Släktresan

– i dåtid och nutid

  • maj 2016
    M T O T F L S
    « Apr    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘falbygden’

10 år med databasen Emigranter från Falbygden

Posted by tagesdotter på april 13, 2016

Som bekant håller jag på med att kartlägga emigranter som var födda på Falbygden, dvs i någon av de 52 församlingar/socknar i dagens Falköpings Kommun. Emigranterna och deras familjer i det gamla liksom det nya hemlandet finns i en databas som jag bygger upp.

Hittills är databasen uppe i 68 000 individer. Jag skriver individer för det finns med all säkerhet dubbletter i materialet om än jag är noga med att vid registrering av ny kollar jag efter först om personen finns. Av olika anledningar blir det dubbletter i alla fall men så fort jag hittar paret tar jag bort en individ och gör om. Oftast är felet att en person finns som egen huvudperson utan föräldrar och i det andra som ett barn med föräldrar och syskon i familj. 

Jag började med databasen för att kunna fortsätta att släktforska. Jag hade lagt min egen forskning åt sidan efter att ha gjort så mycket jag kunde då och behövde något annat att sätta tänderna i. Falbygdens Släktforskarförening hade sedan starten av sin årliga tidskrift på 1990-talet (numera nerlagd) publicerat listor med utvandrares namn, födelse- och dödsuppgifter men vilka de var och vilka familjer de tillhörde (föräldrar, syskon, makar, barn och andra familjemedlemmar) fanns inga uppgifter om. Det ville jag rätta till.

Hösten 2005 i oktober började jag med att köpa min första bärbara dator och mata in personer från listan i släktforskarprogrammet Disgen. Det blev ett pysslande med att räkna ut vem som var gift med vem, barn till vem och syskon. Det blev stommet i den databas som finns i dag. Men är i dag en ganska liten del av materialet och informationen som finns i basen.

Samma år 2005 registrerade jag mig som innehavare av domänen emigrant.se. Webbplatsen är två-språkig, svenska och engelska. Där finns information om mitt arbete med basen, emigrationen och publicerade emigranter i listor. På den svenska versionen är det i födelseförsamling sorterad på födelsedatum. De på engelska sidan är sorterade på två sätt, dels på födelseförsamling, som på den svenska, samt även i stat, county och stad. Detta för att underlätta svensk-amerikaner att hitta sina immigranter från Falköping. Ofta vet de inte var de är födda.

Till min hjälp har jag kyrkoböcker och databaser som är tillgängliga i mitt sökande. Jag tar en församling i taget. Har där Emibas och Emigranten Populär till hjälp för att leta reda vilka som var födda i en viss församling och utvandrade. Klart är de som utvandrade och är födda i Gudhem och Vilske Härader. Nu är det församlingen Åsles emigranterna och deras familjer som jag håller på att kartlägga.

Det har bildats stora träd i basen, där början av 1700-talet inte är sällsynt och fram till i dag. Det betyder att det finns emigranter i flera led, kusiner, sysslingar mfl som utvandrade.

Allt eftersom hittar jag nya återfunna Emigranter från Falbygden. Några publiceras i Facebook gruppen Falköping Genealogi allteftersom de upptäcks, de flesta har inte och kommer inte att publiceras som läget är just nu. Vill gärna kunna göra det i framtiden och även databasen men jag måste dessförinnan hitta ett bra sätt att göra det på.

Emigrant.se har numera en gammal layout, den behöver förändras och få nytt utseende. Det ska ske men när kan jag inte utlova. Sjukdom och återhämtning har hittills gjort att jag inte orkat och fortfarande inte orkar.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Kurs(hand)ledarens roll är föränderlig

Posted by tagesdotter på januari 21, 2016

Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning är en pågående process. Efter varje kurstillfälle har även kursledaren lärt sig något nytt. Ju fler kurser och deltagare som man har desto fler erfarenheter och problemlösningar får man och kan använda vid andra tillfälligheter och kurser. Alla kursdeltagare har olika förutsättningar, infallsvinklar och släkt som det ska forskas om. Lärandet går åt båda håll.

Du behöver kunskap i att släktforska, som ofta i grunden är hämtat från den egna forskningen men också kunskap i hur att lära ut, metodik och didaktik. Alla har vi egna sätt att uppnå att vara den där som gör att vi lär ut men gemensamt är att ge information till deltagarna så att de i slutet av kursen kan börja reda sig själv i konsten att forska på sin släkt.

