Historical Society

Att leta efter sina emigranter där borta i USA är inte alltid det lättaste. Särskilt när de har bytt namn eller om man inte har några ledtrådar var de slog sig ner. Ibland tar det flera år att knäcka andra bara en kort tid (läs gärna mina tidigare inlägg här på bloggen, ex Hitta nu levande i USA). Tack vare Internet och alla dessa webbplatser som är till nytta behöver det inte ta så lång tid som när jag själv började att emigrantforska på 1990-talet. Webbsidor och material som är till nytta har formligen explodera de senare åren. Men det hela beror förstås vad man har för utgångspunkt och information.

Men när du väl har hittat var de slog sig ner och bildade familj är nästa steg få reda mer om den orten, kartor och på hur det var en gång i tiden och hur det är i dag.

County

Deras county är en mycket viktigt administrativ indelning och det är geografiska område som de föreningar som finns täcker in. Det är i countyt, som alla de där registren som vi släktforskare är intresserade av, finns. (Syns om inte annat i dödsregister där det oftast endast finns uppgift om countyt personen i fråga avled i, ex Minnesota Historical Society‘s Death Certificate Index).

Föreningar

Föreningarna som finns, täcker alltså in countyt och inte en stad. Det finns två olika sorter föreningar för ett county: Genealogy Society (släktforskningsförening) och Historical Society, ex Washington County Historical Society (ung som vår hembygdsförening). De senare arbetar brett, även mot nutiden. Vad jag har förstått är det de föreningarna som engagerar folk mest på bygden, ofta finns de inrymda i en historisk byggnad eller ett hus som har skänkts till föreningen, ex på ett sådant är Swedish Historial Society som finns i Elander Home i Rockford, Winnebago Co, IL. Det är de föreningarna som bevarar det gamla ex  det svenska arvet, samlar på sig tidningar, telefonkataloger och bevarar kyrkogårdar. Släktforskning kan vara en del i deras verksamhet. Det är olika för varje förening. Så att kontakta en sådan förening är självklart. De kan ha någon som vet något om någonting eller något i sitt arkiv som du kan ha nytta av.

Genealogical Society ligger ofta under en stor organisation, som ex US GenWeb som är indelade i mindre delar, state och county.

Ofta har någon förening därborta eller en enskild författare som har skrivit en bok om orten. Via den svenska bokhandels webbplatsen Adlibris har jag flera gånger köpt böcker som beskriver i text och bilder hur det en gång såg ut på en ort, exempel Mill City i Minneapolis, MN.  

En enkel väg att gå är att utnyttja Facebook. Jag har nyligen gått med i gruppen Chisago County Historical Society. Här kan på ett enkelt sätt ta kontakt med föreningen och de andra medlemmarna i gruppen, få tips och hjälp.

Midsommar i USA 2012

Vi firar vår midsommar alltid en fredag i år 2012 den 22 juni. En sed som levt kvar sedan vi var hedningar, dvs hade vår asa tro och kanske längre bort i tiden också. Det vi firar är den längsta dagen på sommaren, dvs sommarsolståndet,  I år är det passande nog dagen före 21 juni, så vi inleder midsommarafton med en kort natt.

Midsommarfirandet är ett begrepp även i USA. Men där är man inte bunden till sommarsolståndet och den infaller för det mesta aldrig på en fredag utan det blir en lör- eller söndag. Det har att göra med att Midsommar i USA är ingen nationell angelägenhet. Det är i stort sett bara Scandinaviska ättlingar som firar högtiden där borta.

I Minnesota firas numera midsommar tillsammans med Svenskarnas Dag i Minnehaha park den 24 juni. Det brukar vara två separata evenemang. När jag var över sommaren 2007 firades det på gräsmattan framför American Swedish Institute i Minneapolis den 16 juni, veckan före midsommarafton här hemma i Sverige. Men sedan de byggde till på delar av området, klart i år 2012, får man helt enkelt inte plats längre.

Andra exempel på midsommarfirande i USA:

IKEA i USA kan man avnjuta IKEA Mid summer i deras restauranger.
 
Fler platser med midsommarfirande finns på den svensk-amerikansa tidningen Nordstjernans webbplats.

Studenten 2012

Vi hade tur med vädret eller ska man säga att studenterna hade turen på sin sida i och med att att det inte regnade på den när vi firade våra studenter.

Så är studentfirandet över i Falköping för detta året. Min storasysters dotter Emmy tog studenten i år. Hon har gått i klassen SP 09a, där förutom samhällskunskap även läst ekonomi. Är diplomerad ekonom och fick dessutom ett stipendium för redovisning.

