Släktforskning årstidsbundet?

När tycker ni att släktforsknings säsongen börjar? Släktforskar ni året runt eller är det bara en viss årstid? Vilka månader sker det? Väderberoende? Har tråkigt och vill göra något av tiden?

Ja, frågorna är många här ovan men berättigande. För när på året släktforskar ni?

När jag började i början av 1990-talet tyckte de flesta forskarna att det var en vinter hobby. Men jag undrar inte om det har förändrat sig en del?

Förr i tiden (räknar före och efter den digitala revolutionen och innan kyrkoböckerna kom ut på nätet) var det ju att man fick i regel åka hemifrån för att släktforska. Då fick det planeras en del i förväg. Var stället man skulle åka till ett landsarkiv, var det flera veckor i förväg eftersom då skulle det tas ledigt från jobbet. Om du skulle till det lokala biblioteket var det också att planera, om det var tidbokning. Så var fallet på Falköpings Bibliotek, där i början var det viktigt boka sig en mikrofilm/-fish läsare några dagar innan tilltänkt besök eller så fick man chansa att det fanns plats. Men viktigt var i alla fall att bokning måste ske. Sedan luckrades det upp då det gamla gardet slutade och de nya inte var lika många som dem.

Att forska på sommaren var inget lockande, om det inte råkade vara över 30 grader och man vill fly värmen. Ofta var/är forskarrummet/-salen i en källare eller ett annat mörkt ställe. Som alla vana forskare vet vi att tiden bara rusar iväg så hiskeligt fort när man forskar. Väder, dagen och annat som förändras svischar förbi, tiden bara försvinner utan att man är medveten om det.

I dag finns alternativet att forska i källor via datorn. Var du befinner dig och gör detta är i dag valfritt. Särskilt om du har en bärbar och en uppkoppling i form av ett trådlöst, USB- modem eller modern mobiltelefon som kopplas upp på Internet. Vi använder oss av databaser som finns Internet eller CD/DVD. Det mesta kostar, men det kan ju jämföras med de kostnader som forskaren hade förut att åka någonstans och att inte alls ha tillgång till material.

Så nur ser dina forskarvanor ut? Mina forskarvanor och tider har förändrats under årens lopp. Forskar nu året om, inget avbrott för att det är vår eller sommar. Kurvan ser dock inte likadan ut över hela året, det finns berg och djupa dalar. Något som spelar roll numera är hur länge som man har löst ett abonnemang på ex Ancestry, ArkivDigital, SVAR eller GenealogyBank. Man vill ju så att säga utnyttja den tid som köpts och abonnemanget löper på. Själv brukar jag köpa årsvis. De utländska abonnemangen köper jag inte löpande utan det går några månader emellan, tills jag upptäcker att de behövs igen.

Vädret spelar en viss roll när vid forskning. Om det är regnigt och dåligt väder (som det var sommaren 2012) är det mest inomhusaktiviteter och vad passar inte in då, jo släktforskning. Något nyttigt och bra ska det ju göras med tiden. 

Det är lätt att sätta sig en stund vid datorn, en timma eller två i taget oberoende av årstid. Det görs mycket nu vid datorn och släktforskning är ett.

Har sett här på bloggen att det besöks mest på hösten och i november/december. De senaste två åren kan det ha med att göra att TV-serien Allt för Sverige. Har skrivit om den här en del. Min förhoppning är att bloggen hjälper till att få intresserade att börja att släktforska och andra att komma vidare i sin forskning.

På min Facebook grupp Tagesdotter har jag lagt ut frågan om när det är säsong för släktforskning på året. Du är välkommen att svara också!

Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning

Det där med att förmedla och lära ut till andra sin kunskap om släktforskning är en konst. Det är en sak att ha kunskapen en annan att förmedla den till andra. Att ha rätt pedagogik är då avgörande och förmåga att kunna förmedla kunskap och information.

