Enkät 2012

För två månader sedan kom det upp en enkät undersökning på Internet om Hur använder släktforskare datorn som hjälpmedel? som jag skickade ut via webbplatsen westgota.se. Enkäten kunde besvaras 10 mars – 8 april. Skrev om det här på bloggen när det begav sig.

Antalen svarande var över förväntan, fick in 439 svar, från 14 år och uppåt till 85. Kanske inte så konstigt att det var så många som svarade eftersom den gick ut via Facebook, två bloggar och Rötter. Men det har gjort att det har tagit sin tid att bearbeta enkät svaren och skriva en rapport. Maginfluensa och migrän har också gjort att enkäten blev fördröjd, men nu är den klar.

Litar mest på

Något som har förändrat sedan undersökningen för tio år sedan? Det som är mest slående är att numera litar släktforskare mer på databaser och resurser på Internet än på CD/DVD och tryckt litteratur. Siffrorna nedan är ganska talande.

	2002	2012
CD/DVD	25%	28%
Databaser på Internet	13%	34%
Annat material på Internet	0%	17%
Tryckt litteratur	62%	17%

2002 angavs:

”Källkritik är ju A o O. Man utgår från att tryckt litteratur är mest bearbetat. CD-rom har ju felinläsningsfaktor.
Databaser och annat material på Internet finns större chans att fel fortplantar sig.”

 Nu är det:

”Material på internet kan uppdateras allteftersom, tryckt litteratur och CD/DVD måste vänta tills nästa version
innan ev. felaktigheter kan rättas till.”

Annat

• Över hälften av de svarande, 55 % anser sig ha lärt sig släktforska själva. Tvärs emot vad som ofta rekommenderas, dvs att gå en släktforskningskurs, som 29 % svarade att de har gjort.
  
• ArkivDigital är den aktör som de flesta svarande använder sig av när det gäller abonnemang på kyrkböcker på Internet, 37 % med tätt följd av SVAR 32 %. Ancestry och Genline får 12 % vardera.
  
• Då som nu är släktforskarprogrammet Disgen det mest använda. Flera av de svarande har numera inte ett släktforskarprogram i sin dator utan de har ett online konto, på en server som exempelvis Ancestry, GeneaNet eller MyHeritage erbjuder.

Vad har hänt på tio år?

De flesta släktforskare använder sig av dator och datorhjälpmedel i sin forskning i dag. Det gamla sättet finns fortfarande kvar, med penna och papper, särskilt bland äldre. Även om de också tar till sig; att teknik och digitalisering ger möjligheter att få åtkomst till källor som man annars inte kan få tag på. 

För tio år sedan var släktforskare bara i början av sitt användande av dator och datorhjälpmedel. Nu ser släktforskarna inga begränsningar i vad som kan digitaliseras och göras tillgängligt på CD/DVD eller Internet. Tanken på vad som önskas är snabbare än vad det går att digitalisera i verkligheten, även om det går i rask takt. Då som nu är det en fråga om tid, resurser och pengar för företag, frivilliga i föreningar eller enskilda personer som bidrar med att göra material tillgängligt. Men det är inte enkelt alla gånger. Idéerna kanske finns där och önskemål om att det ska bli gjort. Men om inte tillräckligt många personer sätter av sin tid blir inte databaser färdiga i den takt som de efterfrågas.

Det som efterfrågas, kan sammanfattas i dessa svar.

”Vill ha ännu mer av allt som har med släktforskning att göra. ”

”Finns hur mycket som helst som jag saknar […]. Det är bara att vänta och se om det är någon förening eller
annat som satsar på att registrera något av det.”

Sveriges Dödbok är ett sådant pågående projekt, som Sveriges Släktforskarförbund driver. Just nu håller man med att dataregistrera det material som saknades i förra DVD:n, vers 5. Tidsplanen från början var att den skulle vara klar hösten 2012, men arbete tar längre tid än beräknat eftersom det just nu inte sitter så många och dataregistrerar. Nuvarande tidsplan är att Sveriges Dödbok vers 6, kommer att komma ut under hösten 2014, alltså ett dröjsmål på två år.

Rapporten

För den som vill läsa den fullständiga redovisningen av enkäten kan göra detta på webbplatsen www.westgota.se. Rapporten är på 36 sidor och i PDF-format.