Utvandrare från Skaraborg

De flesta av oss har släktingar i Nord Amerika, främst i USA men också i Kanada. Själv har jag en hel del där borta i båda länderna. Det var mina släktingar borta i väster som blev grunden till att jag valde att forska på de som var födda i församlingar inom nuvarande Falköpings kommuns gränser och bygga upp en databas över dem och deras familjer. Läs mer under <Emigration> som finns i menyn här på bloggen.

Det räknas att ca 1,3 miljoner svenskfödda emigrerade, alla stannade inte kvar i det nya landet utan de flyttade tillbaka hem efter att ha tjänat ihop så att de kunde köpa en gård. Men flertalet blev kvar och skapade sig en framtid för sig och de sina.

De emigrerade till Nord Amerika, som det står om i kyrkoböckerna. Förr i tiden var det detsamma som USA. I dag har den en annan betydelse eftersom vi räknar med Kanada i den benämningen, USA + Kanada = Nord Amerika.

Ungefär 70 000 av utvandrarna var födda i församlingar i Skaraborg. Precis som våra invandrare var första trakten de bodde i där det redan bodde någon från hemtrakten i Sverige eller andra svenskar. Rockford och de andra städerna i Winnebago Co, IL utmärker sig att vara ett område som många skaraborgare slog sig ner i.

Galesburg i  Knox Co, IL, är en ort där många personer från Floby trakten slog sig ner. Det finns säkert flera orter där detta upprepar sig. I hela Illinois slog sig massor med svenskar sig ner, Chicago var en stor inflyttnings ort.

Ibland kunde detta med att resa till orter där det redan fanns svenskar bara vara första anhalten. De reste kanske till någon släkting eller granne för att komma in i landet och framför allt lära sig språket. Ofta kunde man ingen engelska alls i början och då var det säkert att bo bland de sina. Senare i livet sökte man sig vidare in landet, exempelvis till Kalifornien, Nebraska, North & South Dakota och Washington. Om man hade tänkt sig att bli farmare var det lättare att få tag på billig jordbruksmark längre in i landet. Vanligt att 2:a generationens svensk-amerikaner flyttade på sig till annan ort.  Det hände även att de bytte land från USA till Kanada. Utvandringen skapade en rotlöshet. Kunde de lämna hembygden och Sverige för ett nytt land och plats var det inte så svårt att bryta upp och flytta till en annan del av USA nästa gång. Även i dag har inte amerikaner svårt att flytta på sig tvärs över hela kontinenten, man flyttar till där jobben finns.

Detta gör att idag finns det svensk-amerikaner med anor i Skaraborg över hela kontinenten Nord Amerika. Det är resan Adventure Skaraborg 2018 ett bevis för. Ingen av de nio deltagarna bor i samma stat. De kommer från Kalifornien, Nebraska, Florida, Illinois, Colorado, Maryland, Washington DC, Wisconsin och British Colombia i Kanada.

4 % av alla medborgare i USA räknar sig att vara av svenskt ursprung idag. Det finns ca 327 miljoner invånare i USA. Det blir alltså ca 13 miljoner personer som är svensk-amerikaner. Utav dessa svensk-amerikaner är ungefär 700 000 ättlingar till utvandrare födda i Skaraborg.

Annonser

80 000 individer passerat

Som jag har skrivit förut här på bloggen och som jag förutsätter att de flesta läsare här redan vet så arbetar jag fram en databas över Falbygdsbor som är födda i trakten och emigrerade, deras familjer i sitt gamla och nya hemland.

Sen förra året är jag mer koncentrerad att korrekturläsa eller kanske bättre att skriva ”tvätta” familjerna här i Sverige än att forska fram återfunna emigranter från Falbygden i USA. Med det menar jag att jag plockar ihop lösa personer som inte har några föräldrar till att just få så. Det blir stora träd av det här. 

Hittills är församlingarna i Vilske Härad iordningställda och Gudhems Härads församlingar är på god väg också. Den församling som jag nu jobbar med är Södra Kyrketorp, ett annex till Stenstorp liksom den nyligen klara Brunnhem. Sen är det där endast Dala, Borgunda och Högstena kvar i Gudhem. 

Det är en tre stegs raket:

  1. Gått igenom alla de födda i varje församling som utvandrade enligt Emibas.
  2. Lagt in medlemmar i Svensk Amerikanska kyrkoböcker, dvs de avskrifter av SAKA registren som Anna-Lena Hultman i Konkordiahuset, Hössna har och som skrevs av av Kurt Andersson i Skara från microfilmsrullarna som förvaras i Växjö.
  3. Korrekturläst församlingarna för att plocka ihop familjemedlemmar och med det göra stora träd.

Samt även en hel del från släktingar på båda sidor om Atlanten.

Det var i början av Södra Kyrketorp det hände, milstolpen 80 000 individer i databasen passerades. Med tanke på att jag sitter och matar in person efter person manuellt är det en stor milstolpe tycker jag. Men jag är inte klar än på långa vägar. Arbete kommer att fortsätta länge…

Började året med 78 460 individer. Nu i skrivande är antal individer 80 165.

blogg20180417-2

blogg20180417

Släktforskningsåret 2013

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?