Alla är vi individer, har olika inlärningssätt och förmåga att ta till sig information och lyssna. Sammansättningen och gruppdynamik i den grupp personer som ska lära sig att släktforska spelar också in. Det gör att för varje grupp får man anpassa utlärningssättet. Grunden är det samma men det gäller att kunna läsa av individerna hur de uppfattar informationen som förmedlas.

Handledarens roll

Är kursledare eller handledare som jag mer vill kalla min roll, i släktforskning. Dvs jag förmedlar information och personliga erfarenheter i släktforskning till deltagare vid kurstillfällena. Sen är det upp till dem att ta emot och förvalta den så att de får en förståelse och egna erfarenheter och kunskapsbank, så att de kan släktforska.

Deltagarna har eget ansvar, det betyder att jag lägger mig inte i hur de antecknar och i vilken form. De har ett antal Ansedlar att välja bland och de får välja den som passar bäst eller helt enkelt skriva på egen hand. Det enda som jag detaljstyr är att källorna ska vara med någonstans. Varifrån uppgifter och information kommer ifrån är mycket viktigt att spara, detta då som nybörjare behöver du gå tillbaka flera och kontrollera material i en källa. Ett sätt att lära sig är att upprepa och gå tillbaka till det som redan är forskats på. Det där med källhänvisning är viktigt så fort du skriver ned något, där informationen kommer från en källa – någon annanstans. Själv har jag blivit nogrannare med åren att anteckna källan.

Har hittills hållit mig till studieförbundet ABF i Falköping. Är där inne på min femte nybörjarkurs i släktforskning och tredje fortsättningskurs där.

Varje kurs är den andra inte lik. Grundmaterialet är det samma men det finns stora varianter i övrigt.  Ibland går det inte som det var tänkt, då gäller det att anpassa sig och förändra vad som ska visas och berätta om och i ämnet.

Kurs

Grundmaterialet som jag använder i mina grund släktforskningskurser är kursboken Släktforska – steg för steg (författare Per Clemensson och Kent Andersson), en sammanfattning om hur det är att släktforska samt tillgång till kursforumet Forskarstugan, där länkar, material, ordbok, svar på metodfrågor, tips till din forskning finns. De båda senare är det jag själv som är upphovsman till. 

Deltagarna i fortsättningskurserna brukar vara tidigare deltagare i mina grundkurser. De vill gå vidare i sin släktforskning. Men även personer som har forskat flera år kan gå dessa. Detta då vi repetiterar, lyssnar på en föreläsning om hur man emigrantforskar och har en grundkurs i släktforskningsprogrammet Disgen.

Emigrantforskning är ett ganska stort ämne, lika stort som släktforskning i sig. Men i kursen skrapar vi bara på ytan. Nämner i stort sett vilka källor som kan användas och vi gör några sökningar.

Handledningen som används till Disgen är något som jag har skrivit ihop själv. Det fanns inget bra material från DIS att få, så det var att göra ett egen version. Numera finns en distanskurs på nätet i Disgen. Bra handledning får man också i den bok som följer med när man köper programmet.

Ett kall

Att vara kurs(hand)ledare är som ett kall. Det tar tid och kraft. Rik blir man på ny erfarenhet och infallsvinklar då en nybörjare har andra förhållningssätt än en som har forskat ett bra tag. 

Dags för säsong 2 Allt för Sverige

Så var det dags igen för Realityshowen Allt för Sverige, med start 28 oktober. Reklamen för programmet rullar nu varje dag. Den körs på SVT, kanal 1, söndagskvällar. Det är säsong 2 som börjar.

Första upplagan var förra hösten 2011 och då skrev jag två artiklar i ämnet, Allt för Sverige och Svensk-amerikanarna på TV. Och en blev det i februari i år 2012 när produktionsbolaget Meter gick ut med att man sökte nya deltagare – Allt för Sverige säsong 2.

Från början är det en norsk idé. Där är man inne på sin tredje säsong som nu sänds på TVNorge. Originalet heter Alt for Norge.

