En emigrantfamilj på Emigrant.se

De var flera tusen de som utvandrade och var födda i någon av nuvarande Falköpings kommuns församlingar. Ca 13 000 utvandrare födda här är siffran som har nämnts. Flertalet av dem var på det ena eller andra sättet släkt med varandra. Det var gifta par, föräldrar, barn, syskon, kusiner, farbröder, ingifta osv, listan kan göras lång.

De reste ensamma, familjevis eller i grupp om vänner. Skälen var många varför de reste,  jag har radat upp dem i min artikel Part 2: Why they left Sweden, en del i artikelserien om 13 artiklar som jag skrev 2014-2015 för svensk-amerikaner som söker sina rötter men som är också till för alla som släkt- och emigrantforskar och andra som vill veta hur det går till att forska.

Vilka var de som utvandrade och var födda på Falbygden? Den frågan försöker jag besvara i min databas Emigranter från Falbygden. Har hållit på sedan hösten 2005 och basen växer hela tiden. Just nu innehåller den ca 73 500 individer. Numera kan jag gå i släktträd som börjar i början på 1700-talet och fram till nutid. Ett exempel på träd som finns i databasen finns nu på webben. Familjen finns på min webbplats Emigrant.se, under rubriken ForskaUr databas. På den engelska versionen av Emigrant.se är det Emigrant.seResearchFrom database.

Familjen börjar med Eric Larsson född runt 1729, troligtvis i Majarp i Majarp rote, Friggeråkers församling (R). Eric avlider 1773 på Majarp. Jag har hittat två barn, tyvärr försvinner sonen i källorna eftersom husförhörslängderna inte börjar förrän 1816 men dottern Lenas gren lever fram till i dag, det var Lena som fick ärva gården Majarp.

Ett barnbarns barnbarn till Eric är Karl Strömbäck född 1848 i Slöta (R) D 1922 i Falköpings Stadsförsamling (R) med patronymikonet Johansson efter sin far Johannes. Karl har gjort avtryck i Falköpings historia då han var fotograf. Några av hans foton finns att se i DigitalMuseum, se min artikel Falköpings bilder i DigitalMuseum.

Ett barnbarn till fotografen var kokboksförfattaren och redigeraren Greta Strömbäck. Hon bl a skswedishfood-1965_smallrev och redigerade böcker och som lästes i svensk-amerikanska hem. Bästsäljaren i USA var kokboken Swedish Foods som 1967 hade sålts i 125 000 ex. Greta var gift med Georg Borgström som 1967 utnämndes till den viktigaste svensken i världen av tidningen Expressen.

Det var inte bara fotografen som tog sig namnet Strömbäck, det var flera i familjen, kanske fanns det en bäck med mycket vatten i närheten av Finkagården i Slöta och så blev det ett efternamn. En variant på namnet i familjen var Nyström.

Borta i USA slog sig -Ström-arna sig ner i staten Illinois främst i Winnebago och Boone counties. Där finns städerna Rockford och Belvidere. Det finns också familjemedlemmar som har emigrerat som jag inte har hittat någon information om eller lite av. Svårast är det när destinationen är hamnen New York och när man inte vet vart i USA de hade tänkt att slå sig ner eftersom det inte finns fler uppgifter om destinationen på deras emigrantresa.

Texten är främst på svenska men har hittat artiklar i tidningar från Rockford som är på engelska. Texterna jag till stora delar skrivit av men det finns även bilder från dem på sidorna. Dessa texter är inte översatta. Om det behövs översättning använd gärna de webbresurser som jag nämner i Översätt på webben.

Några personer som lever idag finns inte med i trädet på webbplatsen, de uppgifterna har plockats bort med hänsyn till personerna och Personuppgiftslagen.

Det finns fler familjer i databasen som sträcker sig från 1700-talets början och till nutid. Familjen som startar med Eric Larsson 1729-1773 är bara en av dem.

Emigrant.se uppdateras 2 februari

Oj, äntligen säger jag, jag har gjort klart den nya versionen av Emigrant.se. Helt nytt utseende och annat nytt finns med.

Webbutveckling sedan 2008

Den gamla versionen var från 2008, då gjorde jag den helt själv, alltså html- och css-kodade den på egen hand. Utvecklingen har gått fort sedan sist och har sprungit i fatt mig och förbi. Teknikutvecklingen har gått i rasande fart. Då fanns inga smarta telefoner eller läsplattor utan det var endast via en dator som man kunde nå Internet med. I dag krävs det att en webbplats kan visas i flera format och det kräver en hel del av webbutvecklaren.

