2014 års påskutställning över

Pust,… Det är nu över en vecka sedan som utställningen på Vilhelmsro, strax utanför Falkköping var över. Det var full rulle under påskhelgen. Så till den milda grad att man blev som jag säger ”malas”, helt slut helt enkelt. I både sinne och kroppsligt. Det är därför det har dröjt med att ”sy ihop säcken”, dvs göra ett inlägg här på bloggen.utställning

På Skärtorsdagen hängdes det tavlor på loftet eller på västgötska som det heter på rännet. Det tog några timmar, som tur var hade jag redan hängt mina naturfotografier, 24 stycken redan i datorn så det var bara att sätta upp i den ordningen. Men det var inte bara för det ändå. Efteråt mådde jag inte så bra då det dammade en hel del. Vår ram till att sätta upp våra förstorade äldre foton blev också tillverkad. Vi var i sista minuten eftersom de övriga utställarna redan var på plats med sina alster, men vad gjorde det. Det stormade och blåste ute så inte många besökare på plats. Det märkte jag o Edith Bjerner när vi kom senare på kvällen för att sätta upp våra äldre foton och tjuvstartade på kvällen. Det var näst intill folktomt.

På fredagen var det annat. Det var besökare i vår monter i stallet hela tiden. Till den grad att det inte hann att ätas något. På Påskafton hade vi också en hel del besökare, men antalet besökare började att dala. Söndagen gick antalet besökande också ned. Det vackra vädret spelade nog en stor roll, för de flesta besökarna stannade ute i vårsolen medan vi andra fick sitta inne å huttra. Värmen hade ju inte direkt kommit in än i stenväggarna. Satt med underställ på i stallet. Det gick bra tills man gick ut i vårsolen då blev det helt klart för varmt. Annandag Påsk var vi inte där om än utställningen att våra fotografier och fotoväggen var kvar.

Vår fotovägg med äldre fotografier var klart en publikdragare. Det var där som kontakten knöts mellan besökare och utställare. Vi tryckte särskilt på att man ska skriva på sina gamla foton i möjligaste mån vilka de är. Helst av en äldre släkting. Hoppas att vi fick en äldre dam att göra detta. Hon skulle ta upp sina album från källaren, sa hon i alla fall.

Intresse fanns det för släktforskning. En hel del hade någon i släkten som forskade eller så forskade de själva. Någon gick kurs eller andra som helt enkelt ville ha mer information om vilket släktforskningsprogram som kunde väljas. vad man använder för källor, hur dess anges mm.

När man visar hur det går till att släktforska, träffar man tyvärr på de där som tror att det är bara att trycka på en knapp och upp kommer det ett register med en färdig utredning. Men det heter ju inte släktforskning för inte och att den där utredningen som de letar efter är just vad de själva ska leta reda på, dvs forska fram. En kommentar var att:

Jag kan göra databasen men någon annan får mata in.

En värmande kommentar som gjorde att vi tyckte vi hade nått fram till besökare var:

Oj vad roligt med något annat än konst! Här kan man ju vara själv aktiv och få reda på något.

En Falbygdsemigrant blev det också. Utställaren Helena Hallberg som gör silversmycket, mest berömd för sina skrutänglar på Smycken & Smått, vars man Stigs farfars bror Klas Birger Fransson var född i Korpralsgården, Åsaka, Ullene (R) 1893 och emigrerade 1913 till USA. Stig och hans familj visste inte så mycket om hans öde och när han avled. Eftersom det är ganska nära i tiden var det inte så svårt för mig att plocka fram uppgifter om honom och hans familj därborta. I USA blev hans namn Birger C Franson, han slog sig ner i Perry Iowa, där han gifte sig med Florence (med svenska föräldrar). De hade två söner, varav den äldste gifte sig. En adress till Birgers barnbarn blev det också. Birger avled 1985. Gravstenen finns på findagrave.com.

Naturligtvis delade jag ut mitt reklamblad om att jag är kursledare i släktforskning hos ABF. Jag hoppas på en eller två fulla kurser till hösten. Det gäller att synas och visa upp sig och tala om att man kan.

Släktforskningsåret 2013

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?

Släktforskartermin hösten 2013

Det är dags att vakna lite efter den toppen sommar vi har haft. Inte har jag då suttit framför datorn och släktforskat i samma utsträckning som jag gjorde förra sommaren när det regnade nästan hela tiden.  Det har ni väl också märkt här på bloggen. Har inte skrivit något sedan i maj, haft semester från skrivandet också. Men jag har inte släppt emigrantforskning för det. Var på Minnesotadagen i Ljuder och i Långasjö i sommar där Klasatorpet och Korpamoen ligger, kanske blir det en artikel längre fram.

