Åker till Släktforskardagarna i Karlstad

Nu drar säsongen 2014/2015 av släktforskning i gång i och med att det är släktforskardagar i Karlstad i helgen 29-31 augusti.

Förra gången jag var på en släktforskningsmässa var i Örebro 2010. Då var även stämman förlagd på lördagen så att man kunde gå och lyssna. Numera ligger den förlagd på fredagen, då föreningarna ville ha det så. Detta så att föreningen kan ha samma personer med på stämma och ha en egen monter på mässan. Mässan är ju lördag och söndag.

Den gången 2010 var det utgivningen av version 5 av Sveriges Dödbok som köptes. Den här gången är det version 6 som ska inhandlas. Det var även tal om i våras att Sveriges Befolkning 1910 skulle vara klart från Riksarkivet lagom till släktforskardagarna, men sedan har inget hörts så utgivningen där är väl framflyttad.

Årets tema är ju något av min specialitet, migration. Det gäller att hålla sig uppdaterad och få nya infallsvinklar i emigrantforskning. 

Min databas om emigranter från Falbygden, de och deras familjer växer hela tiden. Snart över 61 000 individer. Inte har inte blivit så mycket i år eftersom jag även fotograferar en hel del. Det blir utställning om en månad på Vilhelmsro Gårdscafé med mina foton av fåglar, de flesta av tornfalksungar. Då kommer även ett par emigranters gravstenar vara med.

Ett besök på Sverige Amerika Centret ska hinnas med också. 

Ska åka med Nässjö Järnvägsmuseums tåg, kanske träffas vi på tåget eller i Karlstad!

En sällsynt svensk-amerikan på besök

”Jag är här för att träffa släkt och inte göra sightseeing, det gör jag under tiden men är inte huvudsyftet med min resa”. 

Den kommentaren fick jag av Peter Benson från Michigan tidigare i dag, när jag frågade om han hade varit på Vasa-museet eftersom han landade i Stockholm och kommer även att flyga hem därifrån. Skämtsamt sa han att när han började ett nytt jobb i fjol skrev han inte på anställningsavtalet förrän han blivit lovad att kunna få tre veckors semester att åka till Sverige på sommaren 2014.

Det är sällan jag stött på svensk-amerikaner som tar god tid på sig för att träffa släkten när de är här i Sverige. Ofta har de planerat resan hemifrån genom att titta på kartan över Sverige och sedan jämfört det med deras avstånd hemma. Där borta räknas avstånd i hur många timmar det tar att förflytta sig från ett ställe till ett annat, medans vi här räknar mil.

Peter hade helt enkelt bara köpt sig plats på flygplan från Chicago till Stockholm tur o retur men inget mer. Endast den 28 juni var planerad med ett släktmöte i Gudhem (R). Resten har bara blivit under resans gång. 

Peter började släktforska då sonen frågade: ”Varför har vi inga släktingar som mina kompisar har?”.  Den närmaste släkten finns här i Sverige, men det visste familjen inte så mycket om eftersom farfar inte nämnt något om hemma. Han hade så att säga köpt en enkel biljett bort och det var det. 

Jag fick ett par år sedan kontakt med Peter då han gärna ville ha hjälp att få fram släkten här. Det dröjde inte länge förrän jag kom på att jag hade anknytning till släkten Bengtsson då min farmors kusin var gift med en. Då blev det genast mycket roligare att knyta kontakt.

Släkten på sin farfars sida har det knutits kontakt med sedan dess, både via vanlig e-post och Facebook. Men då hans farmor också kom från Sverige men inte så mycket information fanns om åkte Peter på vinst och förlust ner till Kalmar nu på resan för att se vad han kunde hitta. Och han fick napp av ren slump, då han råkade bo på det hotell som en av hans släktingar jobbar på. Att vara på rätt plats och få kontakt med någon som vill hjälpa till är något som gör tillfället.

2012 försökte Peter komma till Sverige genom att få vara en deltagare i TV-serien Allt för Sverige. Han kom så långt som till att bli influgen till New York för att göra en provinspelning, dvs sista utgallringen. Vi tittare fick istället se Walter Beck. Walter härstammar från Grolanda och var 2013 på återbesök i trakten och träffade släkten.

