Släktforskningskurs våren 2017

grind-wordpress

Ja, varför inte!? Det är för den som vill veta mer om sina rötter och där de bodde är det det rätta. Det är till för den som vill veta mer om familj, släktingar och anor och har tänkt att gå i deras fotspår i sommar, planering inför utflykter in i den egna historien.

Släktforskningssäsongen är numera året om. Tillgången till våra svenska kyrkoböcker är nu lätt. Den är bara några knapptryckningar bort. Vi gamla släktforskare tycker ofta att släktforska ska man när det blir för kallt att vara ute, dvs när det börjar blåsa och särskilt när snön lägger sig. Den här säsongen är dock inte en vanlig vinter. Snön har kommit och gått och kommer igen. Vem vet när det blir tillräckligt varmt ute, snön kan ligga fram till i början av maj nu när den kommer igen. Ofta har man fått frysa på 1 maj.

Det är med andra ord inomhusväder fortfarande. Det gäller då att sysselsätta sig. Du kanske har gjort det där du hade tänkt att göra under vintern och har tid över i väntan. Kanske har du funderat ett bra tag på dina rötter och vill nu veta mer om vilka de var, dina förfäder.

Det är våra förfäders och föräldrars val i livet som vi föds in i

För hade de inte funnits hade du inte heller funnits.

Det här är planering för din semester, för du har väl tänkt att besöka släktingar i sommar? Det blir alltid prat om släkten från gångna tider då. Här är ett ypperligt tillfälle att ha det i färskt minne genom att gå kurs nu i vår.

Kursdagar: Tisdagar med start 28 februari 18:00-20:30. Vi håller till i ABFs nya och fräscha lokaler på Bangatan i Falköping.

Mer om kursen finns att läsa på Emigrant.se – Forska – Släktforskningskurser. Anmälan görs till ABF i Falköping.

Blädder

Att nå ut till mina läsare på ett snyggt sätt och enkelt är något som jag alltid strävar efter. Också till de blivande gäller det att presentera material på ett bra sätt.

Skriv här på bloggen gör jag ofta när jag har något att skriva om. Som senast när jag skrev av mig om släktgården som är såld.

Men hur gör man när man vill publicera häften och böcker? Det blir ju helt annorlunda har man skrivit något i ett flersidigt dokument och vill publicera. Det blir inte alltid så snyggt när det presenteras i ett PDF-dokument på webben. Det blir ju inget riktigt blädder som det blir på papper där det bläddras som i en bok med två uppslag samtidigt. Dokumentet blir då sida efter sida och rulllisten kan töjas ut rejält när flera sidor längs upp.

Men nu har jag hittat en tjänst som gör att det kan bläddras och det är gratis. Det är tjänsten issuu som jag använder mig av. Lite reklam på sidorna syns för den som läser men inget som stör. reklamhäfte Vem som helst kan lägga upp material där. Något även för föreningar som vill nå ut med information till sina medlemmar. Tyvärr går det inte att bädda in på en webbplats, det ingår inte i gratisversionen. Men en länk duger bra. Länken kan vara i text eller en bild. Det sista använder jag mig av för att åskådliggöra mitt reklamhäfte för mina släktforskningskurser. Det finns på falbygdsanor.seOmSläktforskningskurser på höger sida i rutan.

Har laddat upp två filer, den ena är den här ovan och den andra är listan över emigrantlänkar som finns här på bloggen. Lade upp den som en vanlig pdf-fil i januari i år, Tagesdotters Emigrantlänkar 2016 men nu är det alltså den gamla utbytt mot en som bläddrar. En ny länk har tillkommit sedan sist, ett vigselregister i Minnesota. Den nya länklistan finns att kolla in här

Det här är en enkel tjänst. Du laddar enkelt upp din färdiga PDF så sköts det automatiskt. 

 

Vi tar det lugnare i höst (2016)

De flesta av deltagarna som går nybörjarkurs i släktforskning för mig brukar följa upp med att gå fortsättningskurs direkt efter. Mina kurser är lagom långa tycker jag, åtta gånger en dag i veckan. Inte för länge och inte för kort. Det gör att de som inte är intresserade eller kommer på att det är för mycket jobb och de som vill veta mer för att kunna forska mer på egen hand skiljs åt.

Så var det förra hösten, där nybörjarkurs övergick i fortsättningskurs på våren. Så var det även förra våren med start av nybörjarkurs och fortsättnings på hösten. I våras blev det ingen nybörjarkurs men jag tänker köra en fortsättningskurs ändå nu i höst om intresserade finns.

