En emigrantfamilj på Emigrant.se

De var flera tusen de som utvandrade och var födda i någon av nuvarande Falköpings kommuns församlingar. Ca 13 000 utvandrare födda här är siffran som har nämnts. Flertalet av dem var på det ena eller andra sättet släkt med varandra. Det var gifta par, föräldrar, barn, syskon, kusiner, farbröder, ingifta osv, listan kan göras lång.

De reste ensamma, familjevis eller i grupp om vänner. Skälen var många varför de reste,  jag har radat upp dem i min artikel Part 2: Why they left Sweden, en del i artikelserien om 13 artiklar som jag skrev 2014-2015 för svensk-amerikaner som söker sina rötter men som är också till för alla som släkt- och emigrantforskar och andra som vill veta hur det går till att forska.

Vilka var de som utvandrade och var födda på Falbygden? Den frågan försöker jag besvara i min databas Emigranter från Falbygden. Har hållit på sedan hösten 2005 och basen växer hela tiden. Just nu innehåller den ca 73 500 individer. Numera kan jag gå i släktträd som börjar i början på 1700-talet och fram till nutid. Ett exempel på träd som finns i databasen finns nu på webben. Familjen finns på min webbplats Emigrant.se, under rubriken ForskaUr databas. På den engelska versionen av Emigrant.se är det Emigrant.seResearchFrom database.

Familjen börjar med Eric Larsson född runt 1729, troligtvis i Majarp i Majarp rote, Friggeråkers församling (R). Eric avlider 1773 på Majarp. Jag har hittat två barn, tyvärr försvinner sonen i källorna eftersom husförhörslängderna inte börjar förrän 1816 men dottern Lenas gren lever fram till i dag, det var Lena som fick ärva gården Majarp.

Ett barnbarns barnbarn till Eric är Karl Strömbäck född 1848 i Slöta (R) D 1922 i Falköpings Stadsförsamling (R) med patronymikonet Johansson efter sin far Johannes. Karl har gjort avtryck i Falköpings historia då han var fotograf. Några av hans foton finns att se i DigitalMuseum, se min artikel Falköpings bilder i DigitalMuseum.

Ett barnbarn till fotografen var kokboksförfattaren och redigeraren Greta Strömbäck. Hon bl a skswedishfood-1965_smallrev och redigerade böcker och som lästes i svensk-amerikanska hem. Bästsäljaren i USA var kokboken Swedish Foods som 1967 hade sålts i 125 000 ex. Greta var gift med Georg Borgström som 1967 utnämndes till den viktigaste svensken i världen av tidningen Expressen.

Det var inte bara fotografen som tog sig namnet Strömbäck, det var flera i familjen, kanske fanns det en bäck med mycket vatten i närheten av Finkagården i Slöta och så blev det ett efternamn. En variant på namnet i familjen var Nyström.

Borta i USA slog sig -Ström-arna sig ner i staten Illinois främst i Winnebago och Boone counties. Där finns städerna Rockford och Belvidere. Det finns också familjemedlemmar som har emigrerat som jag inte har hittat någon information om eller lite av. Svårast är det när destinationen är hamnen New York och när man inte vet vart i USA de hade tänkt att slå sig ner eftersom det inte finns fler uppgifter om destinationen på deras emigrantresa.

Texten är främst på svenska men har hittat artiklar i tidningar från Rockford som är på engelska. Texterna jag till stora delar skrivit av men det finns även bilder från dem på sidorna. Dessa texter är inte översatta. Om det behövs översättning använd gärna de webbresurser som jag nämner i Översätt på webben.

Några personer som lever idag finns inte med i trädet på webbplatsen, de uppgifterna har plockats bort med hänsyn till personerna och Personuppgiftslagen.

Det finns fler familjer i databasen som sträcker sig från 1700-talets början och till nutid. Familjen som startar med Eric Larsson 1729-1773 är bara en av dem.

Falköpings bilder i DigitaltMuseum

På våra museum finns en hel del gamla fotografier som har lämnats in.

