Kopplat ihop släkt på var sin sida av Atlanten

Det här med att hitta släkt i Amerikat är inte lätt alla gånger. Det gäller att veta vilken tillvägagångsätt att göra det på och vilka källor som ska användas. Är man nybörjare, som vi alla är innan vi vet hur det går till, kan det vara svårt.

Ibland måste man ha hjälp på vägen. Jag är en sådan hjälpare, i alla fall för de som har sina rötter på Falbygden och familjemedlemmar därifrån som utvandrade. Bygger upp en databas med emigranterna och deras familjer, både i det gamla och nya hemlandet. Passerade 54 000 individer i helgen. Ett exempel på en familj som finns med är Brita Magnusdotter F 1769 i Kinneved.

Har sedan 11 September ett års abonnemang på Ancestry.com. Det var ett erbjudande jag fick som gammal prenumerant, det var tre år sen sist. Det har ju hänt en hel del på den tiden, nya källor har kommit till, så jag slog till.

Använder mig annars främst av mormonernas Familysearch.org, som är en mycket bra källa för det som inte har just Ancestry.com. Det ska vara ett .com efter, det finns en svensk version av Ancestry också med .se i slutet, men då har man bara tillgång till det svenska materialet, som inte är fy skam det heller. Men för en amerikaforskare hjälper det inte långt, då det är de amerikanska källorna man är ute efter.

Ibland är slumpen bara där. Så skedde i helgen som gick. En av mina deltagare i nybörjarkursen i våras har emigranter i familjen. Familjen Bergman, från Friggeråker (delar av Falköpings stad ligger i dag i Friggeråkers församling). De var fem bröder, den äldste utvandrade.

Just nu håller jag på att lägga in emigranter som är födda i Hällestad (R). Några av Alfred Bergmans barn är födda just i Hällestad, så när de kom fram gjorde jag en sökning i Ancestry.com. Sedan förut hade jag uppgiften att Alfred avled i Nebraska, men man är alltid nyfiken om det går att få fram fler uppgifter, t ex om familjemedlemmarna. Bland träffarna kom det upp att en person i USA hade en utredning om familjen. Skrev och frågade om hon ville ha kontakt med släkten. Medans jag väntade på svar kollade jag om det fanns någon gravsten på Findagrave.com och det finns det. En hel del uppgifter faktiskt om familjen.

Fick svar i söndags från barnbarnet till Alfred att hon vill ha kontakt och då ansökte jag (med användarnamnet Tages Dotter som jag använder i släktforskning) att bli ”vän” med henne på Facebook. När jag så hade blivit det, föreslog jag att hon och släktingen här i Sverige skulle bli vänner och det blev de ganska fort.

Det är alltid kul att kunna koppla ihop släkten med varandra på båda sidor av Atlanten, släktingar som inte har känt till varandra förrän nu. Det är en härlig känsla.

Salt Lake City

Salt Lake City är en stad känd av flera orsaker. En är att staden stod som värd för Olympiska spelen vinter 2002. Det är högaktuellt i dag eftersom OS generalen, han som fick ta över efter skandalen med mutor och dra hela lasset åt rätt håll, är Mitt Romney. Han är ju republikanernas president kandidat i valet om presidentposten 6 november, som för oss är den dag vi äter Gustaf II Adolf bakelse i åmine om hans dödsdag.

Salt Lake City är staden där The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints eller som vi säger daglig dags mormonerna, har sin huvudstad. Staden ligger i staten Utah och grundades 1847 av mormonerna som en fristad eftersom de var förföljda då de tillämpade polygami, dvs månggifte. Det är förbjudet i dag men det finns fortfarande polygamigiften. Som tur var är de ett fåtal inte så väl sedda i kyrkan.