Peters farfar hette Algot Bengtsson F 1888 i Varv (R) D 1981 i Florida. Utvandrade gjorde han 1913. Bengtsson blev i USA Benson. 

Släktmötet den 28 var en succé, över 60 personer slöt upp. Flera av dem ville möta släktingar som de inte visste att de hade eller gamla barndomsvänner de hade tappat kontakten med. Det har resulterat Facebook-gruppen Karl-Gustaf och Anna Bengtssons ättlingar.

Släktforskartermin hösten 2013

Det är dags att vakna lite efter den toppen sommar vi har haft. Inte har jag då suttit framför datorn och släktforskat i samma utsträckning som jag gjorde förra sommaren när det regnade nästan hela tiden.  Det har ni väl också märkt här på bloggen. Har inte skrivit något sedan i maj, haft semester från skrivandet också. Men jag har inte släppt emigrantforskning för det. Var på Minnesotadagen i Ljuder och i Långasjö i sommar där Klasatorpet och Korpamoen ligger, kanske blir det en artikel längre fram.

Höstterminen startade som sig bör med Släktforskningsdagarna som i år var i Köping 23-25 augusti. Själv var jag i Folkärna den helgen och hälsade på.

Nästa riksaktivitet är nu i helgen med Kulturarvsdagen. Det är ett EU-arrangemang – Culture Heritage Day. Årets tema är människors mötesplatser. För den som är intresserad, kan läsa på Riksantikvarieämbetets webbplats vad som arrangeras vad och var.

solros1_2013

Själv kör jag i gång släktforskningskursen i början av oktober. 10/10 är det nybörjarkurs på ABF i Falköping. I år med eget kursmaterial. Har tidigare haft Steg för Steg av Per Clemensson men att den inte riktigt fungerar på min sätt att föreläsa och lära ut nu efter ett antal år som kursledare. Kanske blir det så när man har varit kursledare en tid, då skapar man sig sina egna rutiner och material och vill att det ska fungera på ett visst sätt. Har också upplevt att nya kursdeltagare har andra krav än mot när jag började. Då är det på tiden att det görs om. Har därför skrivit eget material, med en teoridel och två övningsexempel. Som förut har jag en webbforum som komplement – forskarstugan, där det finns tips, råd och länkar i släktforskning. Sånt som kan vara bra att veta men som kursledare oftast inte nämner.funnit 

solros2_2013

Det fina och varma vädret håller i sig, så jag suger på karamellen lite till och än har jag inte riktigt startat min släktforskartermin hösten 2013. Det är skörd av bönor, Västeråsgurkor, mangold och annat i landet. I våras sådde jag även fågelmat, solrosfrön. De har blivit långa och ståtliga. De kommer dock inte att skördas av mig utan av fåglarna, där de står.

Indexering på gott och ont

För mig som är emigrantforskare och som söker i databaser i USA är indexerade ett måste och helst normaliserade också. Jag kan inte bläddra igenom varje fotografi/bild av en bok/kartotek som består av hundratusentals ark för att hitta information som är nytta för mig. Indexerade databaser underlättar en hel del i mitt forskningsarbete.

Söker just i databaser efter emigranter från Falbygden och deras familjer. Har precis gått igenom US Passport Applications 1795-1925 (finns på Ancestry.com), där våra emigranter som har blivit USA-medborgare finns med. I databasen finns de som ansökte om pass med för att resa hem till Sverige och hälsa på gamla mor, släktingar eller helt enkelt göra en nöjesresa i Danmark, Norge eller något annat land, oftast i Europa.

För att kunna gå igenom alla ansökningarna på bästa sätt är det till stor hjälp att använda sig av indexeringen. Det finns en hel del möjliga sökmöjligheter att använda sig av. Har upptäckt för att få med de flesta är det att söka på så få uppgifter som möjligt. Om det går söker jag endast på Location i Birth i sökformuläret. Du får gå igenom en hel del ändå för att få med alla som kan tänkas finnas med.

Är ganska beroende av att indexeringen är bra gjord och det är den inte alla gånger. Inte konstigt kanske om man tänker på vilka som sitter och indexerad – kineser. De som sitter där kan väl endast engelska och inga andra extra språk. Då gäller det att det verkligen blir rätt men det blir det inte.

