Amerika = engelska

När forskningen ska ske i invandringslandet, då främst i USA gäller det att kunna engelska skapligt. Det är ytterst få som kan svenska i landet och det finns inga nämnvärda invandringsregister på svenska. Enda undantaget är avskrifter från svenska kyrkoböcker.

Särskilt värt att nämna här är Kurt Andersson i Skara (ordförande i Skara Släktforskarförening 1983-2007) som under flera år lånade rullar av Emigrantinstitutet i Växjö. Källmaterialet han till största delen använt sig av är församlingsregistren från svenska kyrkorna i USA då främst i Minnesota och Illinois. I dessa avskrifter finns uppgifter om familjemedlemmarna så länge dessa bodde på orten och/eller var medlemmar i kyrkan.

Om jag inte minns fel ska pärmar med kopior över avskrifter för Falbygdens emigranter finnas i släktforskarrummet nere i Falköpings biblioteks källare. Om inte, kontakta redaktören för Falbygdens Släktforskarföreningens tidskrift Falbygdsanor. Kanske sitter han hemma och letar efter Falbygdsemigranter ur dessa.

Att inte kunna engelska är naturligvis en stor begränsning. Det gäller att komma på ett sätt komma runt det stora hindret. Ett online lexikon som jag använder mig ofta av (nästan slutat att slå i vanlig lexikon) är skoldatanätets Lexin. Eller ta hjälp av någon annan släktforskningsintresserad eller varför inte någon familjemedlem.

Släktforskarkåren blir äldre och äldre med några få undantag. Det är inte så ovanligt då att engelska språket kan vara ett nog så svårt hinder att komma över. Varför inte ta hjälp av barn/barnbarn eller någon annan yngre. På så sätt slås tre flygor i en smäll. Du får hjälp, kanske hittar släkten i USA och inte att förglömma får en föryngring av intresset att släktforska. Någon att lämna arbetet vidare till.