Emigrantkällor i Sverige

Utflyttad till Nord Amerika 

Själv började jag intressera mig för emigrantforskning 1976. Det var då en kusin till min morfar var på besök i Sverige, Ebba Youngquist boende i Northbrook, Cook Co, IL. Hon var och hälsade på den svenska släkten. Träffade inte henne själv men skickade med en förfrågan med min mamma som gjorde så att få adress till någon släkting därborta som jag skulle kunna skriva med. Det var så jag fick kontakt med Teri, en av Ebbas brors barnbarn. Sedan dess har vi hållit kontakten. Teri var en av dem som vi hälsade på sommaren 2007 på vår USA-resa.

Det här exemplet här ovan var ju ganska enkelt att hitta sina nu levande släktingar därborta via. Men hur gör man när man inte vet?

Kanske har man hört talas om att någon släkting reste men inte vet något om var denna reste till.

Ofta får man en av de första ledtrådarna från kyrkoböckerna, dvs husförhörs- (hfl) och flyttningslängd (fl). Det är viktigt att man följer upp uppgifterna i hfl i fl eftersom ibland tog de ut betyg men inte reste till Amerika utan till något annat ställe.

Nästa steg är att höra sig för bland släkten om de har något brev eller annat dokument som visar var någonstans som emigranten tog vägen. Ofta skrev de hem och berättade om livet där borta.

Leta med fördel efter bouppteckningar till föräldrar eller syskon till emigranten. Ibland kan det stå hela adressen men om du har otur står det bara ”Vistas i Nord Amerika”. Bouppteckningar finns att läsa hos ArkivDigital, dock inte de kanske mest intressantaste, de för 1900-talet. Kopior av bouppteckningar före 1 juli 2001, kan beställas från Riksarkivet.

Digitala källor – Nationella

Det finns några digitala källor som med fördel kan användas. De mest kända är nog CD:erna Emibas och Emigranten Populär. De har några år på nacken men är fortfarande de bästa digitala källorna när det gäller att leta efter emigranter.

CD:n Emibas utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2006 i samarbete med Emigrantinstitutet i Växjö.
Uppgifterna kommer från kyrkoböckerna, främst hfl och fl:er. Emibas är inte komplett, det fattas fortfarande en hel del uppgifter om emigranter i denna. Tyvärr blir det ingen ny version (Emigrantinstitutet som äger en stor del av uppgifterna, är inte intresserat och har sagt Nej). Tyvärr är CD:n slutsåld.

CD:n Emigranten populär utgiven av Göteborgs Emigranten 2001. 
Källan är böcker från poliskamrarna vid den hamn som emigranten utvandrade från, tex Göteborg eller Malmö. För den som utvandrade var det lag på att de skulle anmäla sig vid poliskammaren och visa upp giltig biljett. På så sätt finns uppgiften om till vilken ort som emigranten hade köpt biljett till.
   
Har man otur finns bara uppgiften New York, det betyder att emigranten bara hade köpt biljett dit hemifrån och inte till slutdestinationen in i landet.

Webbplatsen Emiweb drivs av föreningen Emiweb, som finns i Karlstad och där Sverige Amerika Centret är en intressent och medlem. Är ett webbaserat arkiv när det gäller in- och utvandring i Skandinavien, främst inriktad på svensk emigration men här finns också info för Danmark, Norge och Åland. Innehållet växer hela tiden. Här finns bl a uppgifter som finns i Emibas, för den som inte har skivan. Det finns även en hel del material från USA, bl a medlemsregister för olika order och föreningar ex Vasa-orden.

Digitala källor – Regionala 

Örebro stadsarkiv har lagt ut Emigrant- och immigrantregister för Örebro län att ladda ner som zip-filer.

Gärdserums emigranter finns på CD 1830 – 1950. Finns att köpa i Rötters bokhandel eller direkt från utgivaren Barbro Behrendtz.

Webbplatsen Emigranter från Falbygden, där återfunna emigranter presenteras i den socken de är födda i inom nuvarande Falköpings Kommun (52 st socknar). Det finns även en databas med emigranter (just nu 53 000 individer), som inte finns sökbar på nätet. Kontakta webbplatsansvarig för att få information – som är undertecknad (vill då gärna ha information i utbyte).

Listorna  sorterade på födelsesocken med återfunna emigranter har nyligen uppdateras. I höst är det tänkt att de som är sorterade på dödsort ska bli detsamma. De senare listorna finns endast på den engelska/amerikanska versionen av webbplatsen.

I arkiv – SAKA

SAKA-arkivet finns hos Emigrantinstitutet i Växjö. För att få åtkomst till microfilms rullarna är det besök på institutet som gäller. SAKA = Svensk Amerikanska Kyrko Arkiv.

Om du har emigranter som är födda i Skaraborg eller Älvsborgs län finns Kurt Anderssons avskrifter (har tidigare funnits på Gamla biblioteket i Skara) hos Anna-Lena Hultman i hennes Konkordiahus i Hössna. Läs gärna tidigare artikel på bloggen här.

