Släktresan

- i dåtid och nutid

  • april 2014
    m ti o to f l s
    « Mar    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    282930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Inlägg märkta ‘skatteverket’

Byta efternamn

Skrivet av tagesdotter på april 25, 2013

Det är ganska popuärt att byta sitt efternamn. Kanske tröttnar man på sitt -son eller annat namn. En annan vanligt efternamnsbyte situation är vid giftemål och parterna kan inte komma överens om vem som ska byta och löser det genom att båda byter.

Så vad byts det till? Ett gammalt släktnamn eller nykonstruerat?

Om valet är ett gammalt släktnamn är kravet att det ska ha funnits i släkten i rakt nedstigande led. Det ska vara i minst två generationer och senast inom fyra generationer räknat från sina föräldrar. En bra anledning att börja släktforska, tycker jag. Hafsa då inte ihop ett släktträd då utan se till att det blir ordentligt gjort. Det kan finnas överraskningar som gör att du får fler uppslag på efternamn.

Har du tänkt att konstruera ett nytt efternamn gäller förstås att det inte redan är upptaget. Försök att vara uppfinningsrik och kom på något nytt. På Patent och Registeringsverket  finns de regler och krav som finns om det här med namnbyte och Skatteverket har också information.

Min pappas sida

Själv heter jag Jonsson och är den enda i släkten i tredje ledet som har det ursprungliga efternamnet som min farfars far Johan Petter Jonsson hade. Giftemål och namnbyte har gjort att det att det blivit så. Namn i släkten: Carlsson, Digreus, Hansson, Sehested-Preetzmann, Ström, Rosell, Tersman, Zachrisson och Ålbråthen är några av dem.

Så om någon i släkten på min farfar Johns sida (han hade åtta syskon) skulle byta till något efternamn vore det i så fall till släktnamnet Jonsson. Jonsson är mycket mer ovanligare än Johansson. En annan variant vore att göra en konstruktion på Kartagården, Ravelstorp, Gökhem, för där var hemvisten för Johan Petter Jonsson och hans Selma Johansdotter.

Min mammas sida

På min mammas farfar sida skulle släktnamnet varit och är till viss del Andersson. Min morfars far August skulle egentligen hetat Andersson, utav sex syskon var det endast en son som behöll det ursprungliga. Det var min morfars far August som satt ton och fart på de andra att de skulle byta. Han gjorde beväring och tjänst nere i Halmstad och där kunde han naturligtvis inte heta Andersson, det blev Ljungqvist, ett namn som inte fanns tidigare i släkten, så historien hur det kom till vet vi inte. Kanske drog de lott eller så tilldelades han namnet. Båda varianterna har jag hört av vid andra efternamnsbyten har gått så till.

Efter att han hade kommit hem byte två bröder och en syster till samma, en av stavningarna blev Ljungkuist, en konstig stavning kan tyckas men så var han en emigrant. Senare generation bytte till Youngquist. Den äldste i syskonskaran tog sig namnet Floren efter sin farfar som hade soldatnamnet Flor. Namn i släkten: Hansson, Henriksson, Holmberg, Johansson Jonsson och Ljungkvist.

Mitt alias

Använder jag mig av ett alias i släktforskning - Tagesdotter. Hoppas att det är välkänt numera, har använt mig av det några år nu. För den som undrar hur det kan komma sig är det för att det är just vad jag skulle ha hetat om vi fortfarande hade använt oss av patronymikon, dvs pappas förnamn med -dotter efter – Tagesdotter (Tages dotter).

Sparad i Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Rör inte våra socknar!

Skrivet av tagesdotter på oktober 9, 2012

I förra veckan skrev jag här på bloggen om att regeringen har ett förslag om att återigen försöka förenkla folkbokföringen och att den minsta enheten ska vara kommunen. Ett förslag som tidigare regering försökte driva igenom men fick på nöten av den anmäla oppionen. Den här gången går de emot alla instanser som har fått yttra sig och även sin egen utredning. Nu senast speglas detta i artikeln Ny folkbokföring raserar kulturarvet i Svd, undertecknad av 22 professorer.

Det där pratet om mångfald och att hela landet ska leva, verkar i detta sammanhang bara vara tomma ord. Här är det krast ekonomiska orsaker. Vad som har fungerat och funnits i vårt land i århundrande ska med en omröstning och klubbslag bara så där försvinna.

I Kulturminneslagen (1998:950) är det lagstiftat om hur vårt kulturarv ska behandlas.  Våra socknar är också kultur och ett kulturarv som vi måste vårda. Det var illa nog ur släktforskningsperspektiv att 1997 slogs Malmöhus och Kristianstads län ihop till Skäne län och 1998 slogs Skaraborg ihop med Älvsborg och Göteborgs och Bohuslän till storlänet Västra Götaland. Alla kyrkböcker ligger uppdelade i den gamla indelningen av län, där vi släktforskare fortfarande använder oss av länsbokstaven R för Skaraborg.

När man anger varifrån uppgifterna som har forskats fram, dvs källan, är det noggrannhet som gäller:

Husförhörslängd Floby (R) AI:14; 1870-1890; sid 30

Det där med sockentillhörighet är väldigt viktigt för de som bor på landsbygd eller är inflyttade till storstan och minns sin bygd och ursprung. De flesta Stockholmsbor av i dag är inflyttade eller av 2:a eller 3:e generationen inflyttare. De flesta av dem minns den socken som de har sitt ursprung i. Den tillhörigheten och minnena vill man inte att det grumlas.

Stockholm t ex skulle alltså bli Stockholm i det nya förslaget, i stället för som visas på kartan över rikets indelningar från 1992, som finns att ladda ner från SCB.

