Frans August Johansson F 1860 i Marka (R) D 1914 Minnepolis, MN

Frans August Johansson föddes 13 december 1860 i Storegården, Påverås i Marka socken, som gränsar till Falköping. Han var nummer sju i en syskonskara av åtta. 

Familjen

Föräldrar var Johannes Pettersson F 21/10 1822 i Lilla Anguntorp, Gökhem D 14/5 1899 på samma ställe och Maria Johansdotter F 7/7 1823 1/7 Skyberg, Marka Övre, Marka D 28/2 1908 på samma ställe som maken. I Storegården liksom på de flertal gårdar som familjen bodde på var föräldrarna brukare.

Av de åtta barnen, dog en dotter vid sju månaders ålder, tre blev kvar i Gökhem o bildade familj, en blev järnvägare och bytte ut sitt patronymikon Johansson till Rundstedt och tre bröder emigrerade till Minneapolis, Hennepin Co, Minnesota där efternamnet blev Johnson. Frans August var en av dem.

Resan

Frans tog inte den normala vägen för trakten som var via Göteborgs hamn utan han reste till Östersund och därifrån vidare till Trondheim, där han finns antecknad i Poliskammaren 2/4 1884. Med på resan fanns hans blivande fru Brita F i oktober 1859.

Var Brita är född är osäkert men troligtvis i Rättvik (W). Inga uppgifter finns om hennes familj mer än att det är antecknat att hennes efternamn var Anderson. I USA blev hans namn Frank A Johnson och Brita blev till Bertha. De gifte sig 20/7 1884 i La Salle Co, IL.

Samma år som Frans August gav sig av 1884, gjorde även brodern Carl-Fredrik (Charles Frederik) 1854-1943 detta och 1886 emigrerade äldre brodern Anders Gustaf  (Andrew G) 1848-1920 och. Alla tog de vägen över Östersund-Trondheim. Även dessa bröderna bildade familj.

I Minneapolis

Frank A och Bertha började bilda familj i IL där första de två första barnen är födda. De flyttar sedan till Minneapolis där de övriga fem barnen föds. I Minneapolis arbetade Frank som mjölnare på Pillsbury A-mill, som i dag finns med på listan över historiska riktmärken i MN, i downtown Minneapolis.

Frank A och hans familj hade det inte så lätt, de flyttade ganska ofta, en gång om året ungefär. Det gör att det inte finns så mycket saker kvar av hemmet i dag.070624ai

Bröderna hade kontakt med varandra och med de hemma i Sverige. Kontakten med syskonen i Sverige var via brev. Det finns dock bara ett brev bevarat, skrivet från Anders Gustaf till sin syster Tilda. Ingen av bröderna åkte hem och hälsade på.

Bröderna är begravda på samma kyrkogård, Crystal Lake Cemetery i Minneapolis. Kyrkogården kan sägas vara en fattigmans kyrkogård. Det var här arbetarna begravdes. I dag ligger kyrkogården i ett mycket fattigt område där mest afro-amerikaner bor.

Forskning

Så som i många andra familjer, bröts kontakten med det gamla hemlandet när emigranten avled. Barn och barnbarn fortsatte inte att skriva. Kanske hade emigranten inte varit så noga med att tala om var familjen i Sverige bodde, ättlingarna hade fullt upp med sitt egna eller var inte intresserade att fortsätta.

Det tog 25 år efter start i sökandet efter Frank A:s ättlingar innan kontakten återknöts. Då 2005 var det mycket lättare att söka och få kontakt i och med Internet än vad som var vid starten 1980. I början av sökandet var det rullfilm som gällde och vad man hade i byrålådorna, det var svårt med att hitta en Frank A Johnson i Minneapolis. Johnson råkar vara det mest vanliga efternamnet i USA.