Som tur kan man få tag på sk webb templates på lätt sätt. Det finns gratis och det finns de man får betala en peng för. Mallen som jag använt för Emigrant.se är köpt från Australien. För att sedan få mallen att bli som man vill och lägga in material på webbplatsen kräver sin kvinna. Mina html-kunskaper har kommit väl till pass, det har varit mycket testa och se hur det blir, då jag haft ett enkelt html-program utan att samtidigt se resultatet. Har jobbat sedan i oktober 2016 på att göra om och få upp det nya uppdaterade Emigrant.se.

Förändringar och nytt

  • Färgsättningen är den samma- vit/röd, det röda är ljusare.
  • I menyn har två rubriker försvunnit och två nya har ersatt.
  • Länkar och Kontakt har försvunnit och ersatts med Forska och Galleri.
  • Länkar har flyttat in under Forska och kontaktformuläret är borta. Kontaktinformation finns i stället längst ner i foten på alla webbsidor.
  • Gårdsregistret som fanns under Socknar är bortplockat, istället finns en hänvisning till Falbygdsanor.se
  • Emigrantlistorna är flyttade från menyn till egna sidor under Emigranter, detta för att göra dem mer lättåtkomliga. 
  • För att få överblick hur webbplatsen är uppbyggd finns det med en Webbkarta som finns längst ner i foten.

Galleri

Nytt inslag på webbplatsen blir brev, foto och annat som emigranterna skickade hem till sin familj och släktingar i Sverige. Namn i emigrantlistorna får ansikte.

Uppdragsforskning

Fram till nu har jag inte forskat så mycket åt andra mer än åt svensk-amerikaner som sökt sina rötter på Falbygden. Men nu tar jag steget fullt ut med uppdragsforskning. Kunskap och erfarenhet kostar och har en prislapp.

  • Det kan vara uppdrag som att svensk-amerikaner ska komma på besök och nu vill släktingar här i Sverige få gjort en utredning för att få fram så många släktingar som möjligt som ska vara med på släktkalaset. 
  • Svensk-amerikaner som ska ut och resa och vill veta var rötterna finns, trampa på förfäders mark och ha möjlighet att träffa släkt.
  • Utdrag ur min databas Emigranter från Falbygden. Gratis sökning.
  • Svenskar som vill veta mer om sina rötter.

Mer finns att läsa under rubrikerna Forska och Uppdrag

Kommer senare

Det är två delar som är med på den gamla som inte kommer att uppdateras i början. Nytt utseende och innehåll på webbplatsen har kommit först.

  1. En Emigrant familj – beräknas komma upp under våren 2017.
  2. Emigrantlistorna – beräknas uppdateras under 2018.

Det tar ca ett halvt år att få upp nya emigrantlistor då de görs i tre olika sorterings versioner, en på den svenska och två på den engelska. Därav att de inte uppdateras så ofta. Det finns med säkerhet fel i de listor som nu ligger ute och fram till att de ska uppdateras vill jag ha hjälp av er besökare att rätta till. Det är viktigt att det är rätt information eftersom materialet är inkörsport i att hitta emigrerande släktingar och för svensk-amerikaner att hitta sina svenska rötter.

emigrant-index2

Index – 1:a sidan

slaktforskningsaret2016

Emigrantlistor

emigrant-galleri

Make Genealogy & Culture Trip to Sweden

Resa vill väl de flesta som söker sina rötter i sitt ursprungliga hemland. Där släkten levat i generationer innan någon eller några tog det modiga språnget att resa över Atlanten och börja ett nytt liv. Att se sig omkring och bekanta sig med trakten. Gå de stigar och vägar som ens förfäder en gång trampade. Se över åkrar och förundras över hur de klarade av att bruka jorden med slit och svett. Att få kunskap om hur levnadsförhållandena var. Varför de bröt upp de vanda mönstren och reste över halva jordklotet för att söka lyckan och få ett bättre liv för sig och sina efterlevande. En del av detta tog jag upp i min andra artikel i serien om Swedish roots, part 2: Why they left Sweden. I serien tog jag upp hur man kan söka sina rötter på egen hand. I alla fall starta och läsa in sig om hur det fungerar innan man sätter sig vid datorn och gör arbetet.