Salt Lake City är också ett släktforskningscentrum. I deras Salt Lake City Library, som grundades redan 1894, finns det mesta i släktforskning över hela världen. Sveriges kyrkoböcker finns här på microrullar. Det var ju mormonerna som på 1950- och 1960-talet som filmade av våra kyrkböcker och gjorde dem tillgängliga. Förr fick man skicka efter rullar från SVAR i Ramsele. Teknikutvecklingen har sedan sprungit i från rullarna och de finns numera att läsa på nätet genom abonnemang hos SVAR, Genline och Ancestry.se.

Det är nog en upplevelse att åka dit och besöka biblioteket. Några kloka råd på vägen finns på Oliv Tree Genealogy. Som tur var finns mycket av deras material sökbart på nätet. Det är via Familysearch.org som materialet har gjorts tillgängligt. Men mycket finns ingen annanstans än just i Salt Lake City Library.

Ett flertal av de företag som har specialicerat sig att tillhandahålla information och källor som vi släktforskare har nytta av, har sitt ursprung i stan. Det mest kända är Ancestry.com, som i dag är en multinationellt företag. För att växa och få in nya komponenter, köper de numera upp andra företag, det senaste är Sorenson Molecular Genealogy Fundation.

Höstterminen 2012

Så har höstterminen 2012 dragit igång för släktforskningen. Det gör den alltid med buller och bång i och med att årets Släktforskningsdagar som gick av stapeln i helgen som gick. I år var den förlagda till Gävle, 2009 var de förlagda här i Falköping och 2013 blir de i Köping.

Själv har jag ingen särskild säsong när jag släktforskar mer än någon annan. Kör året om och rättar mig mer efter väder och tid. 

Släktforskningssäsongen syns numera även på TV. I går startade en ny säsong av Vem tror du att du är? med Lasse Åberg på SVT. Han var även i USA och träffade en släkting. Sånt tycker jag är kul, det där mötet med släkten från olika sidor av Atlanten. Att man kan se likheter i varandra även om man bor i så vitt skilda samhällen. För det är trots allt stor skillnad, på kultur och livsåskådningen. Samt att se sig omkring där de levde och bodde. Samma sak känner svensk-amerikanen när denna/-e kommer hit till ursprungs landet. Men det är inte så lätt att hitta nu levande där borta. Det är kopplingen mellan dåtid och nutid som inte är så enkel att hitta som det verkade. 

Men att träffa släkten i USA är för det mesta inte det primära, det är något som kommer till om nu man har emigrerade släktingar i släkten. Bara det där att få veta mer om sina förfäder/anor, gå framåt i tiden mot nutid, dvs få information om förfädernas familjer och få veta vem man är släkt med. Kanske är du släkt med en granne eller en kompis som du känt hela livet.

Så blev du sugen på att veta mer och lära känna din släkt?

Är kursledare i släktforskning på ABF i Falköping. Så vill du börja är du välkommen på min nybörjarkurs på tisdagar med start 25 september, 8 gånger. För att gå nybörjarkurs ska man ha datorvana, kan hantera fönster och ha en e-post.

För den som redan har gått nybörjarkursen eller helt enkelt vill repetera och lära sig något nytt finns en fortsättningskurs på torsdagar med start 11 oktober, 7 gånger. Ämnen som tas upp är:

• Repetition
• Forska på 1900-talet in i nutid
• Emigrantforskning
• Grunderna i släktforskningsprogrammet Disgen. 

Vi använder oss av ArkivDigital och övar i att läsa gammal handskriven text i båda kurserna.

Anmälan till båda kurserna görs till ABF:s kontor i Falköping. Välkommen med din anmälan!

Vi ses på kursen!

Sweden Census

Har många utländska läsare, däribland från USA, Canada, Norge, Schweiz och EU. Det är för dem som den här artikeln främst har kommit till.

Ibland kör man bara fast när man släktforskar i de svenska källorna. Då är det bra att ta till genvägar in i det svenska kyrko- och folkbokföringsmaterialet, de sk Sveriges Befolknings CD/DVD:arna.

