Rootsweb.com

Som jag skrev i går tisdag är Rootsweb.com en syster-sida till Ancestry.com. Det betyder att de har flera gemensamma sidor. Ett ex är att om du postar en efterlysning på Rootsweb, dyker den upp på Ancestry.coms efterlysningsida också och likadant är det åt andra hållet.

Men nu till de sidor på Rootsweb som jag tycker är mest användbara för oss som forskar efter emigranter och ättlingar till dessa:

  • Social Security Death Index – dödsregister över USA-medborgare 1962 – (uppdateras regelbundet, just nu finns uppgifter om 80 323 506 personer). Här finns alla som har arbetat utanför det egna hushållet, dvs fått ett sk Social Security Number och betalat skatt för sin inkomst. Hemmafruar finns ej med. Man måste ta med efternamn i sökningen.
    • Det bästa är att trycka på knappen Advanced Search eftersom det ger fler sök möjligheter. First name=Förnamn, Last Name=Efternamn. Vet du födelsedata, pröva med att skriv i detta också. Om du dessutom vet ungefär var de slog sig ner välj då vilken stat som personen fick sitt SSN Issue.
         
  • U. S. Town/County Database – om du vill veta i vilket county en viss stad ligger i. Det är mycket viktigt att veta i släktforskningen i USA. Eftersom när födelse- vigsel- och dödsplats anges är det ofta i countyt det hände.
    • Skriv under Town name vilken stad du vill veta vilket county det ligger i. Därefter i vilken stat som staden finns i State Abbreviation. Om du inte vet lämna rutan tom. Var beredd på att det kan finnas flera städer i olika stater som har samma namn.
         
  • WorldConnect Project – här kan man se om någon redan har forskat om samma släkt. Det är frivilligt att skicka in uppgifter här. Själv har jag gjort det två ggr. Det kan vara en god idé att söka här och se om någon har någon forskning på personer som du också letar efter. En genväg som gör att det kan bli lättare att komma framåt i din forskning. Kanske har du tur att det är en släkting som har forskat.
    • Här går det bra att söka endast på födelsesocken eller län ex Skaraborg. Det är så jag har kunnat hittat nya Falbygdsemigranter. Går även att söka på å,ä och ö. Försök då på båda stavningarna som ex gökhem och gokhem.
        
  • Maillinglist – e-postlistor som man kan skicka ut efterlysningar på. Språket på listorna är för det mesta engelska men det finns undantag. Den Mailing list som kanske är mest aktuell för oss emigrantforskare är SWEDEN. Här kan du som forskare skicka ut efterlysning på personer som du söker. Det är bra att kunna precisera så noga som möjligt var i USA som de emigranten slog sig ner. Listan är ganska aktiv och de som är med på listan är hjälpsamma av sig. 
     
    Det finns även e-postlistor för stater och varje county. Vet du vart det slog sig ner kan det vara idé att skriva en efterlysning på en sådan. Eller du kan göra efterlysningar på en lista för det efternamn som din emigrant hade.

  • Message Boards – Efterlysning som kan ses direkt på webben, öppen för alla att läsa, inte bara prenumeranterna på e-postlistan, även om de i bland kan vara sammankopplade. De är uppdelade precis som Mailing Lists i geografisk ordning.  Sveriges forum finns under Scandinavian and Baltic States. Vidare kan efterlysningar läggas i nuvarande län eller historiska (county i Rootsweb), ex Skaraborg och Älvsborg, som numera ingår i Västra Götaland. Det finns också  efterlysningsforum för olika efternamn, ja en hel radda med olika forum, samma gäller för e-postlistorna (Mailing Lists).
      
  • Websites – hos Rootsweb kan du också få utrymme att lägga upp din forskning, företrädesvis då på engelska. Det finns många som har utnyttjat denna chans. Flera släktforskarföreningar i USA har sida sidor på Rootswebs server. Men det är även en länksida över släktforsknings-webbplatser i världen, bla finns här The WorldGenWebProject, som drivs av volontärer, dvs frivilliga krafter.

Med mormonernas hjälp

Det var i USA som den stora släktforskningsrörelsen växte fram. Detta då mormonerna var och är intresserade av att leta fram sina släktingar i svunna tider för att döpa dem i den mormoniska kyrkan för att dessa postumt ska kunna komma in i himlen.

