Släktresan

– i dåtid och nutid

  • maj 2015
    m ti o to f l s
    « Apr    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘falbygden’

Falbygdsanors nya design

Posted by tagesdotter på april 17, 2015

Efter fyra månaders arbete är nu den nya Falbygdsanor.se klar. Skrev om det i början på min resa i Falbygdsanor.se får ansiktslyft.

Det har varit ett stort arbete. Visserligen har jag använt av en sk templates som jag laddat ner från nätet som gäller för dator, surfplatta och telefon eftersom jag själv inte har hängt med i utvecklingen i att kunna göra en modern webbplats. Det är tur att det finns personer kan det här med att göra en dynamisk webbplats av i dag och som vill dela med sig de som inte kan. Html-kodnings kunskap krävs dock för att anpassa den till innehållet. Det gäller att strukturera så att det ser snyggt ut och funktionerna fungerar som det ska.

En hel del material har återanvänts men det är mycket nytt också. En ny länksida är närproducerat eftersom här på Falbygden har vi en hel del små företag som säljer egna produkter. Något som livar upp sidorna är egna fotografier. Jag har t o m lagt upp två gallerier med foton varav en är med ödehus från trakten, båda kommer att fyllas på med fler sidor allt eftersom. Fotografierna i gallerierna är klickbara, de större finns på webbplatsen 500px, där jag numera visar mina foton.

Den engelskspråkiga versionen har också fått ett rejäl ansiktslyftning.

Webbplatsen är den där som innehåller allt som behövs för att vara ingångssida för den som söker efter information om bygden Falbygden. Den innehåller alla våra hembygdsföreningar och länkar till dessa för de som har egen webbplats. Det är en bygde-webbplats helt enkelt för Falbygden.

 

falbygdsanor

 

För den som saknar en länk eller helt enkelt vill vara med, skriv då gärna till mig.

Posted in Blogga, Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Släktforskningsåret 2014

Posted by tagesdotter på januari 29, 2015

Så har ännu ett år gått och med det släktforskningsåret 2014.

Bloggen

Har inte varit så aktiv om än att det har blivit ett par eller tre artiklar varje månad. Under oktober började jag att publicera en artikel serie som jag har legat på under ett par år. Den om att hjälpa och lotsa hur svensk-amerikaner att forska i det svenska kyrkoboksmaterialet. Det är för dem helt annorlunda upplägg på tillgängligt material än vad de har i USA eller Kanada. Där finns inga kyrkböcker tillgängliga utan det är de sk Vital records + Census som man får vända sig till. Artikelserien sträcker även sig in här i början på 2015.

Emigration

Har inte emigrantforskat så mycket för min egen del, dvs om Emigranterna från Falbygden. Det har dock blivit några, närmare bestämt 41 st. Den siste var ur familjen Mörk i Falköping. Affären Mörks vet nog de flesta var den låg i stan fram till för ett par år sedan. Nådde strax över 61 000 individer i min databas.

I stället blev det fortsättning på Kölingaredsforskningen för föreningen Årås kvarns räkning. Anna-Lena Hultman hade fullt upp med att vara koordinator för den nya Sveriges Dödbok nr 6 1901-2013. Skicka ut påminnelse, lirka, tvätta och få i ordning på materialet tog de fem första månaderna på året i anspråk. Sedan hade hon och Swedgen gänget en resa till USA också och sedan var det pension.

Församlingen Kölingared ligger granne med församlingar i Falköpings Kommun, Fivlered, Solberga, N Åsarp, Smula och Vistorp, så visst slank det med någon emigrant för mig också. Före jul skickades breven till ättlingarna till Kölingaredsbor till USA. Det ska bli en hemvändarvecka i Kölingared v 25. Vi får hoppas att det kommer många.

