Släktresan

– i dåtid och nutid

  • maj 2015
    m ti o to f l s
    « Apr    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Falköping’ Category

Conrad Johnson 1904-2014

Posted by tagesdotter på januari 19, 2015

Conrad Johnson skulle ha fyllt 111 år i dag 19 januari. Han var född i Hulegården, Kymbo Östra rote i Kymbo församling (R) i Tidaholms kommun. Nr fyra i en syskonskara av tio.  Han var USA äldste man. Tyvärr kan han inte bli en Falbygdsemigrant, men han är väl värd att nämnas och en artikel här på min blogg,

Jag och min mamma träffade honom när vi var i Rockford, IL och hälsade på släktingar i början av juli 2007. Det var genom gemensamma bekanta till våra släktingar och Conrad som vi träffades vid ett café. Då var han Rockfords äldste 103 år gammal. En väl respekterad man som charmade servitrisen med sitt leende och humor.

Det var något av en höjdpunkt för oss att få träffa Conrad på vår USA-resa. Vi var i mitten av resan (se gärna här på bloggen) och min mamma längtade att kunna prata svenska med en svensk talande och utan att behöva ha tolk då hon inte kan engelska. Conrad hade en hel del anknytning till Falköping och trakterna häromkring. 14 dagar innan vi började vår resa, 1 juni hade hans yngre bror Göran avlidit i Falköping i en ålder av 100 år. Efter det var Conrad den siste i sin syskonskara som var i livet.

Conrad JohnsonVi slog ihop tre små bord, fikade och började prata. Conrad delade med sig av sin kunskap om hur det var att vara svensk i Rockford och hur det då såg ut. Hans förklaring varför så många svenskar hamnade i Rockford var att här var ändstationen på järnvägen från Chicago, det fanns ingen fortsättning. Något som irländarna inte var så glada i för det var ju deras stad från början. Floden Rock River delade upp staden i två delar, den irländska och den svenska. Järnvägsstationen låg och ligger fortfarande på den ökända 7th Street. Det var här som alla barer låg och på tvärgatorna fanns möbelfabriker och frälsningen i form av kyrkor och kapell. Idag är fabrikerna tomma och några av kyrkorna har fortfarande verksamhet. 7th Street är i dag en lugn gata och har inte samma betydelse som då.

Conrad utbildade sig till snickare och blev husbyggare i Rockford. Han hade sin egen byggfirma C Conrad Building Constractor. Han förklarade varför brädorna ligger vågrätt på fasaderna i USA. Det har med att när det sågades blev det spill, korta brädor och stumpar. Dessa var billiga och användes till fasaden på husen. Det var då lättare att sätta dessa korta brädor vågrätt i stället för lodrätt. I dag används i USA liksom i Sverige hela långa brädor men man har inte ändrat på byggsättet för det.

Jag överlämnade också en handduk med den svenska flaggan. Jag hoppas att den kom till användning. Skrev om mötet här på bloggen.Conrad Johnson 103 år

LaVerne Larson (som står bakom Conrad) har varit hans granne och har tagit han om honom, liksom LaVernes syster Deloris Forsberg. LaVernes fru Kathleen mormor Fannie (Clara Josephine) var född 1879 i Bolums församling i Falköping.

Familj

Av Conrads fars sju syskon utvandrade fem mellan 1886 – 1899. Den äldsta systern Maria Charlotta hade gift sig 1880 med en Wallin. I Falköping är den familj känd att haft slakteri och charkuteri, det finns kopplingar till Claessons chark som i dag är ett välkänt ställe att handla korv på Ranten i Falköping. Familjerna Jansson och Wallin samarbetade en hel del då syskonen Jansson fick hjälpa till att köra och sköta de djur som skulle slaktas. Många resor blev det mellan Kymbo och Falköping.