I Falköpings Kommun är sockenbegreppet mycket påtagligt och viktigt i vår bygd – Falbygden. Vi är en liten kommun när det gäller innevånare, då tätorten Falköping inte ens finns bland de tio största städerna i Västra Götalands länet. Men när det gäller landyta ligger vi tätt efter Ulricehamn. Vi är Sveriges sockentätaste kommun på fastlandet med 52 socknar.

På Falbygden har det bott människor i över 5 000 år. Se bara på våra stenåldersgravar – megaliter, 2/3 av det totala antalet som finns i Sverige finns här. På den tiden fanns det också en slags uppdelning om än att det inte finns några skrivna källor som är bevarade.

Varje år utses Årets Falbygdssocken i samband med evenemanget Mekelsmäss. I år 2012 blev det Östra Tunhem.

Tidigare år:

2004 – Vilske-Kleva - känt för sitt alvar
2005 – Åsle - känt för Åsle Tå och Slaget vid Åsle
2006 – Gudhem – känt för Gudhems klosterruin
2007 – Vårkumla
2008 – Ullene
2009 – Grolanda
2010 – Trävattna
2011 – Brunnhem

Den här traditionen vill vi naturligtvis ha kvar. Så alla Falbygdsbor och alla andra också, skriv på listan Upprop: Rädda våra socknar.

Ta chansen göra din röst hörd och att kunna påverka politikerna att låta det gamla vara som det är. Vi vill att kommande generationer ska lära känna sin bygd på ett bra sätt och inte bli utan sin historia. Folkbokföring i socken är då ett viktigt inslag, det gör att de får en tillhörighet.

Rör inte våra socknar!

Sparad i efterlysning, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Sweden Census

Skrivet av tagesdotter på augusti 24, 2012

Har många utländska läsare, däribland från USA, Canada, Norge, Schweiz och EU. Det är för dem som den här artikeln främst har kommit till.

Ibland kör man bara fast när man släktforskar i de svenska källorna. Då är det bra att ta till genvägar in i det svenska kyrko- och folkbokföringsmaterialet, de sk Sveriges Befolknings CD/DVD:arna.

Det gjordes i Sverige Folkräkningar vart 10:e år. En kort beskrivning är att man räknar landets befolkning och uppgifterna är tagna ur församlingsböckerna, läs mer om befolkningsstatistik på Skatteverket. Materialet gick till SCB, i äldre tider var namnet Tabellverket. SCB är förkortning av Statitistiska Centralbyrån, som jag tror de flesta svenskar känner till. Originalen finns på Riksarkivet SVAR och dessa är till viss del digitaliserade, vilka kan ses på SVAR – Register och databaser – Folkräkning.

För oss som emigrantforskar och letar i källor i USA är Census ett välkänt begrepp. Våra folkräkningar kan jämnställas med US Census, dvs de görs vart 10:e år, med en -0 i slutet, ex 1860, 1910. I USA gjordes också ofta State Census, också vart 10:e år men med en -5 i slutet, ex 1885. Den varianten har inte gjorts i Sverige.

Det är sex års folkräkningar i Sverige som är fullständigt digitaliserade, dvs täcker in hela Sveriges befolkning. Nåja, det finns ju alltid personer som faller mellans stolarna samt att fel kan ha matats in. För folkräkningarna som finns för kring sekelskiftet 1900 är det personal som har sköt inmatning från originalen i dator, de andra framåt i tiden är det dataregister som är källorna.

De här sex folkräkningar finns att tillgå på CD/DVD och är:

Sveriges Befolkning 1880, 1890 och 1900
Sveriges Befolkning 1970, 1980 och 1990

De för 1880 – 1900 är bra att ha som ingång i det svenska kyrkoboksmaterialet. Men att tänka på att det finns en begränsning här, du kan bara söka på födelesåret och inte även på månad och dag. Varför det är så är att originalet som är avskrivet (finns att se i Riksarkivet abonnemang) finns bara födelse året med. Det gör att är det fler som har samma namn och är födda i samma socken/församling gäller det att köra med uteslutningsmetoden. Antingen genom att titta på vilka personer som är familjemedlemmar eller att gå in i originalet, dvs kyrkoböckerna och därifrån läsa ut vem som är vem, tills du hittar den person som eftersöks.

De för 1970 – 1990 (artikel om när jag fick 1990 års) används till att hitta de som är födda i början av 1900-talet och in i nutiden. Det finns ingen motsvarighet till dessa i USA. Där gäller 72 års sekretess på Census, våren 2012 släpptes US Census 1940.

Som ni kanske upptäckt finns det ett glapp mellan 1900 och 1970 års folkräkningar. Här får de kyrkoböcker som finns online hos ArkivDigital täcka in (ung fram till 1940) samt CD:n Sveriges Dödbok 1901 – 2009.

Var kan dessa Sveriges Befolkning köpas? Utgivare för Sveriges Befolkning är Sveriges Släktforskarförbund i samarbete med Riksarkivet. Köpas över nätet kan skivorna göras i Förbundets bokhandel eller Riksarkivets.

Om du är medlem i en förening som är ansluten till Sveriges Släktforskarförbund får du rabatt med 100:- SEK. Skivornas pris är satt till 500 – 600 SEK. Om du tänkt att köpa alla på en gång blir det ganska mycket pengar så bästa är att dela upp inköpen och köp först de som du har mest nytta av. Du kanske tycker att det låter mycket ändå för varje skiva, men tänk då på all tid, pengar och kraft som läggs ner på att producera var och en. De som gör detta vill naturligtvis få pengarna tillbaka med ränta så att de kan ge ut flera skivor. Nästa på gång är Sveriges Befolkning 1910.

Sparad i Amerika, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.