 

Åk i år 2015

Vänta inte för länge att göra den där resan du har tänkt att göra, det kan bli ett livslångt intresse med att få kontakt med Sverige och svenskarna. I år är det ett bra år att åka till Sverige. Dollarn står stark mot den svenska kronan och gapet växer till $ fördel. Det blir billigare för US-medborgare att åka till Sverige än tvärtom. För den svensk-amerikan som vill passa på att åka till Sverige när dollar står stark mot den svenska kronan är det nu dags. Kombinera att besöka platser där din förfäder en gång bodde och verkade i med att göra rena turistbesök.

Helst ska resenären ha gjort sin läxa före resan, bestämt på något så när reserutten, vilka platser och städer som kan besökas. Där ingår för den som också har som mål att gå i sina förfäders spår att forskat om sin släkt och anor hemifrån. Läs gärna artikelserien som jag skrev under oktober 2014januari 2015 i 13 avsnitt här på bloggen. Det ger dig en inblick i hur man släktforskar och vilka källor som kan användas.

Oftast är det bäst att få kontakt med en släktforskare som kan hjälpa till eller att samla in uppgifter. Det gör att du som reser får se sånt som inte står i turistbroschyrerna och kommer hem till personer och se hur vi lever. Det ser jag som en klar fördel.

 

Ta kontakt redan nu

Det där med att planera en resa tar sin tid. Kommer själv ihåg när jag och min mamma reste sommaren 2007.  Hade grovplanerat reserutten och hur många dagar vi skulle stanna på varje ställe så att vi kunde beställa biljetterna i januari. Efter det var det att planera mer om fram till resan hur upplägget skulle vara, vilka platser som skulle besökas och vilka personer och släkt att träffa. Det var mycket att forska fram om. Vi var borta i en månad och de sista jag fick tag på var en månad före avresan, det var där vi skulle bo de första nätterna.

Gamla och nya kontakter är viktiga att ha och få på vägen i sitt planerande. De kan hjälpa till att ge tips vad att se och göra, hjälpa till att planera. Numera kan man söka själv efter information på nätet men det är den där personliga kontakten som gör att det får en extra tusch.

Det finns en hel del forum att ta hjälp av och ställa sina frågor i. Både att resa och i släktforskning. Glöm inte de väl fungerade som finns hos Rootsweb driver, den har varit igång flera år och där finns en hel del efterlysningar. Forumet är dessutom gratis.

Framför allt för den som vill träffa släkten är det viktigt att forska hemifrån som sagt. Det kan ta ett tag att sätta sig in i att forska i ett annat lands forskningskällor, läsa nytt språk och skriv stil. För det är ett hantverk att släktforska det behövs mycket tid och kraft. Om du inte kan eller vill forska själv ta då hjälp av någon tjänst eller kontakta någon villig släktforskare som kan hjälpa till. Se gärna Get help in your research.

 

Volontär för Falköping

För den som har sina anor i Falköpings området, det vill säga i någon av de socknar/församlingar som finns här i Falköpings kommun, kan jag hjälpa till. Är volontär för svensk-amerikaner som söker sina rötter här på bygden. Jag håller på att bygga upp en databas med emigranterna från Falbyden och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills finns det 62 000 individer i databasen. Kanske har jag redan de eftersökta anorna och även en släkting som går att kontakta så att det går att träffas. Om inte hjälper jag gärna till. I gengäld vill jag ha information om familjen i US eller vilket land nu emigranten/immigranten slog sig ner i. Vi byter information.

 

To Read

CNN – 10 things to know before visiting Sweden

USA Today – How to travel to Sweden

Visit Sweden

Sweden

A Swedish American in Sweden 

West Sweden

 

On Facebook

Visit Sweden – USA 

Consulate General of Sweden in New York

Gothenburg and West Sweden

Part 13: Get help in your research

Alla kör vi fast i vår släktforskning förr eller senare. Rejält eller helt enkelt bara behöver få hjälp att tänka i rätt riktning. Det är alltid svårt så här i början innan man får vanan att forska och leta i källorna.

Jag brukar rekommendera till mina kursdeltagare på mina kurser att börja med din släkt i nutid, din närmast avlidne eftersom du kan via denne person gå vidare neråt i tiden. Intervjua dina släktingar om vad de kommer ihåg, den muntliga källan är ovärderlig för att veta var man ska börja leta. Dessutom får du information och skvaller som omöjligt kan finnas i skrivna källor.