Det gjordes i Sverige Folkräkningar vart 10:e år. En kort beskrivning är att man räknar landets befolkning och uppgifterna är tagna ur församlingsböckerna, läs mer om befolkningsstatistik på Skatteverket. Materialet gick till SCB, i äldre tider var namnet Tabellverket. SCB är förkortning av Statitistiska Centralbyrån, som jag tror de flesta svenskar känner till. Originalen finns på Riksarkivet SVAR och dessa är till viss del digitaliserade, vilka kan ses på SVAR – Register och databaser – Folkräkning.

För oss som emigrantforskar och letar i källor i USA är Census ett välkänt begrepp. Våra folkräkningar kan jämnställas med US Census, dvs de görs vart 10:e år, med en -0 i slutet, ex 1860, 1910. I USA gjordes också ofta State Census, också vart 10:e år men med en -5 i slutet, ex 1885. Den varianten har inte gjorts i Sverige.

Det är sex års folkräkningar i Sverige som är fullständigt digitaliserade, dvs täcker in hela Sveriges befolkning. Nåja, det finns ju alltid personer som faller mellans stolarna samt att fel kan ha matats in. För folkräkningarna som finns för kring sekelskiftet 1900 är det personal som har sköt inmatning från originalen i dator, de andra framåt i tiden är det dataregister som är källorna.

De här sex folkräkningar finns att tillgå på CD/DVD och är:

Sveriges Befolkning 1880, 1890 och 1900
Sveriges Befolkning 1970, 1980 och 1990

De för 1880 – 1900 är bra att ha som ingång i det svenska kyrkoboksmaterialet. Men att tänka på att det finns en begränsning här, du kan bara söka på födelesåret och inte även på månad och dag. Varför det är så är att originalet som är avskrivet (finns att se i Riksarkivet abonnemang) finns bara födelse året med. Det gör att är det fler som har samma namn och är födda i samma socken/församling gäller det att köra med uteslutningsmetoden. Antingen genom att titta på vilka personer som är familjemedlemmar eller att gå in i originalet, dvs kyrkoböckerna och därifrån läsa ut vem som är vem, tills du hittar den person som eftersöks.

De för 1970 – 1990 (artikel om när jag fick 1990 års) används till att hitta de som är födda i början av 1900-talet och in i nutiden. Det finns ingen motsvarighet till dessa i USA. Där gäller 72 års sekretess på Census, våren 2012 släpptes US Census 1940.

Som ni kanske upptäckt finns det ett glapp mellan 1900 och 1970 års folkräkningar. Här får de kyrkoböcker som finns online hos ArkivDigital täcka in (ung fram till 1940) samt CD:n Sveriges Dödbok 1901 – 2009.

Var kan dessa Sveriges Befolkning köpas? Utgivare för Sveriges Befolkning är Sveriges Släktforskarförbund i samarbete med Riksarkivet. Köpas över nätet kan skivorna göras i Förbundets bokhandel eller Riksarkivets.

Om du är medlem i en förening som är ansluten till Sveriges Släktforskarförbund får du rabatt med 100:- SEK. Skivornas pris är satt till 500 – 600 SEK. Om du tänkt att köpa alla på en gång blir det ganska mycket pengar så bästa är att dela upp inköpen och köp först de som du har mest nytta av. Du kanske tycker att det låter mycket ändå för varje skiva, men tänk då på all tid, pengar och kraft som läggs ner på att producera var och en. De som gör detta vill naturligtvis få pengarna tillbaka med ränta så att de kan ge ut flera skivor. Nästa på gång är Sveriges Befolkning 1910.

