motorcykel, till mässor eller till svenskbygderna.

Det är inte bara Skaraborgare som finns med utan även folk med härstamning från Halland och andra ställen.

Eftersom det är 24 deltagare har jag blivit tillfrågad att vara med som medhjälpare vid workshopen. En möjlighet som jag genast tackade ja till. Det är alltid kul att hjälpa svensk-amerikaner att hitta sitt ursprung. Behöver bättra på min engelska, har inte pratat på språket på ett par år och det är alltid ovant i början igen. Men det går säkert bra. Det här med att förmedla att forska i de svenska källorna gör jag på svenska i mina släktforskningskurser.

Nu gäller det att göra förberedelser så att vistelsen blir så bra som möjligt. Kolla in var de ska bo, hur föreläsningarna ska genomföras och vad som de ska handla om. En av deltagarna har sina rötter på Falbygden och nu ska rätt personer tas kontakt med för att kunna visa platser, för forskning göras, gamla foton plockas fram osv. 

Om årets Swedish Genealogy & Culture Trip blir en succé kan det bli en repris nästa år 2016.

 

Min första julmässa

Höstterminen är snart slut. Den nybörjarkurs som startade först var det avslutning i för två veckor sedan. I den andra är det kursträff nr 6 i morgon tisdag. I båda kurserna finns det deltagare som vill gå fortsättningskurs. Den kommer att gå på åtta onsdagar med start i januari nästa år 2015.

Men jag vill naturligtvis starta fler kurser. Tycker om att förmedla mina kunskaper till andra intresserade. Därför kommer jag att vara med på en julmässa i Gudhem i helgen som kommer, 22-23 november. Tillsammans med tre av mina kompisar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden kommer jag att finnas i Gudhems Hjärtas utställningslokal på Gudhems Kungsgård, som ligger intill Gudhems klosterruin. De övriga är Monica Olsson som säljer sina sylter, marmelad och gelé samt Lars Bägerfeldt som signerar och säljer sin nya bok Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718.

Pröva på

Hos mig kommer ni få möjlighet att pröva på att släktforska i det svenska kyrkoboksmaterialet och andra källor. Jag kommer att vara uppkopplad mot ArkivDigitals bilddatabas av kyrkoböcker.

Emigranter från Falbygden

Jag kommer även att ha med min databas över emigranter från Falbygden, som innehåller ca 61 000 individer. Det är emigranterna och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills har jag lagt ner nio år på databasen. Databasen finns än så länge bara i min dator. Vilka personer och familjer som finns med kan delvis hittas på min Emigrant.se, där finns återfunna emigranter listade i den församling/socken som de är födda i. Men det finns så mycket mer i databasen. Allt eftersom jag lagt in familjemedlemmar gifter de in sig i varandras familjer, både hemma i Sverige och sitt nya hemland som oftast är USA. Det har blivit stora träd.

Släktforskningskursdagar

Möjliga kursdagar är tisdagar och onsdag. Kör gärna flera kurser samtidigt. Studieförbundet som jag är kursledare i är ABF i Falköping.

 

Två julmässor till går av stapeln i helgen som kommer. Dagsnäs och Violens på Skogatorp. De tre julmässorna ligger inte långt från varandra. Gudhems Hjärta ligger dessutom på vägen till Dagsnäs från Falköpings hållet.

Part 4: Emigrant sources

De flesta svenskar tog båten från en svensk hamn, ex Göteborg på västkusten (den största utvandringshamnen i Sverige) till Hull på Englands östkust. Sen var det tåg över landet till Liverpool på den östra sidan. Därifrån var det båt tillsammans med andra nationaliteter till en hamn i USA, för det mesta till New York.

När emigrerade din släkting från Sverige?

Det finns främst fyra källor att hämta information från på nätet.

  1. Census
    I varje Census finns en kolumn Citizienship – Year of Immigration to the United States. Där brukar året stå som immigrationen skedde till USA. Källa: Familysearch (free) och Ancestry ($).

     
  2. Ellis Island
    Ellis Island i New Yorks hamn var dit de flesta immigranter kom till när de kom till US. Det var öppet 1892 – 1924. Ju senare din släkting kom till US, ju detaljerade är listorna, Manifesten, på information. Källa: EllisIsland.org (free). Som sökmotor kan även Steven Morse webbplats användas med fördel.

     
  3. Svenska Poliskammaren
    När emigranten hade hämtat ut sin biljett, skulle denna visas upp för polisen i hamnen. Vem/Vilka som reste på biljetten, ålder, hemort, årtal och destination (hur långt biljetten var köpt till) skrevs upp. Databasen finns att köpa på CD från Göteborgs-Emigranten eller att söka på Ancestry ($) under rubriken ”Swedish Emigrant Records 1783 – 1951”. Materialet är på svenska.

      
  4. Svenska kyrkoböckerna
    Uppgifter om utvandring, noterat i de svenska kyrkoböckerna finns i en databas. Denna finns/fanns på CD:n Emibas. Tyvärr är den slutsåld och ingen mer tryckning planerad. För den som ändå vill ha tillgång till materialet är alternativet webbplatsen Emiweb ($). 
    Här finns den önskade uppgiften om var din emigrant är född.För att kunna göra en så bra sökning som möjligt behöver du de uppgifter du har fått fram om din immigrant från övriga källor du har letat i. söker du på: Surname, Firstname, Born, Parish, Moved from, Emigrant date.

