En emigrantfamilj på Emigrant.se

De var flera tusen de som utvandrade och var födda i någon av nuvarande Falköpings kommuns församlingar. Ca 13 000 utvandrare födda här är siffran som har nämnts. Flertalet av dem var på det ena eller andra sättet släkt med varandra. Det var gifta par, föräldrar, barn, syskon, kusiner, farbröder, ingifta osv, listan kan göras lång.

De reste ensamma, familjevis eller i grupp om vänner. Skälen var många varför de reste,  jag har radat upp dem i min artikel Part 2: Why they left Sweden, en del i artikelserien om 13 artiklar som jag skrev 2014-2015 för svensk-amerikaner som söker sina rötter men som är också till för alla som släkt- och emigrantforskar och andra som vill veta hur det går till att forska.

Vilka var de som utvandrade och var födda på Falbygden? Den frågan försöker jag besvara i min databas Emigranter från Falbygden. Har hållit på sedan hösten 2005 och basen växer hela tiden. Just nu innehåller den ca 73 500 individer. Numera kan jag gå i släktträd som börjar i början på 1700-talet och fram till nutid. Ett exempel på träd som finns i databasen finns nu på webben. Familjen finns på min webbplats Emigrant.se, under rubriken ForskaUr databas. På den engelska versionen av Emigrant.se är det Emigrant.seResearchFrom database.

Familjen börjar med Eric Larsson född runt 1729, troligtvis i Majarp i Majarp rote, Friggeråkers församling (R). Eric avlider 1773 på Majarp. Jag har hittat två barn, tyvärr försvinner sonen i källorna eftersom husförhörslängderna inte börjar förrän 1816 men dottern Lenas gren lever fram till i dag, det var Lena som fick ärva gården Majarp.

Ett barnbarns barnbarn till Eric är Karl Strömbäck född 1848 i Slöta (R) D 1922 i Falköpings Stadsförsamling (R) med patronymikonet Johansson efter sin far Johannes. Karl har gjort avtryck i Falköpings historia då han var fotograf. Några av hans foton finns att se i DigitalMuseum, se min artikel Falköpings bilder i DigitalMuseum.

Ett barnbarn till fotografen var kokboksförfattaren och redigeraren Greta Strömbäck. Hon bl a skswedishfood-1965_smallrev och redigerade böcker och som lästes i svensk-amerikanska hem. Bästsäljaren i USA var kokboken Swedish Foods som 1967 hade sålts i 125 000 ex. Greta var gift med Georg Borgström som 1967 utnämndes till den viktigaste svensken i världen av tidningen Expressen.

Det var inte bara fotografen som tog sig namnet Strömbäck, det var flera i familjen, kanske fanns det en bäck med mycket vatten i närheten av Finkagården i Slöta och så blev det ett efternamn. En variant på namnet i familjen var Nyström.

Borta i USA slog sig -Ström-arna sig ner i staten Illinois främst i Winnebago och Boone counties. Där finns städerna Rockford och Belvidere. Det finns också familjemedlemmar som har emigrerat som jag inte har hittat någon information om eller lite av. Svårast är det när destinationen är hamnen New York och när man inte vet vart i USA de hade tänkt att slå sig ner eftersom det inte finns fler uppgifter om destinationen på deras emigrantresa.

Texten är främst på svenska men har hittat artiklar i tidningar från Rockford som är på engelska. Texterna jag till stora delar skrivit av men det finns även bilder från dem på sidorna. Dessa texter är inte översatta. Om det behövs översättning använd gärna de webbresurser som jag nämner i Översätt på webben.

Några personer som lever idag finns inte med i trädet på webbplatsen, de uppgifterna har plockats bort med hänsyn till personerna och Personuppgiftslagen.

Det finns fler familjer i databasen som sträcker sig från 1700-talets början och till nutid. Familjen som startar med Eric Larsson 1729-1773 är bara en av dem.

Falköpings bilder i DigitaltMuseum

På våra museum finns en hel del gamla fotografier som har lämnats in.

Du som har gamla foton och inte vet vart du ska göra av dem men inte vill slänga är att lämna in dem på ditt lokala museum eller skicka dem dit de hör hemma, dvs till den orts museum som täcker in det område som fotografierna är tagna i. Det är ett sätt att bevara dem för framtiden och att dela med sig.