Hade lagt ut en efterlysning på Rootswebs efterlysningar Messager Board ett antal år tidigare och dagarna före julafton 2005 fick jag svar av en ättling. Det visade sig att hon hade varit på bröllopsresa 1984 och varit på Gökhems kyrkogård och letat, men då det fanns två Frans August Johansson födda i Marka och som båda utvandrat var det inte så lätt på den tiden forska, så blev det inget då. 

I dag

2007 reste jag och min mamma till USA för att träffa släktingar och se oss omkring. Träff med Frans Augusts barnbarns barn stod så klart på programmet.  Det var den resan som gjorde att jag började blogga.

Nu i augusti 2016 kommer så en av dem på besök i släktens gamla hemtrakter. Några av oss bor kvar på bygden eller i närheten men det är också stor spridning runt om i Sverige. För att lära känna och byta information, foton och annat om familjen finns en grupp på Facebook där vi gör allt sånt där. I skrivande stund är vi 44 medlemmar där vi alla är släkt på något vis. Men önskan är att fler ska passa på så att vi blir fler.

I samband när det blev klart att det blev ett besök från USA började jag att leta mer på allvar efter ättlingar till de andra två emigrerande bröderna. Har hittat, skrivit brev och fått kontakt med en ättling efter Anders Gustaf.

 

Vi kommer att passa på att ha en släktträff i Gökhems Hembygdsgård då när besöket görs. Alla vi som är ättlingar till Johannes Pettersson 1822-1899 och Maria Johansdotter 1823-1908 är välkomna. Vi kallar oss IhopaMarkasläkten. Kartagårds är den största grenen av familjen, den tillhör jag själv.

Du som tillhör släkten eller är osäker om du gör det eller inte, är välkommen att kontakta mig eller ännu hellre ansöka om (stängd grupp) att bli medlem i gruppen på Facebook som har släktens namn.

Dala sockenbok

I dec 2015 kom Dala sockenbok ut. Det är Dala-Borgunda-Högstena Hembygds- och Fornminnesförening som har arbetat fram och givit ut boken. Redaktör är Carl-Eric Gabrielsson. Boken har 326 sidor.dala sockenbok

Boken täcker in från dåtid (föremål från stenåldern) till nutid (vilka som äger gårdar idag och vad som sker på socknen).

Dala socken har en rik historia och har spelat en historisk roll. Det är här som den danske överbefälhavaren Harald Hvide har sin gravhög. Det var den 31 januari 1308 som danskarna fick på nöten i slaget vid Lena av de svenska trupperna (striden mellan den Sverkerska och Erikska ätterna). Det är den historiska händelsen som är slutet på Jan Guillios bokserie om Arn.

Mycket övergripande bakgrundshistoria finns med. Händelser i den svenska historien. Om hur jordbruket har förändrats under århundradena och hur folk levde. Maktfördelningen i bondesamhället, där godsherrens vilja var lag. Uppdelning av gods, gårdar, torp, backstugor och annan bebyggelse; där varje ställe finns beskrivet. Som överallt i Sverige spelade kyrkan en viktig roll så också i Dala socknen och 1876 beslutades att den gamla från medeltiden skulle rivas och en ny byggas. Företag och industri som har funnits och finns, i dag är Dala sten dominerande. 

Flera kartor finns med som beskriver socknen. Den äldsta är från 1600-talet till hur socknens gränser ser ut i dag. För gränserna har flyttats under åren då ägare har köpt till eller på annat sätt förvärvat angränsande åkrar till den egna gården. En hel del foton finns också med, där folk och gårdar/ställen är i majoritet.

De stora säterigårdarna har spelat stor roll i Dala socken och har fått ett stort utrymme i boken, de var fyra där Stora Dala var det största. Dala hus är nämnt i handlingar 1320. Det var då det största godset i Gudhem, Frökinds, Vilske, Ås och Markshärader. Man tror att godset då tillhörde Bjälboätten där den mest berömde medlemmen är Birger Jarl (ca 1210-1266).