Historical Society

Att leta efter sina emigranter där borta i USA är inte alltid det lättaste. Särskilt när de har bytt namn eller om man inte har några ledtrådar var de slog sig ner. Ibland tar det flera år att knäcka andra bara en kort tid (läs gärna mina tidigare inlägg här på bloggen, ex Hitta nu levande i USA). Tack vare Internet och alla dessa webbplatser som är till nytta behöver det inte ta så lång tid som när jag själv började att emigrantforska på 1990-talet. Webbsidor och material som är till nytta har formligen explodera de senare åren. Men det hela beror förstås vad man har för utgångspunkt och information.

Men när du väl har hittat var de slog sig ner och bildade familj är nästa steg få reda mer om den orten, kartor och på hur det var en gång i tiden och hur det är i dag.

County

Deras county är en mycket viktigt administrativ indelning och det är geografiska område som de föreningar som finns täcker in. Det är i countyt, som alla de där registren som vi släktforskare är intresserade av, finns. (Syns om inte annat i dödsregister där det oftast endast finns uppgift om countyt personen i fråga avled i, ex Minnesota Historical Society‘s Death Certificate Index).

Föreningar

Föreningarna som finns, täcker alltså in countyt och inte en stad. Det finns två olika sorter föreningar för ett county: Genealogy Society (släktforskningsförening) och Historical Society, ex Washington County Historical Society (ung som vår hembygdsförening). De senare arbetar brett, även mot nutiden. Vad jag har förstått är det de föreningarna som engagerar folk mest på bygden, ofta finns de inrymda i en historisk byggnad eller ett hus som har skänkts till föreningen, ex på ett sådant är Swedish Historial Society som finns i Elander Home i Rockford, Winnebago Co, IL. Det är de föreningarna som bevarar det gamla ex  det svenska arvet, samlar på sig tidningar, telefonkataloger och bevarar kyrkogårdar. Släktforskning kan vara en del i deras verksamhet. Det är olika för varje förening. Så att kontakta en sådan förening är självklart. De kan ha någon som vet något om någonting eller något i sitt arkiv som du kan ha nytta av.

Genealogical Society ligger ofta under en stor organisation, som ex US GenWeb som är indelade i mindre delar, state och county.

Ofta har någon förening därborta eller en enskild författare som har skrivit en bok om orten. Via den svenska bokhandels webbplatsen Adlibris har jag flera gånger köpt böcker som beskriver i text och bilder hur det en gång såg ut på en ort, exempel Mill City i Minneapolis, MN.  

En enkel väg att gå är att utnyttja Facebook. Jag har nyligen gått med i gruppen Chisago County Historical Society. Här kan på ett enkelt sätt ta kontakt med föreningen och de andra medlemmarna i gruppen, få tips och hjälp.

Familysearch.org en guldgruva

För er som emigrantforskar – Ni har väl inte missat att använda er av mormonernas webbplats Familysearch.org? Skrev om den i december 2011 i artikeln Med mormonernas hjälp. Sen sist har det blivit en helt annan webbplats. Då var det mest forskningsresultat som var sökbara, resultat som jag inte litade så värst mycket på.

Under släktforskardagarna här i Falköping 2009 gick de ut med att nu skulle originalhandlingar databasföras och skrivas av. De sökte då som nu efter frivilliga som kunde hjälpa till att skriva av vad som finns i olika register och lägga in i dataregister.

På tre år har materialet som nu finns tillgängligt att söka i formligen exploderat på familysearch.org.

Det finns en hel del för oss som letar efter våra emigranter.  Själv använder jag mig av webbplatsens databas varje gång jag letar efter mina emigranter från Falbygden. Särskilt intressant är att det finns en hel del att tillgå får Minnesota och Illinois.

Familysearch.org har blivit en allvarlig konkurrent till mormonernas allra stora webbplats Ancestry.com, som ju är en betalplats och forfarande har en hel del material som inte finns på någon annan webbplats. En del material på familysearch.org är sammankopplat med Ancestry, som exempelvis att se originalen för Census för 1910 – 1930. Så för den som väljer att inte ha ett abonnemang på Ancestry.com är Familysearch.com det bästa alternativet att söka på i stället.