Hembygden

Fortsatt att scanna av de klippböcker som jag fått låna. Totalt var det sju stycken. Inte så många kanske ni tänker men jag har fått göra det med ett flertal veckor emellan eftersom de har några år 011på nacken och med det luktar gammalt. Jag som är astmatiker har ont av det. Det sätter sig i luftrören. En del av materialet kommer allt eftersom att publiceras i olika medier. Ett är i Facebook-gruppen Vi som kommer ihåg hur Falköping såg ut förr!! Gå med och minns!!.

Tre artiklar har det blivit i Falköpings Tidning. Två kring fotografiet från Trädgården, Skår, Gökhem. Och ett kring Skåragänget. Det ligger en hel del forskning och framtagning av uppgifter bakom varje artikel.

Skanningen av min pappas diabilder har också blivit färdig. Nu gäller det digra arbetet med att sätta namn på de som är med på fotografierna med hjälp av mina föräldrar. Tyvärr har min pappa bläddrat bilderna i oordning så det är en hel del att göra. Har kommit till låda sex av 13.

Utställning

Har medverkat på tre utställningar under året, alla som medlem i gruppen Kreativ Studio på Falbygden.

Det börja med påskutställning 17-20 april hos Vilhelmsro Gård i utkanten av Falköping. Där var jag en utställare i stallet och loftet. I stallet satt jag personligen och gjorde reklam för släktforskning. På loftet hängde mina naturfoton.

Mekelsmäss utställning på loftet på Vilhelmsro Gård 27-28 september. Där var det fotografier av fåglar som jag fotograferat under sommaren samt sex foton av gravstenar. De sista för att få upp intresset för släktforskning. För visst finns det en eller flera historier/levnadsberättelser bakom en gravsten.

Julmässa 22-23 november hos Gudhems Hjärta. Där jag visade min databas av emigranter och hur man släktforskar.

Kurs

Fortsättningskurs i släktforskning blev det i början av året. Det var de som gick nybörjarkurs på hösten som gick fortsättning + att det tillkom två som gått kurs förr för mig.

Två nybörjarkurser blev det till hösten. Att jag gjort reklam för mina kurser och kunskaper på utställningar hade gjort verkan. En med nio och den andra med fyra deltagare. Ojämnt fördelat kanske kan tyckas med deltagare, men det blev ganska bra, då deltagarna hade olika förutsättningar och forskarmål.

Har även varit deltagare i en kurs. Skönt ibland att slippa vara den som måste planera och förmedla. Det var Sveriges Släktforskarförbund som hade sin tredje och sista steget i serien om att vara kursledare. Kursen var förlagt här i Falköping på Hotel Falköping. Det klart man ska passa på när man gått de andra två och när den tredje är förlagt på hemmaplan om än jag kom sent med min anmälan. Nu väntar jag och de andra deltagarna bara på att vi ska bli certifierade och diplomerade kurshandledare. Utbildning är alltid viktig!

Fotografering

Under året blev det en hel del fotografering, särskilt under sommaren. En hel del fåglar blev målet. De flesta fotona togs på de tornfalksungar som kläcktes i ett av fågelklubben uppsatt fågelbo. Fem stycken till antalet och tornfalkdet var en upplevelse att vara med om när de började att rassla i boet när jag pratade med dem till att de flög sin väg. Pratade en hel del till dem i boet när jag ändå rensade ogräs i mitt grönsaksland inom hörhåll. De lärde sig snabbt att jag inte var farlig. Tusentals foton blev det. Några av dem var på fotoutställningen till Mekelsmäss. Andra hamnade på Facebook i gruppen Kreativ Studio på Falbygden

Datakrasch

Inget roligt ord men det var vad jag råkade ut för andra veckan i december. Min stationäre dator ville inte vakna till efter ett strömsparläge. Det var bara att rensa hela datorn och börja om. Förlorade tre veckors forskning i släktforskningsprogrammet Disgen som dessutom var en uppdragsforskning. Som tur vad hade jag skickat information till uppdragsgivaren som jag kunde mata in igen i datorn. Det där med att ta säkerhetskopior är inte överdrivet. Ett halvårs dokument försvann också. Alla foton och annat viktigt har jag som tur var på externa hårddiskar. Det har blivit inköp av två till och även en backuptjänst på nätet, code42 Crashplan, som jag fick rekommenderat av en kompis på Facebook.