Har sett en hel del olika stavningar på bl a Falköping och Stenstorp i US Passport Application databasen. Å andra sidan har jag förståelse, det kan inte vara lätt alla gånger att läsa på ett främmande språk. Men då ska det göras så mycket som möjligt för att rätta till och jag tycker att Ancestry slarvar en del. De borde ha någon som går igenom materialet innan det läggs ut, korrekturläsning kallas sånt. Det ska vara en person som kan det språk som den amerikanska medborgaren har från början t ex svenska och ha lokalkännedom om landet för att det ska bli så rätt som möjligt.

Exempel på stavningar som kan hittas

Falköping

  • Foblicolan
  • Falk Spring
  • Fahlowing
  • Fathoping
  • Falkopeng
  • Felkokiping
  • Falkaping
  • Folsheping
  • Faltopeng
  • Falkapeng
  • Zrlkoping

Karleby

  • Karlechy

Kleva

  • Eleva

Stenstorp

  • Stenshop
  • Stenstork

Ullene

  • Ulleved

Det här med att de som skriver av inte kan tyda ut eller läsa vad som verkligen står, skapar stora problem för den som söker efter sina släktingar som hade blivit amerikanska medborgare och var hemma på besök. En annan sak om det är felstavat från början, då kan det kanske inte vara så lätt om att det går att tyda för den som har lokalkännedom vad det ska vara för ort.

För mig blev det att leta i nästan hela sökträffen på 37 000 ansökningar. Rättstavningarna kommer längst fram och sedan kommer resten i blandad kompott. Det tog ett tag men det var det värt. En hel del nya uppgifter om emigranterna från Falbygden hittades och som matades in i databasen.

Telefonkataloger i världen

Telefonkatalogen ges numera inte ut i pappersform här i Sverige. Någon enstaka finns dock, reklamfinansierade, som DinDel. I stället är vi hänvisade till de som är på nätet. Eniro och Hitta är väl de mest kända för oss. För företagare och oss andra som vill ha information dessa finns det andra alternativ som företagsfakta.se, 121.nu och Bizbook.

Telefonkataloger för världens länder finns också att tillgå via Internet. För oss emigrantforskare är det värdefullt eftersom du kan då få kontakt med dina nu levande personer. Men man måste vara beredd på att det inte står rätt eller att uppgifterna är gamla.

Gamla uppgifter på webbplatsen switchboard.com är vad som finns för en av mina släktingar. Hon bor i Indiana och det finns två adresser och telefonnummer för henne, båda fel och är gamla uppgifter. De nya uppgifterna finns inte med. Det fick till följd att för några år sedan när jag skulle skicka det årliga julpaketet att jag skickade till fel adress. Tog då den senare av adresserna  och skickade paketet. Men det kom tillbaka och fick skicka om. Inte kul alls.

För den som ändå vill söka sina släktingar i telefonkatalogen och pröva på att kontakta dem, finns en webbplats som mer eller mindre har alla i världen. Infobel.com – heter den. Bläddra ner en bit till rubriken World och välj kontinent och land.

Det är tråkigt att det inte finns kataloger i pappersform längre, det gör att man inte kan sätta dem på bokhyllan och spara för framtida behov. Hur det är med kataloger i andra delar av världen vet jag inte. Har sparat några äldre och även den sista stora för Skaraborg som gavs ut för ett par år sedan. Det är guld värt när det letas efter släktingar och var de bodde en gång i tiden i en telefonkatalog. Undrar om någon historisk sparas på de uppgifter som finns i webbkatalogerna? Någon som vet?

Ungefärlig ålder

För den som letar efter sina emigrerande släktinger upptäcker snart att i USA finns det få uppgifter om exakt födelsedatum det är mer om ålder, hur gammal personen är när noteringen görs.