Ägarfamiljen Tham har gjort stora avtryck i trakten. Den förste Tham på Stora Dala var Sebastian 1666-1729 vars far var född i Landsberg, Sachen. Sonen Petter Tham 1709-1787 var den som rev det dåvarande Dala stenhus och byggde ett nytt i trä på den gamla medeltida källarvåningen. Det är det huset som finns i dag. Den mest berömde Tham tordes vara Petters son Pehr som var fornforskare. Enligt honom bodde ”Oden mitt emot Dagsnäs”. Ja det var han som samlade på runstenar och flyttade dem Dagsnäs invid Hornborgasjön.

I dag är Dala församling sedan 2010 ihopslagen med Borgunda och Högstena, de gamla annexförsamlingarna till Dala moderförsamling, pastoratet är Stenstorp.

 

Det är en saklig bok med mycket innehåll och fakta. Är i rätt format som fås lätt in i bokhyllan. Upplägget gör att texten är lättläst och -förståelig. För den som vill veta mer om Dala socken är detta boken som ska läsas.

Boken kostar 250:- + porto och kan köpas av Carl-Erik Gabrielsson som bor i Dala.

Allt för Sverige i Falköping 2016

Säsongen 2016 av tv-serien Allt för Sverige håller på att spelas in. Tio nya deltagare som söker sina rötter och går där deras anfäder och -mödrar en gång gick. Hur det går visas senare i höst.

För andra gången har en deltagare sina rötter på Falbygden. Förra gången var det 2012 när Walter Beck var här och som har sina rötter i Grolanda, Jäla och Kinneved.

Den här gången är det Sarah Steinman från Minneapolis i Minnesota som har varit på Falbygden med Anders Lundin och tv-teamet. Flera platser har besöks. Undrar hur många omtagningar och vinklar de spelar in i.

Falköpings Tidning var naturligtvis på plats att föreviga spektaklet när de var på bygden.

En annan av deltagarna heter Patrick Glass. det fick mig att haja till. Glass är namnet på en familj från Håkantorp som utvandrade till Scandia, Washington Co, MN. Glass stavades i Sverige Glas och den förste som hette så var soldat Soldat SK-00-0057  Johan Andersson f 1794 på Rössberga Gård, Valtorp (R) d 1845 i Håkantorp. Hans son Lars f 1827 utvandrade 1869 med familjen. De är släktingar till mig på min farmors mors sida av familjen. 

Allt går ju så fort när det ska spelas in, det finns ingen tid att se sig omkring. Vi får hoppas att Sarah kommer tillbaka till Falköping en annan gång. Så gjorde Walter Beck, som kom tillbaka året därpå 2013 med sin familj.

 

FT 20160602 1  FT 20160602 s 2

Kyrkorådets besök hos soldaten Nils Rehn

Ibland stöter man på annorlunda texter i kyrkoböckerna. Som när jag letade efter löpande text att ta med till min fortsättning släktforskningskurs och vi skulle ha när vi läser högt.

Sockenprotokoll är en serie som det finns en hel del löpande text i. Det är här som kyrkans räkenskaper finns. Du får upplysning om dina anor har var medlem i sockenrådet, ordningsmän, rotemästare, kyrkovärd, haft uppdrag eller på annat sätt nämns. Du får en inblick i hur de behandla sina fattiga, när taket på kyrkan behövde repareras, sockenmagasinet behövdes fyllas på, inkomster och utgifter och överskott som finns i kassan kunde lånas ut. I dagens samhälle är det kommun-politiker och -tjänstemän som brottas med i grunden likartade problem om men i annan skala.

I protokollen får man en inblick i hur det var att leva en gång i tiden. Ibland står det helt oväntad information, som i dag skulle räknas till socialtjänsten. Skulle kunna tänka mig att det är olika i olika delar av landet vad som skrivs in de där volymerna.

I Gökhems pastorats (Gökhem, Marka och Sörby församlingar) sockenprotokoll finns det något som verkligen sticker ut mot vad man i vanliga fall inte läser om som släktforskare. Men som är intressant i alla fall. Äktenskap knakade i fogarna även då.