Sorgsamt bud

I början av 2015 fick jag det sorgliga budet via en tidningsartikel att Conrad Johnson i Rockford, IL avlidit. Träffade honom sommaren 2007. En trevlig bekantskap. Har fått årliga rapporter från en god vän till honom. Conrad skulle ha blivit 111 år 19 januari. En anmärkningsvärd ålder som är få förunnat.

Vad det blir av 2015

Vad det blir av nuvarande år 2015 i släktforskning. Ja det klart har min databas att jobba på, har hunnit att mata in ca 600 individer sedan årsskiftet. Sist i går kväll blev det en ny återfunnen emigrant från Falbygden, den här gången hämtade jag hans dödsdatum från findagrave.com. Självklart försöker jag att kontakta bidragsgivaren om att jag hämtat uppgifter och bidrar själv med uppgifter från mitt material. Det kommer hela tiden nytt material ut på Internet som ska sökas av. Ska passa på att gå igenom genealogybank.com med tidningsnotiser och se vad jag kan hitta. Inte bara emigranter jag söker efter utan även deras ättlingar. På så vis växer släktträden i databasen.

Jag hoppas att kunna fortsätta att skriva här på bloggen. Det har varit en urladdning med artikelserien för svensk-amerikanarna. Det kanske inte blir lika intensivt med skrivandet, det beror helt enkelt på lusten och när jag får uppslag. Det gäller i alla fall att ta nya tag. 

Posted in Amerika, Blogga, Egna Webbplatser, emigrant, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Utställning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 13: Get help in your research

Posted by tagesdotter på januari 23, 2015

Alla kör vi fast i vår släktforskning förr eller senare. Rejält eller helt enkelt bara behöver få hjälp att tänka i rätt riktning. Det är alltid svårt så här i början innan man får vanan att forska och leta i källorna.

Jag brukar rekommendera till mina kursdeltagare på mina kurser att börja med din släkt i nutid, din närmast avlidne eftersom du kan via denne person gå vidare neråt i tiden. Intervjua dina släktingar om vad de kommer ihåg, den muntliga källan är ovärderlig för att veta var man ska börja leta. Dessutom får du information och skvaller som omöjligt kan finnas i skrivna källor.

Sedan är det veta hur man forskar i det material som kan forskas i. Särskilt svårt är det när man ska forska i ett område eller annat land än där man själv bor. Alla länder har sitt folkbokföringssystem, det finns likheter mellan länder men inget är exakt likadant uppbyggd eller har liknande tillgängligt material. I Europa finns det ganska stora skillnader. De Skandinaviska länderna har liknande system, inte konstigt då Danmark Norge var ett land länge, Sverige och Finland likadant och under 1800-talet tillhörde Norge Sverige. I Sverige har folkbokföring funnits i över 350 år, vi har dessutom inte haft krig på hemmaplan så inget har förstörts om det inte varit en kyrkobrand. Kyrkoböckerna förvarades ofta i sakristian eller vapenhuset så brann kyrkan ner försvann böckerna också. Som tur var är det undantag. Vi har ett generöst material att ösa ur. Husförhörslängderna sträcker sig över år till skillnad mot i US där folkräkningarna vart tionde år är oftast huvudkällan.

Språk och handstil kan också ställa till bekymmer. Det ämnet gick jag närmare in på i part 8: Reading old swedish writing.

Det gäller att kunna tänka nytt när man ska forska i ett annat lands folkbokföringsmaterial. Ett nytt tänkesätt måste till och då måste man ha hjälp utifrån. Det finns kurser att gå men då gäller oftast att de finns på den orten eller i närheten av där man bor. Internet är bra även när det gäller att få hjälp. Inte bara källor finns det att få tillgång till där men också hjälp i sin forskning. Det finns kurser att gå via nätet.