Du som har gamla foton och inte vet vart du ska göra av dem men inte vill slänga är att lämna in dem på ditt lokala museum eller skicka dem dit de hör hemma, dvs till den orts museum som täcker in det område som fotografierna är tagna i. Det är ett sätt att bevara dem för framtiden och att dela med sig.

Falköpings Museum är ett sånt museum som tar emot gamla foton. Museet har ett pågående projekt där de i flera år har arbetat med att digitalisera sina samlingar. Enligt museets webbplats har de ca 100 000 fotografier och bilder i sina samlingar, ca 40 000 av dem är digitaliserade. Mycket arbete återstår alltså men det går att få fram mycket information redan nu. De flesta fotografierna är beskrivna i text och nu sätts bild till dessa.

Falköpings Museums bildsamlingar finns på Digitalt Museum.

karl-stromback-1876

Fotografen Karl Strömbäck med blivande makan Kristina Nilsson 1876. Fotografiet finns i DigitalMuseum.

Skriv på de gamla fotografierna

 

galler-aamn1f

Vem vill inte jämföra om man har gemensamma familjedrag i släkten? Det vill jag i alla fall men det är ju omöjligt om man inte vet vilka som är på fotografierna.

Vem har inte foton i byrålådan eller i album där det inte står vem som är på fotografierna? Jag har det i alla fall. Det är ett elände, man vet att de är släkt men vilka är de!! 

När jag är ute och håller föreläsning eller är på utställning brukar jag propagera till de äldre att de måste skriva i albumen eller på baksidan av fotografierna vilka personerna på på bilden är.

Höjden var när jag mötte en gammal dam i 90-års åldern för några år sedan på en påskrunda i Falköping och som hade flera album med kort på släkten. Hon tittade regelbundet i dem och visste vilka personer på fotona var. Har du skrivit på? frågade jag. Nej, det behövde hon ju inte, hon visste vilka de var. Vet dina barn vilka de är? ”Nej, det vet de ju inte.” När du går bort har de ju då ingen nytta av att du har skött om albumen men inte skrivit på. Vill du att de ska slänga albumen med fotografierna i? Nej det ville hon inte. När hon gick tittade hon klurigt på mig, ”vi får se hur jag gör”. Det här var väl inte det hon hade tänkt sig när hon närmade sig min monter i Wilhelmsros ladugård.

Vänta inte med att skriva på vilka fotografierna i album, vem vet när du har minnet kvar att uppfylla ditt eller någon annans löfte att skriv på namn och vilka de är i släkten. Den här uppmaningen gäller gammal som ung.

galler-aamn2f

Fotografierna är hämtade från den egna webbplatsen Emigrant.se.

Emigrant.se uppdateras 2 februari

Oj, äntligen säger jag, jag har gjort klart den nya versionen av Emigrant.se. Helt nytt utseende och annat nytt finns med.

Webbutveckling sedan 2008

Den gamla versionen var från 2008, då gjorde jag den helt själv, alltså html- och css-kodade den på egen hand. Utvecklingen har gått fort sedan sist och har sprungit i fatt mig och förbi. Teknikutvecklingen har gått i rasande fart. Då fanns inga smarta telefoner eller läsplattor utan det var endast via en dator som man kunde nå Internet med. I dag krävs det att en webbplats kan visas i flera format och det kräver en hel del av webbutvecklaren.

Som tur kan man få tag på sk webb templates på lätt sätt. Det finns gratis och det finns de man får betala en peng för. Mallen som jag använt för Emigrant.se är köpt från Australien. För att sedan få mallen att bli som man vill och lägga in material på webbplatsen kräver sin kvinna. Mina html-kunskaper har kommit väl till pass, det har varit mycket testa och se hur det blir, då jag haft ett enkelt html-program utan att samtidigt se resultatet. Har jobbat sedan i oktober 2016 på att göra om och få upp det nya uppdaterade Emigrant.se.