Soldat Nils Rehn

Soldaten Nils Rehn f 1794 i Mörkagårdens soldattorp i Friggeråker, fader Olof Fredsam. Nils blev soldat på Norra Lexberg, Gökhem. Gift med den 19 år äldre Cajsa Andersdotter f 1775 i Sörby.

Berättelsen är från 18 maj 1822 i sockenprotokollen och är antecknad på tre sidor.

gokhem-ki-4-s-157

Gökhem (R) KI:4 1806-1831 sid 157

”Inför KyrkoRådet hade Ordföranden genom Rotemästaren Petter Lidholm i Millomgården Remmen låtit kalla Soldaten för Nr 84 vid 1 Majorens Compagni af kong Wästhgötha Regementhe Nils Ren, som bor vid Norra Lexberg, att undfå förmaningar för sitt oordenteliga lefverne. häldts Nils Ren både varit hård och svår mot sin Hustru Cajsa Andersdotter och lefvat uti okysk beblandelse med Pigan Cathrina Andersdotter i Torpa Johan Svan af Sörby Sockn. I detta afseende var Soldaten Nils Ren Kallas att infinna sig för KyrkoRådet den 12de Dennas, men förebar sjuklighet och svarade att vice Pastor får söka honom, om Vice Pastor hat något ärende till honom. Till idaf den 18de Maj hade undertecknad….”

Till berättelsen kan tilläggas att pigan Cahtrina var yngre än Nils.

gokhem-ki-4-s-159

”För Nils Rens sturkshet och olydnat emot KyrkoRådets Kallelse anges han, jämligt 13 § i Kongl förordningen den 26 Feb 1817 om KyrkoRåd, Skyldig att pligta Trettiotvå Schillingar Banco till sveskiftes emillan Kyrkan och de fattiga För Horsbrottet.”

Efter avbön från Nils Rehn så försonas sig makarna och flyttar olovligt, ”bor i Slöta” är det skrivet i husförhörslängden. Historien förtäljer inte om han betalade böterna eller ej.

 

Fler liknande berättelser där makar inte kan hålla sams finns i samma volym.

  • Sid 168, 27 Februari 1823, § 1
    om torparen Jonas Andersson o Cajsa Andersdotter i backstugan Korsaled under Stora Anguntorp, Gökhem.
    Mannen har med hårda banner, eder och grymhet bemött sin hustru så hon fått tagit sin tillflykt hos grannen.
  • Sid 169, § 2
    om Organisten Lars Sandin och hustrun Stina Bryngelsdotter i Stora Anguntorp.
    Mannen och hustrun lever i stor oenighet, han är bullersam, varken ärar, vördar eller lyder sina föräldrar (makarna bor hos hans föräldrar). Kyrkorådet ser ingen annan utväg än att skjuta över målet till KronoLänsman.
  • Sid 241, Mars 1830
    om Johannes Jacobsson o hustru Ingeborg Carlsdotter Skattegården Skår, Gökhem oeniga sammanlevnad.

 

Om liknande som ovanstående protokollförd text är ovanlig eller inte har jag ingen erfarenhet av. Kanske är detta något som bara antecknades i dessa församlingar, vad vet jag. Skulle gärna vilja veta om någon har träffat på liknande text i sockenprotokoll.

10 år med databasen Emigranter från Falbygden

Som bekant håller jag på med att kartlägga emigranter som var födda på Falbygden, dvs i någon av de 52 församlingar/socknar i dagens Falköpings Kommun. Emigranterna och deras familjer i det gamla liksom det nya hemlandet finns i en databas som jag bygger upp.

Hittills är databasen uppe i 68 000 individer. Jag skriver individer för det finns med all säkerhet dubbletter i materialet om än jag är noga med att vid registrering av ny kollar jag efter först om personen finns. Av olika anledningar blir det dubbletter i alla fall men så fort jag hittar paret tar jag bort en individ och gör om. Oftast är felet att en person finns som egen huvudperson utan föräldrar och i det andra som ett barn med föräldrar och syskon i familj. 