Höstterminen startade som sig bör med Släktforskningsdagarna som i år var i Köping 23-25 augusti. Själv var jag i Folkärna den helgen och hälsade på.

Nästa riksaktivitet är nu i helgen med Kulturarvsdagen. Det är ett EU-arrangemang – Culture Heritage Day. Årets tema är människors mötesplatser. För den som är intresserad, kan läsa på Riksantikvarieämbetets webbplats vad som arrangeras vad och var.

solros1_2013

Själv kör jag i gång släktforskningskursen i början av oktober. 10/10 är det nybörjarkurs på ABF i Falköping. I år med eget kursmaterial. Har tidigare haft Steg för Steg av Per Clemensson men att den inte riktigt fungerar på min sätt att föreläsa och lära ut nu efter ett antal år som kursledare. Kanske blir det så när man har varit kursledare en tid, då skapar man sig sina egna rutiner och material och vill att det ska fungera på ett visst sätt. Har också upplevt att nya kursdeltagare har andra krav än mot när jag började. Då är det på tiden att det görs om. Har därför skrivit eget material, med en teoridel och två övningsexempel. Som förut har jag en webbforum som komplement – forskarstugan, där det finns tips, råd och länkar i släktforskning. Sånt som kan vara bra att veta men som kursledare oftast inte nämner.funnit 

solros2_2013

Det fina och varma vädret håller i sig, så jag suger på karamellen lite till och än har jag inte riktigt startat min släktforskartermin hösten 2013. Det är skörd av bönor, Västeråsgurkor, mangold och annat i landet. I våras sådde jag även fågelmat, solrosfrön. De har blivit långa och ståtliga. De kommer dock inte att skördas av mig utan av fåglarna, där de står.

Webbutvecklingen går framåt… fort

Hjulen snurrar fortare och fortare, mer information och teknik öses över oss. När jag gick på gymnasiet på 1980-talet talade man om att det tog sju år att fördubbla informationsmängden. Den siffran är gammal sedan länge och nu gäller två år. Bara två år alltså. Det gäller även tekniken och teknikutvecklingen. Det betyder att den bärbara dator jag köpte för tre år sedan är gammal även om jag tycker att den fortfarande fyller mitt behov.

På Internet finns det hur mycket information som helst och mer kommer ut varje dag. Sättet att göra webbplatser har också förändrats. Förr pratade man om hemsidor, med enkla html-kodning och något javascript. I dag är det webbplatser och flera olika språk i kombliment med html ex php, databashantering osv. Html-språket i dag är inne på vers html5.

Webbplatser idag är uppbygda kring ett css3-dokument (håller på att fasas ut och nu börjar sas gälla), som är det som styr de andra sidorna. Det är där som form, var olika texter ska ligga, färg, tecken-/storleksnitt osv. När jag lärde mig göra hemsidor i slutet av 1990-talet lade man allt som styr en sida i början på varje sida. Med ett css-dokument som styr de andra går det fortare att ladda varje sida. Dessutom är det mycket lättare att ändra eftersom du ändrar bara på ett ställe.

I takt med att våra apparater har blivit mindre och bärbart har vi blivit mer uppkopplade. Våra smarta telefoner gör att vi nu kan sitta på toa eller ligga i sängen och surfa. Stationära dator är snart ute i hemmen, det är bara bärbart i olika storlekar som gäller. Det gör att det är ett annat tänk vid uppbyggnad av en webbplats.

Förr att man utgick från den dator som webbplatsen jobbades fram på och som troligtvis var en stationär dator och gjorde en version. I dag ska man börja med den lilla enheten, för att vara säker på att besökaren kan läsa allt. Det gör att en webbplats i dag bör finnas i flera varianter med samma innehåll men med olika utseende. Själv behöver jag en ny version av Adove Dreamweaver för att uppfylla de nya kraven. Har vers CS3 och behöver den nya CS6, men den kostar en slant även som prenumeration av Adobes tjänst Creative Cloud. Kanske har jag jobbat ihop till en licens lagom när vers 7 släpps om ett par år. Får bara hoppas att min gamla dator klarar av att driva programmet, dvs uppfyller systemkraven.

CMS-verktyg finns också till hjälp för den som kan lite om att bygga webbplatser. Där kan man flytta runt komponenter (var text och annat som ska synas) utan att behöva kunna html-kodning. Men det går inte alla gånger skräddasy det som man vill ha. Du får hålla dig till de mallar som finns att tillgå (som här på WordPress). Databaser ingår oftast inte i dessa verktyg.