Ledaren måste man ha förmågan att anpassa sig efter varje kurs och dess deltagare. Du har ett upplägg men det måste kunna vara föränderligt för varje kurs och -tillfälle. Det är alltid olika gruppdynamik i varje grupp och deltagarna har inte samma förutsättningar eller kunskap med sig in i kursen och har olika möjlighet att ta till sig information.

Som kurs(hand)ledare får man inte luta sig tillbaka och säga att det har fungerat förr så det går nu också. Så jag hoppas verkligen de som säger sig ha lärt ut i 30 år att deras sätt att lära ut och även kunskaperna och teknikanvändningen har förändrats genom åren. Själv lär jag inte ut på samma sätt som när jag började vara kurs(hand)ledare 2009. Utvecklingen har verkligen gått framåt. Det är viljan och nyfikenheten som får en ledare att fortsätta handleda andra människor i konsten att släktforska.

Att då få hjälp och stöttning av någon annan för ledaren är till stor hjälp. Det är det där med att lära få nya kunskaper i släktforskning är då självklart men lära metodik och pedagogik kanske inte är lika lätt. För de som är yrkesverksamma som lärare och pedagoger eller har läst pedagogik / didaktik har här ett försprång. De kurserna kan för deltagare verka vara flummiga men så bedrivs även undervisningen i ämnet på våra lärosätten. Sedan är det upp till var och en att göra sig en uppfattning och utlärningsmetod utifrån det. Alla klarar inte av det.

Så att ha ställen där kurs(hand)ledare kan träffas där man berättar om sina erfarenheter, byta idéer och information, ja hjälpa varandra helt enkelt är ett bra sätt att utveckla sin förmåga och bredda sina kunskaper. Passa på när tillfälle ges!

 

Från företagsuniversitetets webbplats:

En kursledare måste känna med sina kursdeltagare. Känna och stimulera var och ens längtan att lära sig mer. En kursledare måste vilja utvecklas tillsammans med sina deltagare och ta deras ambition på allvar, oavsett kunskapsnivå.

En bra kursledare måste brinna för sitt ämne och entusiastiskt dela med sig av sina kunskaper med hjälp av bra pedagogiska metoder. Vuxna yrkeserfarna kursdeltagare lär sig bäst i en stimulerande humanistisk miljö. En bra kursledare ska utmana och uppmana sina deltagare att ta de extra kliven framåt. De kan! En bra kursledare ska dessutom helst ha ena benet i underhållningsbranschen!

Martin Krüger, tidigare revisor, ekonomichef och controller undervisar på bl.a kurserna Ekonomi – grundkurs, Diplomerad redovisningsekonom, Ekonomi för chefer och projektledare, Läsa och förstå bokslut samt Key Account Manager.

 

En bra kursledare måste vara nyfiken. Nyfiken på vad kursdeltagarna har att bringa till bordet, vilka deras behov är och hur deras verklighet ser ut. Nyfiken även på världen omkring oss, hur saker och människor fungerar. Om man har insikt i hur företeelser uppstår och utvecklas och kan sätta in ämnet i det sammanhanget, så blir det tydligare, och roligare.

Calle Peyron, civilekonom, varumärkesexpert och kursledare i marknadsföring på bl.a. utbildningen Marknadsföring – diplomprogram.

 

Posted in Facebook, genealogi, Nätverk, släkt, släktforskning, Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Längtar ut från mörkret

Posted by tagesdotter på januari 13, 2016

Äntligen ser man att ljuset börjar att komma tillbaka. Från de mörka månaderna november och december börjar nu kvällarna bli längre. Dagarnas ljus är dessutom ljusare. Ljuset reflekterar på snön som ligger. Ett nytt år med nya förväntningar och förutsättningar har startat.

Spegel i snö Jag tycker om att vara ute och fotografera på vintern, då med inte alltför många minusgrader, dels för mina lungor inte tål för mycket (astma) och sen är det väldigt otympligt att vara rätt klädd samt svårt att trycka på knappen med påpälsade fingrar. Synd eftersom det är då som det blir bäst foton, speciellt himmeln. Denna säsong har det inte blivit något alls av förklarliga skäl och inte blir det heller. Möjligheter och orken finns inte där just nu. Men jag tänker tillbaka vad på vad jag har gjort och vad jag skulle vilja göra.