Conrads far Oskar Natanael Jansson emigrerade till USA 1889, där han slog sig ner i Chicago, Cook Co, IL. Han träffade en svenska Ida Marie Antoniette Grahnström som var född 1873 i Tingstäde på Gotland, de gifte sig 1896.

Av en läkare blev Oskar Natanael rekommenderad att flytta hem då han inte tålde det kalla och fuktiga klimatet i Chicago. Den förstfödde var då född i Chicago, Arthur 1897. Oskar Natanael flyttade hem med sin lilla familj och övertog släktgården Hulegården i Kymbo, där resten av de nio barnen var födda. Den yngste Fritz Olof 1915.

Att de var så många syskon gjorde att flera av syskonen i sin tur inte skaffade sig familj. Det finns en brorson till Conrad i Tidaholm och en i North Brunswick, NJ.

De två äldsta i syskonskaran, Arthur f 1897 och Axel f 1900, emigrerade 1916 resp 1922 till USA. Systern Elsa åkte också över och stannade i 13 år (1923-1935), hon gifte sig med en Gustav Viking från Näs (R), de reste båda hem. Jansson, som syskonen hette efternamn i Sverige blev i USA Johnson. Namnet kom från deras farfar som hette Jan Peter i förnamn (före 1901 fanns det inga efternamn som i dag utan de flesta svenskar hade patronymikon, dvs faderns förnamn + -son/-dotter). Conrad emigrerade 1923 från Kymbo till Rockford, IL. Han liksom de flesta svenskar vid den här tiden reste via Ellis Island, en ö som fungerade som inreseport och ligger i New Yorks hamn och för att sedan resa vidare in i landet. Conrad bodde enligt Census 1930 hos sin bror Arthur i Rockford.

Conrads första fru Walborg Teresia Lind var född 1908 i Viskarum, Kinnerumma (P).

 

 

Artiklar:

Conrad Johnson Keeps Walking

Rockford Man Celebrates 106th Birthday

Conrad Johnson of Rockford turns 107

Man celebrates 108th Birthday in Rockford

Contrad Johnson, oldest man in the US, rembemered by North Brunswick nephew

Rockford resident, oldest verified US man dies

 

Obituary:

Tributes.com

In Memory of C Conrad Johnson

 

En svensk-amerikan med härstamning från Borgunda som bor i Colorado men är från Rockford, har för mig berättat att när han växte upp där trodde han att alla svenskar var från Skaraborg. Men efter ett tag upptäckte han att det även bodde folk från Småland.

I min databas av Emigranter från Falbygden, har jag listat 871 födda i någon av Falköpings församlingar och som är avlidna i Winnebago County i Illinois, USA och som är det county som Rockford ligger i. Av dem är 793 avlidna i just Rockford. 

Totalt innehåller materialet 4175 avlidna Emigranter från Falbygden.

Posted in Amerika, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släktforskning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 12: Write down and survey the sources

Posted by tagesdotter på januari 16, 2015

Anteckna alltid källan!

Glöm inte att när du hittar information om personen/familjen som du släktforskar om ska ALLTID källan antecknas!! Det är viktigt att anteckna varifrån uppgifterna kommer ifrån. Det kan vara från en kyrkobok eller databas. Var noga med att alltid anteckna när ny eller annan information hittas om en person/familj. 

Det finns tre argument för detta:

  • Du ska kunna gå tillbaka till källan på ett lätt sätt utan att behöva leta igen. Kanske måste du gå tillbaka för att du har missat någon uppgift eller kanske läst fel. Behöver kanske ta nya tag och behöver då gå tillbaka för att återstarta.
  • Någon frågar om din utredning och du ska då kunna redovisa varifrån uppgifterna kommer ifrån. Kunna redovisa Källan!
  • Forskning med angiven källhänvisning har hög trovärdighet. Redovisa den information som har hittats och var den kommer ifrån för släkt och andra intresserade.

