Part 12: Write down and survey the sources

Anteckna alltid källan! Glöm inte att när du hittar information om personen/familjen som du släktforskar om ska ALLTID källan antecknas!! Det är viktigt att anteckna varifrån uppgifterna kommer ifrån. Det kan vara från en kyrkobok eller databas. Var noga med att alltid anteckna när ny eller annan information hittas om en person/familj.  Det finns tre […]
Read More »

Part 11: Swedish data bases on the Internet

För den som vill söka på databaser på Internet efter sina rötter och släkt i Sverige finns det flera att tillgå. Rotemannensarkivet finns sökbart på Stockholms Stadsarkivs webbplats. Det är en förenklad version av DVD:n Rotemannen (nämndes i föregående avsnitt, part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD). Barnhusbarn i Stockholm. Man räknar med att 40 % […]
Read More »

2014 in review

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2014 annual report for this blog.   Click here to see the complete report.

Part 10: searchable collections of data records on DVD/CD

Ibland går det inte att få tillgång till originalhandlingar, då är databaser ofta det enda alternativet. Ofta i US är databaser ett sökinstrument till originalhandlingen. De flesta kräver abonnemang för att du ska få tillgång till materialet som Ancestery ($), GenealogyBank ($) men det finns även gratis som Find A Grave, FamilySearch. Du skriver in vad […]
Read More »

Julhälsning 2014

Mösseberg med utsiktstornet

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare. Men, det finns ett stort M […]
Read More »

Part 8: Reading old swedish writing

I dag skriver vi mest på dator. Det innebär att om man använder de vanliga teckenstilarna är de texter vi skriver lätta att läsa. Vi skriver inte brev för hand i samma utsträckning som vi gjorde förr. Det betyder att i framtiden kommer inte våra släktingar och ättlingar kunna läsa våra brev som vi kan göra med […]
Read More »

Skåragänget

Har ett samarbete med en hembygdskännare i Vilske-Kleva. Han kan mycket om Gökhem då hans far är född där och hade en hel del släktingar i Skår, Gökhem. Själv är jag född i Gökhem och intresserad av dess historia, så det föll sig ganska naturligt att när Kleva-Kalle ville visa mig hans foton och berätta […]
Read More »

Part 7: Differents in the churchbooks

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- […]
Read More »

Part 6: How the swedish churchbooks works

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna. AI – Husförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes […]
Read More »

vilma blennow

Min kamp mot anorexia

Svenska Släktakademien

En förening för släktforskning

Gigaom

Technology news, trends and analysis covering mobile, big data, cloud, science, energy and media

Fantasin skenar...

... det man inte har i benen, får man ha någon annanstans!

Husbil & Familjeliv

En blogg om familj och husbilslivet