kontakt

Från Jäla

Något som jag drömmer och tänker ta upp igen är till våren när snön har smält bort, vattnet torkat upp och innan vårblommor och trädet börjar knoppas är att gå ut i naturen och hitta de där övergivna ställena, hus och ladugårdar som står och förfaller. Det är då de kommer till sin rätt eftersom det inte finns något som gömmer dem. Det finns en hel del på Falbygden och jag har bara börjat i mitt dokumenterande. De påminner oss vad som en gång var, var och hur människor en gång levat, deras slit och gärningar. Det är ett annat sätt att dokumentera än att bara stirra sig blind på de foton som finns i de gamla albumen. Har du tur så finns stället på ett av korten, det var förr så här ser det ut i dag, det blir ett tidsdokument över flera årtionden. Det fanns och finns torp och ställen på vad vi tycker idag på de mest olämpliga ställen, där vi i dag inte skulle kunna tänka oss tanken att kunna på. Det är de där ställena som jag forskar om i min forskning om släkter. 

Det är en konst att fotografera, det gäller att vara på rätt plats i rätt tillfälle. Att bara knäppa av bilder är inget för mig. Jag försöker se den färdiga bilden framför mig (om än att det kan bli annorlunda när man väl sitter vid datorn och drar i spakarna i Lightroom). Man utvecklas hela tiden, jag tar inte samma foton som jag en gång gjorde när jag köpte min första systemkamera 2008. Kompositionen ska helst vara ok redan då du trycker ner knappen på kameran som gör att du tar en serie foton. För inte blir det en och en som det var förr med rullfilm. Nej, det blir en hel serie, vem vet vilket foto som blir bäst enligt mitt kritiska tyckande. Ser fotona gör jag inte förrän jag sitter vid min 24 tums stora skärm, det kan finnas någon skavank eller oskärpa. Ibland går det att åtgärda, ibland inte.

Det är att ta nya tag nu i uppstarten av året med fotograferingen för mig. Medan ni väntar kan ni i alla fall få länken till det ställe där jag lägger ut mina fotografier på nätet och fler av det slag som finns här i artikeln, tjänsten 500px. Det kommer att bli fler foton där allt eftersom.

 

 

 

 

Posted in Falköping, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots, Utställning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Falbygdsanors nya design

Posted by tagesdotter på april 17, 2015

Efter fyra månaders arbete är nu den nya Falbygdsanor.se klar. Skrev om det i början på min resa i Falbygdsanor.se får ansiktslyft.

Det har varit ett stort arbete. Visserligen har jag använt av en sk templates som jag laddat ner från nätet som gäller för dator, surfplatta och telefon eftersom jag själv inte har hängt med i utvecklingen i att kunna göra en modern webbplats. Det är tur att det finns personer kan det här med att göra en dynamisk webbplats av i dag och som vill dela med sig de som inte kan. Html-kodnings kunskap krävs dock för att anpassa den till innehållet. Det gäller att strukturera så att det ser snyggt ut och funktionerna fungerar som det ska.

En hel del material har återanvänts men det är mycket nytt också. En ny länksida är närproducerat eftersom här på Falbygden har vi en hel del små företag som säljer egna produkter. Något som livar upp sidorna är egna fotografier. Jag har t o m lagt upp två gallerier med foton varav en är med ödehus från trakten, båda kommer att fyllas på med fler sidor allt eftersom. Fotografierna i gallerierna är klickbara, de större finns på webbplatsen 500px, där jag numera visar mina foton.

Den engelskspråkiga versionen har också fått ett rejäl ansiktslyftning.

Webbplatsen är den där som innehåller allt som behövs för att vara ingångssida för den som söker efter information om bygden Falbygden. Den innehåller alla våra hembygdsföreningar och länkar till dessa för de som har egen webbplats. Det är en bygde-webbplats helt enkelt för Falbygden.

 

falbygdsanor

 

För den som saknar en länk eller helt enkelt vill vara med, skriv då gärna till mig.

Posted in Blogga, Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Släktforskningsåret 2014

Posted by tagesdotter på januari 29, 2015

Så har ännu ett år gått och med det släktforskningsåret 2014.

Bloggen

Har inte varit så aktiv om än att det har blivit ett par eller tre artiklar varje månad. Under oktober började jag att publicera en artikel serie som jag har legat på under ett par år. Den om att hjälpa och lotsa hur svensk-amerikaner att forska i det svenska kyrkoboksmaterialet. Det är för dem helt annorlunda upplägg på tillgängligt material än vad de har i USA eller Kanada. Där finns inga kyrkböcker tillgängliga utan det är de sk Vital records + Census som man får vända sig till. Artikelserien sträcker även sig in här i början på 2015.