Förändringar och nytt

  • Färgsättningen är den samma- vit/röd, det röda är ljusare.
  • I menyn har två rubriker försvunnit och två nya har ersatt.
  • Länkar och Kontakt har försvunnit och ersatts med Forska och Galleri.
  • Länkar har flyttat in under Forska och kontaktformuläret är borta. Kontaktinformation finns i stället längst ner i foten på alla webbsidor.
  • Gårdsregistret som fanns under Socknar är bortplockat, istället finns en hänvisning till Falbygdsanor.se
  • Emigrantlistorna är flyttade från menyn till egna sidor under Emigranter, detta för att göra dem mer lättåtkomliga. 
  • För att få överblick hur webbplatsen är uppbyggd finns det med en Webbkarta som finns längst ner i foten.

Galleri

Nytt inslag på webbplatsen blir brev, foto och annat som emigranterna skickade hem till sin familj och släktingar i Sverige. Namn i emigrantlistorna får ansikte.

Uppdragsforskning

Fram till nu har jag inte forskat så mycket åt andra mer än åt svensk-amerikaner som sökt sina rötter på Falbygden. Men nu tar jag steget fullt ut med uppdragsforskning. Kunskap och erfarenhet kostar och har en prislapp.

  • Det kan vara uppdrag som att svensk-amerikaner ska komma på besök och nu vill släktingar här i Sverige få gjort en utredning för att få fram så många släktingar som möjligt som ska vara med på släktkalaset. 
  • Svensk-amerikaner som ska ut och resa och vill veta var rötterna finns, trampa på förfäders mark och ha möjlighet att träffa släkt.
  • Utdrag ur min databas Emigranter från Falbygden. Gratis sökning.
  • Svenskar som vill veta mer om sina rötter.

Mer finns att läsa under rubrikerna Forska och Uppdrag

Kommer senare

Det är två delar som är med på den gamla som inte kommer att uppdateras i början. Nytt utseende och innehåll på webbplatsen har kommit först.

  1. En Emigrant familj – beräknas komma upp under våren 2017.
  2. Emigrantlistorna – beräknas uppdateras under 2018.

Det tar ca ett halvt år att få upp nya emigrantlistor då de görs i tre olika sorterings versioner, en på den svenska och två på den engelska. Därav att de inte uppdateras så ofta. Det finns med säkerhet fel i de listor som nu ligger ute och fram till att de ska uppdateras vill jag ha hjälp av er besökare att rätta till. Det är viktigt att det är rätt information eftersom materialet är inkörsport i att hitta emigrerande släktingar och för svensk-amerikaner att hitta sina svenska rötter.

emigrant-index2

Index – 1:a sidan

slaktforskningsaret2016

Emigrantlistor

emigrant-galleri

Som vanligt, släktforskning är inte med :(

Det är kulturvecka här i Falköping, Arena Falköping som evenemanget heter. Det är natur, kultur och landskap som står på programmet. Öppna museum för att visa vår historia, visning av Marka kyrka och gravar. Hornborgasjön visas. Allt avslutas med brukhästdagen i Jäla nästa söndag 7 september.

Det är ju bra det här att visa upp vad vi har på Falbygden. Vår historia och vad som finns i kultur och natur. Men… det finns ett stort M för oss som intresserar oss för de som bodde på trakten. Visdiktaren Jönn Liedholm har lyfts fram de senaste åren för hans historia intresse. Men sen då? Var finns alla de andra som har gjort Falbygden till vad det är i dag? Visst vi har fin natur och miljö men folket som bodde i det? Skrev en artikel här på bloggen i samma ämne 2011 med titeln Hembygdsföreningar bevarar byggnader men…, där är det ju samma sak. Man bevarar sina saker, traditioner och byggnader men glömmer bort att lyfta fram de som har bott på bygden,

Som vanligt med andra ord finns inte släktforskning med på programmet. Synd!! Det om inte är ju vår historia!! Det är bara att läsa min blogg för att se vad vilket stort ämne det är.

Jag ställer gärna upp och föreläser om vilka våra förfäder på Falbygden var och hur det hänger ihop med nutiden!!

Ny lokalhistorisk bok i Falköping

Det har skrivits flitigt på Falbygden om bygden. En hel del hembygdsböcker har det blivit under åren. Vi har Boken om Bjurum potatisriket, Brunnhem, Börstig, Gudhem, Gökhem, Högstena, Kinneved, Norra Åsarp, Skörstorp, Smula, Stenstorp, Uddagårdens kalkbruk i Karleby samt Vilske. Nyligen kom även boken om Floby-Sörby ut, när jag har fått tag på den ska det bli en artikel om den också här.

