Adventure Skaraborg 2018 – upplägg

I min förra artikel <Utvandrare från Skaraborg>  skrev jag att i dag finns det ca 700 000 ättlingar efter utvandrande Skaraborgare. Resan Adventure Skaraborg är till för dem. Ättlingar som vill söka sina rötter i Skaraborg och närområdet.

Konceptet att locka svensk-amerikaner som har sina rötter i Skaraborg med omnejd på resan Adventure Skaraborg startades upp 2017. Årets resa är den andra i ordningen. Båda åren har det varit en gruppresa. Resans huvudingrediens är att resenärerna får möjlighet att veta mer om sina utvandrande släktingar samt trampa i deras spår och träffa släkt. Resan är dessutom kryddad med utflyktsmål ur den svenska historien. Resan avslutas i Stockholm där de på egen hand gör utflykter. 

Under de två dagar som är avsatt som släktforskardagarna är det resenärerns förfäders boplatser och andra ställen som besöks. De dagarna är med andra ord skräddarsydda för var och en.

Det betyder att det är en hel del grundarbete som måste göras innan de sätter sig på planet till Sverige. Förutsättning är att resenärerna vet i vilken församling deras förfäder föddes samt andra uppgifter. Se information som behövs på <Emigrant.se>. Den släktforskare och guide som är knuten till resan, gör forskningen för en person/sällskap. Det är först och främst forskning, rekning, ta kontakt som de lokala släktforskarna gör. Naturligvis tas det till vara de önskemål som resenären har.

Det är släktforskaren som avgör vilka ev släktingar som kontaktas. Det är inte fråga om några släktmöten utan det blir bara några enstaka personer. Det räcker gott och väl eftersom resenärerna får så många intryck de här dagarna som de måste smälta. Släktforskaren lämnar naturligtvis över den forskning som gjorts till svensk-amerikanen.

Att ha en <projektledare> är förutsättningen för resorna skulle kunna genomföras. Det är mycket att hålla reda på att göra, kontakter upprätthållas i USA o Kanada samt i Sverige. Det är projektledaren som har huvudansvaret och delegerar ut arbetet till de andra. Det är ett heltidsarbete då mycket av tiden har jag jobbat och fortfarande gör mot USA och deras tid, är jour hela tiden. Projektledaren är spindeln i nätet och gör det som krävs för att hålla ihop alla delar. 

 

 

Annonser

Projektledare

Att vara projektledare är ett mycket viktigt uppdrag. Det är den personen som ska leda och driva arbetet framåt mot ett uppsatt mål, hålla ihop gruppen och se till att de arbetar mot målet, med, för varandra och tillsammans. Gruppmedlemmarna ska känna att de har förtroende för sin projektledare. Detta för att målet ska uppnås på bästa sätt. 

Det är projektledaren som ger gruppen förutsättningar till gott samarbete, lyhördhet är ett måste liksom att kunna ta kritik. Klimatet ska vara gott i gruppen och alla ska höras. Hen är spindeln i nätet och har översikten över arbetet som måste göras. Har kontakten hela kedjan, från uppdragsgivare, gruppens medlemmar, vem som gör vad – delegering av arbetsuppgifter, ta in experthjälp utifrån om det inte finns i gruppen, till de som uppdraget riktas till.

Projektledaren är den som gör för- och efterarbetet för att på så sätt ge förutsättningar till gruppmedlemmarna att göra sin del av arbetet utifrån deras roller i gruppen.

Att komma in i ett projekt som är pågått ett tag som ny projektledare kan vara svårt men är det en gruppmedlem som har varit med i gruppens arbete från start vet ju personen i fråga vad som krävs och hur mycket tid och kraft som måste avsättas. Det kan rent ut av vara en glädje att få sätta tänderna i projektarbetet för att driva det mot det tilltänkta målet.

Gruppmedlemmarna måste känna trygghet med och lita på sin projektledare. Känna att personen driver projektet framåt så att de får arbetsro för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.

Projektledaren bör vara nåbar för alla som har något att göra med projektet. Det betyder att oftast är inte ett 8-17 jobb utan arbetstiderna är flexibla. Om de personer som projektet riktas till befinner sig i en annan tidszon gäller det att även anpassa sig till dessa. Det kan tidvis bli långa arbetsdagar som varvas med lugnare perioder. Lugna perioder används till att pusta ut och till att finslipa.

Fysiska gruppträffar är ett måste för att få en dynamisk grupp. För den som inte kan vara med fysiskt kan dessa vara med genom att gruppmedlemmen rings upp och är med på telefon under mötet eller att vederbörande har framfört sina åsikter till en annan medlem i gruppen. På dessa fysiskaträffar diskuteras problemlösning, vem som gör vad. Projektledaren skriver protokoll från mötet för att man ska komma ihåg vad som sagts och beslutats om. Det är viktigt för de som inte vara med att bli delaktiga i gruppens träffar och arbete.

Mellan träffarna arbetar gruppmedlemmarna på var sitt håll. Kontakt via e-post och telefon är då viktiga instrument att kunna hålla kontakten med varandra. Kanske händer det något särskilt som projektledaren vill förmedla till hela gruppen eller att en medlem vill rådfråga hela gruppens åsikter eller projektledarens. E-post är då ett bra hjälpmedel. 

När målets har nåtts ska gruppens arbete utvärderas. Det ska innehålla, vad gick fel, vad som behövs göras bättre och naturligtvis det som gick bra. En rapport är då det bästa sättet att sätta slutpunkt eller ännu bättre att se på saken: Början till fortsättningen.