80 000 individer passerat

Som jag har skrivit förut här på bloggen och som jag förutsätter att de flesta läsare här redan vet så arbetar jag fram en databas över Falbygdsbor som är födda i trakten och emigrerade, deras familjer i sitt gamla och nya hemland.

Sen förra året är jag mer koncentrerad att korrekturläsa eller kanske bättre att skriva ”tvätta” familjerna här i Sverige än att forska fram återfunna emigranter från Falbygden i USA. Med det menar jag att jag plockar ihop lösa personer som inte har några föräldrar till att just få så. Det blir stora träd av det här. 

Hittills är församlingarna i Vilske Härad iordningställda och Gudhems Härads församlingar är på god väg också. Den församling som jag nu jobbar med är Södra Kyrketorp, ett annex till Stenstorp liksom den nyligen klara Brunnhem. Sen är det där endast Dala, Borgunda och Högstena kvar i Gudhem. 

Det är en tre stegs raket:

  1. Gått igenom alla de födda i varje församling som utvandrade enligt Emibas.
  2. Lagt in medlemmar i Svensk Amerikanska kyrkoböcker, dvs de avskrifter av SAKA registren som Anna-Lena Hultman i Konkordiahuset, Hössna har och som skrevs av av Kurt Andersson i Skara från microfilmsrullarna som förvaras i Växjö.
  3. Korrekturläst församlingarna för att plocka ihop familjemedlemmar och med det göra stora träd.

Samt även en hel del från släktingar på båda sidor om Atlanten.

Det var i början av Södra Kyrketorp det hände, milstolpen 80 000 individer i databasen passerades. Med tanke på att jag sitter och matar in person efter person manuellt är det en stor milstolpe tycker jag. Men jag är inte klar än på långa vägar. Arbete kommer att fortsätta länge…

Började året med 78 460 individer. Nu i skrivande är antal individer 80 165.

blogg20180417-2

blogg20180417

Annonser

Falbygdsanors nya design

Efter fyra månaders arbete är nu den nya Falbygdsanor.se klar. Skrev om det i början på min resa i Falbygdsanor.se får ansiktslyft.

Det har varit ett stort arbete. Visserligen har jag använt av en sk templates som jag laddat ner från nätet som gäller för dator, surfplatta och telefon eftersom jag själv inte har hängt med i utvecklingen i att kunna göra en modern webbplats. Det är tur att det finns personer kan det här med att göra en dynamisk webbplats av i dag och som vill dela med sig de som inte kan. Html-kodnings kunskap krävs dock för att anpassa den till innehållet. Det gäller att strukturera så att det ser snyggt ut och funktionerna fungerar som det ska.

En hel del material har återanvänts men det är mycket nytt också. En ny länksida är närproducerat eftersom här på Falbygden har vi en hel del små företag som säljer egna produkter. Något som livar upp sidorna är egna fotografier. Jag har t o m lagt upp två gallerier med foton varav en är med ödehus från trakten, båda kommer att fyllas på med fler sidor allt eftersom. Fotografierna i gallerierna är klickbara, de större finns på webbplatsen 500px, där jag numera visar mina foton.

Den engelskspråkiga versionen har också fått ett rejäl ansiktslyftning.

Webbplatsen är den där som innehåller allt som behövs för att vara ingångssida för den som söker efter information om bygden Falbygden. Den innehåller alla våra hembygdsföreningar och länkar till dessa för de som har egen webbplats. Det är en bygde-webbplats helt enkelt för Falbygden.

 

falbygdsanor

 

För den som saknar en länk eller helt enkelt vill vara med, skriv då gärna till mig.

Falbygdsanor.se får ansiktslyft

Min webbplats Falbygdsanor.se har jag haft sedan 2007. Den skapades för att vara den där länksidan för Falbygden som inte fanns.

Webbplatsen har jag gjort själv, dvs har knackat html-kod. Använt en del komponenter som är hämtade från diverse källor och som jag sedan gjort om så att de passade in. Men det är ett tag sedan nu och sidan är föråldrad. Den är fixerad i vänstra hörnet och är ganska liten, då den gjordes för liten skärm. Då 2007 fanns inga smarta telefoner eller 10 tums plattor. I dag ska en och samma webbplats vara flexibel och gå att läsas på dataskärm, platta och smart telefon. Det var dags att förnya.

Har arbetat i ca 3 veckor på den nya, vars design jag har hittat på en gratis templates-sida. En ganska avancerad sådan med just de egenskaper som jag sökte efter att ha gjort en kravlista på vad jag sökte. Mallen är flexibel och anpassar sig efter hur stor skärmen är. För utvecklingen i html-kodning har sprungit i fatt mina kunskaper. Grundkunskapen har jag kvar och det skrivs en hel del kod här också men mallen är alltså hämtad.

Grunden är den samma som på den gamla men det finns förändringar. Menyer har flyttats runt och material kommer att presenteras i annan form. En bättre än nuvarande, tycker jag själv. Fortfarande finns en hel del länkar, det som är huvudsyftet med webbplatsen. Men ni kommer fortfarande att känna igen även om en del har försvunnit och annat tillkommit.

Falbygdsanor.se

Falbygdsanor.se är en webbplats för den som vill veta mer om Falbygden, främst inom bygden Falbygden. Den innehåller en hel del länkar till andra webbplatser. Här finns alla hembygdsföreningar som finns i Falköpings kommun uppräknade, med eller utan länk till webbplats. Det finns en hel del information för den som är intresserad av Falbygden som bygd. För släktforskaren kan webbplatsen också vara till nytta. Här finns namnen på alla våra socknar/församling, pastorat och härader. Viktigt att kunna inom forskningen. Det är en samlings- och länkplats för den som vill slippa söka runt på flera webbplatser för att hitta informationen.

Vill ha hjälp

Något som jag gärna vill ha hjälp med av er läsare är att få tips om vilka webbplatser där det presenteras anor och personer kommer från någon av Falköpings kommuns socknar/församlingar. Det finns en hel del på nuvarande webbplatsen men flera av dem finns inte längre, det är ett tag sedan listan uppdaterades och en hel del har hänt sen dess. Nya har förhoppningsvis tillkommit där ute på nätet. Vill som sagt ha hjälp med att hitta dem. Tar tacksamt emot!

Part 7: Differents in the churchbooks

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.