Släktresan

– i dåtid och nutid

  • december 2016
    M T O T F L S
    « Okt    
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘gökhem’

Kalbruksarbetare från Skår, Gökhem 1916

Posted by tagesdotter på oktober 3, 2016

Urklipp ur Falköpings Tidning 3 oktober 2016. 

Karl-Georg Karlsson även kallad Kleva-Kalle är den som kan det mesta om folk och historia runt i Gökhem-Vilske Kleva. Hans smeknamn kom till när han började på posten. Då fick de som bodde utanför Falköping ett tillägg på sitt namn där de bodde.

Det har varit ett drygt arbeta att identifiera personerna på bilden och har nästan lyckats. Det finns ett frågetecken och det är Emil Wass som finns på andra raden. Osäkert eftersom den Emil Wass som jag hittat avled 1914. Kan också vara Emil Hall 1880-1947.

ft-20161003

Fotografiet är från Kalkbruket i Skår, Gökhem 1916. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Svensk Historia, Uncategorized | Taggad: , , | Leave a Comment »

Släktforskning hösten 2016

Posted by tagesdotter på augusti 12, 2016

Det är augusti, semestrarna snart slut, skolan och andra utbildningar startar. Ja, vi är helt enkelt inne i vardagen igen.

Sommaren har varit bra för mig och mer innehållsrik om man jämför med fjolårets. Då satt jag mest i en stol och försökte läka ihop så att jag kunde starta cellgiftsbehandlingen för cancern. I år har det varit helt annorlunda, har åkt på dagsutflykter i närområdet och på så sätt turistat hemma. Jag har fått tillbaka livsglädjen och kan planera in i framtiden. Fortfarande måste jag ta det lugnt, klarar inte riktigt att gå på högvarv än. Blir hjärntrött när jag har för mycket på gång samtidigt eller är stressad. Det bara smäller till och jag måste mer eller mindre gå ifrån allt jag håller på mFT 19820823 Kartagårdssläktened och vila.

Min höst startar 20 augusti när mina släktingar kommer från USA. I samband med det blir det en släktträff där vi medlemmar i släkten har möjlighet att träffas. Flera av dem som kommer har jag inte mött förut, sist det var släktmöte i den här familjen var 1982. USA-släkten åker igen 22 augusti så det blir en kort visit på amerikanskt vis. Sommaren har gått åt till att uppdatera släktlistorna och fortsättning blir det i höst.

Efter det blir det att planera för uppstart för de kvällskurser i släktforskning som jag tänker att hålla i höst. Det är alltid spännande att vara kurs(hand)ledare och möta nya och gamla elever, alla är har de olika förutsättningar att ta till sig information och släkt att leta efter.

Webbplatsen Emigrant.se måste få en ansiktslyftning. Det nuvarande designen är egen och har spelat ut sin roll, den är helt enkelt gammal. Den här gången gör jag inte en egen mall utan har hittat en sk template som jag ska ladda ner och omvandla så att mitt material passar in. Bara för att jag laddar ner en färdig mall betyder det inte att jag inte måste programmera för det måste jag. Men det går så mycket lättare när det finns färdiga komponenter.  Webbplatsen kommer att ta hela hösten att göra om. Våren 2015 publicerades uppdateringen av Falbygdsanor.se.

Arbetet fortsätter med min databas Emigranter från Falbygden. Har lite lagt åt sidan att hitta emigranter utom när tillfälle ges, hittills i år har det blivit 94 stycken återfunna. Nej, i stället jobbar jag med själva basen. I början så lade jag in emigranten och hennes/hans familj, var inte så noga med att gå bakåt i tiden och få fram syskon, kusiner i olika led. Nu har jag börjat att ta itu med det. Hittills är Gökhem, Karleby, Marka, Mularp, Tiarp och Åsle gjorda, påbörjat på Sörby. Det gör att familjerna kan bli ganska stora. Den äldsta anan jag har fått fram är en viss Asmundus Electrin 1639-1694, kyrkoherde i Gökhem. Det sägs att halva Gökhems befolkning är ättlingar efter honom och jag är en av dem. Har 10 generationer framåt på honom. Databasen är nu uppe i ca 70 000 individer.