Något att tänka på som webbmakare nu för tiden ska undvika att använda javacript. Detta eftersom våra smarta telefoner inte kan läsa dessa. Det gör att vi släktforskare får tänka om en del. I alla fall de som lagt ut sin forskning på nätet med hjälp av ett webbaserat släktforskningsprogram. De flesta av programmen använder sig av javacript. Det är bara ett program som uppfyller kraven att inte ha javacript just nu – TNG. Inte så mycket att välja på alltså. Teknikutvecklingen har sprungit ifrån de andra webbbaserade släktforskningsprogrammen.

Det var länsstudiedag 11 mars 2013 för Skaraborg gymnasieskolor, förlagd på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Passade då på att gå på föreläsningen som Joakim Stockman höll i. Han arbetar i Betssongroup och på Malta.

Regnig sommar = släktforskningsväder

Antar att de flesta av er läsare, ni som bor i Sverige, svär över sommarvädret i år 2012. Det började så bra men ett par soliga veckor men nu på senare tid har det varit rent av ¤%&/( för jävligt. Nere i Emils land Småland, runt Lönneberga och Mariannelund är det översvämning. Ån Silverån svämmar över så att de byggnader som stod bredvid ån nu ligger i den samma. De börjar se slutet av den och nu börjar uppröjningsarbetet.

Det rapporterades för några veckor sedan att skörden skulle bli bättre än på flera år. Det stämmer inte över hela Sverige. På flera håll ruttnar nu grödan. Värst är det visst i Mälardalen, södra Norrbotten och norra Västerbotten.

Själv odlar jag grönsaker. Det har inte varit så roligt i år. Först var det en kall vår, som gjorde att det inte gick att gå i jorden förrän i maj. Förra året sattes det potatis i början av april, i år kom de inte ner förrän en månad senare. En frostnatt blir det alltid under våren som gör att det som har kommit upp, fryser. Så hände även i år. Av det som såddes inomhus planterades gurkorna ut sist. De kom ner så sent som förra veckan.

Vad gör man då när det regnar? Vi släktforskare har ju ett botemedel mot långtråkigheten när det regnar och man inte kan vara ute. Vi tar fram våra datorer och loggar in på webbplatser vi har abonnemang och letar efter släkt, till oss själva eller någon annan. För inte går det sitta inne och rulla tummarna. Bläddra i kyrkoböckerna är en bra och nyttig sysselsättning.

Som alltid håller jag på med min emigranter från Falbygden. Träffade två svensk-amerikanare i helgen, vars ena gren kommer från Vilske Härad (den andra är från Jämtland). De som utvandrade var från Sörby (R). Fått några förfrågningar via min Emigrant.se samt även en via mitt konto på Ancestry. Även om jag inte just nu prenumererar på deras material har jag ett konto kvar sedan jag hade ett. Det gäller att synas på nätet.

För de som har missat har jag även i Facebookgrupp vid namn Tagesdotter. Där läggs upp en hel del länkar som intresserar oss släktforskare. I skrivande stund är vi 166 medlemmar över hela världen, mest svenskar och amerikanare men även en brasilianare. Ansök om att bli medlem hos mig på kontot Tages Dotter, så klickar jag in dig.

Dödsregister i USA

För oss svenskar och andra som har emigranter i släkten är det ganska viktigt att få död på de som emigrerade (släkt- och emigrantforskare är morbida). Om man får tag på den uppgiften kan man få reda på var de och övriga familjemedlemmar slog sig ner och bodde. Det är just den uppgiften som kan vara så svår att få tag på där borta. Särskilt om de bytt efternamn och ändrat stavning, amerikaniserat namnet. Det finns flera varianter på ett efternamn där. Som ex Sjöberg här i Sverige blir i USA o Canada Seeberg, Seaburg och alla varianter där emellan. Dessutom försvinner kvinnorna i registren då de byter till mannens efternamn och spår efter deras flicknamn kan vara svårt att få fram.

För 1962 och fram till nutid finns SSDI-registret (Social Security Death Index, Social Security är ungefär som vårt personnummer) som är sökbart via sökmotorn Mocavo. Det har jag skrivit om förut här på bloggen. Men det är bara de som utvandrade under senare år och är födda 1870 och framåt som kan tänkas finnas med där.

Men längre bakåt och ner i tiden då? Före 1962 och bakåt i tiden är det som vi emigrantforskare söker mest efter.

Ja, det finns inget samlat nationellt register för dem i USA. Där får man söka efter varje stat och/eller på county nivå. Det gäller bara att veta var man ska leta. Men det finns en webbplats som länkar till alla dessa databaser och register som finns att tillgå. Gratis och med abonnemang – Online Searchable Death Indexes & Records. Det är en ideell och privat webbplats som drivs av Joe Beine i Denver, Colorado, som länkar till databaser och register om döda, begravda  och andra liknande register. Här finns det mesta av alla sådana register som finns i USA.

