Emigrantlänkar 2018

Det är 1 ½ år sedan jag uppdaterade listan med emigrantlänkar som jag publicerar här på bloggen och på issuu. Det har inte hänt så mycket sen sist men en del länkar fungerar inte längre och är borttagna.

Webbplatsen som jag saknar mest är Rootsweb.com som ligger nere sedan i december efter att det upptäckts att vissa sidor blivit hackade och att lösenord kommit på villovägar. Det arbetas med att få upp webbplatsen igen men det kommer nog att ta ett tag. Det är här som jag slår upp stad och county i US Town/County Databas eftersom det finns flera städer med samma namn. Istället har jag lagt till en annan webbplats som ersättning. Här får du även en hel del statistik av idag.

Länk till Minnesotas vigselregister finns här också, den var inte med 2016. Registret börjar olika i Minnesotas counties. Några så tidigt som 1817 andra mycket senare. Det finns giftermål här till ”present” som det står, dvs in på 2000-talet och nutid. 

Länk till dokumentet.  Länk finns även under fliken Länkar – Eget.

Emigrantlankar2018

 

Annonser

Släktforskningsåret 2017

Det har varit fullt upp med släktforskning och annat om än att det inte har syns på bloggen. Jag slutade att skriva i juni eftersom jag fick en projektledarroll. Arbetet med det tog helt enkelt det mesta av tiden och framför allt orken. Energin jag brukade ösa över bloggen blev istället över mitt arbete som projektledare.

Jag har under året fortsatt återhämtat mig från cancerbehandlingen. Det har blivit bättre allt eftersom, men tål fortfarande inte stress lika bra som förut och den där hjärntröttheten finns kvar och är inte att leka med. Det går dock längre och längre mellan perioderna och de är lindrigare men det finns det hela tiden som ett orosmoln när man vill arbeta undan. Jag lär få leva med utmattningssyndrom en längre tid. Kan liknas som för de som har gått in i väggen, skynda långsamt gäller här. Inte pressa sig för hårt hela tiden, ta paus ofta.

Jag har trots allt kunna jobba i min egen takt och intensivt i perioder om än att jag har måst lägga arbete åt sidan för att göra något annat och koppla av. Vad har jag då gjort under året som gått?

Databasen 

Prioriterat arbete med min databas av emigranter på Falbygden men inte så mycket som var tänkt från början. Jag började året med 72 300 och slutade med 78 460 ett plus på 6 160 och mindre fler än i fjol. Det mesta blev gjort under vårvintern och nu i höst. Arbetet med att tvätta databasen har jag fortsatt med under året. Dvs har forskat fram föräldrar och om möjligt syskon på barn som varit utan familj.

Färdigt är (emigranter och deras familjer i flera led) församlingarna:

Åsle, Mularp och Tiarp

Vilske Härad – alla församlingarna
Gökhem, Marka och Sörby

Floby, Grolanda, Göteve, Jäla, Marka, Trävattna
Vilske-Kleva, Bjurum och Ullene.

Gudhem Härad – pågående
Gudhem, Östra Tunhem, Ugglum
Broddetorp, Bolum och Sätuna

Pågående är Segerstad som kommer att följas av Håkantorp och Valtorp.

37 återfunna emigranter har det också blivit, inte arbetet så flitigt med det här att söka efter emigranterna eftersom jag har prioriterat ovanstående arbete istället. De två sista  återfunna blev två syskon från Ödegården, Ugglum som avled i tonåren i Henry Co, IL. Elin och Rickard Friberg, båda avlidna som Freburg. Deras gravstenar finns att se på findagrave.com. 

Föredrag

2 maj höll jag föredrag på Tidaholms museum om släktforskning och Conrad Johnson som var född i Kymbo och avled i Rockford, IL. Jag har skrivit om honom ett antal gånger här på bloggen

Släktbesök

I mitten av september kom paret Hanson från Minnesota. Han är släkt på min mormors mors sida av släkten och släkten kommer från Segerstad (R). Andra i samma familj i USA har varit här förut och det var säkert heller inte det sista besöket. Fler lär komma, kanske redan i år 2018.

Projektledare

Sedan 1 juni 2017 har jag ett spännande arbete. Jag arbetar som projektledare för resan Adventure Skaraborg – Exclusive Genealogy Trip to Sweden. Det är en resa för svensk-amerikaner som söker sina rötter inom gamla Skaraborg och dess grannkommuner. En kombinerad släktforskningsresa där resenärerna får trampa i sina förfäders spår, träffa släkt och göra sightseeing. 

