Översätt på webben

För oss som emigrantforskar är det främst på engelska/amerikanska webbsidor som sökandet måste ske. Då gäller det att kunna engelska.

Själv har jag hållit igång min engelska sedan skoltiden. Jag är numera bättre på att skriva och förstå engelska texter än att prata men det är en erfarenhets grej. Jag är i alla fall inte rädd att öppna munnen, sen kommer det i gång.

När det gäller det här med att förstå sig på vilka webbsidor på engelska är jag ganska bra på att veta vilka som kan användas och hur i emigrantforskning. 

Men för alla er andra som har lite engelskakunskaper eller inga kan det vara svårt. Det finns dock en del hjälpmedel att använda, som det här med översättningar av ord eller webbplatser.

Det finns lexikon av olika slag. Här nedan är tre som kan användas. 

  1. Folkets lexikon – ordlexikon översätter svenska till engelska eller engelska till svenska, finns också i en engelsk version.
  2. Google översätt – översätter från svenska till engelska. Kopiera den text som ska översättas. klistra in i rutan och klicka på knappen översätt.
  3. Google Translate Web översätter hela webbsidor. Är dock på engelska men välj i rutan From english och rutan To SwedishNaturligtvis kan den användas till att översätta svenska webbsidor till engelska.

Den sista mycket bra att använda för översättning av hela webbplatser. Sökresultat är en annan sak, ofta kommer de i bilder. Skriv då av vad som står på bilden och använd lexikon nr 2.

Översättningarna kan se lite konstiga ut, det kan bli fel i ordföljd, syftning som gör att du undrar ”vad är det här”. Men alternativet är att ha någon som hjälper dig eller ingen alls.

 

google-translate-web

 

 

Webbutvecklingen går framåt… fort

Hjulen snurrar fortare och fortare, mer information och teknik öses över oss. När jag gick på gymnasiet på 1980-talet talade man om att det tog sju år att fördubbla informationsmängden. Den siffran är gammal sedan länge och nu gäller två år. Bara två år alltså. Det gäller även tekniken och teknikutvecklingen. Det betyder att den bärbara dator jag köpte för tre år sedan är gammal även om jag tycker att den fortfarande fyller mitt behov.

På Internet finns det hur mycket information som helst och mer kommer ut varje dag. Sättet att göra webbplatser har också förändrats. Förr pratade man om hemsidor, med enkla html-kodning och något javascript. I dag är det webbplatser och flera olika språk i kombliment med html ex php, databashantering osv. Html-språket i dag är inne på vers html5.

Webbplatser idag är uppbygda kring ett css3-dokument (håller på att fasas ut och nu börjar sas gälla), som är det som styr de andra sidorna. Det är där som form, var olika texter ska ligga, färg, tecken-/storleksnitt osv. När jag lärde mig göra hemsidor i slutet av 1990-talet lade man allt som styr en sida i början på varje sida. Med ett css-dokument som styr de andra går det fortare att ladda varje sida. Dessutom är det mycket lättare att ändra eftersom du ändrar bara på ett ställe.

I takt med att våra apparater har blivit mindre och bärbart har vi blivit mer uppkopplade. Våra smarta telefoner gör att vi nu kan sitta på toa eller ligga i sängen och surfa. Stationära dator är snart ute i hemmen, det är bara bärbart i olika storlekar som gäller. Det gör att det är ett annat tänk vid uppbyggnad av en webbplats.

Förr att man utgick från den dator som webbplatsen jobbades fram på och som troligtvis var en stationär dator och gjorde en version. I dag ska man börja med den lilla enheten, för att vara säker på att besökaren kan läsa allt. Det gör att en webbplats i dag bör finnas i flera varianter med samma innehåll men med olika utseende. Själv behöver jag en ny version av Adove Dreamweaver för att uppfylla de nya kraven. Har vers CS3 och behöver den nya CS6, men den kostar en slant även som prenumeration av Adobes tjänst Creative Cloud. Kanske har jag jobbat ihop till en licens lagom när vers 7 släpps om ett par år. Får bara hoppas att min gamla dator klarar av att driva programmet, dvs uppfyller systemkraven.

CMS-verktyg finns också till hjälp för den som kan lite om att bygga webbplatser. Där kan man flytta runt komponenter (var text och annat som ska synas) utan att behöva kunna html-kodning. Men det går inte alla gånger skräddasy det som man vill ha. Du får hålla dig till de mallar som finns att tillgå (som här på WordPress). Databaser ingår oftast inte i dessa verktyg.

Något att tänka på som webbmakare nu för tiden ska undvika att använda javacript. Detta eftersom våra smarta telefoner inte kan läsa dessa. Det gör att vi släktforskare får tänka om en del. I alla fall de som lagt ut sin forskning på nätet med hjälp av ett webbaserat släktforskningsprogram. De flesta av programmen använder sig av javacript. Det är bara ett program som uppfyller kraven att inte ha javacript just nu – TNG. Inte så mycket att välja på alltså. Teknikutvecklingen har sprungit ifrån de andra webbbaserade släktforskningsprogrammen.

Det var länsstudiedag 11 mars 2013 för Skaraborg gymnasieskolor, förlagd på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Passade då på att gå på föreläsningen som Joakim Stockman höll i. Han arbetar i Betssongroup och på Malta.