 

Källkritik och kontrollera

Det är viktigt att granska källor kritiskt. För vem tror på allt som skrivs i tidningarna? Det är likadant här. Den bästa källan är den som är närmast händelsen, det vill säga första hands den som är originalkälla. Den muntliga källan och källor som är långt i från det verkliga händelsen bör kontrolleras med originalkällan så långt det går. Kan inte nog påpeka hur viktigt det är att kontrollera de uppgifter som hämtas från olika håll och källor. 

 Karleby (R) C:5Exempel:

På gravstenen för makarna Fredrickson som finns på Elin Lutheran Cemetery North, Scandia, Washington Co, MN, finns uppgiften att Peter Fredrickson är född den 17 November 1837. Peter föddes som Per i Tomten, Holma rote i Karleby församling (R) son till Fredrik Magnusson och Kerstin Larsdotter. Födelsedatumet är korrekt liksom året men månaden har blivit fel, det ska vara januari som födelsemånad. Uppgiften om Pers födelse har hämtats i källan närmast händelsen, Födelse- och Dopbok Karleby (R) C:5.

Felet med fel uppgiven födelsemånad uppstod här hemma i Sverige. Per arbetade som dräng på ett antal gårdar, han flyttade en hel del och någonstans på vägen tillkom en etta till så att det blev 11 istället för 1. Detta rättades aldrig till och den felaktiga födelsemånaden hängde med över Atlanten och det nya hemlandet.fredrickson

Peter och hans Sofia utvandrade 1869 från Karleby med de fyra barnen

  1. Maria 1862 –  1913
  2. Emma Christina 1864 – 1930
  3. Reinhold 1866 – 1897
  4. Ida 1864 –

Alla barnen är födda i Karleby (R).

Peter och Sofia slog sig ner i Marine, Washington Co, MN. Sofia är född i Trädgården, Första roten i Kälvene församling (R), dotter till Lars Svensson och Margareta Nilsdotter.

 

Anteckna även nutiden

Tänk på att det är viktigt att anteckna var alla är födda, vigda och avlidna. Familjer som inte ägde mark, flyttade ofta runt, detta gällde och gäller fortfarande både i det gamla och nya hemlandet. Det betyder att det kan finnas olika födelseplatser för var och en i en syskonskara. Det är också något som ska göras nu, det vill säga uppgifter för invandrarens barnbarnsbarn och ännu längre fram i tiden i nutid ska också antecknas. Uppgift om födelseplatsen är ett tidsdokument om var föräldrarna bodde vid barnets födelse. Gör inte utredningen bara för din del och nutiden. Tänk på att din utredning om släkten kommer att läsas och glädjas av i flera generationer av släkten. 

Mitt foto av gravstenen är från min resa till USA sommaren 2007.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 11: Swedish data bases on the Internet

Posted by tagesdotter på januari 9, 2015

För den som vill söka på databaser på Internet efter sina rötter och släkt i Sverige finns det flera att tillgå.

Rotemannensarkivet finns sökbart på Stockholms Stadsarkivs webbplats. Det är en förenklad version av DVD:n Rotemannen (nämndes i föregående avsnitt, part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD).

Barnhusbarn i Stockholm. Man räknar med att 40 % av barnen som föddes i Stockholm var av oäkta börd, dvs utom äktenskapliga barn. Mödrarna till dessa kunde ofta inte ta hand om sina barn utan de blev sk barnhusbarn. I Stockholm finns det ett register över dessa som är sökbart på Internet. Barnen placerades ofta ut på landsbygden, där de de bodde hos tog hand om dem mot en betalning. 

Centrala Soldatregistret, för dig som har soldater i släkten.

DDSS – Demografiska Databas Södra Sverige för Halland, Skåne och Blekinge.

 

För medlemmar

Föreningen DIS är den äldsta och största föreningen som har som mål att hjälpa datoranvändande släktforskare. Föreningen ger ut släktforskarprogrammet Disgen, som en hel del släktforskare i Sverige använder. Det finns även möjlighet att skiva in sin forskning och få den jämförd med andra släktforskare. De inskickade samlas i databasen Disbyt som bara medlemmarna har tillgång till.