Det låter konstigt i mina öron men vi ska vara tacksamma att de tror på detta eftersom det är de som en gång åkte till Sverige och microfilmade våra kyrkoböcker. Originalet förvaras i den stora arkivbyggnaden i Salt Lake City, Utah. Svenska folket fick en kopia som förvaltas av SVAR. De har i sin tur gjort den tillgänglig genom att låna ut eller sälja dem till de som önskar/önskat. Själv kan jag gå till Falköpings Biblioteks släktforskarrum och läsa microfischen för Falköpings kommuns socknar samt grannsocknar.

De mest kända webbplatserna som mormonerna driver:

  • FamilySearch är nog den mest kända av mormonernas släktforsknings webbplatser. På 1:a sidan står det att det är den största samlingen av gratis familjehistoria, släktträd och släktforskningsmaterial i världen. Det kan hända, men själv använder jag mig aldrig av sidan. Anledningen är att jag tycker att det är ganska svårt att söka på sidan samt att det mesta är som bäst 2:a handskällor, dvs det är inskickat material. Visst kan man göra försök, men hoppas inte för mycket.
      
  • Ancestry.com är en betalsida, dvs det är köp av abonnemang här. Ett års abonnemang kostar för USA-databaserna kostar i nulägget ca 900 kr. Med tanke på den svaga dollarn så är det ett bra pris. Sidan finns numera även på svenska Ancestry.se   
    Kommer att gå in närmare på denna webbplats vid ett senare tillfälle.
      
  • Rootsweb.com är en syster-webbplats till Ancestry.com. Det finns många gemensamma sidor men till skillnad från Ancestry är denna fri/gratis att använda.
    Kommer att gå in närmare om denna webbplats vid nästa tillfälle.

Julklappar till USA

Så har denna helgen gått också, det är bara två veckor till jul. Själv har jag varit upptagen med att göra iordning klapparna till mina amerikanska släktingar och vänner i USA. Så många som i år har jag inte skickat förut, även Conrad 103 år som bor i Rockford och som vi träffade på vår resa, har fått en. Anledningen är just resan som jag gjorde i somras. Det gäller att tacka ordentligt för den hjälp som vi fick på resan. Hade det inte varit för dem så hade inte resan blivit så bra som den blev.

Det är sånt här som ger mödan värt att forska om sina emigrerande släktingar. Ett utbyte över landsgränser och en livslång vänskap. Som tex min 3dje kusin i Indiana. Vi har brevväxlat i nästan 30 år. Det var när hennes pappas faster var på besök här på 1980-talet som min mamma fick adressen. Nu i somras träffades vi äntligen. Till saken hör att de släktingar som hon och hennes familj har finns endast här i Sverige.

De flesta svensk-amerikaner som får kontakt med sina släktingar i ursprungslandet är oftast ganska kunskapstörstande när det gäller Sverige. De är i stort sett intresserade av allt som gäller släkten och vill veta mer om landet som deras förfäder en gång lämnade. Det gäller att göra en avvägning om de har fått berättas eftersom de kan ha kvar föreställningen om Sverige som sina anfäders berättade om.

I år har finns det i paketen Tomten av Victor Rydberg, Svea’s Sweden, Bullerbyn av Astrid Lindgren, kokbok, Sverigealmanackan, rävspel, Ahlgrens bilar, Glögg- och Vörtkryddor, smycken som en jobbarkompis syster gjort och Sverige-servetter.

Stödjande tips & råd

Som ni kanske har förstått vid det här laget är vad min blogg just nu handlar om. Att ge tips & råd i hur olika hjälpmedel/databaser som finns på nätet kan användas när det gäller emigrantforskning. Det är alltid kul att försöka själv så långt det går att få fatt på sina släktingar, detta gäller även för emigranter och deras familjer.

Rådet är ju att följa emigranten, vart hon/han tog vägen. Utgå alltid efter just den lilla informationen som du lyckats få fram, t ex via Emigranten, där du kan få fram till vilken ort som emigranten hade köpt biljetten till hemma i Sverige. Om du inte har något information blir det plötsligt mycket svårare.