Och naturligtvis ska jag försöka att skriva på denna blogg. Vilka ämnen och hur många artiklar det blir återstår att se.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Frans August Johansson F 1860 i Marka (R) D 1914 Minnepolis, MN

Posted by tagesdotter på juli 6, 2016

Frans August Johansson föddes 13 december 1860 i Storegården, Påverås i Marka socken, som gränsar till Falköping. Han var nummer sju i en syskonskara av åtta. 

Familjen

Föräldrar var Johannes Pettersson F 21/10 1822 i Lilla Anguntorp, Gökhem D 14/5 1899 på samma ställe och Maria Johansdotter F 7/7 1823 1/7 Skyberg, Marka Övre, Marka D 28/2 1908 på samma ställe som maken. I Storegården liksom på de flertal gårdar som familjen bodde på var föräldrarna brukare.

Av de åtta barnen, dog en dotter vid sju månaders ålder, tre blev kvar i Gökhem o bildade familj, en blev järnvägare och bytte ut sitt patronymikon Johansson till Rundstedt och tre bröder emigrerade till Minneapolis, Hennepin Co, Minnesota där efternamnet blev Johnson. Frans August var en av dem.

Resan

Frans tog inte den normala vägen för trakten som var via Göteborgs hamn utan han reste till Östersund och därifrån vidare till Trondheim, där han finns antecknad i Poliskammaren 2/4 1884. Med på resan fanns hans blivande fru Brita F i oktober 1859.

Var Brita är född är osäkert men troligtvis i Rättvik(W). Inga uppgifter finns om hennes familj mer än att det är antecknat att hennes efternamn var Anderson. I USA blev hans namn Frank A Johnson och Brita blev till Bertha. De gifte sig 20/7 1884 i La Salle Co, IL.

Samma år som Frans August gav sig av 1884, gjorde även brodern Carl-Fredrik (Charles Frederik) 1854-1943 detta och 1886 emigrerade äldre brodern Anders Gustaf  (Andrew G) 1848-1920 och. Alla tog de vägen över Östersund-Trondheim. Även dessa bröderna bildade familj.

I Minneapolis

Frank A och Bertha började bilda familj i IL där första de två första barnen är födda. De flyttar sedan till Minneapolis där de övriga fem barnen föds. I Minneapolis arbetade Frank som mjölnare på Pillsbury A-mill, som i dag finns med på listan över historiska riktmärken i MN, i downtown Minneapolis.

Frank A och hans familj hade det inte så lätt, de flyttade ganska ofta, en gång om året ungefär. Det gör att det inte finns så mycket saker kvar av hemmet i dag.070624ai

Bröderna hade kontakt med varandra och med de hemma i Sverige. Kontakten med syskonen i Sverige var via brev. Det finns dock bara ett brev bevarat, skrivet från Anders Gustaf till sin syster Tilda. Ingen av bröderna åkte hem och hälsade på.

Bröderna är begravda på samma kyrkogård, Crystal Lake Cemetery i Minneapolis. Kyrkogården kan sägas vara en fattigmans kyrkogård. Det var här arbetarna begravdes. I dag ligger kyrkogården i ett mycket fattigt område där mest afro-amerikaner bor.

Forskning

Så som i många andra familjer, bröts kontakten med det gamla hemlandet när emigranten avled. Barn och barnbarn fortsatte inte att skriva. Kanske hade emigranten inte varit så noga med att tala om var familjen i Sverige bodde, ättlingarna hade fullt upp med sitt egna eller var inte intresserade att fortsätta.

Det tog 25 år efter start i sökandet efter Frank A:s ättlingar innan kontakten återknöts. Då 2005 var det mycket lättare att söka och få kontakt i och med Internet än vad som var vid starten 1980. I början av sökandet var det rullfilm som gällde och vad man hade i byrålådorna, det var svårt med att hitta en Frank A Johnson i Minneapolis. Johnson råkar vara det mest vanliga efternamnet i USA.

Hade lagt ut en efterlysning på Rootswebs efterlysningar Messager Board ett antal år tidigare och dagarna före julafton 2005 fick jag svar av en ättling. Det visade sig att hon hade varit på bröllopsresa 1984 och varit på Gökhems kyrkogård och letat, men då det fanns två Frans August Johansson födda i Marka och som båda utvandrat var det inte så lätt på den tiden forska, så blev det inget då. 