Anledning att gå fortsättningskurs

Har flera deltagare som återkommer i fortsättningskurserna. Anledningarna kan vara många men jag har hört

  • Det är så tråkigt att sitta hemma ensam att forska. Kör man fast har man ingen att fråga.
  • Har svårt att få tiden att räcka till hemma, mycket lättare när man har en fast tid varje vecka som man måste gå till.
  • Det är kul att forska i en grupp, man får gemenskap och kan få erfarenheter från andras forskning. Kanske kommer man på att man har gemensamma släktingar eller forskar i samma geografiska område, vi kan då hjälpa varandra.
  • Har tillgång till kursforumet forskarstugan som du har på webben, är ju bara som kursdeltagare som man har tillgång till det.
  • Du är bra som kurshandledare och är snäll.
  • Du ger oss utmaningar, problem som ska lösas, testar våra kunskaper och jag får alltid hjälp när jag behöver.

Det två sista blir man ju bara glad över, det betyder att det är trivsamt på kursträffarna och att kan förmedla hur man ska släktforska på rätt sätt så att deltagarna förstår. Visst finns det personer som har svårigheter att ta till sig den kunskapen jag förmedlar eller kommer på att släktforskning var inget för mig men de flesta tycker det är kul.

Fortsättningskursen hösten 2016

Eftersom det inte var någon nybörjarkurs i våras och därmed har jag inga deltagare som nyss har gått nybörjarkurs som ska gå fortsättningskurs direkt efter, blir det en lite annorlunda fortsättningskurs i höst. Den ska bli till för de som har forskat en del på egen hand, har gjort en paus och vill komma igång igen utan att gå en ny nybörjarkurs och/eller helt enkelt vill ha gemenskapen att kunna träffa andra släktforskare, kunna och diskutera och ha en handledare när man kör fast eller inte kan läsa handstilar.

Tempot ska inte bli så höjt som i tidigare fortsättningskurser utan ska anpassas mer till deltagarnas önskemål. Forskning i egen takt helt enkelt och när deltagare vill ha föreläsning eller genomgång så gör vi det. Kanske kan vi ta in en föreläsare utifrån.

 

Som vanligt finns det information om och innehåll i de kurser som jag är kurs(hand)ledare för på falbygdsanor.seFortsättningskursen startar 28 september och nybörjarkursen 4 oktober. 

Kurs(hand)ledarens roll är föränderlig

Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning är en pågående process. Efter varje kurstillfälle har även kursledaren lärt sig något nytt. Ju fler kurser och deltagare som man har desto fler erfarenheter och problemlösningar får man och kan använda vid andra tillfälligheter och kurser. Alla kursdeltagare har olika förutsättningar, infallsvinklar och släkt som det ska forskas om. Lärandet går åt båda håll.

Du behöver kunskap i att släktforska, som ofta i grunden är hämtat från den egna forskningen men också kunskap i hur att lära ut, metodik och didaktik. Alla har vi egna sätt att uppnå att vara den där som gör att vi lär ut men gemensamt är att ge information till deltagarna så att de i slutet av kursen kan börja reda sig själv i konsten att forska på sin släkt.

Ledaren måste man ha förmågan att anpassa sig efter varje kurs och dess deltagare. Du har ett upplägg men det måste kunna vara föränderligt för varje kurs och -tillfälle. Det är alltid olika gruppdynamik i varje grupp och deltagarna har inte samma förutsättningar eller kunskap med sig in i kursen och har olika möjlighet att ta till sig information.

Som kurs(hand)ledare får man inte luta sig tillbaka och säga att det har fungerat förr så det går nu också. Så jag hoppas verkligen de som säger sig ha lärt ut i 30 år att deras sätt att lära ut och även kunskaperna och teknikanvändningen har förändrats genom åren. Själv lär jag inte ut på samma sätt som när jag började vara kurs(hand)ledare 2009. Utvecklingen har verkligen gått framåt. Det är viljan och nyfikenheten som får en ledare att fortsätta handleda andra människor i konsten att släktforska.

Att då få hjälp och stöttning av någon annan för ledaren är till stor hjälp. Det är det där med att lära få nya kunskaper i släktforskning är då självklart men lära metodik och pedagogik kanske inte är lika lätt. För de som är yrkesverksamma som lärare och pedagoger eller har läst pedagogik / didaktik har här ett försprång. De kurserna kan för deltagare verka vara flummiga men så bedrivs även undervisningen i ämnet på våra lärosätten. Sedan är det upp till var och en att göra sig en uppfattning och utlärningsmetod utifrån det. Alla klarar inte av det.

Så att ha ställen där kurs(hand)ledare kan träffas där man berättar om sina erfarenheter, byta idéer och information, ja hjälpa varandra helt enkelt är ett bra sätt att utveckla sin förmåga och bredda sina kunskaper. Passa på när tillfälle ges!

 

Från företagsuniversitetets webbplats:

En kursledare måste känna med sina kursdeltagare. Känna och stimulera var och ens längtan att lära sig mer. En kursledare måste vilja utvecklas tillsammans med sina deltagare och ta deras ambition på allvar, oavsett kunskapsnivå.