Falköpings Museum är ett sånt museum som tar emot gamla foton. Museet har ett pågående projekt där de i flera år har arbetat med att digitalisera sina samlingar. Enligt museets webbplats har de ca 100 000 fotografier och bilder i sina samlingar, ca 40 000 av dem är digitaliserade. Mycket arbete återstår alltså men det går att få fram mycket information redan nu. De flesta fotografierna är beskrivna i text och nu sätts bild till dessa.

Falköpings Museums bildsamlingar finns på Digitalt Museum.

karl-stromback-1876

Fotografen Karl Strömbäck med blivande makan Kristina Nilsson 1876. Fotografiet finns i DigitalMuseum.

Släktforskningsåret 2016

Så har ännu ett år gått, året 2016 har varit ett jobbigt år för mig. Ni kanske tycker att det är mycket jag har gjort när jag rabblar upp vad jag har gjort i släktforskning under året. Men ofta har jag gjort det i perioder när jag orkat, mycket tid har gått till annat bla att vila.

 

Återhämtningen från cancerbehandlingen har gått långsamt och är inte helt klart. Det varit med- och motgångar. När det är medvind gäller det att hålla i handbromsen så att jag inte gör för mycket, det blir alltid efterverkningar efter en bra period, hjärntrötthet (kan liknas vid utbrändhet). Får alltid betala för att jag har gjort mycket och träffat för mycket folk. Har med andra ord fortsatt att vara eremit. Kontakt med folk har mest skett via Internet av något slag. 

Några inlägg här på bloggen har det också blivit. De mest besökta 2016 års inlägg är Allt för Sverige i Falköping 2016 och Den gamla släktgården är såld. Den sista var något överraskad för mig, den skrev jag på tre kvar men tydligen ett ämne som jag träffade rätt med. Det blev ett uppehåll under okt-dec. Har inte orkat att skriva, kurser, webbplats och min databas har tagit kraften istället. 

Facebook-grupper

Är admin för flera Facebook-släktforskningsgrupper som jag startat under årens lopp och fortsätter att driva. 

  1. Tagesdotter – där lägger jag in länkar till webbsidor som intresserar. Det är släkt- emigrantforskning, historia, fotografering och data. (299 medlemmar) Sluten grupp.
  2. Falköping Genealogi – som namnet säger är det begränsat till släktforskning i Falköpings kommun. (136 medlemmar) Sluten grupp
  3. Kursledare i släkthistorisk forskning- för oss som är kurs(hand)ledare i släktforskning och har gått kurs i släkthistorisk forskning i Sveriges Släktforskarförbund och har fått inlämningsuppgiften godkänd. (38 medlemmar) Hemlig grupp.
  4. Fyra släktgrupper:
    Anders & Klara, Floby – Arvid Jonsgården, Håkantorp – Bissgårdssläkten, Segerstad och IhopaMarkasläkten. Hemliga grupper

Släktforskningskurser

Har fortsatt att köra släktforskningskurser, de har varit mina tillfällen att träffa folk. I våras avslutades nybörjarkursen som jag fick avbryta i november 2015 då jag fick lunginflammation. Den följdes upp med fortsättningskurs. I höst har det både varit nybörjar- och fortsättningskurs på kvällstid, dagarna efter varandra. Fortsättningskursen gick i lugnare tempo än andra år och var mest för de som inte hade forskat på ett tag och som behövde en nystart. 

Släkting på besök

I maj blev jag kontaktad av en släkting i Colorado vars morfars far var född i Marka. Han skulle göra ett besök hos sina norska släktingar och ville göra en avstickare hit ner till Falköping. Han ville träffa släktingar här och trampa på förfäders mark. Träffade honom på min USA-resa 2007. Mycket av tiden fram till att han och hans fru kom gick åt att leta reda på släktingar. Träffar nu dagligen flera av dem på Facebook, där de också är medlemmar i den grupp som finns för släkten. Det är där som vi förmedlar information och annat som släkten bör veta. Ett är min syssling Annika Digreus repotage Gökhemskvinnan visar hur bönderna kom till Sverige.

Emigranter från Falbygden

Har suttit en hel del vid datorn och jobbat med mina emigranter. Det har varit mitt andningshåll och jag känner mig stark att jag har klarat det. Men har inte velat bli störd då, stänger inne mig i rummet för att utesluta alla onödiga ljud.

Hittade 107 nya upphittade bortgångna i USA under året. De flesta har hittats via olika källor i USA, som tidningar, databaser och findagrave.com. Den sista blir mer och mer omfattande för varje år. När jag hittat en emigrant brukar jag dela med mig av de uppgifter som jag har, ett givande och tagande. Vill ju hjälpa andra besökare att hitta rötter och släkt. Nufunna emigranter under året har lagts ut i den slutna FB-gruppen Falköping Genealogi.