Falköpings student är lite speciellt. Skrev om det förra gången 2010 när Emmys storebror Jesper gick ut. Då var de tre släktingar i samma klass på min farmors sida av släkten. Den här gången var det två släktingar som gick ur samtidig men inte i samma klass. Emmy, som redan nämnts och Alexander. Den siste gick i TE 09a. De är släkt på min mormors sida och Emmy är 3:e kusinbarn till Alexander.

Ibland är släktskapen lite krångligt och släktingar som är jämngamla inte tillhör samma släktled. Men så är det när barnkullarna var stora förr och stor spridning i åldrarna. Det kunde vara 20 år mellan den först- och den sistfödde.

Här i Falköping har vi som tradition att studenterna tågar från skolan ner till Nyblivna studenter tågar från Ållebergsgymnasiet ner till Stora Torget, FalköpingStora Torget. Träffade en bekant på torget, han hade tagit sin realexamen 1967 och de hade gjort detsamma men från en annan skola. Då var gymnasiet förlagt till nuvarande Kyrkerörskolan, som i dag är en skola för årskurs 6-9. Men som han sa det var inte likadant, då tågade vi men inte hade vi banderoller eller drog våra lärare i vagnar.

Stora Torget, Falköping 2012-06-08Har själv varit med att tåga från Gymnasieskolan, då hette den bara Falköpings Gymnasium, numera Ållebergsgymnasiet, som den bytte till för ca 10 år sedan.

Studentfirandet har förändrats under årens lopp. På min tid (gick ur 1984) strögade vi inte på lastbilsflak på Sveriges längsta strög. Inte heller hade vi någon bal eller som amerikanarna säger prom. Vi hade en middag på Stadshotellet (revs hösten 2011) somSveriges längsta strög finns i Falköping. inte blev så kul till sist, då när spriten rann till försvann vetett på några.

Numera är det en riktig bal ett par dagar efter studenten. Det är en riktig attraktion när de kommer i fina bilar och går fram på röda mattan. I år var studentbalen på Kurorten Mösseberg i Falköping. Förr om åren har det varit på Bjertorps Slott utanför Kvänum.

Intåget till balen var en härlig upplevelse om än trång. Organisationen runt evenemanget fungerad inte riktigt som det skulle eftersom det inte fanns några avspärrningar. Folk stod på kanten av röda mattan och de som åkte limousin kom inte ända fram med bilarna, då det stod folk i vägen. De skulle ha åkt runt i vändzonen men nu var det ingen som såg studenterna anlända i de fina bilarna, de kom bara promenerades nedifrån. De andra fina bilarna, de flesta cabbar, tog grusvägen ner från Mössebergsgården, för att avlämningen skulle gå smidigt. Men den vägen kunde inte de långa limousinerna ta.Alexander & Louise har anlänt till studentbalen 2012-06-08

Gruppbilden kunde också tas innan regnet kom. Vi hade verkligen tur med vädret!!

6 juni 2012

Så var det dags för vår nationaldag igen 6 juni. I år 2012 är den mitt i veckan. Det gör att det blir en röd dag på onsdag.

Från början var det Svenska flaggans dag. Vi har inte haft någon naturligt nationaldag. Nuvarande skapades 2005. Avundsjukan på Norge och deras 17 maj blev nog lite för mycket.

Det var ganska stora diskussioner om hur dagen skulle utformas. Främst var det att det skulle vara en röd dag. Men industrin ville inte vara med om att ytterligare en arbetsdag som gick bort. Det var många turer men till sist valde man att ta bort Annandag Pingst. Det mötte stort motstånd från Svenska kyrkan men de fick ge sig.

Varför att det blev just den 6 juni har väl att göra med att det är Svenska flaggans Dag. Men det är också en dag som det har stor betydelse i den svenska historien.

  • 1523 red Gustav Vasa in i Stockholm och blev svensk kung
  • 1809 regeringsform klubbades

6 juni används till att vara en cermonidag för nyblivna svenska medborgare. Här i Falköping brukar det vara en cermoni i stadshuset för dessa. Annars anordnar Falköping Kommun aktivieter hela dagen. Så har det varit sedan 2005. Ett år var t o m Carola här, det var då samtidigt som gymnasiet hade sin examensdag och det var smockfullt på Stora Torget. Men sånt händer inte längre.

Själv brukar jag passa på att besöka Falköpings Museum som brukar vara gratis inträde på den här dagen. Förra året var det utställningen om Hallonflickan, i år är det vernisage av Henrik Allerts skulpturer.