Just nu håller Familysearch på att indexera Federala Census 1940 (Folkräkningen över hela USA). Det materialet är man inte ensamma om att kunna erbjuda gratis på webbplatsen. Det finns en hel del organisationer och webbplatser som håller på att göra det sökbart. De har alla inriktat sig på att göra olika stater klara först. För oss som letar efter emigranter i Illinois är Familysearch stället att göra sökning på eftersom de är först att göra klart den staten.

För den som vill veta vilka andra projekt som är på gång finns en lista här. Material som redan är indexerat och inmatat i systemet kommer från hela världen, även kyrkoböcker i Sverige. För den som vill se vad som finns, kan gå in på Collection. Det tickar in nya register hela tiden, så det bra att ha koll på vad som finns och kommer bli kompletta.

Emigrantkällor i Sverige

Utflyttad till Nord Amerika 

Själv började jag intressera mig för emigrantforskning 1976. Det var då en kusin till min morfar var på besök i Sverige, Ebba Youngquist boende i Northbrook, Cook Co, IL. Hon var och hälsade på den svenska släkten. Träffade inte henne själv men skickade med en förfrågan med min mamma som gjorde så att få adress till någon släkting därborta som jag skulle kunna skriva med. Det var så jag fick kontakt med Teri, en av Ebbas brors barnbarn. Sedan dess har vi hållit kontakten. Teri var en av dem som vi hälsade på sommaren 2007 på vår USA-resa.

Det här exemplet här ovan var ju ganska enkelt att hitta sina nu levande släktingar därborta via. Men hur gör man när man inte vet?

Kanske har man hört talas om att någon släkting reste men inte vet något om var denna reste till.

Ofta får man en av de första ledtrådarna från kyrkoböckerna, dvs husförhörs- (hfl) och flyttningslängd (fl). Det är viktigt att man följer upp uppgifterna i hfl i fl eftersom ibland tog de ut betyg men inte reste till Amerika utan till något annat ställe.

Nästa steg är att höra sig för bland släkten om de har något brev eller annat dokument som visar var någonstans som emigranten tog vägen. Ofta skrev de hem och berättade om livet där borta.

Leta med fördel efter bouppteckningar till föräldrar eller syskon till emigranten. Ibland kan det stå hela adressen men om du har otur står det bara ”Vistas i Nord Amerika”. Bouppteckningar finns att läsa hos ArkivDigital, dock inte de kanske mest intressantaste, de för 1900-talet. Kopior av bouppteckningar före 1 juli 2001, kan beställas från Riksarkivet.

Digitala källor – Nationella

Det finns några digitala källor som med fördel kan användas. De mest kända är nog CD:erna Emibas och Emigranten Populär. De har några år på nacken men är fortfarande de bästa digitala källorna när det gäller att leta efter emigranter.

CD:n Emibas utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2006 i samarbete med Emigrantinstitutet i Växjö.
Uppgifterna kommer från kyrkoböckerna, främst hfl och fl:er. Emibas är inte komplett, det fattas fortfarande en hel del uppgifter om emigranter i denna. Tyvärr blir det ingen ny version (Emigrantinstitutet som äger en stor del av uppgifterna, är inte intresserat och har sagt Nej). Tyvärr är CD:n slutsåld.

CD:n Emigranten populär utgiven av Göteborgs Emigranten 2001. 
Källan är böcker från poliskamrarna vid den hamn som emigranten utvandrade från, tex Göteborg eller Malmö. För den som utvandrade var det lag på att de skulle anmäla sig vid poliskammaren och visa upp giltig biljett. På så sätt finns uppgiften om till vilken ort som emigranten hade köpt biljett till.
   
Har man otur finns bara uppgiften New York, det betyder att emigranten bara hade köpt biljett dit hemifrån och inte till slutdestinationen in i landet.