Det finns en hel del hjälp att få via nätet för självstudier eller förklarande text. För att förenkla är de flesta på engelska men det finns andra att översätta, precis som den här bloggen.

Arkiv Digital – Swedish Genealogy

Familysearch- Sweden Genealogy

The Federation of Swedish Genealogical Societies –  Finding your swedish roots – where to start

The Swedish Genealogy Guide

Hans Högman’s Genealogy and History Site 

 

Helpcenters i US

Det finns hjälpcenters i US som har specialiserats på forskning på svenska källor och som kan hjälpa dig på vägen i din forskning.

Augusta College – Swenson Swedish Immigration Research Center

Nordic Family Genealogy Center in St Paul Minnesota

 

Volontärer

Det finns frivilla som gärna vill hjälpa till att få fram uppgifter eller till och med kan hjälpa till att hitta din släkt och släktingar i Sverige. Det gäller då att veta vart man ska vända sig.

The Federation of Swedish Genealogical Societies har sitt Anbytarforum. Det är mest på svenska men det finns en engelsk sida som förklarar hur du gör förfrågningar.

Ancestry och Rootsweb har sitt Message Boards. Det finns ett flertal för Sverige att använda. Rekommenderas är att använda de gamla historiska county indelningen att ställa frågorna i. Förutsättning är att man vet i vilket vilket län som förfadern/släktingen är födda i. Mer om det finns beskrivet i part 5: Churchbooks of Sweden. Det är i dessa län/county som kyrkoböckerna är indelade i.

Facebook är ett annat bra ställe att få svar på frågor. Där kan man få en hel del hjälp med det ena eller andra. Grupper som kan vara till hjälp i forskning efter svenska källor och släktingar:

Swedish Genealogy,  Swedish Heart Genealogy,  Swedish/American People Search, Swedish American Genealogy GroupMy ancestors from Västergötland,  Falköping Genealogi.

 

Jag själv

Jag som skriver den här bloggen är också volontär. Hjälper gärna svensk-amerikaner att få fram uppgifter i Falköpings områdets församlingar. Se vilka de är på Falbygdsanor.se. Har hjälpt ett flertal under årens lopp. Ofta kommer dessa förfrågningar via mina webbplatser, Facebook eller någon annan släktforskare. Det jag försöker hjälpa till med är att forska fram anor samt någon släkting eller två för svensk-amerikanen att få kontakt med. I gengäld vill jag ha information om familjen i USA. Vi byter information.

 

Det här var den avslutande delen av den artikelserie jag har skrivit under tre månader här på bloggen 2014-2015. Jag hoppas att artiklarna har hjälpt och kommer att hjälpa er i er forskning efter svenska rötter och släkt. Kontakta mig gärna här på bloggen, via e-post eller på Facebook Tages Dotter. Välkomna är ni också att bli medlem i min grupp Tagesdotter. Där lägger jag in tips på släktforskningslänkar och annat bra att veta.

Fortsättning på serien kommer när jag får nya uppslag och infallsvinklar. Den som väntar får se.

Posted in Amerika, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Part 12: Write down and survey the sources

Posted by tagesdotter på januari 16, 2015

Anteckna alltid källan!

Glöm inte att när du hittar information om personen/familjen som du släktforskar om ska ALLTID källan antecknas!! Det är viktigt att anteckna varifrån uppgifterna kommer ifrån. Det kan vara från en kyrkobok eller databas. Var noga med att alltid anteckna när ny eller annan information hittas om en person/familj. 

Det finns tre argument för detta:

  • Du ska kunna gå tillbaka till källan på ett lätt sätt utan att behöva leta igen. Kanske måste du gå tillbaka för att du har missat någon uppgift eller kanske läst fel. Behöver kanske ta nya tag och behöver då gå tillbaka för att återstarta.
  • Någon frågar om din utredning och du ska då kunna redovisa varifrån uppgifterna kommer ifrån. Kunna redovisa Källan!
  • Forskning med angiven källhänvisning har hög trovärdighet. Redovisa den information som har hittats och var den kommer ifrån för släkt och andra intresserade.