Det är turismen i Skara, Tidaholm och Falköping som står bakom projektet med hjälp av Skaraborgs Kommunalförbund och en bunt vana släktforskare som gör arbetet med att forska fram deras rötter.

Drivande i USA är Skaraborgs egna affärsutvecklare som bor halva året i Rockford och halva i Lidköping – Linnea Bengtsson. Hon jobbar med Lidköping, Skaraborg & Rockford, Madison: Industrial Partnership Agreement.

2017 var första året och vi hade sex resenärer med rötter i Skaraborg och runt omkring och även en i Västervik. De var här v 35-36. Det skrevs en artikel på Sveriges Släktforskarförbund om resan – Skaraborg lockar turister med släktforskning

2018

Ser fram emot att vara kursledare, under 2017 blev det tyvärr inga kurser men nu till våren ser det ut att bli en nybörjarkurs.

Fortsätta tvätta databasen med att lägga in föräldrar och syskon till ensamma så att jag får fatt på hela familjer. Församlingarna i Gudhems Härad är planen.

Och framför allt vara projektledare för den kombinerade släktforskning & turistresan. Mycket arbete återstår med den. Just nu håller jag på med reklamen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Projektledare

Att vara projektledare är ett mycket viktigt uppdrag. Det är den personen som ska leda och driva arbetet framåt mot ett uppsatt mål, hålla ihop gruppen och se till att de arbetar mot målet, med, för varandra och tillsammans. Gruppmedlemmarna ska känna att de har förtroende för sin projektledare. Detta för att målet ska uppnås på bästa sätt. 

Det är projektledaren som ger gruppen förutsättningar till gott samarbete, lyhördhet är ett måste liksom att kunna ta kritik. Klimatet ska vara gott i gruppen och alla ska höras. Hen är spindeln i nätet och har översikten över arbetet som måste göras. Har kontakten hela kedjan, från uppdragsgivare, gruppens medlemmar, vem som gör vad – delegering av arbetsuppgifter, ta in experthjälp utifrån om det inte finns i gruppen, till de som uppdraget riktas till.

Projektledaren är den som gör för- och efterarbetet för att på så sätt ge förutsättningar till gruppmedlemmarna att göra sin del av arbetet utifrån deras roller i gruppen.

Att komma in i ett projekt som är pågått ett tag som ny projektledare kan vara svårt men är det en gruppmedlem som har varit med i gruppens arbete från start vet ju personen i fråga vad som krävs och hur mycket tid och kraft som måste avsättas. Det kan rent ut av vara en glädje att få sätta tänderna i projektarbetet för att driva det mot det tilltänkta målet.

Gruppmedlemmarna måste känna trygghet med och lita på sin projektledare. Känna att personen driver projektet framåt så att de får arbetsro för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.

Projektledaren bör vara nåbar för alla som har något att göra med projektet. Det betyder att oftast är inte ett 8-17 jobb utan arbetstiderna är flexibla. Om de personer som projektet riktas till befinner sig i en annan tidszon gäller det att även anpassa sig till dessa. Det kan tidvis bli långa arbetsdagar som varvas med lugnare perioder. Lugna perioder används till att pusta ut och till att finslipa.

Fysiska gruppträffar är ett måste för att få en dynamisk grupp. För den som inte kan vara med fysiskt kan dessa vara med genom att gruppmedlemmen rings upp och är med på telefon under mötet eller att vederbörande har framfört sina åsikter till en annan medlem i gruppen. På dessa fysiskaträffar diskuteras problemlösning, vem som gör vad. Projektledaren skriver protokoll från mötet för att man ska komma ihåg vad som sagts och beslutats om. Det är viktigt för de som inte vara med att bli delaktiga i gruppens träffar och arbete.

Mellan träffarna arbetar gruppmedlemmarna på var sitt håll. Kontakt via e-post och telefon är då viktiga instrument att kunna hålla kontakten med varandra. Kanske händer det något särskilt som projektledaren vill förmedla till hela gruppen eller att en medlem vill rådfråga hela gruppens åsikter eller projektledarens. E-post är då ett bra hjälpmedel. 

När målets har nåtts ska gruppens arbete utvärderas. Det ska innehålla, vad gick fel, vad som behövs göras bättre och naturligtvis det som gick bra. En rapport är då det bästa sättet att sätta slutpunkt eller ännu bättre att se på saken: Början till fortsättningen. 