 

Abonnemang

Som det nämndes i part 4: Emigrant sources, finns det uppgifter om när emigranterna gav sig av från det gamla hemlandet i en databas. Dessa register finns att tillgå hos Emiweb ($). Det finns en hel del annat material att tillgå hos Emiweb, oftast då svensk-amerikanska källor från USA.

 

Söka gravar

Find a grave är den webbplatsen som vi svenskar använder oss av när vi letar efter gravstenar på våra emigrerande svenskar. Den är för oss en mycket användbar källa. I Sverige finns det ett flertal webbplatser att söka på för att få fram motsvarande. Men ingen som innehåller allt om de gravar som finns i Sverige.

Lokala

Dödsannonser

Våra tidningar i Sverige lägger inte ut och sparar obituaries som det görs i US. Här är det begravningsbyråerna som tillhandahåller de uppgifterna. De har dessutom inte lika mycket information som era i US. Oftast födelse- och dödsdatum + ort samt familjemedlemmar, uppgifter om begravningen och en vers.

Minnesalbum

 

Lokala databaser

De flesta databaser i Sverige som har anknytning till släktforskning finns på DVD/CD men det finns undantag.

Kinneveds Hembygdsförening i Falköpings kommun, på gränsen mot Ulricehamn, har ett projekt – Kinnevedsrötter, att kartlägga vilka som bodde i socknarna Kinneved och grannsocknarna, Brismene, Börstig, Luttra och Vårkumla.

 

Hur det var förr

Hur levde svenskarna en gång i tiden, hur var levnadsförhållandena? Hembygdsföreningar i Sverige motsvarar Historical Socities, dvs samlar på minnen och saker från förr i tiden. Deras material finns oftast tillgängliga genom att besöka platserna på plats där samlingarna finns bevarade och utställda. Men det finns också till en del på Internet. Detta via Bygdeband som från början var ett projekt hos Genline, vars material nu till största del finns nu hos Ancestry efter att de köpte upp företaget för några år sedan. Genline stängdes ner vid årskiftet 2014/2015. Bygdeband hade innan dess förts över till hembygdsföreningarna. Här finns uppgifter och foton för alla som är intresserade av lokalhistoria i Sverige. Kanske du hittar foton på dina släktingar här.

 

Någon som känner till fler databaser som kan vara till nytta för svensk-amerikaner och andra? Skriv gärna och tala om.

 

Den här serien av artiklar inledes med 

1. Swedish roots?

Denna artikel är en fortsättning på föregående artikel som handlade om Part 10: Searchable collections of data records on DVD/CD.

 

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Julhälsning 2014

Posted by tagesdotter på december 22, 2014

godjulMösseberg med utsiktstornet

Posted in Falköping, Hembygd | Leave a Comment »

Skåragänget

Posted by tagesdotter på december 8, 2014

Har ett samarbete med en hembygdskännare i Vilske-Kleva. Han kan mycket om Gökhem då hans far är född där och hade en hel del släktingar i Skår, Gökhem. Själv är jag född i Gökhem och intresserad av dess historia, så det föll sig ganska naturligt att när Kleva-Kalle ville visa mig hans foton och berätta vad han minns.

Den här gången var det runt ett fotografi som han ville ha in i Falköpingstidning. Kalle stod för foto och berättade om de som var med på fotot. Jag har forskat fram vilka de var i de källor som finns att tillgå.

Skåragänget

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 7: Differents in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 5, 2014

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Part 6: How the swedish churchbooks works

Posted by tagesdotter på november 28, 2014

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna.

  • AIHusförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut
  • AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, då Skatteverket tog över den svenska folkbokföringen.
  • B – In- och Utflyttningslängd
  • C – Födelse- o dopbok, innehåller ibland även Vigsel och Dödbok.
  • E – Vigsel- o lysningsbok
  • F – Död- o begravningsbok

AI: Husförhörslängd

Det är främst i Husförhörslängden som släktforskningen sker. Det är här du hämtar uppgifter om familjemedlemmarna och vilka som ingår i hushållet. Vad du får fram är namn, födelsedatum, födelseplats (ofta socken, i äldre böcker kan födelsegården stå här om personen bor och är född i samma församling).

Det är en speciell ordning som hushållet är skriven på i husförhörslängd och Församlingsbok. Det finns varianter på hur det skrevs men nedan kan ses hur det för det mesta står.

  1. Först står mannen, som kan vara hemmansägare, – brukare, torpare eller vad han nu har som yrke och titel.
  2. Sedan kommer hustrun
  3. Barnen
  4. Övriga familjemedlemmar, kanske mor eller svärmor
  5. Tjänstefolk, alltså pigor och drängar

Man kan säga att Husförhörslängden är den bok som allt kretsar kring. De uppgifterna man hittar där måste verifieras, dvs kontrolleras i de andra böckerna. Då främst i Födelse-, Vigsel- och Dödbok, för att se om främst datum stämmer, det är inte alla gånger att de gör det, men i de flesta fall är det så. In- och Utflyttningslängderna är också viktiga. Dina släktingars utflyttning till Amerika finns med där.

AII: Församlingsbok

Församlingsböckerna tar vid när det slutas att hålla husförhör i församlingarna. Då är vi i slutet av 1890-talet. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, 1 juli tog det svenska skatteverket över folkbokföringen i Sverige. De innehåller samma uppgifter som Husförhörslängderna men i modernare tappning. Det är inte lika noggrant antecknat vilka vaccineringar som gjorts eller om de kan bibeln. Nu tar man för givet att det är så.

B: Flyttningslängd

In- och Utflyttningslängderna är mycket viktiga att ha när familjen/personen som letas efter flyttar utanför församlingen. Hänvisningen som finns i husförhörslängden  till en annan församling hittas här.  Först kontrolleras  utflyttningsuppgiften i utflyttningslängden i den församling som familjen/personen flyttar ut från. Detta för att få bekräftat  att flyttningen gjordes.  Nästa steg är att gå i Inflyttningslängden för den församling som de inflyttade till. Detta för att få fram uppgiften till vart de flyttade in i den nya församlingen. För inte kan du leta  i hela husförhörslängden i den inflyttande församlingen efter den eller de personer som följs.

I  flyttningslängden finns det uppgift från vilken församling den eller de inflyttade kom ifrån. Det som vi forskare är mest intresserade av är vart till de flyttade, stället eller gården. Eller om de flyttade till Amerika.

Det finns ingen innehållsförteckning som i husförhörslängd och församlingsbok. Kan finnas flera församlingar i en volym flyttningslängd, så se upp att du tittar i rätt.

C: Födelse- o dopbok

Som namnet säger innehåller denna bok Födelse och Dop för de som är födda i församlingen. Brukar vara uppställd i en viss ordning:

  1. Nr barn född i församlingen under det aktuella året.
  2. Födelse- och Dopdatum
  3. Barnets fullständiga namn
  4. Föräldrarnas namn med deras yrke och ålder, under senare delen av 1800-talet och på 1900-taöet finns uppgift med om föräldrarnas födelsedatum.
  5. Var barnet är fött, vilket ställe, gård.
  6. Faddrarna, deras yrke och var de bor.

Det är i denna bok som forskaren ska verifiera att det födelsedatum som finns i husförhörslängden är korrekt. Födelse- och dopbok är källan närmast händelsen, i det här fallet födelsen. I Husförhörslängden kan det bli fel, de förs under flera år och då är det lätt att fel blir till. Om det i Husförhörslängderna blir en annan stavning eller konstellation av namnet är det här som ska räknas som den rätta uppgiften. 