I dag

2007 reste jag och min mamma till USA för att träffa släktingar och se oss omkring. Träff med Frans Augusts barnbarns barn stod så klart på programmet.  Det var den resan som gjorde att jag började blogga.

Nu i augusti 2016 kommer så en av dem på besök i släktens gamla hemtrakter. Några av oss bor kvar på bygden eller i närheten men det är också stor spridning runt om i Sverige. För att lära känna och byta information, foton och annat om familjen finns en grupp på Facebook där vi gör allt sånt där. I skrivande stund är vi 44 medlemmar där vi alla är släkt på något vis. Men önskan är att fler ska passa på så att vi blir fler.

I samband när det blev klart att det blev ett besök från USA började jag att leta mer på allvar efter ättlingar till de andra två emigrerande bröderna. Har hittat, skrivit brev och fått kontakt med en ättling efter Anders Gustaf.

 

Vi kommer att passa på att ha en släktträff i Gökhems Hembygdsgård då när besöket görs. Alla vi som är ättlingar till Johannes Pettersson 1822-1899 och Maria Johansdotter 1823-1908 är välkomna. Vi kallar oss IhopaMarkasläkten. Kartagårds är den största grenen av familjen, den tillhör jag själv.

Du som tillhör släkten eller är osäker om du gör det eller inte, är välkommen att kontakta mig eller ännu hellre ansöka om (stängd grupp) att bli medlem i gruppen på Facebook som har släktens namn.

Posted in Amerika, efterlysning, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , | 2 Comments »

Skåragänget

Posted by tagesdotter på december 8, 2014

Har ett samarbete med en hembygdskännare i Vilske-Kleva. Han kan mycket om Gökhem då hans far är född där och hade en hel del släktingar i Skår, Gökhem. Själv är jag född i Gökhem och intresserad av dess historia, så det föll sig ganska naturligt att när Kleva-Kalle ville visa mig hans foton och berätta vad han minns.

Den här gången var det runt ett fotografi som han ville ha in i Falköpingstidning. Kalle stod för foto och berättade om de som var med på fotot. Jag har forskat fram vilka de var i de källor som finns att tillgå.

Skåragänget

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Skanna dia

Posted by tagesdotter på april 8, 2014


När jag var liten, fotograferade min pappa en hel del.
Inte så mycket i papperskopior utan i dia. De där sattes in i lådor, 80 fördelade på två rader, för att kunna visas Sött ungepå duk. Som vanligt är det den först födda som det togs flest foton på. Dvs min storasyster Ewa. Men jag har kommit med på några i alla fall.

Genom tiderna har det blivit mindre och sällsyntare diabildsvisningar. Sist vi tittade på dem var nog för 2 år sedan och då bara en bråkdel av de där 17 lådorna. Det blir liksom inte av att man samlas och tittar på diabilder i samma utsträckning längre.

Men nu har ju tekniken kommit så långt att man kan via sin egen skanner, skanna av dessa och digitalisera dem. Köpte i höstas en Canon CandoScan 9000F Mark II. Första syftet var att skanna av klipp- och fotoalbum som jag fick låna av en hembygdsforskare. Han vill bevara det gamla och föra vidare sitt material till någon som är intresserad. Nu nästa projekt är att skanna av min pappas bilder.

Ganska bra ur bevarande synpunkt och att göra det mer tillgängligt. Lådorna kommer att bevaras hos min syster men jag vill också ha tillgång till diabilderna. Vill kunna på ett enkelt sätt plocka fram dem och se på dem. Syrran såg till att digitalisera super-8 filmerna för några år sedan så då är det min tur att göra detsamma med diabilderna.

Det är inte gjort på en dag det här. Nej högst en låda i taget. Skannern tar fyra bilder i taget och man vill ha en bra upplösning 4800 dpi, så det tar varje omgång ca 20 min. Det betyder att det IMG_20140407_08här är ett arbete som görs när jag redan sitter vid datorn och arbetar med annat.  