Inlämning till vårsalong 2017

Det är dags för vårsalong 2017 på Kulturhuset Bildkällaren i Falköping. Det är chansen för vem som helst i Falköping och på bygden att visa vad man kan.

Tre verk var max och det är klart att jag lämnade in. Det kostade 150:- men det är det värt. Först görs en bedömning om verken får vara med eller inte. Men det hoppas jag naturligtvis att det får mina vara.

Ja vad blev det? Jo tre svart vita foton av ödeplatser på Falbygden. De spretar bra och det finns en tanke bakom. Våra inlämnade verk ska bedömas av en jury på två personer som kommer utifrån, dvs de har inget med Falköping att göra. Tanken är att se vad som går hem. 

Exempel på fotografier av ödeplatser finns i min artikel Mekelsmäss 2016. Just de fotona är inte inlämnade den här gången men de kan ju bli. Har inte jobbat på samma sätt med utställningsfotona som de som finns på nätet. Så de ser inte riktigt likadant ut.

Du som läser bloggen är välkommen till Kulturhuset Bildkällaren som finns på stora torget i Falköping under påsken. Det finns inte bara konst där utan även på rad andra ställen på Falbygden. Vårkatalogen för konstrundan i påsk 2017 finns att hämta på föreningen Falbygdens Mat o kulturs webbplats.

Jag hoppas naturligtvis att ni besökare också tycker om mina fotografier. De är inramade och klara att hängas upp på vägg. Med ram är storleken 20×30 cm. Kostnad för varje foton är 250:-. Jag har fått inlämningsnummer 48.

bildkallaren

Gästkarta på Emigrant.se

Tycker det är mycket trevligt att få veta var mina besökare på min webbplats Emigrant.se kommer ifrån. Det är uppmuntrande att se var ni besökare bor och vad det forskas om.

Därför finns det en gästkarta på Emigrant.se där alla besökare kan pricka in var de bor och skriva en presentation av vad som det forskas om. 

Kartan har varit med från starten av webbplatsen Emigrant.se. Jag vill gärna att kartan fylls på och att dagens besökare klickar in sig med var man bor och vilka familjer/områden det forskas om på främst på Falbygden inom nuvarande Falköpings Kommun.

Kartan finns längst ner i foten på alla webbsidor på Emigrant.se och drivs av Bravanet.

Kartan är på engelska. Här nedan ger jag instruktioner till osäkra.

guestmap

  1. Klicka på View my Guestmap för att se kartan, den kommer fram i ett popup fönster, dvs ett litet fönster med meny längst upp. 
  2. Gör kartan större genom att klicka på förstoringsglaset med ett + och Zoom.
  3. Se vilka som redan har lagt in sig på kartan och deras presentationer genom att klicka på List i menyn. Ett annat alternativ är att hålla med musen på en figur för att se presentation. 
  4. Klicka på Post för att lägga in dig på kartan där du bor. Du får upp en ruta med uppmaningen att klicka på kartan.
  5. Klicka på kartan och ett nytt litet fönster visas på skärmen.
  6. Skriv ditt namn och en presentation av din forskning och ev annat som du vill dela med dig till oss andra i det lilla fönstret. Välj en figur som presenterar dig och flagga för vilken nationalitet du har. Submit är nästa knapp att trycka på för att skicka.
  7. Nu finns din presentation med på Gästkartan.

Ser fram emot att få fler figurer på kartan så tveka inte att klistra upp dig på kartan Du också!

En emigrantfamilj på Emigrant.se

De var flera tusen de som utvandrade och var födda i någon av nuvarande Falköpings kommuns församlingar. Ca 13 000 utvandrare födda här är siffran som har nämnts. Flertalet av dem var på det ena eller andra sättet släkt med varandra. Det var gifta par, föräldrar, barn, syskon, kusiner, farbröder, ingifta osv, listan kan göras lång.

De reste ensamma, familjevis eller i grupp om vänner. Skälen var många varför de reste,  jag har radat upp dem i min artikel Part 2: Why they left Sweden, en del i artikelserien om 13 artiklar som jag skrev 2014-2015 för svensk-amerikaner som söker sina rötter men som är också till för alla som släkt- och emigrantforskar och andra som vill veta hur det går till att forska.

Vilka var de som utvandrade och var födda på Falbygden? Den frågan försöker jag besvara i min databas Emigranter från Falbygden. Har hållit på sedan hösten 2005 och basen växer hela tiden. Just nu innehåller den ca 73 500 individer. Numera kan jag gå i släktträd som börjar i början på 1700-talet och fram till nutid. Ett exempel på träd som finns i databasen finns nu på webben. Familjen finns på min webbplats Emigrant.se, under rubriken ForskaUr databas. På den engelska versionen av Emigrant.se är det Emigrant.seResearchFrom database.