Min databas över emigranter från Falbygden har också växt. Den har blivit hela 7 700 individer större, numera innehåller den 72 300. En stor del har kommit till nu i andra hälften av året när jag tvättar databasen. I början av mitt databasbyggande 2005 var emigranten och dess familj som reste med viktigast samt föräldrarna. Har sedan dess jobbat med att hitta fler som emigrerade. Nu börjar jag lägga in även föräldrarnas föräldrar och syskon med start på 1700-talet (beror på vilka källor som finns). Har gjort klart ca 1/5 av (52) församlingar på Falbygden, där också emigranter som är födda i församlingarna finns.

Färdigt (emigranter och deras familjer i flera led) är:

Åsle, Mularp och Tiarp

Gökhem, Marka och Sörby

Floby, Göteve, Hällestad och Trävattna

Grolanda och Jäla, den sista fram till 1801.

Det blir stora träd, där det äldsta sträcker sig från en Jonas Jönsson 1711-1786 i Jäla, fram till nutid. För att familjen ska vara med i databasen måste det finnas någon emigrant i något led. Ofta finns det fler och nu ser jag att flera generationer som har emigrerat. Ofta reste en emigrant till någon annan familjemedlem som redan fanns på plats. Nu kan jag få ledtrådar till vart de reste.


slaktforskningsaret2016Emigrant.se

Webbplatsen Emigrant.se ska få nytt utseende nästa år. Nuvarande är gammal och kan vara svår att navigera i menyn. Särskilt när det gäller att få fram emigrantlistorna.

Påbörjade arbetet med att designa om under oktober. Fortfarande är den röd så besökarna kommer att känna igen sig. Den här gången köpte jag en template (mall) eftersom utvecklingen har gått i rasande fart i webbtillverkning. Men jag har nytt av min webbkunskaper i alla fall för det krävs en hel del arbete under skalet för att det ska bli som jag vill. 

Emigrantlistorna länkas nu i menyn, på den nya webbplatsen blir det listor på sidor och inte i menyn som det är nu.  Beräknas vara färdig jan/feb. Den nya Emigrant.se kommer att likna min webbplats Falbygdsanor.se.

Tack alla ni som har besökt och är följare av bloggen 2016. Det blev ett rekordår. Över 18 000 visningar  och 13 000 besökare. Det bästa året hittills på bloggen. Jag hoppas att 2017 blir ännu bättre.

2017

Ja, vad kommer att hända under mitt släktforskningsår 2017? Det återstår att se. Men tänkt är:

  • Förnyelse av Emigrant.se som jag skriver här ovan med nytt utseende med blandning av gammalt och nytt. Det nya består bla i foton på emigranter och ättlingar. Beräknas gå ut på nätet jan/feb.
  • Fortsättning följer med att få ihop familjerna i databasen med att göra klart Jäla, därefter följer pastoraten Vilske-Kleva, Gudhem, Broddetorp, Segerstad, Stenstorp och Dala. Att det blir de församlingar i de pastoraten har med att göra med att de har jag forskat fram emigranter i. Om det blir fler församlingar beror på tid och ork.
  • En och annan återfunnen emigrant blir det väl också.
  • Hoppas kunna fortsätta att skriva på bloggen. Har några uppslag till nya artiklar men hoppas också att jag får idéer till fler.
  • Vill fortsätta att köra kurser i släktforskning. Mitt studieförbund ABF håller på att flytta från sina nuvarande lokaler här i Falköping och öppnar nytt i större. Håll utskick efter annonsen för öppet hus 28 januari.

Part 13: Get help in your research

Alla kör vi fast i vår släktforskning förr eller senare. Rejält eller helt enkelt bara behöver få hjälp att tänka i rätt riktning. Det är alltid svårt så här i början innan man får vanan att forska och leta i källorna.

Jag brukar rekommendera till mina kursdeltagare på mina kurser att börja med din släkt i nutid, din närmast avlidne eftersom du kan via denne person gå vidare neråt i tiden. Intervjua dina släktingar om vad de kommer ihåg, den muntliga källan är ovärderlig för att veta var man ska börja leta. Dessutom får du information och skvaller som omöjligt kan finnas i skrivna källor.