USA är ett stort land. Som när jag försökt hjälpa svensk-amerikaner att hitta sina rötter och släktingar i Sverige. En del, tack för att de är i minoritet, tittar på sin karta och ser att Sverige är litet i jämförelse med sitt eget land och tror att det går att hitta John Gustaf Anderson med en liten knapptryckning utan information om vart i Sverige han var född. Några som jag har haft kontakt med blir sura när jag förklarar att det är inte så enkelt.

Flera av de jag hjälpt att hitta släkt i Sverige har jag fortfarande kontakt med efter flera år även om de nu har kontakt med sina släktingar. Bl a var en sådan familj värd några dagar för mig och min mamma när vi var i USA.

Har även samarbetat med Marie-Louise Bratt – Bridge to Sweden, som i sin tur hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter och släkt här i Sverige, genom att ta dem på en resa hit.

Nu är det ett tag sedan jag hjälpte några svensk-amerikaner att hitta släkt i Sverige, men jag håller ögon och öron öppna.

Samlar forskning som jag gjort i ett arkiv samt lägger in i en databas. Detta för att få ihop familjeträden både i de nya och gamla länderna.

Nästa vecka kommer jag att börja blogga om databaser som finns på nätet, både gratis och sådana som krävs abonnemang på.

Namnändring

Att emigranten bytte namn var ganska vanligt, framför allt av efternamnet. Det kunde ske när som helst under resans gång. -dotter försvann i regel och byttes mot -son namn. Om en hel familj utvandrade med föräldrar och barn, byte allihop till samma efternamn som fadern hade.

Så var det här med amerikaniseringen av namnen. Det blev för det mesta en helt annan stavning än den i Sverige. Det mest kända är nog att son-namnen förlorade ett s, så att Carlsson blev Carlson. Men det var inte alltid så, så bäst är att vara öppen och söka på flera sätt när man söker efter sina släktingar.

Om en hel familj med föräldrar och barn emigrerade, ta inte för givet att de har samma stavning på efternamnet. De kan ha utgått från samma men sen har de valt olika. Ibland så valde någon annan deras stavning eller efternamn. Som grannarna i ett område i Kandiyohi Co, MN vars brevbärare och de själva tröttnade på att de fick varandras post, då de hette Anderson/Johnson osv. Man samlades en dag och lade förslag om nya efternamn i en skål för att sedan helt enkelt dra lott om vem som skulle ha vilket efternamn. En familj från Segerstad (R) fick på så sätt istället för namnen Johnson namnet Soder.

Ibland kunde emigranten byta till ett helt annat efternamn. Som en familj från Valtorp (R) som hette Persson när de utvandrade men i USA heter de Noland. Eller en familj från Salaholm, Trävattna (R) som tog sig namnet Seaburg.

Några efternamnsförändringar:

  • Friberg ~= Freberg, Freeberg/-burg
  • Hallin ~= Halin, Halen
  • Johansson/Jonasson/Jonsson ~= Johnson.
  • Karlsson ~= Karlson, Carlson.
  • Persson ~= Person, Pearson.
  • Ljungkvist ~= Ljungquist, Youngquist
  • Svanberg ~= Swanborg/-burg
  • Svensson ~= Swenson, Swanson.

Förnamns förändringar (mansnamn) :

  • Anders + Andreas ~= Andrew
  • Frans August ~= Frank A
  • Gustaf ~= Gustave, Gust
  • Johan + Jonas ~= John
  • Karl ~= Carl, Charles, Chas

Kvinnonamn:

  • Josefina ~= Josephine
  • Katarina ~= K(C)athrine
  • Maria + Maja ~= Mary

Ett annat hinder är när kvinnorna gifter sig eftersom de då byter till makens efternamn och det kan bli svårt hitta dem efter det. Ibland kan dock den nya familjen vara inneboende hos hennes föräldrar och då är det lättare att forska vidare om släkten. Detta kan ses i Census. Census som är tillgängligt via Ancestry.com.

Ellis Island

Ellis Island är som jag skrev i måndagsbloggen, en immigrationsstation. Passagerarlistor finns sökbara på nätet via hemsidan för The Statue of Liberty – Ellis Island Fundation, Inc. Ju längre stationen fanns desto noggrannare och fler uppgifter om varje immigrant skrevs upp.