2012 gavs boken om Brunnhems socken ut, 2005 var det Högstena. Båda böckerna har Bo Andersson som redaktör. Kinneveds Hembygdsförening med Lena Persson i spetsen lägger ut en hel del på sin webbplats för den som vill ta del av personer/familjer som levde i Kinneved och närliggande socknar.

De flesta av böckerna har de lokala hembygdsföreningarna arbetat fram och givit ut. Boken om Bjurums bränneri och Uddagårdens kalkbruk har dock varit en mans arbete. Bjurums bränneri var en doktorsavhandling av Lars Nyström vid Göteborgs Universitets Historiska Institution och kalkbruksböckerna är det Kerstin Sjölin Magnusson som stått för skrivandet. 

Boken om Rössberga SäteriRössberga

Den nyaste boken i samlingen är inte för någon bygd utan för en stor gård, nämligen Rössberga Säteri, som ligger i Valtorps socken. Författaren är Lars Bägerfeldt, inte så konstigt med tanke på att på Rössberga finns en hel del spår från stenåldern och framåt, bl a finns här Ravels grav. Andra fornlämningar som beskrivs är järnåldersgravar och en runsten. Lars kan det här med att läsa gammal stil så att gräva i arkiven efter material och tyda det samma är inget konstigt för honom.

Ägarlängden börjar 1545 med Gustav Olofsson Stenbock och slutar med dagens ägare Roy och Siv Mannius. Med beskrivande text om varje person ägt säteriet. Familjen Fleetwood har fått det största utrymmet i längan, inte så konstigt då de har ägt säteriet längst av alla ägare.

En hel del beskrivande information med text och bild finns med i boken. Det är om de bostäder och ekonomihus som finns på gården. Även om de gårdar och torp som låg under gården finns med. Utdrag ur mantalsböcker och kyrkoböcker med listor av de personer som bodde på ställena. Även befallningsmännen, gårdsfogden och rättare har fått ett stort utrymme.

Naturligtvis finns även Kalbrottet beskrivet. Rössberga kalkbrott är nog det som Rössberga är mest känt för, i alla fall det jag tänker på när jag hör namnet Rössberga. Tyvärr finns inget skrivet material inkl bokföring och löningslistor, bevarat sedan den tiden. Det kastades troligtvis efter att kalkbrottet lades ner.

Boken är skriven som en faktabok med ett lättfattligt språk. Det är lätt att hitta i den.

Mord

Som släktforskare blir man glad när det hittas något utöver det vanliga, det finns här i boken också. Under rubriken En mördare på Rössberga marker 1691, beskrivs en händelse som i kyrkboken 1691 skrevs

4 Septembris Anders Larssons Son på Högen Swen blef ihiälstuken

Men ett längre utdrag är hämtat ur domboken, där utredningen av händelsen är detaljerad beskriven. Gärningsmannen är ryttaren Nils Andersson som red hem efter mönstringen vid Axvalla hed till Badene i Yllestad. I boken finns beskrivet vad han gjorde under ritten från Sätuna och tills han kom hem och vad som hände.

I framtida nästa bok

Något som saknas och som skulle kunna bli bok nr 2 är folkbokföringsuppgifter över tjänstefolket och kalkbrottets alla arbetare och deras familjer, oavsett var det bodde, så långt det går att få fram uppgifter samt även övriga Valtorpsbor. Kan själv bidra med en del material då jag gjorde en del forskning i kyrkoböckerna på 1900-talet samband när det planerades att bli en hemvändardag i Valtorp (som inte blev av). Vilka som är födda på 1900-talet och en del info om deras anor och övriga familjemedlemmar finns på webbplatsen ValtorpsbygdenValtorpsbor.

Boken består av 270 sidor varav 70 med färgbilder, hårda pärmar. Kostnad: 200:- + porto. Kan köpas hos Lars Bägerfeldt eller via webbplatsen Valtorpsbygdens butik.