Sedan är det veta hur man forskar i det material som kan forskas i. Särskilt svårt är det när man ska forska i ett område eller annat land än där man själv bor. Alla länder har sitt folkbokföringssystem, det finns likheter mellan länder men inget är exakt likadant uppbyggd eller har liknande tillgängligt material. I Europa finns det ganska stora skillnader. De Skandinaviska länderna har liknande system, inte konstigt då Danmark Norge var ett land länge, Sverige och Finland likadant och under 1800-talet tillhörde Norge Sverige. I Sverige har folkbokföring funnits i över 350 år, vi har dessutom inte haft krig på hemmaplan så inget har förstörts om det inte varit en kyrkobrand. Kyrkoböckerna förvarades ofta i sakristian eller vapenhuset så brann kyrkan ner försvann böckerna också. Som tur var är det undantag. Vi har ett generöst material att ösa ur. Husförhörslängderna sträcker sig över år till skillnad mot i US där folkräkningarna vart tionde år är oftast huvudkällan.

Språk och handstil kan också ställa till bekymmer. Det ämnet gick jag närmare in på i part 8: Reading old swedish writing.

Det gäller att kunna tänka nytt när man ska forska i ett annat lands folkbokföringsmaterial. Ett nytt tänkesätt måste till och då måste man ha hjälp utifrån. Det finns kurser att gå men då gäller oftast att de finns på den orten eller i närheten av där man bor. Internet är bra även när det gäller att få hjälp. Inte bara källor finns det att få tillgång till där men också hjälp i sin forskning. Det finns kurser att gå via nätet.

Det finns en hel del hjälp att få via nätet för självstudier eller förklarande text. För att förenkla är de flesta på engelska men det finns andra att översätta, precis som den här bloggen.

Arkiv Digital – Swedish Genealogy

Familysearch- Sweden Genealogy

The Federation of Swedish Genealogical Societies –  Finding your swedish roots – where to start

The Swedish Genealogy Guide

Hans Högman’s Genealogy and History Site 

 

Helpcenters i US

Det finns hjälpcenters i US som har specialiserats på forskning på svenska källor och som kan hjälpa dig på vägen i din forskning.

Augusta College – Swenson Swedish Immigration Research Center

Nordic Family Genealogy Center in St Paul Minnesota

 

Volontärer

Det finns frivilla som gärna vill hjälpa till att få fram uppgifter eller till och med kan hjälpa till att hitta din släkt och släktingar i Sverige. Det gäller då att veta vart man ska vända sig.

The Federation of Swedish Genealogical Societies har sitt Anbytarforum. Det är mest på svenska men det finns en engelsk sida som förklarar hur du gör förfrågningar.

Ancestry och Rootsweb har sitt Message Boards. Det finns ett flertal för Sverige att använda. Rekommenderas är att använda de gamla historiska county indelningen att ställa frågorna i. Förutsättning är att man vet i vilket vilket län som förfadern/släktingen är födda i. Mer om det finns beskrivet i part 5: Churchbooks of Sweden. Det är i dessa län/county som kyrkoböckerna är indelade i.

Facebook är ett annat bra ställe att få svar på frågor. Där kan man få en hel del hjälp med det ena eller andra. Grupper som kan vara till hjälp i forskning efter svenska källor och släktingar:

Swedish Genealogy,  Swedish Heart Genealogy,  Swedish/American People Search, Swedish American Genealogy GroupMy ancestors from Västergötland,  Falköping Genealogi.

 

Jag själv

Jag som skriver den här bloggen är också volontär. Hjälper gärna svensk-amerikaner att få fram uppgifter i Falköpings områdets församlingar. Se vilka de är på Falbygdsanor.se. Har hjälpt ett flertal under årens lopp. Ofta kommer dessa förfrågningar via mina webbplatser, Facebook eller någon annan släktforskare. Det jag försöker hjälpa till med är att forska fram anor samt någon släkting eller två för svensk-amerikanen att få kontakt med. I gengäld vill jag ha information om familjen i USA. Vi byter information.

 

Det här var den avslutande delen av den artikelserie jag har skrivit under tre månader här på bloggen 2014-2015. Jag hoppas att artiklarna har hjälpt och kommer att hjälpa er i er forskning efter svenska rötter och släkt. Kontakta mig gärna här på bloggen, via e-post eller på Facebook Tages Dotter. Välkomna är ni också att bli medlem i min grupp Tagesdotter. Där lägger jag in tips på släktforskningslänkar och annat bra att veta.

Fortsättning på serien kommer när jag får nya uppslag och infallsvinklar. Den som väntar får se.