En bra kursledare måste brinna för sitt ämne och entusiastiskt dela med sig av sina kunskaper med hjälp av bra pedagogiska metoder. Vuxna yrkeserfarna kursdeltagare lär sig bäst i en stimulerande humanistisk miljö. En bra kursledare ska utmana och uppmana sina deltagare att ta de extra kliven framåt. De kan! En bra kursledare ska dessutom helst ha ena benet i underhållningsbranschen!

Martin Krüger, tidigare revisor, ekonomichef och controller undervisar på bl.a kurserna Ekonomi – grundkurs, Diplomerad redovisningsekonom, Ekonomi för chefer och projektledare, Läsa och förstå bokslut samt Key Account Manager.

 

En bra kursledare måste vara nyfiken. Nyfiken på vad kursdeltagarna har att bringa till bordet, vilka deras behov är och hur deras verklighet ser ut. Nyfiken även på världen omkring oss, hur saker och människor fungerar. Om man har insikt i hur företeelser uppstår och utvecklas och kan sätta in ämnet i det sammanhanget, så blir det tydligare, och roligare.

Calle Peyron, civilekonom, varumärkesexpert och kursledare i marknadsföring på bl.a. utbildningen Marknadsföring – diplomprogram.

 

Kursledare i släkthistorisk forskning – ny Facebook grupp

Vem vill ha diplom i att vara kvalificerad kurs(hand)ledare i släkthistorisk forskning? Sådant har jag och är stolt över det!utb-bevis_aj

Ett sådant diplom får man genom att ha gått de tre kurserna i som Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman är ledare i för Sveriges Släktforskarförbunds räkning. Dessutom besvarat frågor och släktforska efter en specifik familj efter grund- och ett examensprov efter 2:a påbyggnadskursen.

Vi som har diplomet vill att fler ska ha möjligheten att införskaffa ett. Efter att de första diplomen delades ut i höstas i samband med släktforskardagarna i Nyköping så har intresset och efterfrågan ökat för kurserna. Nu till helgen blir det grundkurs Trollhättan. Nästa inplanerade är påbyggnadskurs 1 i Lindesberg i april.

Det är viktigt med utbildning. Att få lära sig nytt, få del av nyheter och metodik om hur släktforskning kan gå till. Framför allt är det viktigt att vi kursledare får träffas och byta erfarenheter och idéer. Som kursledare måste du vara öppen, lyhörd, kunna ta kritik och förändra sättet att lära ut. Det är trots allt det som kursdeltagarna är beroende på för att kunna ta till sig den kunskap och vilka metoder som används i släktforskning för att kunna lära sig att forska på egen hand.

Det nästan två år sedan jag gick den sista påbyggnadskursen, 2:an, i februari 2014. Det tog sedan över ett år innan förbundsstyrelsen beslutade att vi även skulle bli diplomerade, vilket skedde som jag skrev om här ovan.

Men sen då? Vad sker efter att vi gått kurserna? De liksom sättet och material att använda i forskning förändrat med tiden. Det behövs uppföljning. Ett sätt är att samla oss i ett forum av något slag. Eftersom vi bor på vitt skilda håll i Sverige är ett forum på nätet en bra idé. Jag skrev redan för tre år sedan om detta, Forum för kurs(hand)ledare saknas. Ett sådant har inte blivit till så jag har tagit saken i egna händer.

Har startat upp en Facebook grupp med namnet Kursledare i släkthistorisk forskning. Där kan vi som har gått en eller två eller alla kurserna träffas virtuellt o byta idéer, material, erfarenheter eller bara samtala.

Gruppen är i sin uppstartsfart och jag söker nu all ni som har gått kurser. Så för er som har fått vänförfrågan från Tages Dotter så är det bara jag Annelie Jonsson som vill få kontakt så att ni kan bli medlemmar i gruppen.

Alla ni som alltså gått kurs Kursledare i släkthistorisk forskning är välkomna att bli medlemmar! Ser fram emot att träffa er alla.

 

 

15 kursdeltagare i nybörjarkurser hösten 2014

Släktforskning är ett ord som är på mångas läppar just nu, nja nu kanske ni tycker att jag tar i. Men jag har 15 kursdeltagare i nybörjarkurser just nu!!  De är fördelade på två kurser som går tisdagar och onsdagar.

Kursen på tisdagar startade nu i tisdags, då hade onsdagskursen kommit till hälften av kursträffarna. I båda fallen är det åtta kursträffar som gäller. Att det är åtta är att då är det inte för många gånger för den som konstaterar att det är inget för dem och för de andra att släktforskning vill vi fortsätta med.