Då det är en hel del släktingar med, som jag och syrran inte har en aning om vilka de är, ska det passas på att få dem identifierade av mina föräldrar. Fotoalbumen är påskrivna men inte de här.

Det finns dia som är skadade men det är något som man får ta. En del är det repor i, andra har färgerna försämras, dvs färgen har blekts eller så har de blivit röda. Som tur var finns det teknik i dag som kan hjälpa till att återställa, i alla fall en del av problemen. En del tar skannern direkt annat får man använda fotoprogrammet till.

 

Posted in Falköping, Hembygd, släkt, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Byta efternamn

Posted by tagesdotter på april 25, 2013

Det är ganska popuärt att byta sitt efternamn. Kanske tröttnar man på sitt -son eller annat namn. En annan vanligt efternamnsbyte situation är vid giftemål och parterna kan inte komma överens om vem som ska byta och löser det genom att båda byter.

Så vad byts det till? Ett gammalt släktnamn eller nykonstruerat?

Om valet är ett gammalt släktnamn är kravet att det ska ha funnits i släkten i rakt nedstigande led. Det ska vara i minst två generationer och senast inom fyra generationer räknat från sina föräldrar. En bra anledning att börja släktforska, tycker jag. Hafsa då inte ihop ett släktträd då utan se till att det blir ordentligt gjort. Det kan finnas överraskningar som gör att du får fler uppslag på efternamn.

Har du tänkt att konstruera ett nytt efternamn gäller förstås att det inte redan är upptaget. Försök att vara uppfinningsrik och kom på något nytt. På Patent och Registeringsverket  finns de regler och krav som finns om det här med namnbyte och Skatteverket har också information.

Min pappas sida

Själv heter jag Jonsson och är den enda i släkten i tredje ledet som har det ursprungliga efternamnet som min farfars far Johan Petter Jonsson hade. Giftemål och namnbyte har gjort att det att det blivit så. Namn i släkten: Carlsson, Digreus, Hansson, Sehested-Preetzmann, Ström, Rosell, Tersman, Zachrisson och Ålbråthen är några av dem.

Så om någon i släkten på min farfar Johns sida (han hade åtta syskon) skulle byta till något efternamn vore det i så fall till släktnamnet Jonsson. Jonsson är mycket mer ovanligare än Johansson. En annan variant vore att göra en konstruktion på Kartagården, Ravelstorp, Gökhem, för där var hemvisten för Johan Petter Jonsson och hans Selma Johansdotter.

Min mammas sida

På min mammas farfar sida skulle släktnamnet varit och är till viss del Andersson. Min morfars far August skulle egentligen hetat Andersson, utav sex syskon var det endast en son som behöll det ursprungliga. Det var min morfars far August som satt ton och fart på de andra att de skulle byta. Han gjorde beväring och tjänst nere i Halmstad och där kunde han naturligtvis inte heta Andersson, det blev Ljungqvist, ett namn som inte fanns tidigare i släkten, så historien hur det kom till vet vi inte. Kanske drog de lott eller så tilldelades han namnet. Båda varianterna har jag hört av vid andra efternamnsbyten har gått så till.

Efter att han hade kommit hem byte två bröder och en syster till samma, en av stavningarna blev Ljungkuist, en konstig stavning kan tyckas men så var han en emigrant. Senare generation bytte till Youngquist. Den äldste i syskonskaran tog sig namnet Floren efter sin farfar som hade soldatnamnet Flor. Namn i släkten: Hansson, Henriksson, Holmberg, Johansson Jonsson och Ljungkvist.

Mitt alias

Använder jag mig av ett alias i släktforskning – Tagesdotter. Hoppas att det är välkänt numera, har använt mig av det några år nu. För den som undrar hur det kan komma sig är det för att det är just vad jag skulle ha hetat om vi fortfarande hade använt oss av patronymikon, dvs pappas förnamn med -dotter efter – Tagesdotter (Tages dotter).

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Ny lokalhistorisk bok i Falköping

Posted by tagesdotter på mars 7, 2013

Det har skrivits flitigt på Falbygden om bygden. En hel del hembygdsböcker har det blivit under åren. Vi har Boken om Bjurum potatisriket, Brunnhem, Börstig, Gudhem, Gökhem, Högstena, Kinneved, Norra Åsarp, Skörstorp, Smula, Stenstorp, Uddagårdens kalkbruk i Karleby samt Vilske. Nyligen kom även boken om Floby-Sörby ut, när jag har fått tag på den ska det bli en artikel om den också här.