Emigration

Har inte emigrantforskat så mycket för min egen del, dvs om Emigranterna från Falbygden. Det har dock blivit några, närmare bestämt 41 st. Den siste var ur familjen Mörk i Falköping. Affären Mörks vet nog de flesta var den låg i stan fram till för ett par år sedan. Nådde strax över 61 000 individer i min databas.

I stället blev det fortsättning på Kölingaredsforskningen för föreningen Årås kvarns räkning. Anna-Lena Hultman hade fullt upp med att vara koordinator för den nya Sveriges Dödbok nr 6 1901-2013. Skicka ut påminnelse, lirka, tvätta och få i ordning på materialet tog de fem första månaderna på året i anspråk. Sedan hade hon och Swedgen gänget en resa till USA också och sedan var det pension.

Församlingen Kölingared ligger granne med församlingar i Falköpings Kommun, Fivlered, Solberga, N Åsarp, Smula och Vistorp, så visst slank det med någon emigrant för mig också. Före jul skickades breven till ättlingarna till Kölingaredsbor till USA. Det ska bli en hemvändarvecka i Kölingared v 25. Vi får hoppas att det kommer många.

Hembygden

Fortsatt att scanna av de klippböcker som jag fått låna. Totalt var det sju stycken. Inte så många kanske ni tänker men jag har fått göra det med ett flertal veckor emellan eftersom de har några år 011på nacken och med det luktar gammalt. Jag som är astmatiker har ont av det. Det sätter sig i luftrören. En del av materialet kommer allt eftersom att publiceras i olika medier. Ett är i Facebook-gruppen Vi som kommer ihåg hur Falköping såg ut förr!! Gå med och minns!!.

Tre artiklar har det blivit i Falköpings Tidning. Två kring fotografiet från Trädgården, Skår, Gökhem. Och ett kring Skåragänget. Det ligger en hel del forskning och framtagning av uppgifter bakom varje artikel.

Skanningen av min pappas diabilder har också blivit färdig. Nu gäller det digra arbetet med att sätta namn på de som är med på fotografierna med hjälp av mina föräldrar. Tyvärr har min pappa bläddrat bilderna i oordning så det är en hel del att göra. Har kommit till låda sex av 13.

Utställning

Har medverkat på tre utställningar under året, alla som medlem i gruppen Kreativ Studio på Falbygden.

Det börja med påskutställning 17-20 april hos Vilhelmsro Gård i utkanten av Falköping. Där var jag en utställare i stallet och loftet. I stallet satt jag personligen och gjorde reklam för släktforskning. På loftet hängde mina naturfoton.

Mekelsmäss utställning på loftet på Vilhelmsro Gård 27-28 september. Där var det fotografier av fåglar som jag fotograferat under sommaren samt sex foton av gravstenar. De sista för att få upp intresset för släktforskning. För visst finns det en eller flera historier/levnadsberättelser bakom en gravsten.

Julmässa 22-23 november hos Gudhems Hjärta. Där jag visade min databas av emigranter och hur man släktforskar.

Kurs

Fortsättningskurs i släktforskning blev det i början av året. Det var de som gick nybörjarkurs på hösten som gick fortsättning + att det tillkom två som gått kurs förr för mig.

Två nybörjarkurser blev det till hösten. Att jag gjort reklam för mina kurser och kunskaper på utställningar hade gjort verkan. En med nio och den andra med fyra deltagare. Ojämnt fördelat kanske kan tyckas med deltagare, men det blev ganska bra, då deltagarna hade olika förutsättningar och forskarmål.

Har även varit deltagare i en kurs. Skönt ibland att slippa vara den som måste planera och förmedla. Det var Sveriges Släktforskarförbund som hade sin tredje och sista steget i serien om att vara kursledare. Kursen var förlagt här i Falköping på Hotel Falköping. Det klart man ska passa på när man gått de andra två och när den tredje är förlagt på hemmaplan om än jag kom sent med min anmälan. Nu väntar jag och de andra deltagarna bara på att vi ska bli certifierade och diplomerade kurshandledare. Utbildning är alltid viktig!