Webbplatsen Emiweb drivs av föreningen Emiweb, som finns i Karlstad och där Sverige Amerika Centret är en intressent och medlem. Är ett webbaserat arkiv när det gäller in- och utvandring i Skandinavien, främst inriktad på svensk emigration men här finns också info för Danmark, Norge och Åland. Innehållet växer hela tiden. Här finns bl a uppgifter som finns i Emibas, för den som inte har skivan. Det finns även en hel del material från USA, bl a medlemsregister för olika order och föreningar ex Vasa-orden.

Digitala källor – Regionala 

Örebro stadsarkiv har lagt ut Emigrant- och immigrantregister för Örebro län att ladda ner som zip-filer.

Gärdserums emigranter finns på CD 1830 – 1950. Finns att köpa i Rötters bokhandel eller direkt från utgivaren Barbro Behrendtz.

Webbplatsen Emigranter från Falbygden, där återfunna emigranter presenteras i den socken de är födda i inom nuvarande Falköpings Kommun (52 st socknar). Det finns även en databas med emigranter (just nu 53 000 individer), som inte finns sökbar på nätet. Kontakta webbplatsansvarig för att få information – som är undertecknad (vill då gärna ha information i utbyte).

Listorna  sorterade på födelsesocken med återfunna emigranter har nyligen uppdateras. I höst är det tänkt att de som är sorterade på dödsort ska bli detsamma. De senare listorna finns endast på den engelska/amerikanska versionen av webbplatsen.

I arkiv – SAKA

SAKA-arkivet finns hos Emigrantinstitutet i Växjö. För att få åtkomst till microfilms rullarna är det besök på institutet som gäller. SAKA = Svensk Amerikanska Kyrko Arkiv.

Om du har emigranter som är födda i Skaraborg eller Älvsborgs län finns Kurt Anderssons avskrifter (har tidigare funnits på Gamla biblioteket i Skara) hos Anna-Lena Hultman i hennes Konkordiahus i Hössna. Läs gärna tidigare artikel på bloggen här.

Skrev om ämnet förut här på bloggen 2007 - se artikeln Källor i Sverige.

Illinois state länkar

I december 2007 skrev jag artikeln Illinois = IL. Sedan dess har länkarna som finns med i artikeln förändrats eller inte finns längre.

Cyberdriveillinois 

Cyberdriveillinois är webbplatsen för staten Illinois, där det information om hur att ta körkort, registrera bilskatt och inte minst vilka de styrande i staten är. Här finns även länkar till bibliotek och andra register.

Det där med andra register är intressant för oss släktforskare oss som letar efter emigranter och släkt i Illinois och i synnerhet i Cook Co och de där databaser som finns på cyberdriveillinois ganska viktiga.

För några månader sedan gjordes webbplatsen om med till följd att de gamla länkadresserna direkt in i registren inte fungerar längre.  Som tur var finns det en hänvisning till den nya adressen och till de andra register och databaser som kan vara till användning.

Men de tre databaser som vi emigrantforskare har mest nytta av är och här finns med de nya adresserna:

• Vigselregister 1763-1900 (Illinois Statewide Marriage Index)
• Dödsregister pre – 1916  (Illinois Statewide Death Index)
• Dödsregister 1916-1950 (Illinois Statewide Death Index)

För den som vill ha alla de register som finns när det gäller dödsregister för Illinois är det Online Illinois Death Records & Indexex som gäller. Gratis register och databaser för IL finns hos familysearch.org.

Om det bara gäller Cook County, dvs Chicago och alla dess Township, lista på vilka de är finns på Wikipedia, är det Cook County Clerk’s Genealogy Online som gäller. Där finns även register för födelse och vigsel.

Obits eller Obitauries, dvs dödsannonser finns att läsa på nätet på tidningarnas webbplatser. Det är främst de senaste som finns där. 