2012 gavs boken om Brunnhems socken ut, 2005 var det Högstena. Båda böckerna har Bo Andersson som redaktör. Kinneveds Hembygdsförening med Lena Persson i spetsen lägger ut en hel del på sin webbplats för den som vill ta del av personer/familjer som levde i Kinneved och närliggande socknar.

De flesta av böckerna har de lokala hembygdsföreningarna arbetat fram och givit ut. Boken om Bjurums bränneri och Uddagårdens kalkbruk har dock varit en mans arbete. Bjurums bränneri var en doktorsavhandling av Lars Nyström vid Göteborgs Universitets Historiska Institution och kalkbruksböckerna är det Kerstin Sjölin Magnusson som stått för skrivandet. 

Boken om Rössberga SäteriRössberga

Den nyaste boken i samlingen är inte för någon bygd utan för en stor gård, nämligen Rössberga Säteri, som ligger i Valtorps socken. Författaren är Lars Bägerfeldt, inte så konstigt med tanke på att på Rössberga finns en hel del spår från stenåldern och framåt, bl a finns här Ravels grav. Andra fornlämningar som beskrivs är järnåldersgravar och en runsten. Lars kan det här med att läsa gammal stil så att gräva i arkiven efter material och tyda det samma är inget konstigt för honom.

Ägarlängden börjar 1545 med Gustav Olofsson Stenbock och slutar med dagens ägare Roy och Siv Mannius. Med beskrivande text om varje person ägt säteriet. Familjen Fleetwood har fått det största utrymmet i längan, inte så konstigt då de har ägt säteriet längst av alla ägare.

En hel del beskrivande information med text och bild finns med i boken. Det är om de bostäder och ekonomihus som finns på gården. Även om de gårdar och torp som låg under gården finns med. Utdrag ur mantalsböcker och kyrkoböcker med listor av de personer som bodde på ställena. Även befallningsmännen, gårdsfogden och rättare har fått ett stort utrymme.

Naturligtvis finns även Kalbrottet beskrivet. Rössberga kalkbrott är nog det som Rössberga är mest känt för, i alla fall det jag tänker på när jag hör namnet Rössberga. Tyvärr finns inget skrivet material inkl bokföring och löningslistor, bevarat sedan den tiden. Det kastades troligtvis efter att kalkbrottet lades ner.

Boken är skriven som en faktabok med ett lättfattligt språk. Det är lätt att hitta i den.

Mord

Som släktforskare blir man glad när det hittas något utöver det vanliga, det finns här i boken också. Under rubriken En mördare på Rössberga marker 1691, beskrivs en händelse som i kyrkboken 1691 skrevs

4 Septembris Anders Larssons Son på Högen Swen blef ihiälstuken

Men ett längre utdrag är hämtat ur domboken, där utredningen av händelsen är detaljerad beskriven. Gärningsmannen är ryttaren Nils Andersson som red hem efter mönstringen vid Axvalla hed till Badene i Yllestad. I boken finns beskrivet vad han gjorde under ritten från Sätuna och tills han kom hem och vad som hände.

I framtida nästa bok

Något som saknas och som skulle kunna bli bok nr 2 är folkbokföringsuppgifter över tjänstefolket och kalkbrottets alla arbetare och deras familjer, oavsett var det bodde, så långt det går att få fram uppgifter samt även övriga Valtorpsbor. Kan själv bidra med en del material då jag gjorde en del forskning i kyrkoböckerna på 1900-talet samband när det planerades att bli en hemvändardag i Valtorp (som inte blev av). Vilka som är födda på 1900-talet och en del info om deras anor och övriga familjemedlemmar finns på webbplatsen ValtorpsbygdenValtorpsbor.

Boken består av 270 sidor varav 70 med färgbilder, hårda pärmar. Kostnad: 200:- + porto. Kan köpas hos Lars Bägerfeldt eller via webbplatsen Valtorpsbygdens butik.

Posted in Falköping, Hembygd, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 3 Comments »