Fotografering

Under året blev det en hel del fotografering, särskilt under sommaren. En hel del fåglar blev målet. De flesta fotona togs på de tornfalksungar som kläcktes i ett av fågelklubben uppsatt fågelbo. Fem stycken till antalet och tornfalkdet var en upplevelse att vara med om när de började att rassla i boet när jag pratade med dem till att de flög sin väg. Pratade en hel del till dem i boet när jag ändå rensade ogräs i mitt grönsaksland inom hörhåll. De lärde sig snabbt att jag inte var farlig. Tusentals foton blev det. Några av dem var på fotoutställningen till Mekelsmäss. Andra hamnade på Facebook i gruppen Kreativ Studio på Falbygden

Datakrasch

Inget roligt ord men det var vad jag råkade ut för andra veckan i december. Min stationäre dator ville inte vakna till efter ett strömsparläge. Det var bara att rensa hela datorn och börja om. Förlorade tre veckors forskning i släktforskningsprogrammet Disgen som dessutom var en uppdragsforskning. Som tur vad hade jag skickat information till uppdragsgivaren som jag kunde mata in igen i datorn. Det där med att ta säkerhetskopior är inte överdrivet. Ett halvårs dokument försvann också. Alla foton och annat viktigt har jag som tur var på externa hårddiskar. Det har blivit inköp av två till och även en backuptjänst på nätet, code42 Crashplan, som jag fick rekommenderat av en kompis på Facebook.

Sorgsamt bud

I början av 2015 fick jag det sorgliga budet via en tidningsartikel att Conrad Johnson i Rockford, IL avlidit. Träffade honom sommaren 2007. En trevlig bekantskap. Har fått årliga rapporter från en god vän till honom. Conrad skulle ha blivit 111 år 19 januari. En anmärkningsvärd ålder som är få förunnat.

Vad det blir av 2015

Vad det blir av nuvarande år 2015 i släktforskning. Ja det klart har min databas att jobba på, har hunnit att mata in ca 600 individer sedan årsskiftet. Sist i går kväll blev det en ny återfunnen emigrant från Falbygden, den här gången hämtade jag hans dödsdatum från findagrave.com. Självklart försöker jag att kontakta bidragsgivaren om att jag hämtat uppgifter och bidrar själv med uppgifter från mitt material. Det kommer hela tiden nytt material ut på Internet som ska sökas av. Ska passa på att gå igenom genealogybank.com med tidningsnotiser och se vad jag kan hitta. Inte bara emigranter jag söker efter utan även deras ättlingar. På så vis växer släktträden i databasen.

Jag hoppas att kunna fortsätta att skriva här på bloggen. Det har varit en urladdning med artikelserien för svensk-amerikanarna. Det kanske inte blir lika intensivt med skrivandet, det beror helt enkelt på lusten och när jag får uppslag. Det gäller i alla fall att ta nya tag. 

Posted in Amerika, Blogga, Egna Webbplatser, emigrant, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Utställning | Taggad: , , , , , , , | 1 Comment »

Part 13: Get help in your research

Posted by tagesdotter på januari 23, 2015

Alla kör vi fast i vår släktforskning förr eller senare. Rejält eller helt enkelt bara behöver få hjälp att tänka i rätt riktning. Det är alltid svårt så här i början innan man får vanan att forska och leta i källorna.

Jag brukar rekommendera till mina kursdeltagare på mina kurser att börja med din släkt i nutid, din närmast avlidne eftersom du kan via denne person gå vidare neråt i tiden. Intervjua dina släktingar om vad de kommer ihåg, den muntliga källan är ovärderlig för att veta var man ska börja leta. Dessutom får du information och skvaller som omöjligt kan finnas i skrivna källor.

Sedan är det veta hur man forskar i det material som kan forskas i. Särskilt svårt är det när man ska forska i ett område eller annat land än där man själv bor. Alla länder har sitt folkbokföringssystem, det finns likheter mellan länder men inget är exakt likadant uppbyggd eller har liknande tillgängligt material. I Europa finns det ganska stora skillnader. De Skandinaviska länderna har liknande system, inte konstigt då Danmark Norge var ett land länge, Sverige och Finland likadant och under 1800-talet tillhörde Norge Sverige. I Sverige har folkbokföring funnits i över 350 år, vi har dessutom inte haft krig på hemmaplan så inget har förstörts om det inte varit en kyrkobrand. Kyrkoböckerna förvarades ofta i sakristian eller vapenhuset så brann kyrkan ner försvann böckerna också. Som tur var är det undantag. Vi har ett generöst material att ösa ur. Husförhörslängderna sträcker sig över år till skillnad mot i US där folkräkningarna vart tionde år är oftast huvudkällan.

