Part 5: Churchbooks of Sweden
Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.
De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.
Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.
Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats – Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.
Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.
Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.
Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.
De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.
Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på Arkivguiden. Ortsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.
Tidigare i den här serien har artiklarna
publicerats.
Släktresan 
Spännande.
Sverige var ju unikt i Europa vad gällde läskunnighet. I det judiska folket var det ju något som funnits många hundra år före det. I alla fall alla män kunde läsa. Men det är väl där förmågan var allas som räknas. Många högkulturer hade skrån som kunde läsa och skriva, men vanligt folk stod utanför.
I Sverige var det viktigt att man skulle själv kunna läsa Bibeln o katekesen och skapa sig en egen insikt och åsikt. Det var lag på att föräldrarna skulle lära sina barn att läsa och skriva. Men skrivförmågan var det sämre bevänt med. Man hade inte papper i torpstugorna.
Släktforskningen leder ju för många ner till ca 1700. Sen måste man vara med i adelslängder och herdaminnen om man ska få veta mer.
Kul att du skriver om detta!
Pingback: Part 6: How the swedish churchbooks works « Släktresan
Pingback: Part 7: Differents in the churchbooks « Släktresan
Pingback: Part 8: Reading old swedish writing « Släktresan
Pingback: Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks « Släktresan
Pingback: Part 13: Get help in your research « Släktresan