 

Källkritik och kontrollera

Det är viktigt att granska källor kritiskt. För vem tror på allt som skrivs i tidningarna? Det är likadant här. Den bästa källan är den som är närmast händelsen, det vill säga första hands den som är originalkälla. Den muntliga källan och källor som är långt i från det verkliga händelsen bör kontrolleras med originalkällan så långt det går. Kan inte nog påpeka hur viktigt det är att kontrollera de uppgifter som hämtas från olika håll och källor. 

 Karleby (R) C:5Exempel:

På gravstenen för makarna Fredrickson som finns på Elin Lutheran Cemetery North, Scandia, Washington Co, MN, finns uppgiften att Peter Fredrickson är född den 17 November 1837. Peter föddes som Per i Tomten, Holma rote i Karleby församling (R) son till Fredrik Magnusson och Kerstin Larsdotter. Födelsedatumet är korrekt liksom året men månaden har blivit fel, det ska vara januari som födelsemånad. Uppgiften om Pers födelse har hämtats i källan närmast händelsen, Födelse- och Dopbok Karleby (R) C:5.

Felet med fel uppgiven födelsemånad uppstod här hemma i Sverige. Per arbetade som dräng på ett antal gårdar, han flyttade en hel del och någonstans på vägen tillkom en etta till så att det blev 11 istället för 1. Detta rättades aldrig till och den felaktiga födelsemånaden hängde med över Atlanten och det nya hemlandet.fredrickson

Peter och hans Sofia utvandrade 1869 från Karleby med de fyra barnen

  1. Maria 1862 –  1913
  2. Emma Christina 1864 – 1930
  3. Reinhold 1866 – 1897
  4. Ida 1864 –

Alla barnen är födda i Karleby (R).

Peter och Sofia slog sig ner i Marine, Washington Co, MN. Sofia är född i Trädgården, Första roten i Kälvene församling (R), dotter till Lars Svensson och Margareta Nilsdotter.

 

Anteckna även nutiden

Tänk på att det är viktigt att anteckna var alla är födda, vigda och avlidna. Familjer som inte ägde mark, flyttade ofta runt, detta gällde och gäller fortfarande både i det gamla och nya hemlandet. Det betyder att det kan finnas olika födelseplatser för var och en i en syskonskara. Det är också något som ska göras nu, det vill säga uppgifter för invandrarens barnbarnsbarn och ännu längre fram i tiden i nutid ska också antecknas. Uppgift om födelseplatsen är ett tidsdokument om var föräldrarna bodde vid barnets födelse. Gör inte utredningen bara för din del och nutiden. Tänk på att din utredning om släkten kommer att läsas och glädjas av i flera generationer av släkten. 

Mitt foto av gravstenen är från min resa till USA sommaren 2007.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 19, 2014

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 7: Differents in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 5, 2014

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Part 6: How the swedish churchbooks works

Posted by tagesdotter på november 28, 2014

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna.

  • AIHusförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut
  • AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, då Skatteverket tog över den svenska folkbokföringen.
  • B – In- och Utflyttningslängd
  • C – Födelse- o dopbok, innehåller ibland även Vigsel och Dödbok.
  • E – Vigsel- o lysningsbok
  • F – Död- o begravningsbok

AI: Husförhörslängd

Det är främst i Husförhörslängden som släktforskningen sker. Det är här du hämtar uppgifter om familjemedlemmarna och vilka som ingår i hushållet. Vad du får fram är namn, födelsedatum, födelseplats (ofta socken, i äldre böcker kan födelsegården stå här om personen bor och är född i samma församling).

Det är en speciell ordning som hushållet är skriven på i husförhörslängd och Församlingsbok. Det finns varianter på hur det skrevs men nedan kan ses hur det för det mesta står.