Språk och handstil kan också ställa till bekymmer. Det ämnet gick jag närmare in på i part 8: Reading old swedish writing.

Det gäller att kunna tänka nytt när man ska forska i ett annat lands folkbokföringsmaterial. Ett nytt tänkesätt måste till och då måste man ha hjälp utifrån. Det finns kurser att gå men då gäller oftast att de finns på den orten eller i närheten av där man bor. Internet är bra även när det gäller att få hjälp. Inte bara källor finns det att få tillgång till där men också hjälp i sin forskning. Det finns kurser att gå via nätet.

Det finns en hel del hjälp att få via nätet för självstudier eller förklarande text. För att förenkla är de flesta på engelska men det finns andra att översätta, precis som den här bloggen.

Arkiv Digital – Swedish Genealogy

Familysearch- Sweden Genealogy

The Federation of Swedish Genealogical Societies –  Finding your swedish roots – where to start

The Swedish Genealogy Guide

Hans Högman’s Genealogy and History Site 

 

Helpcenters i US

Det finns hjälpcenters i US som har specialiserats på forskning på svenska källor och som kan hjälpa dig på vägen i din forskning.

Augusta College – Swenson Swedish Immigration Research Center

Nordic Family Genealogy Center in St Paul Minnesota

 

Volontärer

Det finns frivilla som gärna vill hjälpa till att få fram uppgifter eller till och med kan hjälpa till att hitta din släkt och släktingar i Sverige. Det gäller då att veta vart man ska vända sig.

The Federation of Swedish Genealogical Societies har sitt Anbytarforum. Det är mest på svenska men det finns en engelsk sida som förklarar hur du gör förfrågningar.

Ancestry och Rootsweb har sitt Message Boards. Det finns ett flertal för Sverige att använda. Rekommenderas är att använda de gamla historiska county indelningen att ställa frågorna i. Förutsättning är att man vet i vilket vilket län som förfadern/släktingen är födda i. Mer om det finns beskrivet i part 5: Churchbooks of Sweden. Det är i dessa län/county som kyrkoböckerna är indelade i.

Facebook är ett annat bra ställe att få svar på frågor. Där kan man få en hel del hjälp med det ena eller andra. Grupper som kan vara till hjälp i forskning efter svenska källor och släktingar:

Swedish Genealogy,  Swedish Heart Genealogy,  Swedish/American People Search, Swedish American Genealogy GroupMy ancestors from Västergötland,  Falköping Genealogi.

 

Jag själv

Jag som skriver den här bloggen är också volontär. Hjälper gärna svensk-amerikaner att få fram uppgifter i Falköpings områdets församlingar. Se vilka de är på Falbygdsanor.se. Har hjälpt ett flertal under årens lopp. Ofta kommer dessa förfrågningar via mina webbplatser, Facebook eller någon annan släktforskare. Det jag försöker hjälpa till med är att forska fram anor samt någon släkting eller två för svensk-amerikanen att få kontakt med. I gengäld vill jag ha information om familjen i USA. Vi byter information.

 

Det här var den avslutande delen av den artikelserie jag har skrivit under tre månader här på bloggen 2014-2015. Jag hoppas att artiklarna har hjälpt och kommer att hjälpa er i er forskning efter svenska rötter och släkt. Kontakta mig gärna här på bloggen, via e-post eller på Facebook Tages Dotter. Välkomna är ni också att bli medlem i min grupp Tagesdotter. Där lägger jag in tips på släktforskningslänkar och annat bra att veta.

Fortsättning på serien kommer när jag får nya uppslag och infallsvinklar. Den som väntar får se.

Posted in Amerika, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Part 12: Write down and survey the sources

Posted by tagesdotter på januari 16, 2015

Anteckna alltid källan!

Glöm inte att när du hittar information om personen/familjen som du släktforskar om ska ALLTID källan antecknas!! Det är viktigt att anteckna varifrån uppgifterna kommer ifrån. Det kan vara från en kyrkobok eller databas. Var noga med att alltid anteckna när ny eller annan information hittas om en person/familj. 