Gemensamt för de båda sista källorna, kanske även i Ellis Island, är att här går varje person under sitt ursprungliga namn, dvs den svenska stavningen. De flesta svenskarna amerikaniserade sina namn. Det kan vara en bidragande orsak att det besvärligt att hitta sina förfäder i Sverige. Något att tänka på är när man söker är att en del tog ett nytt namn.

Nu har du alltså uppgifter om varifrån din morfars far kom i från. Varifrån han utvandrade och födelseförsamling. Nästa steg är att söka i de svenska kyrkböckerna. In Part 5.

Överresan

De flesta emigrantresorna gick över England. De tog båten i en hamn, ex Göteborg till Hull, åkte tåg tvärs över landet till Liverpool. Där de gick på en ny båt med destination USA. På  webbplatsen Ancestors on board.com finns Passanger Lists för dem som tog vägen över England. Ibland reste den svenske emigranten  inte från en svensk hamn, utan istället vägen över Danmark, Norge eller Tyskland. Det var först 1914 som Svensk Amerikanska linjen började gå mellan Göteborg – New York.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country

publicerats.

Part 2: Why they left Sweden

De flesta av oss har emigranter i släkten. Det kan vara på långt håll eller närma i släkten. För oss svenskar är emigrationen till USA något som skedde i det förflutna, det har gått ett antal generationer sedan den gjordes. Men den är inte glömt. Idag utvandrar inte många svenskar till USA, om det inte är för att de arbetar för ett multi internationelt företag, som stationerar sina anställda lite varstans i världen.

De flesta emigranterna blev kvar i sitt nya hemland, de blev immigranter och naturaliserad US medborgare som slog sig ner och skapade ett nytt liv för sig och sin familj. Det kunde gå bra för dem eller så blev inte livet som det var tänkt. Andra var där för att tjäna pengar för att kunna åka hem och exempelvis köpa sig en större gård eller leva gott på sin ålderdom hemma i Sverige.

I dag är Sverige ett mångkulturelt land med många nationaliteter. De har liksom våra utvandrare en gång i tiden, lämnat sitt hemland och flyttat till ett annat. Först emigrerat för att sedan immigrera. Våra immigranters familjer kan har spridits sig över flera världsdelar. Nu senast är det många av syrier som flyr sitt land för krig.

När våra emigranter en gång i tiden gav sig av var det främst till USA. Andra mindre strömmar gick till Tyskland, Danmark, Kanada, Argentina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika m fl.

Vilka var orsakerna de gav sig i väg då? Why did they left Sweden? Ja det är ett flertal. De vanligaste är uppräknade här nedan. Några av skälen känns igen även idag.

  • Religiösa skäl
    Sverige var ett ganska kontrollerat land. Det var tvång att gå i kyrkan varje söndag, stadskyrkan, som var den enda som var tillåtna. För de som ville tro på sitt sätt och utöva sin religion var hänvisade att göra det hemma. De blev snart upptäckta och hade två val. Antingen att inrätta sig i ledet eller ge sig i väg. Bishop Hill är en sådan koloni, som startades av Erik Jansson och hans anhängare.
  • Fattigdom
    Missväxt förekom och det fanns ingen mer mark att bryta till jordbruk. Barnkullarna var stora och de flesta överlevde till vuxen ålder, särskilt efter att barnen vaccinerades mot koppor. För att komma någonstans i världen gav man sig i väg. De ville skapa sig en ny framtid någon annanstans. När fattiga hela familjer gav sig av kunde socknen hjälpa till med resekassan. De betalade en klumpsumma och blev så av med framtida kostnader för den/de fattiga. 
  • Övriga i familjen gav sig av för länge sedan
    När maken/makan dör har den föräldern som är kvar ingen kvar som kan sköta om henne/honom på ålderns höst. Så hon/han flyttar till någon till barnen därborta.
  • Äventyrslusta
    De som var framåt och ville göra något nytt. De ville inte vara inrutade i de gamla mönstren ex vara dräng åt jordägande bönder hela livet. Det var svårt för den som kom ur de lägre klasserna att slå sig fram mot toppen.
  • Följde med strömmen, grupptryck
    Vänner och släkt hade givit sig av. Hörde så mycket gott om det nya landet att de flyttade de också. Och ville träffa de sina igen.
  • Arbetsvandring
    Man ville tjäna pengar, för att kunna komma hem och köpa sig en stor gård och bilda familj eller komma hem på åldernshöst och leva ett gott liv. De kunde jobba som maids, servant eller i någon gruva. Några lyckades andra inte.

Folkomflyttningar har det varit så länge människor har levat på jorden. Förr fanns det inga gränser om hur många som fick flytta från och till ett annat land och de fick klara sig på egen hand. I dag är det helt annorlunda, med gränser och lagar som gör att folkomflyttningar inte kan ske hur och när som helst.

Har en kompis som har bott i Sverige i 26 år och är från Filippinerna. Hon har sex syskon. Två av dem bor kvar i hemlandet, en bror i London, England, en annan har nyss flyttat till Australien, en finns i Dubai och en syster fann kärleken här i Sverige efter att hälsat på sin syster för 8 år sedan. Övriga familjemedlemmar finns bl a i Filippinerna, Spanien och USA. Det där med Spanien har med att göra att pappan kom därifrån och flyttade till Filippinerna, då han stred i USA:s armé i Vietnamn och sedan blev stationerad på basen i Manilla.

Tidigare i serien: Part 1: Swedish roots?

Släktforskningsåret 2013

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?