Den här gången är det deltagare som till största delen har sina rötter uppåt i landet, om man räknar därifrån jag bor, i Falköping. De tio har sina anor från Bergslagen, Hudiksvall, Hälsingland, Skellefteå, Stockholm, Umeå, Värmland och Örnsköldsvik. Bara en har sin härstamning härifrån, det är lite kryptiskt det där med Skaraborg. Det kan vara varifrån som helst här någonstans.

Själv har jag kontakt med två svensk-amerikaner som försökte komma med serien utan att lyckas den här säsongen. De har jag hjälpt på vägen att hitta sina släktingar här i trakterna. Så jag anar vad Meter var ute efter för plats att filma på. Om det blev så eller inte återstår att se.

Den här gången börjar man uppifrån landet, tillskillnad från förra gången då de åkte båt från Danmark. Vi får se vad det blir för dramatisk öppning. Undrar vad det blev för kulturkrockar den här gången, för jag tar förgivet att det blev en hel del sådana.

De tio som var med, kan du bli kompis med på Facebook. De har alla tillägget (Allt för Sverige).

Kopplat ihop släkt på var sin sida av Atlanten

Det här med att hitta släkt i Amerikat är inte lätt alla gånger. Det gäller att veta vilken tillvägagångsätt att göra det på och vilka källor som ska användas. Är man nybörjare, som vi alla är innan vi vet hur det går till, kan det vara svårt.

Ibland måste man ha hjälp på vägen. Jag är en sådan hjälpare, i alla fall för de som har sina rötter på Falbygden och familjemedlemmar därifrån som utvandrade. Bygger upp en databas med emigranterna och deras familjer, både i det gamla och nya hemlandet. Passerade 54 000 individer i helgen. Ett exempel på en familj som finns med är Brita Magnusdotter F 1769 i Kinneved.

Har sedan 11 September ett års abonnemang på Ancestry.com. Det var ett erbjudande jag fick som gammal prenumerant, det var tre år sen sist. Det har ju hänt en hel del på den tiden, nya källor har kommit till, så jag slog till.

Använder mig annars främst av mormonernas Familysearch.org, som är en mycket bra källa för det som inte har just Ancestry.com. Det ska vara ett .com efter, det finns en svensk version av Ancestry också med .se i slutet, men då har man bara tillgång till det svenska materialet, som inte är fy skam det heller. Men för en amerikaforskare hjälper det inte långt, då det är de amerikanska källorna man är ute efter.

Ibland är slumpen bara där. Så skedde i helgen som gick. En av mina deltagare i nybörjarkursen i våras har emigranter i familjen. Familjen Bergman, från Friggeråker (delar av Falköpings stad ligger i dag i Friggeråkers församling). De var fem bröder, den äldste utvandrade.

Just nu håller jag på att lägga in emigranter som är födda i Hällestad (R). Några av Alfred Bergmans barn är födda just i Hällestad, så när de kom fram gjorde jag en sökning i Ancestry.com. Sedan förut hade jag uppgiften att Alfred avled i Nebraska, men man är alltid nyfiken om det går att få fram fler uppgifter, t ex om familjemedlemmarna. Bland träffarna kom det upp att en person i USA hade en utredning om familjen. Skrev och frågade om hon ville ha kontakt med släkten. Medans jag väntade på svar kollade jag om det fanns någon gravstenFindagrave.com och det finns det. En hel del uppgifter faktiskt om familjen.

Fick svar i söndags från barnbarnet till Alfred att hon vill ha kontakt och då ansökte jag (med användarnamnet Tages Dotter som jag använder i släktforskning) att bli ”vän” med henne på Facebook. När jag så hade blivit det, föreslog jag att hon och släktingen här i Sverige skulle bli vänner och det blev de ganska fort.

Det är alltid kul att kunna koppla ihop släkten med varandra på båda sidor av Atlanten, släktingar som inte har känt till varandra förrän nu. Det är en härlig känsla.