Begravda i USA

För oss emigrantforskare är det ett stort steg på vägen att hitta nu levande släktingar i USA genom att få fatt på den cemetery och grav som våra emigranter är begravda i (se artikel om begravningsplatser i USA). Ofta är det en familjgrav och det betyder att du får fatt och information om senare generationer i emigrantens familj. Du kommer närmare nutiden.

Den mest kända webbplatsen att hitta den eftersöktes gravplats är Find a grave, som har funnits sedan 1995. Det är en webbplats där frivilliga lägger in information och ibland även bild på gravsten, person och hänvisning till andra familjemedlemmar. Några har tagit till uppgift att kartlägga en hel cemetery och lägga in uppgifter där. Det betyder att uppgiftslämnaren inte behöver vara släkt med de som ligger i graven.

Andra webbplats som länkar är de som börjar med statens namn och slutar med -genealogy.com. Ex illinois-genealogy.com eller newyork-genealogy.com. Det finns ingen samlingswebbplats för alla utan det är att gå via en state webbplats för att hitta länkar till de andra staterna. Sedan är det att välja county och stad. Det finns här länkar till de cemeteries som det finns uppgifter om ute på Internet. Det är länkar främst till Findagrave (se ovan) och The US Gen Web project. Men i stället för att gå till var och en av dem kan man gå in via denna samlingsplats.

För -genealogy.com webbplatserna finns det också möjlighet att få reda på uppdateringar genom att trycka på Gilla i Facebook.

Det material som finns hos US Gen Web project är ofta presenterat i enkla listor med sortering i efternamnsordning. Inga bilder på gravstenar finns med.

När du väl har hittat din grav, kan du kontakta den aktuella Cemetery Office för att få veta mer om graven och vem som äger den. Där liksom här finns det en gravrättsinnehavare som bestämmer över graven. Det är ofta en släkting. Bäst är det dock att besöka Cemetery Office på plats. 

Alla Cemetery Officies har inte webbplats eller e-post. Ett exempel är Scandinavian Cemetery i Rockford, Winnebago Co, Illinois  (bilden här till höger) som endast går att kontakta på telefon, fax eller vanliga brev.

Men det finns också begravningsplatser som har lagt ut hela sitt register på webben. Lakewood Cemetery i Minneapolis, Minnesota är en sådan. 

Kurs två i att vara studieledare i släktforskning

I helgen som gick, 21-22 april, var det kurs i att vara studieledare här i Falköping i Sveriges Släktforskarförbunds regi. Det var fortsättningskurs nr 1 på grundkursen, vars hemuppgiften man måste ha godkänt på för att kunna gå denna. Grundkursen gick jag hösten 2010 i Alvesta i Småland. Naturligtvis var jag med när det var i min hemstad. Den gång var det en bilresa på 3 tim den här gången tog det 5 min med cykel.

Vi höll till i det nyrenoverade Hotell Ranten, som ligger utmed järnvägen på Ranten i Falköping. Vi var de enda gästerna under helgen. Den officiella invigningen var på fredagen före så det är nyöppnat. Ägarna till Hotell Ranten är också ägare av Lumber & Karle i Kvänum. Restaurangen för dagens lunch öppnar dock inte förrän 14 maj. Maten var god och väl tillagad. Det blir fler besök.

Vi var 26 från främst Västra Sverige och nedåt i landet inkl Gotland. Men också några uppifrån landet. De mest långväga deltagarna kom redan på fredagen då de hade en lång resväg. Det är alltid roligt att träffa andra släktforskare i landet. Vi är ett släkte som är hjälpsamma mot varandra, byter idéer, information och ger tips.

Den här gången avhandlades fem ämnen

  • Mantalslängder och andra skattelängder – Gunilla Didriksson
  • Oäkta barn – Calle Lindström
  • Emigrantforskning – Anna-Lena Hultman
  • Hur att lägga upp en fortsättningskurs – Gunilla Didriksson
  • Visning av DVD:n Rotemannen – Anna-Lena Hultman

De tre första ämnena fick ungefär två timmar var. För mig var lördagens ämnen mest intressantast – Mantalslängder. Använder mig främst av kyrkoböcker och har inte så mycket tittat i mantalslängderna. En anledning är att det har hittills räckt och för det andra så är det en annan teknik att forska och som jag hittills inte har satt mig in i. Det finns ju att tillgå på nätet via SVAR. I alla fall väcktes min nyfikenhet, så kanske det blir något någon gång. I alla fall måste jag själv sätta mig in i det hela innan det blir något att ta upp i en fortsättningskurs.