Det börjar med redan här på hemmaplan, med CD:n i Emigranten Populär. Emigranten är den CD:n som ger uppgifter om hur långt din emigrant köpte biljetten. Varje emigrant skulle visaEmigranten populär upp sin biljett hos Poliskammaren i den hamn som emigrationen skedde från. Har man tur får man fram uppgifter om att emigranten hade köpt ända fram till slutdestinationen istället för bara till New York. En familjemedlem som redan fanns i landet kunde möta upp i New York och då behövde den utvandrade inte köpa längre är från Sverige utan de skaffade biljett på plats i New York.

Vad som finns är uppgifter om: personens för- och efternamn, ålder, utvandringsort, utvandringstid, destination, nummer på biljetten samt om det var fler som åkte på samma biljett och vilka de var.

I det nya hemlandet

När emigranten klev i land i sitt nya hemland var det en ny kontroll, där allt antecknades vid en pulpeter i den stora mottagningssalen. Det var bl a namn, vilket skepp som immigranten kom med, varifrån hon/han kom ofta utvandringsställe men kunde lika gärna vara från vilken församling hon/han var född i,  stad som de skulle till samt ålder. På Ellis Islands webbplats kan du söka efter manifestet.

Nästa steg är ofta att leta efter sin emigrant i de folkräkningar, Census, som finns att tillgå. Det är endast i Census 1900 som det finns tillgång till födelseår och -datum. I resterande är det hur gammal som personen är när folkräkningen gjordes. Datum för denna står längst upp på Census-bladet. Census finns bl a att tillgå via familysearch.

Det gör att du i båda fallen och även i andra fall också har ett spann på tre år att söka på. Först det ungefärliga uppskattade året och sedan – /+ detta år.

Det finns databaser där exakt datum kan sökas på, World War I draften 1917-1918 är en. En annan är Social Security Death Index (SSDI) som är det nationella dödsregistret, men då gäller det att din utvandrare avled 1962 eller senare. Tidigare dödsregister är sorterade inom den stat som den avlidne dog i.

Is i magen

Så det gäller att ha is i magen när det letas efter emigranten och hon/hans familj. Inte bara att de kan ha bytt namn utan även det här med ålder. För det mesta stämmer den men ibland stämmer den ungefärlig åldern inte alls i det nya hemlandet. Ta då med i beräkningen att de kan ha blivit ett eller två år yngre än vad som har antecknats i kyrkoböckerna hemma i Sverige.

SVAR samarbetar med familysearch.org

I somras gick SVAR ut med att de räknar med att om ett par år behövs det inte köpas abonnemang på deras webbplats för att forskare ska få tillgång till kyrkoboksmaterialet.

Som jag har skrivit förut här på bloggen är Sverige den enda land i Norden som tar betalt för att forska i sina kyrkoböcker. Varför finns i artikeln Sökord: Släktforskning gratis.

Men nu ska det allså förändras. Man har ju undrat hur SVAR skulle kunna göra det möjligt och nu har jag kommit på det.

Besökte SVARs webbplats häromveckan för att göra en geografisk sökning och fick då fram att SVAR har börjat att samarbeta med familysearch.org. Läs gärna Familysearch.org en guldgruva.

Det är volontärer, frivilliga som gör arbetet för Familysearch och som skriver av kyrkoböcker och andra källor som sedan görs tillgängliga på webbplatsen för vem som helst kan söka i. Det är världsomspännande arbete och flera tusen volontärer sitter och knappar in över hela världen. För Sverige börjar det trilla in mer och mer svenska sökbart på deras webbplats. Om du anmäler dig frivillig är det hos SVAR som du kan få ett inlogg på, för att kunna läsa kyrkoboken i original som ska bli databas.

Samma svenska material som finns tillgängligt på familysearch.org kommer med stor sannorlikhet bli sökbart även på SVAR, men då kopplat till det befintliga materialet så att man kan se originalhandlingen. På familysearch får du bara resultatet på din sökning i databas, dvs du får ingen koppling/länk så att du kan se originalen, därifrån uppgifterna är hämtade.

Det är en stor uppgift med ett gigantiskt material att göra databas av. Flera år kommer det att ta. Om du vill veta hur långt familysearch har kommit med sin indexering av svenska kyrkoböcker finns det på en lista här. Är du otålig är det att hjälpa till att indexera för att det ska fortare bli tillgängligt. Läs gärna artikeln Gratis släktforskning på nätet? Glöm det!