Historical Society

Att leta efter sina emigranter där borta i USA är inte alltid det lättaste. Särskilt när de har bytt namn eller om man inte har några ledtrådar var de slog sig ner. Ibland tar det flera år att knäcka andra bara en kort tid (läs gärna mina tidigare inlägg här på bloggen, ex Hitta nu levande i USA). Tack vare Internet och alla dessa webbplatser som är till nytta behöver det inte ta så lång tid som när jag själv började att emigrantforska på 1990-talet. Webbsidor och material som är till nytta har formligen explodera de senare åren. Men det hela beror förstås vad man har för utgångspunkt och information.

Men när du väl har hittat var de slog sig ner och bildade familj är nästa steg få reda mer om den orten, kartor och på hur det var en gång i tiden och hur det är i dag.

County

Deras county är en mycket viktigt administrativ indelning och det är geografiska område som de föreningar som finns täcker in. Det är i countyt, som alla de där registren som vi släktforskare är intresserade av, finns. (Syns om inte annat i dödsregister där det oftast endast finns uppgift om countyt personen i fråga avled i, ex Minnesota Historical Society‘s Death Certificate Index).

Föreningar

Föreningarna som finns, täcker alltså in countyt och inte en stad. Det finns två olika sorter föreningar för ett county: Genealogy Society (släktforskningsförening) och Historical Society, ex Washington County Historical Society (ung som vår hembygdsförening). De senare arbetar brett, även mot nutiden. Vad jag har förstått är det de föreningarna som engagerar folk mest på bygden, ofta finns de inrymda i en historisk byggnad eller ett hus som har skänkts till föreningen, ex på ett sådant är Swedish Historial Society som finns i Elander Home i Rockford, Winnebago Co, IL. Det är de föreningarna som bevarar det gamla ex  det svenska arvet, samlar på sig tidningar, telefonkataloger och bevarar kyrkogårdar. Släktforskning kan vara en del i deras verksamhet. Det är olika för varje förening. Så att kontakta en sådan förening är självklart. De kan ha någon som vet något om någonting eller något i sitt arkiv som du kan ha nytta av.

Genealogical Society ligger ofta under en stor organisation, som ex US GenWeb som är indelade i mindre delar, state och county.

Ofta har någon förening därborta eller en enskild författare som har skrivit en bok om orten. Via den svenska bokhandels webbplatsen Adlibris har jag flera gånger köpt böcker som beskriver i text och bilder hur det en gång såg ut på en ort, exempel Mill City i Minneapolis, MN.  

En enkel väg att gå är att utnyttja Facebook. Jag har nyligen gått med i gruppen Chisago County Historical Society. Här kan på ett enkelt sätt ta kontakt med föreningen och de andra medlemmarna i gruppen, få tips och hjälp.

Studenten 2012

Vi hade tur med vädret eller ska man säga att studenterna hade turen på sin sida i och med att att det inte regnade på den när vi firade våra studenter.

Så är studentfirandet över i Falköping för detta året. Min storasysters dotter Emmy tog studenten i år. Hon har gått i klassen SP 09a, där förutom samhällskunskap även läst ekonomi. Är diplomerad ekonom och fick dessutom ett stipendium för redovisning.

Falköpings student är lite speciellt. Skrev om det förra gången 2010 när Emmys storebror Jesper gick ut. Då var de tre släktingar i samma klass på min farmors sida av släkten. Den här gången var det två släktingar som gick ur samtidig men inte i samma klass. Emmy, som redan nämnts och Alexander. Den siste gick i TE 09a. De är släkt på min mormors sida och Emmy är 3:e kusinbarn till Alexander.

Ibland är släktskapen lite krångligt och släktingar som är jämngamla inte tillhör samma släktled. Men så är det när barnkullarna var stora förr och stor spridning i åldrarna. Det kunde vara 20 år mellan den först- och den sistfödde.

Här i Falköping har vi som tradition att studenterna tågar från skolan ner till Nyblivna studenter tågar från Ållebergsgymnasiet ner till Stora Torget, FalköpingStora Torget. Träffade en bekant på torget, han hade tagit sin realexamen 1967 och de hade gjort detsamma men från en annan skola. Då var gymnasiet förlagt till nuvarande Kyrkerörskolan, som i dag är en skola för årskurs 6-9. Men som han sa det var inte likadant, då tågade vi men inte hade vi banderoller eller drog våra lärare i vagnar.