  1. Först står mannen, som kan vara hemmansägare, – brukare, torpare eller vad han nu har som yrke och titel.
  2. Sedan kommer hustrun
  3. Barnen
  4. Övriga familjemedlemmar, kanske mor eller svärmor
  5. Tjänstefolk, alltså pigor och drängar

Man kan säga att Husförhörslängden är den bok som allt kretsar kring. De uppgifterna man hittar där måste verifieras, dvs kontrolleras i de andra böckerna. Då främst i Födelse-, Vigsel- och Dödbok, för att se om främst datum stämmer, det är inte alla gånger att de gör det, men i de flesta fall är det så. In- och Utflyttningslängderna är också viktiga. Dina släktingars utflyttning till Amerika finns med där.

AII: Församlingsbok

Församlingsböckerna tar vid när det slutas att hålla husförhör i församlingarna. Då är vi i slutet av 1890-talet. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, 1 juli tog det svenska skatteverket över folkbokföringen i Sverige. De innehåller samma uppgifter som Husförhörslängderna men i modernare tappning. Det är inte lika noggrant antecknat vilka vaccineringar som gjorts eller om de kan bibeln. Nu tar man för givet att det är så.

B: Flyttningslängd

In- och Utflyttningslängderna är mycket viktiga att ha när familjen/personen som letas efter flyttar utanför församlingen. Hänvisningen som finns i husförhörslängden  till en annan församling hittas här.  Först kontrolleras  utflyttningsuppgiften i utflyttningslängden i den församling som familjen/personen flyttar ut från. Detta för att få bekräftat  att flyttningen gjordes.  Nästa steg är att gå i Inflyttningslängden för den församling som de inflyttade till. Detta för att få fram uppgiften till vart de flyttade in i den nya församlingen. För inte kan du leta  i hela husförhörslängden i den inflyttande församlingen efter den eller de personer som följs.

I  flyttningslängden finns det uppgift från vilken församling den eller de inflyttade kom ifrån. Det som vi forskare är mest intresserade av är vart till de flyttade, stället eller gården. Eller om de flyttade till Amerika.

Det finns ingen innehållsförteckning som i husförhörslängd och församlingsbok. Kan finnas flera församlingar i en volym flyttningslängd, så se upp att du tittar i rätt.

C: Födelse- o dopbok

Som namnet säger innehåller denna bok Födelse och Dop för de som är födda i församlingen. Brukar vara uppställd i en viss ordning:

  1. Nr barn född i församlingen under det aktuella året.
  2. Födelse- och Dopdatum
  3. Barnets fullständiga namn
  4. Föräldrarnas namn med deras yrke och ålder, under senare delen av 1800-talet och på 1900-taöet finns uppgift med om föräldrarnas födelsedatum.
  5. Var barnet är fött, vilket ställe, gård.
  6. Faddrarna, deras yrke och var de bor.

Det är i denna bok som forskaren ska verifiera att det födelsedatum som finns i husförhörslängden är korrekt. Födelse- och dopbok är källan närmast händelsen, i det här fallet födelsen. I Husförhörslängden kan det bli fel, de förs under flera år och då är det lätt att fel blir till. Om det i Husförhörslängderna blir en annan stavning eller konstellation av namnet är det här som ska räknas som den rätta uppgiften. 

Böckerna E och F kan också finnas med här. Flera församlingar kan vara med i samma bok/volym, se sk moder- och annexförsamlingar, det beskrivs i en senare artikel här på bloggen.

E: Lysning- och Vigselbok

Innehåller uppgifter om paret som gifter sig. Det finns tre viktiga datum här. De tre lysningsdatumen och det sista och viktigaste är vigseldatumet. I de tidiga böckerna finns uppgifter om föräldrar. Något som också kan stå är vilken morgongåva maken gav till sin hustru i och med giftermålet. Det var något som var lagstadgat att ge. Ex enligt lag, 30 lod silver.

F: Död- o begravningsbok

I den här boken, Död- och begravningsboken, finns uppgifter som 

  1. Namn på den döda/-e
  2. Var hon/han avled
  3. Ålder – ofta beskrivet i år, månader och dagar.
  4. Föräldrar
  5. Dödsorsak
  6. Namnet på prästen som förrättade begravningen av den döde.