Två skilda gäng med olika förutsättningar. Onsdagsgänget, som består av nio deltagare, har verkligen kommit igång att släktforska och suckade redan andra gången att nu är det inte mer än sex gånger kvar. Det är sånt man vill höra som kursledare. Då är de riktigt på hugget och vill veta mer om släkten. Tisdagsgänget är lite mer osäkra med det här med dator och fönsterhantering, a och o att egentligen kunna när man ska lära sig forska. Då ska man lära sig hur dator, klienten AD (ArkivDigital) och hur man gör när man släktforskar. Det blir lite mycket på en gång att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är ju alltid så där i början när man ska lära sig något nytt, osäkerheten smyger sig på. Skrev om det där i artikeln Nybörjare är vi alla i början.

Det är i alla fall kul att så många vill veta mer om sin familj och släkt. Jag ställer gärna upp och har fler kurser, det är en konst att vara kursledare eller som jag hellre vill kalla mig – handledare se Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag har numera egen kurslitteratur detta då jag efter ett tag tyckte att den kurslitteratur som finns tillgänglig inte passade mitt sätt att förmedla kunskapen i och det håller även nere kostnaderna för kursdeltagarna.

Till våren väntar förhoppningsvis nya kurser. Fortsättningskurs för de nybörjare jag har nu och kanske nya nybörjarkurser. Jag håller till på ABF i Falköping.

 

 

Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning

Det där med att förmedla och lära ut till andra sin kunskap om släktforskning är en konst. Det är en sak att ha kunskapen en annan att förmedla den till andra. Att ha rätt pedagogik är då avgörande och förmåga att kunna förmedla kunskap och information.

Alla är vi individer, har olika inlärningssätt och förmåga att ta till sig information och lyssna. Sammansättningen och gruppdynamik i den grupp personer som ska lära sig att släktforska spelar också in. Det gör att för varje grupp får man anpassa utlärningssättet. Grunden är det samma men det gäller att kunna läsa av individerna hur de uppfattar informationen som förmedlas.

Handledarens roll

Är kursledare eller handledare som jag mer vill kalla min roll, i släktforskning. Dvs jag förmedlar information och personliga erfarenheter i släktforskning till deltagare vid kurstillfällena. Sen är det upp till dem att ta emot och förvalta den så att de får en förståelse och egna erfarenheter och kunskapsbank, så att de kan släktforska.

Deltagarna har eget ansvar, det betyder att jag lägger mig inte i hur de antecknar och i vilken form. De har ett antal Ansedlar att välja bland och de får välja den som passar bäst eller helt enkelt skriva på egen hand. Det enda som jag detaljstyr är att källorna ska vara med någonstans. Varifrån uppgifter och information kommer ifrån är mycket viktigt att spara, detta då som nybörjare behöver du gå tillbaka flera och kontrollera material i en källa. Ett sätt att lära sig är att upprepa och gå tillbaka till det som redan är forskats på. Det där med källhänvisning är viktigt så fort du skriver ned något, där informationen kommer från en källa – någon annanstans. Själv har jag blivit nogrannare med åren att anteckna källan.

Har hittills hållit mig till studieförbundet ABF i Falköping. Är där inne på min femte nybörjarkurs i släktforskning och tredje fortsättningskurs där.

Varje kurs är den andra inte lik. Grundmaterialet är det samma men det finns stora varianter i övrigt.  Ibland går det inte som det var tänkt, då gäller det att anpassa sig och förändra vad som ska visas och berätta om och i ämnet.

Kurs

Grundmaterialet som jag använder i mina grund släktforskningskurser är kursboken Släktforska – steg för steg (författare Per Clemensson och Kent Andersson), en sammanfattning om hur det är att släktforska samt tillgång till kursforumet Forskarstugan, där länkar, material, ordbok, svar på metodfrågor, tips till din forskning finns. De båda senare är det jag själv som är upphovsman till. 

Deltagarna i fortsättningskurserna brukar vara tidigare deltagare i mina grundkurser. De vill gå vidare i sin släktforskning. Men även personer som har forskat flera år kan gå dessa. Detta då vi repetiterar, lyssnar på en föreläsning om hur man emigrantforskar och har en grundkurs i släktforskningsprogrammet Disgen.

Emigrantforskning är ett ganska stort ämne, lika stort som släktforskning i sig. Men i kursen skrapar vi bara på ytan. Nämner i stort sett vilka källor som kan användas och vi gör några sökningar.

Handledningen som används till Disgen är något som jag har skrivit ihop själv. Det fanns inget bra material från DIS att få, så det var att göra ett egen version. Numera finns en distanskurs på nätet i Disgen. Bra handledning får man också i den bok som följer med när man köper programmet.

Ett kall

Att vara kurs(hand)ledare är som ett kall. Det tar tid och kraft. Rik blir man på ny erfarenhet och infallsvinklar då en nybörjare har andra förhållningssätt än en som har forskat ett bra tag.