Jag började med databasen för att kunna fortsätta att släktforska. Jag hade lagt min egen forskning åt sidan efter att ha gjort så mycket jag kunde då och behövde något annat att sätta tänderna i. Falbygdens Släktforskarförening hade sedan starten av sin årliga tidskrift på 1990-talet (numera nerlagd) publicerat listor med utvandrares namn, födelse- och dödsuppgifter men vilka de var och vilka familjer de tillhörde (föräldrar, syskon, makar, barn och andra familjemedlemmar) fanns inga uppgifter om. Det ville jag rätta till.

Hösten 2005 i oktober började jag med att köpa min första bärbara dator och mata in personer från listan i släktforskarprogrammet Disgen. Det blev ett pysslande med att räkna ut vem som var gift med vem, barn till vem och syskon. Det blev stommet i den databas som finns i dag. Men är i dag en ganska liten del av materialet och informationen som finns i basen.

Samma år 2005 registrerade jag mig som innehavare av domänen emigrant.se. Webbplatsen är två-språkig, svenska och engelska. Där finns information om mitt arbete med basen, emigrationen och publicerade emigranter i listor. På den svenska versionen är det i födelseförsamling sorterad på födelsedatum. De på engelska sidan är sorterade på två sätt, dels på födelseförsamling, som på den svenska, samt även i stat, county och stad. Detta för att underlätta svensk-amerikaner att hitta sina immigranter från Falköping. Ofta vet de inte var de är födda.

Till min hjälp har jag kyrkoböcker och databaser som är tillgängliga i mitt sökande. Jag tar en församling i taget. Har där Emibas och Emigranten Populär till hjälp för att leta reda vilka som var födda i en viss församling och utvandrade. Klart är de som utvandrade och är födda i Gudhem och Vilske Härader. Nu är det församlingen Åsles emigranterna och deras familjer som jag håller på att kartlägga.

Det har bildats stora träd i basen, där början av 1700-talet inte är sällsynt och fram till i dag. Det betyder att det finns emigranter i flera led, kusiner, sysslingar mfl som utvandrade.

Allt eftersom hittar jag nya återfunna Emigranter från Falbygden. Några publiceras i Facebook gruppen Falköping Genealogi allteftersom de upptäcks, de flesta har inte och kommer inte att publiceras som läget är just nu. Vill gärna kunna göra det i framtiden och även databasen men jag måste dessförinnan hitta ett bra sätt att göra det på.

Emigrant.se har numera en gammal layout, den behöver förändras och få nytt utseende. Det ska ske men när kan jag inte utlova. Sjukdom och återhämtning har hittills gjort att jag inte orkat och fortfarande inte orkar.

Min kurshandledare karriär

Jag ser mig själv som kurshandledare i de släktforskningskurser som jag leder inte som kursledare. Det är faktiskt skillnad på att vara kursledare eller kurshandledare. En ledare leder arbetet framåt, talar om vad vad som ska uträttas medan en kurshandledare däremot handleder, dvs förmedlar kunskap som sedan en kursdeltagare tar emot och omvandlar till sin egen kunskap som hon/han kan använda i praktiken.

Handledare är en person som stöttar och vägleder andra personer i ämne där handledaren har kunskap. Mycket förekommande inom utbildning och skola. Det är just vad släktforskningskurser är, utbildning i konsten att släktforska. Andra ord som kan användas är lots eller coach.

Det betyder att jag inte står med pekpinnen och säger att här så ska ni göra. Visst finns det vissa delar som jag trycker extra på som det här med källhänvisning. Det är upp till var och en av deltagarna att själva bestämma vilka grenar av familjen som ska utforskas. Jag hjälper gärna till att lotsa dem på vägen.

Jag började som medarbetare vid kurser som Falbygdens släktforskarförening drev. Det var på mikrofishernas tid. Då delades kurserna upp genom att ha en tidig och en sen praktisk del eftersom det endast fanns sex mikrofishapparater och deltagarna var oftast 12 stycken. Däremellan var det gemensam teori och kaffe.