Det finns tre argument för detta:

  • Du ska kunna gå tillbaka till källan på ett lätt sätt utan att behöva leta igen. Kanske måste du gå tillbaka för att du har missat någon uppgift eller kanske läst fel. Behöver kanske ta nya tag och behöver då gå tillbaka för att återstarta.
  • Någon frågar om din utredning och du ska då kunna redovisa varifrån uppgifterna kommer ifrån. Kunna redovisa Källan!
  • Forskning med angiven källhänvisning har hög trovärdighet. Redovisa den information som har hittats och var den kommer ifrån för släkt och andra intresserade.

 

Källkritik och kontrollera

Det är viktigt att granska källor kritiskt. För vem tror på allt som skrivs i tidningarna? Det är likadant här. Den bästa källan är den som är närmast händelsen, det vill säga första hands den som är originalkälla. Den muntliga källan och källor som är långt i från det verkliga händelsen bör kontrolleras med originalkällan så långt det går. Kan inte nog påpeka hur viktigt det är att kontrollera de uppgifter som hämtas från olika håll och källor. 

 Karleby (R) C:5Exempel:

På gravstenen för makarna Fredrickson som finns på Elin Lutheran Cemetery North, Scandia, Washington Co, MN, finns uppgiften att Peter Fredrickson är född den 17 November 1837. Peter föddes som Per i Tomten, Holma rote i Karleby församling (R) son till Fredrik Magnusson och Kerstin Larsdotter. Födelsedatumet är korrekt liksom året men månaden har blivit fel, det ska vara januari som födelsemånad. Uppgiften om Pers födelse har hämtats i källan närmast händelsen, Födelse- och Dopbok Karleby (R) C:5.

Felet med fel uppgiven födelsemånad uppstod här hemma i Sverige. Per arbetade som dräng på ett antal gårdar, han flyttade en hel del och någonstans på vägen tillkom en etta till så att det blev 11 istället för 1. Detta rättades aldrig till och den felaktiga födelsemånaden hängde med över Atlanten och det nya hemlandet.fredrickson

Peter och hans Sofia utvandrade 1869 från Karleby med de fyra barnen

  1. Maria 1862 –  1913
  2. Emma Christina 1864 – 1930
  3. Reinhold 1866 – 1897
  4. Ida 1864 –

Alla barnen är födda i Karleby (R).

Peter och Sofia slog sig ner i Marine, Washington Co, MN. Sofia är född i Trädgården, Första roten i Kälvene församling (R), dotter till Lars Svensson och Margareta Nilsdotter.

 

Anteckna även nutiden

Tänk på att det är viktigt att anteckna var alla är födda, vigda och avlidna. Familjer som inte ägde mark, flyttade ofta runt, detta gällde och gäller fortfarande både i det gamla och nya hemlandet. Det betyder att det kan finnas olika födelseplatser för var och en i en syskonskara. Det är också något som ska göras nu, det vill säga uppgifter för invandrarens barnbarnsbarn och ännu längre fram i tiden i nutid ska också antecknas. Uppgift om födelseplatsen är ett tidsdokument om var föräldrarna bodde vid barnets födelse. Gör inte utredningen bara för din del och nutiden. Tänk på att din utredning om släkten kommer att läsas och glädjas av i flera generationer av släkten. 

Mitt foto av gravstenen är från min resa till USA sommaren 2007.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 19, 2014

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 7: Differents in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 5, 2014

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Part 6: How the swedish churchbooks works

Posted by tagesdotter på november 28, 2014

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna.

  • AIHusförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut
  • AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, då Skatteverket tog över den svenska folkbokföringen.
  • B – In- och Utflyttningslängd
  • C – Födelse- o dopbok, innehåller ibland även Vigsel och Dödbok.
  • E – Vigsel- o lysningsbok
  • F – Död- o begravningsbok

AI: Husförhörslängd

Det är främst i Husförhörslängden som släktforskningen sker. Det är här du hämtar uppgifter om familjemedlemmarna och vilka som ingår i hushållet. Vad du får fram är namn, födelsedatum, födelseplats (ofta socken, i äldre böcker kan födelsegården stå här om personen bor och är född i samma församling).

Det är en speciell ordning som hushållet är skriven på i husförhörslängd och Församlingsbok. Det finns varianter på hur det skrevs men nedan kan ses hur det för det mesta står.