Böckerna E och F kan också finnas med här. Flera församlingar kan vara med i samma bok/volym, se sk moder- och annexförsamlingar, det beskrivs i en senare artikel här på bloggen.

E: Lysning- och Vigselbok

Innehåller uppgifter om paret som gifter sig. Det finns tre viktiga datum här. De tre lysningsdatumen och det sista och viktigaste är vigseldatumet. I de tidiga böckerna finns uppgifter om föräldrar. Något som också kan stå är vilken morgongåva maken gav till sin hustru i och med giftermålet. Det var något som var lagstadgat att ge. Ex enligt lag, 30 lod silver.

F: Död- o begravningsbok

I den här boken, Död- och begravningsboken, finns uppgifter som 

  1. Namn på den döda/-e
  2. Var hon/han avled
  3. Ålder – ofta beskrivet i år, månader och dagar.
  4. Föräldrar
  5. Dödsorsak
  6. Namnet på prästen som förrättade begravningen av den döde.

 

De tre C, E och F är de böcker som brukade föras först i församlingarna. Det var viktigt med statistiken förr och det fick man genom att hålla reda på hur många barn som föddes, giftermålen och vilka som avled. Det sista var extra viktigt eftersom vid bouppteckningen som följde skulle kyrkan ha sin del och fattigvården en annan. En sorts skatt skulle betalas av dödsboet till kyrka och församling. Detta under förutsättning att det fanns något att beskatta.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks

publicerats.

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , | 3 Comments »

Min första julmässa

Posted by tagesdotter på november 17, 2014

Höstterminen är snart slut. Den nybörjarkurs som startade först var det avslutning i för två veckor sedan. I den andra är det kursträff nr 6 i morgon tisdag. I båda kurserna finns det deltagare som vill gå fortsättningskurs. Den kommer att gå på åtta onsdagar med start i januari nästa år 2015.

Men jag vill naturligtvis starta fler kurser. Tycker om att förmedla mina kunskaper till andra intresserade. Därför kommer jag att vara med på en julmässa i Gudhem i helgen som kommer, 22-23 november. Tillsammans med tre av mina kompisar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden kommer jag att finnas i Gudhems Hjärtas utställningslokal på Gudhems Kungsgård, som ligger intill Gudhems klosterruin. De övriga är Monica Olsson som säljer sina sylter, marmelad och gelé samt Lars Bägerfeldt som signerar och säljer sin nya bok Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718.

Pröva på

Hos mig kommer ni få möjlighet att pröva på att släktforska i det svenska kyrkoboksmaterialet och andra källor. Jag kommer att vara uppkopplad mot ArkivDigitals bilddatabas av kyrkoböcker.

Emigranter från Falbygden

Jag kommer även att ha med min databas över emigranter från Falbygden, som innehåller ca 61 000 individer. Det är emigranterna och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills har jag lagt ner nio år på databasen. Databasen finns än så länge bara i min dator. Vilka personer och familjer som finns med kan delvis hittas på min Emigrant.se, där finns återfunna emigranter listade i den församling/socken som de är födda i. Men det finns så mycket mer i databasen. Allt eftersom jag lagt in familjemedlemmar gifter de in sig i varandras familjer, både hemma i Sverige och sitt nya hemland som oftast är USA. Det har blivit stora träd.

Släktforskningskursdagar

Möjliga kursdagar är tisdagar och onsdag. Kör gärna flera kurser samtidigt. Studieförbundet som jag är kursledare i är ABF i Falköping.