Hösten 2009 började jag hålla egna kurser på studieförbundet ABF här i Falköping. Den första kursen var lite rörig eftersom jag inte fick bestämma kursmaterialet själv. Det var en kurs med deltagare från PRO i stan och de hade eget utgivet material som skulle användas. Tyvärr presenterar boken bara en hel del länkar ut på webben men inget om att hur man släktforskar. Det blev till att skriva ihop ett eget blad om hur det görs. Sedan dess har det rullat på.

Det brukar vara mellan 5 – 10 deltagare beroende på hur många som anmält sig. Alla brukar kastar sig över datorerna första gången när de får chansen, så första träffen kan te sig rörig men alla är vi barn i början och ivriga att sätta igång direkt, utan att gå via kunskapsinhämtande. 

För att få en lättsam stämning har vi en gemensam fika i mitten av kurstillfället och första gången brukar jag alltid bjuda på fikat, sen går vi laget runt. Ofta slutar sista träffen med en tårta av något slag som köps och vi alla skramlar till.

I början använde jag mig av släktforskningsläroboken – Släktforska steg för steg av Andersson & Clemensson men efter ett tag tyckte både jag att den var rörig, den passar helt enkelt inte mitt sätt att lära ut. Så 2013 skrev jag eget material som består av två delar eller tre, hur många beror på hur man ser det. Materialet består av en teoretisk del och två övningsexempel där samma person är utgångspunkt, en framåt i tiden och en bakåt. Genom att skriva eget kan jag anpassa materialet till mitt sätt att lära ut.

Kör både nybörjarkurs och fortsättning. Ofta två kurser samtidigt på olika vardagskvällar. Jag tycker om att förmedla mina kunskaper till andra. Mycket hellre det än att göra forskningsuppdrag. Enligt mitt tyckande och tänkande blir forskningsresultatet mer värt för den som har forskat om sin egen släkt. Personen får förståelse om hur mycket tid, kraft och klurande som ligger bakom. Det blir inte som om man betalar för att få arbetet gjort och sedan tittar sporadiskt på för att sedan lägga i en byrålåda eller i bokhyllan. Det blir ett levande material där forskaren satt sig in i hur och vilka människorna var som finns i släkten.

Jag ser fram emot att fortsätta hålla kurs i konsten att släktforska. Välkomnar er som bor eller arbetar i närområdet till Falköping. Jag tar hand om er efter bästa förmåga och ni får en kul resa på vägen till att lära känna era släktingar. Mer om upplägget finns på falbygdsanor.se.

Ett kinesiskt ordspråk:

Att glömma sina förfäder är som att vara en bäck utan källa, ett träd utan rötter.

 

 

Tagesdotters Emigrantlänkar 2016

Webbens innehåll ändras med tiden, nya webbplatser laddas upp, förändras och andra läggs ner. Mer och mer material och information hamnar där. Det finns flera olika versioner om hur material presenteras på webben, det kan vara ren text, i listor eller databaser som läggs upp. I vilket takt det sker är olika, det beror på vad det är för material som ska digitaliseras, presenteras och hur det ska göras.

Även webbplatser som används av oss emigrantforskare har förändrats, några har försvunnit andra har bytt adress, materialet eller sökfunktionen har förändrats.

I november 2012 sammanställde jag min senaste emigrantlänklista. Det är ett tag sedan och nu är dags att uppdatera och förnya. Några länkar har ramlat bort, adresser förändrats och fler har tillkommit.

Att det blev just nu är att jag förbereder för fortsättningskursen i släktforskning som är tänkt att hållas nu på vårterminen. Ett av de ämnen som då kommer att gås igenom är just emigrantforskning och vilka källor som kan användas, då främst i USA. Till det behöver jag en så aktuell lista med emigrantlänkar som möjligt. Listan finns även här till höger under rubriken Emigrantlänkar.