Det andra ämnet under lördagen var Oäkta barn. Kunnige Calle Lindström från Lindesberg gjorde en bra föreläsning i ämnet. Själv har jag inga i mina anor, men har haft deltagare som har det. Behöver veta mer i ämnet. 

Söndagens förmiddagsämne var emigrantforskning. Själv bidrog jag med tips på länkar som man kan använda sig av. Blev tillfrågad om jag har någon lista på de webbplatser jag använder mig av men det har jag inte direkt. Har skrivit om de flesta här på bloggen så det är till att söka här. Fick t o m kommentaren

 Varför ska ni som håller på med emigrantforskning klumpa ihop er på ett ställe, det är inte rättvist” .

Anna-Lena Hultman och jag, som båda håller på med emigrantforskning, har en timmas bilväg mellan oss. Jag ser det som en fördel att vi inte bor så långt från varandra, då vi kan sporra och hjälpa varandra. Avstånd i mil behöver ju inte betyda något i dag, det har ju datorn och datorhjälpmedel sett till.

Kul att vi till slut fick se hur DVD:n Rotemannen fungerar. Det var teknikstrul men till sist fungerade det. Jag har de andra utgivna Stockholms skivorna, Söder, Gamla Stan och Kungsholmen. Här finns några fler stadsdelar med men jag nöjer mig med vad jag har för tillfället samt söker på basen som finns på Stockholms stadsarkiv även om det finns fler sökmöjligheter på DVD:n.

Vi fick ingen hemuppgift med denna gången. Men mitt blogginlägg blir en slags redovisning. Tyvärr blev inga foton tagna. Det var så intressanta ämnen att man var koncentrerar hela tiden att det glömdes bort. 

Census 1940

2 april är ett datum som är efterlängtat. Då släpps nämligen Census 1940 för USA av United States Census Burea. Dvs den federala för hela USA (varje stat har också Census) folkräkningen för 1940 släpps och görs tillgängligt för publicering. Främst är det väl till de intressenter som har resurser för indexeringen, en krafig sökmotor och stor databas ute på nätet.  USA har 72 års sekretessgräns, alltså två år mer än vi i Sverige. 

Ancestry.com har gjort en hel del reklam för det här under flera månader. På deras webbplats finns en nedräkning till när materialet släpps och görs tillgängligt. Ancestry, som de flesta av oss vet är en stor aktör när det gäller släktforskningsmaterial. För att få tillgång till Ancestrys material är det till att lösa ett abonnemang.

Men nu har de fått konkurrens. MyHeritage gick ut med i början av veckan med en pressmeddelande att hos dem kan man söka och få se materialet i Census 1940 gratis, inget abonnemang behövs om än ett inlogg med användarnamn och lösenord. Det finns ingen begränsning i tillgänglighet, även vi i Sverige har möjlighet att få tillgång till materialet. MyHeritage erbjuder Census 1940 på sina tre tjänster. MyHeritage, WorldVitalRecords och FamilyLink. De två senare webbplatserna köptes upp i i hösten 2011, se min artikel om det här.

Både Ancestry och MyHeritage kommer att indexera, dvs göra materialet sökbara för oss släktforskare allt eftersom på sina egna sätt. Inga bilder är indexerat så här i början eftersom ingen aktör har fått möjlighet att göra detta innan Census släpps. Det kommer att ta tid att så det gäller att ha tålamod. Det är miljontals bilder som ska gås igenom. 1940 fanns det 48 stater i USA. Alaska och Hawaii blev stater 1959.

Census  betyder att man gör en folkräkning vart 10 år. Man får en ögonblicks bild om hur personen, familjesituationen, ålder, ras, födelsestat, yrke och var personen/familjen bodde just då. Vad som händer mellan de tio år som löper mellan varje folkräkning kan vara svårt att få reda på. 1940 års Census skiljer sig från det här eftersom det finns uppgifter om var personen bodde 1935.

För de som använder sig av MyHeritage och lagt in sina släktingar i deras online släktforskningsprogram kommer matchning ske mellan Census 1940 och vad som finns i de olika användarnas träd. Kanske inte vi svenska släktforskare har så stor nytta av om vi inte har med någon emigrant i trädet.

United States Census Burea har lagt ut dokument i PDF angående hur Census mellan 1790-2000 ser ut och vilka uppgifter som finns med varje år.

Här i Sverige har vi också tillgång till folkräkningar vart 10:e år. De finns hos SVAR och på CD/DVD.