 

De tre C, E och F är de böcker som brukade föras först i församlingarna. Det var viktigt med statistiken förr och det fick man genom att hålla reda på hur många barn som föddes, giftermålen och vilka som avled. Det sista var extra viktigt eftersom vid bouppteckningen som följde skulle kyrkan ha sin del och fattigvården en annan. En sorts skatt skulle betalas av dödsboet till kyrka och församling. Detta under förutsättning att det fanns något att beskatta.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks

publicerats.

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , | 3 Comments »

Min första julmässa

Posted by tagesdotter på november 17, 2014

Höstterminen är snart slut. Den nybörjarkurs som startade först var det avslutning i för två veckor sedan. I den andra är det kursträff nr 6 i morgon tisdag. I båda kurserna finns det deltagare som vill gå fortsättningskurs. Den kommer att gå på åtta onsdagar med start i januari nästa år 2015.

Men jag vill naturligtvis starta fler kurser. Tycker om att förmedla mina kunskaper till andra intresserade. Därför kommer jag att vara med på en julmässa i Gudhem i helgen som kommer, 22-23 november. Tillsammans med tre av mina kompisar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden kommer jag att finnas i Gudhems Hjärtas utställningslokal på Gudhems Kungsgård, som ligger intill Gudhems klosterruin. De övriga är Monica Olsson som säljer sina sylter, marmelad och gelé samt Lars Bägerfeldt som signerar och säljer sin nya bok Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718.

Pröva på

Hos mig kommer ni få möjlighet att pröva på att släktforska i det svenska kyrkoboksmaterialet och andra källor. Jag kommer att vara uppkopplad mot ArkivDigitals bilddatabas av kyrkoböcker.

Emigranter från Falbygden

Jag kommer även att ha med min databas över emigranter från Falbygden, som innehåller ca 61 000 individer. Det är emigranterna och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills har jag lagt ner nio år på databasen. Databasen finns än så länge bara i min dator. Vilka personer och familjer som finns med kan delvis hittas på min Emigrant.se, där finns återfunna emigranter listade i den församling/socken som de är födda i. Men det finns så mycket mer i databasen. Allt eftersom jag lagt in familjemedlemmar gifter de in sig i varandras familjer, både hemma i Sverige och sitt nya hemland som oftast är USA. Det har blivit stora träd.

Släktforskningskursdagar

Möjliga kursdagar är tisdagar och onsdag. Kör gärna flera kurser samtidigt. Studieförbundet som jag är kursledare i är ABF i Falköping.

 

Två julmässor till går av stapeln i helgen som kommer. Dagsnäs och Violens på Skogatorp. De tre julmässorna ligger inte långt från varandra. Gudhems Hjärta ligger dessutom på vägen till Dagsnäs från Falköpings hållet.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

15 kursdeltagare i nybörjarkurser hösten 2014

Posted by tagesdotter på oktober 17, 2014

Släktforskning är ett ord som är på mångas läppar just nu, nja nu kanske ni tycker att jag tar i. Men jag har 15 kursdeltagare i nybörjarkurser just nu!!  De är fördelade på två kurser som går tisdagar och onsdagar.

Kursen på tisdagar startade nu i tisdags, då hade onsdagskursen kommit till hälften av kursträffarna. I båda fallen är det åtta kursträffar som gäller. Att det är åtta är att då är det inte för många gånger för den som konstaterar att det är inget för dem och för de andra att släktforskning vill vi fortsätta med.

Två skilda gäng med olika förutsättningar. Onsdagsgänget, som består av nio deltagare, har verkligen kommit igång att släktforska och suckade redan andra gången att nu är det inte mer än sex gånger kvar. Det är sånt man vill höra som kursledare. Då är de riktigt på hugget och vill veta mer om släkten. Tisdagsgänget är lite mer osäkra med det här med dator och fönsterhantering, a och o att egentligen kunna när man ska lära sig forska. Då ska man lära sig hur dator, klienten AD (ArkivDigital) och hur man gör när man släktforskar. Det blir lite mycket på en gång att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är ju alltid så där i början när man ska lära sig något nytt, osäkerheten smyger sig på. Skrev om det där i artikeln Nybörjare är vi alla i början.