 

Två julmässor till går av stapeln i helgen som kommer. Dagsnäs och Violens på Skogatorp. De tre julmässorna ligger inte långt från varandra. Gudhems Hjärta ligger dessutom på vägen till Dagsnäs från Falköpings hållet.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 2: Why they left Sweden

Posted by tagesdotter på oktober 31, 2014

De flesta av oss har emigranter i släkten. Det kan vara på långt håll eller närma i släkten. För oss svenskar är emigrationen till USA något som skedde i det förflutna, det har gått ett antal generationer sedan den gjordes. Men den är inte glömt. Idag utvandrar inte många svenskar till USA, om det inte är för att de arbetar för ett multi internationelt företag, som stationerar sina anställda lite varstans i världen.

De flesta emigranterna blev kvar i sitt nya hemland, de blev immigranter och naturaliserad US medborgare som slog sig ner och skapade ett nytt liv för sig och sin familj. Det kunde gå bra för dem eller så blev inte livet som det var tänkt. Andra var där för att tjäna pengar för att kunna åka hem och exempelvis köpa sig en större gård eller leva gott på sin ålderdom hemma i Sverige.

I dag är Sverige ett mångkulturelt land med många nationaliteter. De har liksom våra utvandrare en gång i tiden, lämnat sitt hemland och flyttat till ett annat. Först emigrerat för att sedan immigrera. Våra immigranters familjer kan har spridits sig över flera världsdelar. Nu senast är det många av syrier som flyr sitt land för krig.

När våra emigranter en gång i tiden gav sig av var det främst till USA. Andra mindre strömmar gick till Tyskland, Danmark, Kanada, Argentina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika m fl.

Vilka var orsakerna de gav sig i väg då? Why did they left Sweden? Ja det är ett flertal. De vanligaste är uppräknade här nedan. Några av skälen känns igen även idag.

  • Religiösa skäl
    Sverige var ett ganska kontrollerat land. Det var tvång att gå i kyrkan varje söndag, stadskyrkan, som var den enda som var tillåtna. För de som ville tro på sitt sätt och utöva sin religion var hänvisade att göra det hemma. De blev snart upptäckta och hade två val. Antingen att inrätta sig i ledet eller ge sig i väg. Bishop Hill är en sådan koloni, som startades av Erik Jansson och hans anhängare.
  • Fattigdom
    Missväxt förekom och det fanns ingen mer mark att bryta till jordbruk. Barnkullarna var stora och de flesta överlevde till vuxen ålder, särskilt efter att barnen vaccinerades mot koppor. För att komma någonstans i världen gav man sig i väg. De ville skapa sig en ny framtid någon annanstans. När fattiga hela familjer gav sig av kunde socknen hjälpa till med resekassan. De betalade en klumpsumma och blev så av med framtida kostnader för den/de fattiga. 
  • Övriga i familjen gav sig av för länge sedan
    När maken/makan dör har den föräldern som är kvar ingen kvar som kan sköta om henne/honom på ålderns höst. Så hon/han flyttar till någon till barnen därborta.
  • Äventyrslusta
    De som var framåt och ville göra något nytt. De ville inte vara inrutade i de gamla mönstren ex vara dräng åt jordägande bönder hela livet. Det var svårt för den som kom ur de lägre klasserna att slå sig fram mot toppen.
  • Följde med strömmen, grupptryck
    Vänner och släkt hade givit sig av. Hörde så mycket gott om det nya landet att de flyttade de också. Och ville träffa de sina igen.
  • Arbetsvandring
    Man ville tjäna pengar, för att kunna komma hem och köpa sig en stor gård och bilda familj eller komma hem på åldernshöst och leva ett gott liv. De kunde jobba som maids, servant eller i någon gruva. Några lyckades andra inte.

Folkomflyttningar har det varit så länge människor har levat på jorden. Förr fanns det inga gränser om hur många som fick flytta från och till ett annat land och de fick klara sig på egen hand. I dag är det helt annorlunda, med gränser och lagar som gör att folkomflyttningar inte kan ske hur och när som helst.