Skrev om ämnet förut här på bloggen 2007 – se artikeln Källor i Sverige.

Forska för svensk-amerikaner

Den här artikeln är fortsättning på Allt för Sverige säsong 2.

Ibland får jag kontakt med någon där borta på andra sidan Atlanten som söker sina rötter. Hjälper främst de som har anor från någon av Falbygdens socknar eftersom jag forskar på emigranter från Falbygden och bygger upp en databas med emigranterna och deras familjer, både i det gamla och det nya hemlandet.

Vi byter information. Jag forskar om släkten här i Sverige och kan t o m få fatt på släktinger av i dag. Som motprestation begär jag att få uppgifter om släkten där borta i väster, särskilt intresserad av emigranternas uppgifter.

Vid uppdragsforskning för en svensk-amerikan vars förfäder var från Falköpings socknar forskar jag fram främst från kyrkböcker och datakällor. Resultatet blir inte helt fullständig, dvs alla personer och uppgifter med fram till nutid (1900-talet och framåt). Vad jag vill uppnå med forskningen är att min uppdragsgivare, svensk-amerikanen, ska få kontakt med en släkting. Sen får släkten här i Sverige ta över forsatt forskning och göra den fullständig.

Det är ganska tacksamt att forska för svensk-amerikaners räkning. De vill gärna veta sin egen historia. USA och Kanada är ett invandringsland och på så sätt tappar ofta invandrarna sin och släktens historia. Den invandrande generation har kontakt med sina syskon och föräldrar men efter deras bortgång tappades ofta kontakten. Generationerna som är födda i det nya hemlandet (barn och barnbarn) kunde/kan inte det språk som föräldrar eller mor- och farföräldrar kunde.

Har fått höra från en kusin till farmor, som bodde i Parry Sound, ONT, Canada att föräldrarna hade svenska som hemligt språk, dvs när det var något som inte barnen skulle få veta.

Förfäderna tog det stora steget att flytta till en ny kontinent. Nytt land, språk och seder. De försökte att bevara sitt svenska samtidigt som de skulle anpassa sig till det nya landet. Dit de flyttade bodde inte bara folk från ex Falköping utan även från andra delar av Sverige. Någon från Norge kanske också. Det gjorde att de traditioner som idag finns bevarade är ett misch-masch av olika svenska traditionerna från olika delar av landet och även amerikaniserade. I svenskbygderna är dalahästen ett påtagligt inslag, de kan ses runt om i området. Något som de uppfattar att det är svenskt. Det är det på sätt och vis men för oss här i Sverige är det bara en symbol för Dalarna.

Många av invånarna där borta bryr sig inte om sitt ursprung, vilket det än må vara, rotlösheten består, de flyttar gärna över hela kontinenten, ofta för jobbet skull mer än vad vi svenskar gör. Särskilt nu när det är dåliga tider flyttar folk runt en hel del.

Rotlösheten och det här att inte veta vilka ens förfäder eller släktingar är, är något som TV-serien Allt för Sverige handlar om.

Emigrantforska i Mocavo

Det blir med tiden lättare att släkt- och emigrantforska i de amerikanska källorna allt eftersom de blir tillgängliga via nätet. FamilySearch.org har en hel del information som vi emigrantforskare har nytta av och webbplatsens innehåll och databaser utökas hela tiden. Tidigare artikel om FamilySearch.

Att använda sig av sökmotorer i släktforskning låter sig göras också. I höstas kom en ny sökmotor som är bara för släktforskning. Den är amerikansk och heter Mocavo. Den finns i tre versioner, sök som den är, skapa gratisinlogg eller bli medlem och betala en månadsavgift. Själv har jag nöjt mig med det andra steget, dvs skapat ett inlogg, det räcker för mig än så länge.

Mocavo samlar på sig länkar och uppgifter om en hel del webbplatser som har anknytning till släktforskning. Främst amerikanska och engelspråkiga webbplatser finns sökbara hos dem. Som på så många andra sökmotorer kan man skicka in förslag.

Ellis Island

Har upptäckt att sökmotorn kan användas att söka efter emigranter, särskilt användbar är den när man söker efter uppgifter i Ellis Islands databas efter immigranter, våra emigranter.

På Ellis Islands egen webbplats måste man veta på ungefär hur efternamnet stavas (när emigranten kom fram till registreraren var inte alltid denne svensk och på så sätt kunde det bli alla möjliga stavningar på ett namn).

Steven Morse går svaren till Ancestry.coms webbplats, och för en som inte har något abonnemang är detta inget alternativ.

Hos Mocavo kan man söka med på det vanliga söksättet eftersom det endast finns en sökruta. För Ellis Island databasen gäller ”ellis island” och den socken som din person du söker efter utvandrade från, ex brunnhem, floby eller stenstorp.

Länken som du får fram tar dig till EllisIsland.org. Där måste du ha registrerat dig som användare (är gratis), för att få tillgång till de uppgifter och manifest som finns på personer som finns i deras databas.

Att använda sig av databaser och andra 2:a, 3:e handskällor är inte att rekommendera. Men ibland finns det inga andra källor. Och de användbara för att leta sig fram till 1:a handskällan.