Det är i alla fall kul att så många vill veta mer om sin familj och släkt. Jag ställer gärna upp och har fler kurser, det är en konst att vara kursledare eller som jag hellre vill kalla mig – handledare se Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag har numera egen kurslitteratur detta då jag efter ett tag tyckte att den kurslitteratur som finns tillgänglig inte passade mitt sätt att förmedla kunskapen i och det håller även nere kostnaderna för kursdeltagarna.

Till våren väntar förhoppningsvis nya kurser. Fortsättningskurs för de nybörjare jag har nu och kanske nya nybörjarkurser. Jag håller till på ABF i Falköping.

 

 

Posted in genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Förberedelser till Mekelsmäss 2014

Posted by tagesdotter på september 9, 2014

Det är bara 2 ½ veckor kvar till Mekelsmäss 2014 här i Falköpings kommun och förberedelserna har pågått under hela sommaren. Sista helgen i september 26-28.Tornfalksunge i holk

Första gången jag är med på evenemanget. Min utställning ingår i gruppen Kreativ Studio på Falbygdens. Vi håller till på Vilhelmsro gårdscafés loft i utkanten av Falköping. Där finns det ett stort utrymme för oss medlemmar. Det blir stora varianter på hur vi presenterar oss. De flesta är fotografier men det finns även några blyertsteckningar.

Själv kommer jag att ställa foton. De flesta av mina fotografier är tagna under sommaren. Två stycken är sedan 2007, men det tar vi senare här. Följde vad som hände i en fågelholk och efter under flera veckor. Det började med att prata med ungarna i holken och slutade med att fåglarna flög i väg, för de finns inte kvar på trakten. Det var under en fågelholk med tornfalksungar som jag tog de flesta fotografierna som ska vara med på utställningen i början av juli månad. Det där med att prata med fåglarna är ett bra sätt att komma nära. Det lönar sig när de har flugit ur holken och sitter i träden eller på något annat. Som närmast kom jag 10 meter. Har man dessutom ett objektiv på kameran som är ganska bra räckvidd på 100-400, så blir det bra närbilder.

IMG_7167-1

Andra fåglar som är med, sädesärla, talgoxe, trana, bofink, svart-vit flugsnappare, pilfink, nötväcka, lövsångare och ev blåmes och hackspett.

Vid datorn

När jag väl hade bestämt vad som skulle vara med på utställningen, började det stora arbetet vid datorn att välja ut vilka fotografier som ska vara med. Vilka som passar ihop. Några reservfoton ska också finnas. Stötandet och blötandet varade i flera veckor. Det är ett pusslande hit och dit. 

Släktforskning

Något med släktforskning ska ju också vara med. Mmmm… fundera, fundera. Fick ett tips av en arbetskollega om att hon tycker så mycket om att gå och titta på gravstenar på kyrkogårdar.  Javisst, tänkte jag det tar vi med. Sagt och gjort, en tur på kamera till olika kyrkogårdar gjordes. 

Våra gravstenar är ju också en del av släkten. På våra kyrkogårdar kan man hitta höga, låga, liggandes gravstenar. Ingen är den andra lik. Ibland står det familjegrav och då undrar man förstås vilka som är begravda där. I andra är alla i graven uppräknade. Var och en berättar en historia. Man blir fundersam hur deras liv var och vad de fick vara med om.tittar

För att illustrera att vi har emigranter som reste från bygden, finns även två gravstenar från Scandia, Washington Co, MN med. De togs när jag och min mamma hälsade på släktingar i USA sommaren 2007– Det var så den här bloggen kom till. 

Min fotouställning heter Bevingat & Skrivet i Sten

Var beredd på att foton kan vara hängda där du minst anar!

 

Välkomna!!

Posted in Blogga, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.