Stora Torget, Falköping 2012-06-08Har själv varit med att tåga från Gymnasieskolan, då hette den bara Falköpings Gymnasium, numera Ållebergsgymnasiet, som den bytte till för ca 10 år sedan.

Studentfirandet har förändrats under årens lopp. På min tid (gick ur 1984) strögade vi inte på lastbilsflak på Sveriges längsta strög. Inte heller hade vi någon bal eller som amerikanarna säger prom. Vi hade en middag på Stadshotellet (revs hösten 2011) somSveriges längsta strög finns i Falköping. inte blev så kul till sist, då när spriten rann till försvann vetett på några.

Numera är det en riktig bal ett par dagar efter studenten. Det är en riktig attraktion när de kommer i fina bilar och går fram på röda mattan. I år var studentbalen på Kurorten Mösseberg i Falköping. Förr om åren har det varit på Bjertorps Slott utanför Kvänum.

Intåget till balen var en härlig upplevelse om än trång. Organisationen runt evenemanget fungerad inte riktigt som det skulle eftersom det inte fanns några avspärrningar. Folk stod på kanten av röda mattan och de som åkte limousin kom inte ända fram med bilarna, då det stod folk i vägen. De skulle ha åkt runt i vändzonen men nu var det ingen som såg studenterna anlända i de fina bilarna, de kom bara promenerades nedifrån. De andra fina bilarna, de flesta cabbar, tog grusvägen ner från Mössebergsgården, för att avlämningen skulle gå smidigt. Men den vägen kunde inte de långa limousinerna ta.Alexander & Louise har anlänt till studentbalen 2012-06-08

Gruppbilden kunde också tas innan regnet kom. Vi hade verkligen tur med vädret!!

Dödsregister i USA

För oss svenskar och andra som har emigranter i släkten är det ganska viktigt att få död på de som emigrerade (släkt- och emigrantforskare är morbida). Om man får tag på den uppgiften kan man få reda på var de och övriga familjemedlemmar slog sig ner och bodde. Det är just den uppgiften som kan vara så svår att få tag på där borta. Särskilt om de bytt efternamn och ändrat stavning, amerikaniserat namnet. Det finns flera varianter på ett efternamn där. Som ex Sjöberg här i Sverige blir i USA o Canada Seeberg, Seaburg och alla varianter där emellan. Dessutom försvinner kvinnorna i registren då de byter till mannens efternamn och spår efter deras flicknamn kan vara svårt att få fram.

För 1962 och fram till nutid finns SSDI-registret (Social Security Death Index, Social Security är ungefär som vårt personnummer) som är sökbart via sökmotorn Mocavo. Det har jag skrivit om förut här på bloggen. Men det är bara de som utvandrade under senare år och är födda 1870 och framåt som kan tänkas finnas med där.

Men längre bakåt och ner i tiden då? Före 1962 och bakåt i tiden är det som vi emigrantforskare söker mest efter.

Ja, det finns inget samlat nationellt register för dem i USA. Där får man söka efter varje stat och/eller på county nivå. Det gäller bara att veta var man ska leta. Men det finns en webbplats som länkar till alla dessa databaser och register som finns att tillgå. Gratis och med abonnemang – Online Searchable Death Indexes & Records. Det är en ideell och privat webbplats som drivs av Joe Beine i Denver, Colorado, som länkar till databaser och register om döda, begravda  och andra liknande register. Här finns det mesta av alla sådana register som finns i USA.

Kopplat till webbplatsen finns en blogg Genealogy Roots Blog och Facebookgruppen Online Searchable Death Indexes and Records. Joe Beine driver också German Roots, som är en ingångswebbplats med mer matnyttigt för oss emigrantforskare. Visserligen är den inriktad på tysk emigrantforskning men länkarna kan även användas av oss andra som letar efter våra emigranter i släkten som reste till USA från Europa. Där finns mer länkar till databaser och annat material som vi har nytta av i vår forskning.