Sedan är det veta hur man forskar i det material som kan forskas i. Särskilt svårt är det när man ska forska i ett område eller annat land än där man själv bor. Alla länder har sitt folkbokföringssystem, det finns likheter mellan länder men inget är exakt likadant uppbyggd eller har liknande tillgängligt material. I Europa finns det ganska stora skillnader. De Skandinaviska länderna har liknande system, inte konstigt då Danmark Norge var ett land länge, Sverige och Finland likadant och under 1800-talet tillhörde Norge Sverige. I Sverige har folkbokföring funnits i över 350 år, vi har dessutom inte haft krig på hemmaplan så inget har förstörts om det inte varit en kyrkobrand. Kyrkoböckerna förvarades ofta i sakristian eller vapenhuset så brann kyrkan ner försvann böckerna också. Som tur var är det undantag. Vi har ett generöst material att ösa ur. Husförhörslängderna sträcker sig över år till skillnad mot i US där folkräkningarna vart tionde år är oftast huvudkällan.

Språk och handstil kan också ställa till bekymmer. Det ämnet gick jag närmare in på i part 8: Reading old swedish writing.

Det gäller att kunna tänka nytt när man ska forska i ett annat lands folkbokföringsmaterial. Ett nytt tänkesätt måste till och då måste man ha hjälp utifrån. Det finns kurser att gå men då gäller oftast att de finns på den orten eller i närheten av där man bor. Internet är bra även när det gäller att få hjälp. Inte bara källor finns det att få tillgång till där men också hjälp i sin forskning. Det finns kurser att gå via nätet.

Det finns en hel del hjälp att få via nätet för självstudier eller förklarande text. För att förenkla är de flesta på engelska men det finns andra att översätta, precis som den här bloggen.

Arkiv Digital – Swedish Genealogy

Familysearch- Sweden Genealogy

The Federation of Swedish Genealogical Societies –  Finding your swedish roots – where to start

The Swedish Genealogy Guide

Hans Högman’s Genealogy and History Site 

 

Helpcenters i US

Det finns hjälpcenters i US som har specialiserats på forskning på svenska källor och som kan hjälpa dig på vägen i din forskning.

Augusta College – Swenson Swedish Immigration Research Center

Nordic Family Genealogy Center in St Paul Minnesota

 

Volontärer

Det finns frivilla som gärna vill hjälpa till att få fram uppgifter eller till och med kan hjälpa till att hitta din släkt och släktingar i Sverige. Det gäller då att veta vart man ska vända sig.

The Federation of Swedish Genealogical Societies har sitt Anbytarforum. Det är mest på svenska men det finns en engelsk sida som förklarar hur du gör förfrågningar.

Ancestry och Rootsweb har sitt Message Boards. Det finns ett flertal för Sverige att använda. Rekommenderas är att använda de gamla historiska county indelningen att ställa frågorna i. Förutsättning är att man vet i vilket vilket län som förfadern/släktingen är födda i. Mer om det finns beskrivet i part 5: Churchbooks of Sweden. Det är i dessa län/county som kyrkoböckerna är indelade i.

Facebook är ett annat bra ställe att få svar på frågor. Där kan man få en hel del hjälp med det ena eller andra. Grupper som kan vara till hjälp i forskning efter svenska källor och släktingar:

Swedish Genealogy,  Swedish Heart Genealogy,  Swedish/American People Search, Swedish American Genealogy GroupMy ancestors from Västergötland,  Falköping Genealogi.

 

Jag själv

Jag som skriver den här bloggen är också volontär. Hjälper gärna svensk-amerikaner att få fram uppgifter i Falköpings områdets församlingar. Se vilka de är på Falbygdsanor.se. Har hjälpt ett flertal under årens lopp. Ofta kommer dessa förfrågningar via mina webbplatser, Facebook eller någon annan släktforskare. Det jag försöker hjälpa till med är att forska fram anor samt någon släkting eller två för svensk-amerikanen att få kontakt med. I gengäld vill jag ha information om familjen i USA. Vi byter information.

 

Det här var den avslutande delen av den artikelserie jag har skrivit under tre månader här på bloggen 2014-2015. Jag hoppas att artiklarna har hjälpt och kommer att hjälpa er i er forskning efter svenska rötter och släkt. Kontakta mig gärna här på bloggen, via e-post eller på Facebook Tages Dotter. Välkomna är ni också att bli medlem i min grupp Tagesdotter. Där lägger jag in tips på släktforskningslänkar och annat bra att veta.

Fortsättning på serien kommer när jag får nya uppslag och infallsvinklar. Den som väntar får se.