Kopplat till webbplatsen finns en blogg Genealogy Roots Blog och Facebookgruppen Online Searchable Death Indexes and Records. Joe Beine driver också German Roots, som är en ingångswebbplats med mer matnyttigt för oss emigrantforskare. Visserligen är den inriktad på tysk emigrantforskning men länkarna kan även användas av oss andra som letar efter våra emigranter i släkten som reste till USA från Europa. Där finns mer länkar till databaser och annat material som vi har nytta av i vår forskning.

Facebook vs Anbytarforum

Det har varit en livlig och het diskussion om Facebook kontra Anbytarforum på just Anbytarforum de senaste veckorna.

Anbytarforum drivs av Sveriges Släktforskarförbund och finns på deras Nättidning Rötter där nyheter och en hel del släktforskningsmaterial och länkar finns. Anbytarforum är det största och mest använda släkforskningsforumet i Sverige och det finns även möjlighet att göra efterlysningar på engelska för dem som inte bor i Sverige eller inte kan svenska.

Själv går jag in och kollar diskussionerna varannan dag ungefär och ser om det är något ämne eller diskussion som intresserar mig. Har ett användarkonto där sedan nov 2007 och har användarnamnet Tagesdotter.

Under avdelningen Förbundsforum – Förbundets mål och mening är det en livlig diskussion om de grupper som finns på Facebook. Som Släktforskning, Släktforskning för noviserSveriges Släktforskarförbund har också en egen grupp liksom Genealogiska Föreningen i Stockholm och Swedish Amerikan Genealogist, tidskriften som Elisabeth Thorsell är redaktör för. 

Det är främst tre ämnen som diskuteras och som uppfattas vara negativa. 

  1. Att de grupper som drivs av en privatintressent bestämmer ämnena och plockar bort inlägg eller länkar. Dvs man kan inte skriva vad som helst.
     
  2. Att inläggen ligger huller om buller, dvs senaste visas överst. Ingen struktur med de olika ämnena ligger i mappar, som på Anbytarforum.
     
  3. Samt att till skillnad från Anbytarforum inläggen sparas inte åratal och att det inte går att söka efter gamla inlägg mer än ett ½ år efter att inlägget gjorts.

Mina funderingar över punkterna

1.
Men det finns ju moderatorer på Anbytarforum också, så jag förstår faktiskt inte den diskussionen. Där kan man inte heller skriva vad som helst så jag ser ingen skillnad på första punkten. Vad det än gäller på nätet och på en webbplats eller som i detta fallet grupper på Facebook, så finns det alltid en ägare av utrymmet. Det är att gilla läget och anpassa sig till det.

2.
Nyaste inlägget först och längst upp, det är så Facebook är uppbyggt. Det är inget diskussionsforum så till vida att det är uppstrukturerat ämnesvis.

3.
Facebook till skillnad från Anbytarforum är något som sker just nu och i realtid. Det mesta som skrivs där är vad jag gör i dag, tänker och ha kontakt med kompisar.

Själv använder jag Facebook att hålla kontakt med gamla klasskompisar, nya och gamla vänner samt släkt. Om inte Facebook hade funnits hade vi inte kunnat träffas på ett enkelt sätt eller helt enkelt tappat kontakten. I dag ringer jag inte i samma utsträckning som förr eller skriver jag e-post så mycket längre utan det är Facebook som gäller.

Men det är väl så när det kommer nya tekniker som konkurrerar med de gamla så blir det ibland ett knorrande. Förr kunde en släktforskare inte tänka sig att betala för tillgången till kyrkoböckerna. De skulle vara gratis via bibliotek och arkiv. I dag tror jag de flesta som forskar använder sig av något abonnemang på nätet. 

Jag ser det som en möjlighet att kunna träffa på, fråga och svara på ett enkelt sätt. Ok att du måste ha ett användarkonto men det måste du ha på vilket diskussionsforum som helst, för att verifiera vem du är. Själv har jag en grupp som heter Tagesdotter men där pratar vi inte så mycket släktforskning även om det förekommer. Det är mest länkar som hamnar där, länkar till artiklar eller databaser som intresserar mig och tror att även medlemmarna kan vara intresserade av. Men det var inte syftet vid starten.

Det gäller att använda sig av nya tekniker för att synliggöra släktforskning och få intressenter i ämnet. För vi vill väl alla att fler ska tycka att det är en rolig sysselsättning??!!

Facebook har ett modernt gränssnitt till skillnad från Nättidningen Rötter och däri Anbytarforum som är ett gammalt system. Visserligen har det moderniserat under ytan men det syns inte. Det skulle faktiskt behöva en ansiktslyftning och modernisering av stora mått på webbplatsen. Det syns verkligen att webbplatsen har ett 10-tal år på nacken och det är ovanligt i dag.

Läs gärna även mitt inlägg Facebook, kontaktnät för släktforskare.