Familjen börjar med Eric Larsson född runt 1729, troligtvis i Majarp i Majarp rote, Friggeråkers församling (R). Eric avlider 1773 på Majarp. Jag har hittat två barn, tyvärr försvinner sonen i källorna eftersom husförhörslängderna inte börjar förrän 1816 men dottern Lenas gren lever fram till i dag, det var Lena som fick ärva gården Majarp.

Ett barnbarns barnbarn till Eric är Karl Strömbäck född 1848 i Slöta (R) D 1922 i Falköpings Stadsförsamling (R) med patronymikonet Johansson efter sin far Johannes. Karl har gjort avtryck i Falköpings historia då han var fotograf. Några av hans foton finns att se i DigitalMuseum, se min artikel Falköpings bilder i DigitalMuseum.

Ett barnbarn till fotografen var kokboksförfattaren och redigeraren Greta Strömbäck. Hon bl a skswedishfood-1965_smallrev och redigerade böcker och som lästes i svensk-amerikanska hem. Bästsäljaren i USA var kokboken Swedish Foods som 1967 hade sålts i 125 000 ex. Greta var gift med Georg Borgström som 1967 utnämndes till den viktigaste svensken i världen av tidningen Expressen.

Det var inte bara fotografen som tog sig namnet Strömbäck, det var flera i familjen, kanske fanns det en bäck med mycket vatten i närheten av Finkagården i Slöta och så blev det ett efternamn. En variant på namnet i familjen var Nyström.

Borta i USA slog sig -Ström-arna sig ner i staten Illinois främst i Winnebago och Boone counties. Där finns städerna Rockford och Belvidere. Det finns också familjemedlemmar som har emigrerat som jag inte har hittat någon information om eller lite av. Svårast är det när destinationen är hamnen New York och när man inte vet vart i USA de hade tänkt att slå sig ner eftersom det inte finns fler uppgifter om destinationen på deras emigrantresa.

Texten är främst på svenska men har hittat artiklar i tidningar från Rockford som är på engelska. Texterna jag till stora delar skrivit av men det finns även bilder från dem på sidorna. Dessa texter är inte översatta. Om det behövs översättning använd gärna de webbresurser som jag nämner i Översätt på webben.

Några personer som lever idag finns inte med i trädet på webbplatsen, de uppgifterna har plockats bort med hänsyn till personerna och Personuppgiftslagen.

Det finns fler familjer i databasen som sträcker sig från 1700-talets början och till nutid. Familjen som startar med Eric Larsson 1729-1773 är bara en av dem.

Översätt på webben

För oss som emigrantforskar är det främst på engelska/amerikanska webbsidor som sökandet måste ske. Då gäller det att kunna engelska.

Själv har jag hållit igång min engelska sedan skoltiden. Jag är numera bättre på att skriva och förstå engelska texter än att prata men det är en erfarenhets grej. Jag är i alla fall inte rädd att öppna munnen, sen kommer det i gång.

När det gäller det här med att förstå sig på vilka webbsidor på engelska är jag ganska bra på att veta vilka som kan användas och hur i emigrantforskning. 

Men för alla er andra som har lite engelskakunskaper eller inga kan det vara svårt. Det finns dock en del hjälpmedel att använda, som det här med översättningar av ord eller webbplatser.

Det finns lexikon av olika slag. Här nedan är tre som kan användas. 

  1. Folkets lexikon – ordlexikon översätter svenska till engelska eller engelska till svenska, finns också i en engelsk version.
  2. Google översätt – översätter från svenska till engelska. Kopiera den text som ska översättas. klistra in i rutan och klicka på knappen översätt.
  3. Google Translate Web översätter hela webbsidor. Är dock på engelska men välj i rutan From english och rutan To SwedishNaturligtvis kan den användas till att översätta svenska webbsidor till engelska.

Den sista mycket bra att använda för översättning av hela webbplatser. Sökresultat är en annan sak, ofta kommer de i bilder. Skriv då av vad som står på bilden och använd lexikon nr 2.

Översättningarna kan se lite konstiga ut, det kan bli fel i ordföljd, syftning som gör att du undrar ”vad är det här”. Men alternativet är att ha någon som hjälper dig eller ingen alls.

 

google-translate-web