I början var det i stort sett att bara namn, ålder, ankomst på vilken båt och datum. Längre fram finns även varifrån personen utvandrade, dvs vilken ort i Sverige det var, från t ex Gökhem socken (R). Se bara upp med stavningen, bokstaven ö finns ju inte i det engelska språket så det kunde bli Gokhem, Goekhim, Gokheam osv. Samt även till vilken adress invandraren skulle till. Det kunde vara till någon farbror eller kusin. Det sista är ganska värdefullt för då får du veta den första adressen. Sannorlikheten att de senare slog sig ner i närheten är stor.

Stavningen med namnen är ju inte helt lätt heller. Det räcker inte att söka efter en Johan Andersson, du får helt enkelt för många träffar och sökmotorn föreslår att du söker på en annan kombination.

Hur söker man då?

Du kan söka direkt och gratis men jag rekommenderar att bli medlem (gratis) direkt, detta då det krävs när du senare vill gå in och se manifestet, dvs handskrivna materialet. Medlem blir man genom (1:a sidan):

Become a member – Join Now. Välj New To AFIHC – Register now. För att gå vidare härifrån måste du godkänna avtalstexten I accept.

Skriv in First name (Förnamn); Last Name (Efternamn); Email Adress (E-postadress); User Name (Användarnamn); Password (Lösenord); Re-enter Password (Lösenord igen); + bocka i rutan för att du har läst och godkänt vad som gäller. När du är klar tryck på Submit.

Nästa gång du ska in på sidan, tryck på knappen Sign in och skriv in ditt Username samt Password.

Nu kan du söka. Det finns två sätt:

  1. Det enkla med bara namn – Last name (Efternamn) och First name (Förnamn), vilket år immigranten är född samt kön – gender – male eller female. (Det blir en hel del träffar, även inte relevanta och du får med säkerhet rådet att göra om sökningen).
  2. Advanced Search – här kan du även välja Year of Arrival vilket år immigranten kom Ellis Island, Name of Town/Village of Origin varifrån personen är.

Tyvärr går det inte söka endast på orten, för det måste även minst tre bokstäver på efternamnet tas med.

Ta gärna hjälp av ett engelsk-svensk lexikon om du är osäker på betydelserna av de engelska orden. Ett bra tips på ett lexikon på nätet är Lexin.

Pröva dig fram, ge inte upp om du inte hittar din släkting första gången, för det var lätt att den som tog emot anmälan i den stora salen att denne inte hörde rätt eller/och skrev fel.

Ellis Islands registreringshall

Läs mer

Amerika = engelska

När forskningen ska ske i invandringslandet, då främst i USA gäller det att kunna engelska skapligt. Det är ytterst få som kan svenska i landet och det finns inga nämnvärda invandringsregister på svenska. Enda undantaget är avskrifter från svenska kyrkoböcker.

Särskilt värt att nämna här är Kurt Andersson i Skara (ordförande i Skara Släktforskarförening 1983-2007) som under flera år lånade rullar av Emigrantinstitutet i Växjö. Källmaterialet han till största delen använt sig av är församlingsregistren från svenska kyrkorna i USA då främst i Minnesota och Illinois. I dessa avskrifter finns uppgifter om familjemedlemmarna så länge dessa bodde på orten och/eller var medlemmar i kyrkan.

Om jag inte minns fel ska pärmar med kopior över avskrifter för Falbygdens emigranter finnas i släktforskarrummet nere i Falköpings biblioteks källare. Om inte, kontakta redaktören för Falbygdens Släktforskarföreningens tidskrift Falbygdsanor. Kanske sitter han hemma och letar efter Falbygdsemigranter ur dessa.

Att inte kunna engelska är naturligvis en stor begränsning. Det gäller att komma på ett sätt komma runt det stora hindret. Ett online lexikon som jag använder mig ofta av (nästan slutat att slå i vanlig lexikon) är skoldatanätets Lexin. Eller ta hjälp av någon annan släktforskningsintresserad eller varför inte någon familjemedlem.

Släktforskarkåren blir äldre och äldre med några få undantag. Det är inte så ovanligt då att engelska språket kan vara ett nog så svårt hinder att komma över. Varför inte ta hjälp av barn/barnbarn eller någon annan yngre. På så sätt slås tre flygor i en smäll. Du får hjälp, kanske hittar släkten i USA och inte att förglömma får en föryngring av intresset att släktforska. Någon att lämna arbetet vidare till.