Har en kompis som har bott i Sverige i 26 år och är från Filippinerna. Hon har sex syskon. Två av dem bor kvar i hemlandet, en bror i London, England, en annan har nyss flyttat till Australien, en finns i Dubai och en syster fann kärleken här i Sverige efter att hälsat på sin syster för 8 år sedan. Övriga familjemedlemmar finns bl a i Filippinerna, Spanien och USA. Det där med Spanien har med att göra att pappan kom därifrån och flyttade till Filippinerna, då han stred i USA:s armé i Vietnamn och sedan blev stationerad på basen i Manilla.

Tidigare i serien: Part 1: Swedish roots?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 8 Comments »

Part 1: Swedish roots?

Posted by tagesdotter på oktober 24, 2014

Att hitta sina rötter i Sverige är något viktigt för svensk-amerikaner. Det syns på Facebook och de olika grupperna som jag är medlem i. Som ex Swedish American Genealogy Group och Swedish/American People Search. Under åren har jag även fått en hel del förfrågningar via min webbplats Emigrant.se.

I Sverige har vi det extra förspänt eftersom våran folkbokföring startade 1686 och är en av de äldsta i världen. Vi har också en öppenhet för nutiden som inte finns någon annanstans i världen även om vi har en 70-års gräns för att se originalhandlingar.

Brukar rekommendera att man går ett kurs i att släktforska, för att lära sig på rätt sätt, få tips i hur man gör och ha någon att fråga, för frågor blir det hela tiden. Men det är inte lätt alla gånger att göra det i ett annat land. Särskilt en smältdeg som USA där det finns så många nationaliteter och var och en forskar på sitt sätt och har material att ta ur. Då gäller det att man bor på rätt ställen, dvs där många svenskar slog sig ner, ex Chicago och Rockford i Illinois, Minneapolis o svensktrakterna i Minnesota eller Lindsborg i Kansas. Swedish American Museum i Chicago har ett Nordic Family Genealogy Center och Swedish Genealogy Society of Minnesota i St Paul, har kurser i att forska efter sina svenska rötter. Eller så tar man vara på när SwedGenTour drar förbi. I höst var det Arlington Heights och Rock Island i Illinois och St Paul, Minnesota som fick besök. För då kan man få hjälp att starta upp sin forskning och tips var och hur man ska leta.

Internet har öppnat upp en hel del för släktforskning över landsgränser som gör att man kan få åtkomst till material och information via sin webbläsare. Det gör att kontakter knyts fortare när man väl har hittat sin släkting i ett annat land. Men det gäller att nå dit.

Språket är något av ett hinder. Det går bra att översätta skrivet material på webbplatser men det är värre med bilder med text och särskilt i skrivstil, som de svenska kyrkböckerna är på, de går inte att översätta med hjälp av google eller annan översättningshjälp. Dessutom är svenskan som finns i kyrkoböckerna inte av dagens datum. Språk förändras med tiden och det gäller även svenskan.

Vill man försöka själv, är det att rekommendera att läsa en bok eller webbplats med instruktioner om hur man gör. Att ha någon att fråga är också bra att ha. För du kör förr eller senare fast. 

För den som ha en bok på engelska rekommenderar jag att använda sig av Släktforska – steg för steg på engelska. Den heter Your swedish roots, A step by step Handbook. Den är att rekommendera för er svensk-amerikaner som vill veta mer om era svenska rötter. I boken får du inte bara hur man forskar utan en hel del förklaringar och översättningar till vad som står i böckerna, ex yrke. Boken finns att köpa på Amazon.com.

 

Det här är början på en artikel serie med engelsk rubrik men texten är på svenska. Den är riktad mot svensk-amerikaner som söker sina rötter i Sverige. Att rubriken är på engelska är för att svensk-amerikaner enklare ska hitta artiklarna på sökmotorer (de söker naturligtvis på sitt eget språk). Texten är på svenska för att bloggen är på svenska. Den kan lätt översättas med hjälp av översättningshjälp i webbläsarna, ex googleöversättning.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | 11 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.