  1. Först står mannen, som kan vara hemmansägare, – brukare, torpare eller vad han nu har som yrke och titel.
  2. Sedan kommer hustrun
  3. Barnen
  4. Övriga familjemedlemmar, kanske mor eller svärmor
  5. Tjänstefolk, alltså pigor och drängar

Man kan säga att Husförhörslängden är den bok som allt kretsar kring. De uppgifterna man hittar där måste verifieras, dvs kontrolleras i de andra böckerna. Då främst i Födelse-, Vigsel- och Dödbok, för att se om främst datum stämmer, det är inte alla gånger att de gör det, men i de flesta fall är det så. In- och Utflyttningslängderna är också viktiga. Dina släktingars utflyttning till Amerika finns med där.

AII: Församlingsbok

Församlingsböckerna tar vid när det slutas att hålla husförhör i församlingarna. Då är vi i slutet av 1890-talet. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, 1 juli tog det svenska skatteverket över folkbokföringen i Sverige. De innehåller samma uppgifter som Husförhörslängderna men i modernare tappning. Det är inte lika noggrant antecknat vilka vaccineringar som gjorts eller om de kan bibeln. Nu tar man för givet att det är så.

B: Flyttningslängd

In- och Utflyttningslängderna är mycket viktiga att ha när familjen/personen som letas efter flyttar utanför församlingen. Hänvisningen som finns i husförhörslängden  till en annan församling hittas här.  Först kontrolleras  utflyttningsuppgiften i utflyttningslängden i den församling som familjen/personen flyttar ut från. Detta för att få bekräftat  att flyttningen gjordes.  Nästa steg är att gå i Inflyttningslängden för den församling som de inflyttade till. Detta för att få fram uppgiften till vart de flyttade in i den nya församlingen. För inte kan du leta  i hela husförhörslängden i den inflyttande församlingen efter den eller de personer som följs.

I  flyttningslängden finns det uppgift från vilken församling den eller de inflyttade kom ifrån. Det som vi forskare är mest intresserade av är vart till de flyttade, stället eller gården. Eller om de flyttade till Amerika.

Det finns ingen innehållsförteckning som i husförhörslängd och församlingsbok. Kan finnas flera församlingar i en volym flyttningslängd, så se upp att du tittar i rätt.

C: Födelse- o dopbok

Som namnet säger innehåller denna bok Födelse och Dop för de som är födda i församlingen. Brukar vara uppställd i en viss ordning:

  1. Nr barn född i församlingen under det aktuella året.
  2. Födelse- och Dopdatum
  3. Barnets fullständiga namn
  4. Föräldrarnas namn med deras yrke och ålder, under senare delen av 1800-talet och på 1900-taöet finns uppgift med om föräldrarnas födelsedatum.
  5. Var barnet är fött, vilket ställe, gård.
  6. Faddrarna, deras yrke och var de bor.

Det är i denna bok som forskaren ska verifiera att det födelsedatum som finns i husförhörslängden är korrekt. Födelse- och dopbok är källan närmast händelsen, i det här fallet födelsen. I Husförhörslängden kan det bli fel, de förs under flera år och då är det lätt att fel blir till. Om det i Husförhörslängderna blir en annan stavning eller konstellation av namnet är det här som ska räknas som den rätta uppgiften. 

Böckerna E och F kan också finnas med här. Flera församlingar kan vara med i samma bok/volym, se sk moder- och annexförsamlingar, det beskrivs i en senare artikel här på bloggen.

E: Lysning- och Vigselbok

Innehåller uppgifter om paret som gifter sig. Det finns tre viktiga datum här. De tre lysningsdatumen och det sista och viktigaste är vigseldatumet. I de tidiga böckerna finns uppgifter om föräldrar. Något som också kan stå är vilken morgongåva maken gav till sin hustru i och med giftermålet. Det var något som var lagstadgat att ge. Ex enligt lag, 30 lod silver.

F: Död- o begravningsbok

I den här boken, Död- och begravningsboken, finns uppgifter som 

  1. Namn på den döda/-e
  2. Var hon/han avled
  3. Ålder – ofta beskrivet i år, månader och dagar.
  4. Föräldrar
  5. Dödsorsak
  6. Namnet på prästen som förrättade begravningen av den döde.

 

De tre C, E och F är de böcker som brukade föras först i församlingarna. Det var viktigt med statistiken förr och det fick man genom att hålla reda på hur många barn som föddes, giftermålen och vilka som avled. Det sista var extra viktigt eftersom vid bouppteckningen som följde skulle kyrkan ha sin del och fattigvården en annan. En sorts skatt skulle betalas av dödsboet till kyrka och församling. Detta under förutsättning att det fanns något att beskatta.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks

publicerats.

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , | 3 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.