Länkar som fortfarande fungerar sedan 2007 är:

• Illinois Obituary Links
• Illinois State Genealogical Society
• Illinois History Pages

Chicago

• Chicago Genealogical Society
• Chicago History Museum

Om man vill följa vad som händer i databaser, Societies eller Museum kan man med fördel Gilla dem i Facebook.

Var ligger platsen i USA?

För att kunna forska i USA måste man veta vilken delstat och county som platsen/samhället/staden ligger i. Detta eftersom det inte finns något nationellt register att söka i. Undantag är SSDI 1962 - .

Alla källor därborta är uppdelade i state och county. För att krångla till det finns det i USA samhällen/städer och county som har samma namn. I Sverige är det mer vanligt att socknar heter samma, ex Segerstad (R) och Segerstad (S).

Exempel:

• Orange County finns i åtta delstater
• Washington County finns i 30 delstater
• Winnebago County finns i tre delstater
• Stockholm finns i sex delstater
• Scandia i fem delstater

Det är därför ganska viktigt att veta det där med delstat och county som dina släktingar finns i.

Om jag inte vet då?

Det finns några webbplatser som man kan vända sig till för att få svar. Rootsweb.com är en. De har en funktion som heter U.S. Town/County Database, där du kan få fram i vilken county som det samhälle eller stad ligger i. Du får även en direktlänk in till vad som finns för just det countyt på Rootswebs server.

En annan webbplats är Melissa Data. Välj här Lookups. Det som är mest användbart för oss emigrantforskare finns i kolumnerna Federal Resourses och Maps & Aerial Views. För att få bästa sökträffar ska man ha ett login, det är gratis. Det finns ganska mycket att söka på här. Prova dig fram till det du tycker passar bäst.

Hitta nu levande i USA

Att hitta nu levande personer i USA kan vara knixigt men det går. Som med all USA-forskning får man pröva olika vägar för att få fram information och en bild på en person/familj.

Visst de har sina Social Security Numbers (Personnummer) men de är inte offentliga på samma sätt som här i Sverige. Och du kan inte som privatperson och särskilt inte som utlänning få fram uppgifter om personer genom att veta numret. Det ses med misstänksamhet om du ber att få det på en nu levande person. Annat är det för avlidna, där är det offentligt.

I stället får man gå via telefonkatalogen Whitepages.com för att hitta personer. Det gäller förstås då att veta i vilken stat och helst stad som den eftersökte bor i. Om nu inte din eftersökte har ett ovanligt efternamn, det är betydligt lättare att hitta. Tänk på att Johnson är det vanligaste efternamnet i USA med bred marginal.

Om du hittar en person som du tror är den eftersökte kan du få fram fler uppgifter om denne, ex familjemedlemmar, kan detta göras på webbplatsen PeopleFinder. De båda webbplatserna är sammankopplade. För att få fram fler uppgifter än vad som finns i telefonkatalogen är det att betala en avgift. Det finns tre olika alternativ beroende på vad du vill ha för uppgifter.

Ett annat sätt att hitta släktingar är helt enkelt att använda er av en sökmotor ex Google. Har via det sättet hittat e-postadresser så att jag har kunnat kontakta släktingar. På det sättet fick jag tag på en e-postadress till en släkting på min farmors sida inför resan som jag och min mamma gjorde sommaren 2007. Jag visste vad han heter, vilken stat och stad han bor i och vilket yrke han har.

För att få fram uppgifter om vilka dina släktingar nu är, leta gärna i Ancestry.com eller Familysearch.org. Där finns Födda, Vigda, Skilda och Döda ända in på 2000-talet. För Minnesota, finns på Familysearch Birth Index (Födda) 1935 – 2002 och Marriage Index (Vigsel) 1958 – 2001. Kontrollera gärna uppgifter som du hittar (så långt det går) i Census (Folkräkning), så att du vet att personen du hittat tillhör den rätta familjen. 1940 års släpptes för ett par månader sedan och nu håller man på att indexera materialet. Men det går att titta på bilderna redan nu om du bara vet var de bodde.