Julledigt

Det är Julafton på måndag och julledigheten började i dag.

Tro nu inte att jag latar mig för det när det gäller släkt- och emigrantforskning. Men det ska bli i lugnare takt samt göra det i den takt som är lämplig för stunden. Har ju inga tider att passa och behöver inte lägga mig i tid för att orka dan efter. Det ska bli härligt att ha ledigt flera dagar i rad.

Ska ta upp min forskning om Valtorpsborna (se länken Valtorpsbygden). Men en och annan emigrant i familjen hoppas jag hitta också. Samt hjälpa några goa vänner att forska om sina släktingar i USA. Bygger upp en databas med emigranter och deras familjer, från Falköpings socknar, både i USA och Sverige. Ibland så kommer även emigranter från andra delar av Sverige med i basen och då beror det på att de är ingifta. Att jag började med databasen är att få ett sammanhang och även se hur många i familjen som verkligen utvandrade. Det är fortfarande mycket som fattas men jag är på god väg.

Tips!
Ni som är engelskunniga kan passa på att i sju dagar pröva på en gratisprenumeration på Footnote.com. Där finns bla inskannade bilder från US National Archive samt mycket mer.

God Jul!

Födda, vigda, skilda & döda på Ancestry

Det finns en hel del register hos Ancestry, som kan användas som komplement och forsatt forskning efter genomsökningar av Census.

Några baser att söka i är Födda, vigda, skilda och dödsregistren.

För några stater som är uppräknade nedan finns följande databaser:

CA

  • Födelseregister 1905 – 1995
  • Dödsregister 1940 – 1997

MN

  • Födelseregister 1935 – 2002 (Birth Index)
  • Vigselregister 1991 – 2001  (Marriage Index)
  • Skilsmässoregister 1970 – 1995 (Divorce Index)
  • Dödsregister 1908 – 2002 (Death Index)

 OR

  • Vigsel 1906 – 1920
  • Död 1903 – 1998

WA

  • Födelse 1907 – 1919
  • Vigda 1802 – 1902
  • Döda 1940 – 1996

Det här är ett axplock av de fyra sorters databaserna. Fler databaser för fler stater finns på Ancestry. Ibland är det databaser om ett speciellt county eller städer. Det är bara att välja.

1:a världskrigets draft

USA kom med i 1:a världskriget sent, inte förrän 1917 trädde de in i kriget. Som alltid när det är krig skulle alla krigföra män inställa sig till mönstring för att de skulle kunna bli uttagna som soldater. Så gjorde även de amerikanska männen under 1917 – 18. Dessa kort finns tillgängliga för sökning på Ancestry samt kan ses i original (inscannade).

Det var män som var födda i slutet av 1870-talet till ungefär 1900. Dvs för oss emigrantforskare är det den 1:a generationen infödda svensk-amerikaner som finns med eller senare invandrare. Alla i denna ålder finns naturligtvis inte med. Knepen var många att slippa ifrån.

Som ingifta släktingar till mig, två bröder från Södra Kyrketorp (R), de flyttade hela tiden över hela USA för att inte ha en fast adress och kunde på så sätt undvika draften länge. Till slut åkte en av dem fast i alla fall. Han var sedan i Frankrike och skötte om hästarna.

Uppgifter
Det är bra uppgifter som finns på drafts korten, information som du kan ha nytta av i vidare forskning.

  • Fullständigt namn på personen i fråga. Bra att ha när du ska ”ha död” på honom i SSDI-registret.
  • Födelsdata (datum + plats) – har du inte detta förut får du det nu.
  • Yrke och arbetsgivare  – vad personen i fråga jobbar med och hos vem.
  • Närmaste släking – Familj, gift eller singel – om han är gift finns fruns namn med och om han är ogift finns faderns eller moderns namn (familjeöverhuvudet) med.
  • Adress – har han flyttat på sig får du nu den nya adressen.
  • Utseende – längd, bygd, färg på hår och ögon.

Längst ner på kortets baksida finns även en namnteckning av personen ifråga. Även namet på den som har tog emot anmälan vid mönstringen finns med. Samt när mönstringen gjordes.

Census

Census finns på Ancestry.com och är det material som jag hittills har använt mig mest av på den sidan.

Census = folkräkning
Folkräkningen i USA kallas för Census. Den gjordes/görs vart 10:år och finns tillgänglig sökbar med start 1790 till och med 1930 (även USA tillämpar 70 års gräns).  Tyvärr finns det ett glapp året 1890 eftersom den förstördes i en brand, det är bara en spillra av det egentliga materialet som finns kvar. Det är ju det året som vi som forskar efter emigranter verkligen saknar.

Census 1900 är dock en god ersättning eftersom här finns uppgift om födelseår och -månad med. För de andra åren på 1900-talet finns bara hur gammal en person är.

När Censuset skulle göras beordrades mer eller mindre hela kvarter att vara hemma så att räknaren kunde skriva upp hela hushållet på en gång. Räkningen skulle helst göras på en dag men ibland kunde det ta två dagar.

Uppställning 
Förutom att familjemedlemmar finns med så får du här reda på vilken gatuadress som din emigrant bodde på samt i vilket censusdistrikt som familjen bodde i.

  1. Head – familjeöverhuvudet, dvs fadern i familjen eller om modern är änka finns hon uppskriven som det. Sedan finns hela hushållet uppräknat i tur och ordning i åldersordning.
  2. Kön – om det är svårt att urskilja personens namn ex barnens, kan detta vara en bra ledtråd.
  3. Ålder – i Census 1900 finns födelseår och -månad med. Bra att ha om det finns flera med samma namn på samma ort. 
  4. Gifta – om ett gift par, finns det uppgift hur många år de har varit gifta.
  5. Födelseland/-stat för personen i fråga samt även för föräldrarna.
  6. Na – om USA medborgarskap finns
  7. Invandringsår
  8. Yrke

Det går att följa familjemedlemmarna här så länge de bor hemma, det är när barnen flyttar som det kan bli besvärligt. Särskilt besvärligt är det när döttrarna gifter sig och lämnar hemmet eftersom de byter efternamn och deras efternamn som ogift går ej att söka på. Då är det välkommet när man ibland upptäcker att hennes nya familj bor hos hennes föräldrar. Här får man uppgifter om hennes man och ev barn.

Med hjälp av uppgifterna här kan man sedan gå vidare till de andra databaserna som finns tillgängliga på nätet. Behöver inte vara på just Ancestry utan kan vara gratiskällor som ex IL State Archive Online Databases.

Ancestry.com

Ancestry.com är en webbplats som är mer eller mindre ett måste när det gäller att kunna forska effektivt i USA. Det finns så mycket material här att det går inte att undvika att gå in här.

Det finns numera även en svensk version av sidan med den följdriktiga adressen www.ancestry.se.

Ej gratis
När det gäller sökningar så finns det möjlighet att söka gratis på personer som eftersöks på en del databaser men om du sedan vill se resultatet på sökningarna är det en abonnemangskostnad du får betala. Ett abonnemang över allt material som finns kostar ca 2000 kr/år. Mycket kan tyckas men är väl värd pengarna. Du sparar tiden och du kan hitta dina släktingar fortare.

Om man ska ställa det mot vad Genline kostar får du här mycket mer för pengarna eftersom vid skrivandes stund finns det 24 975 databaser hos Ancestry. Själv kunde jag nysta upp på två dagar familjen till en bror till min farfars mor och som utvandrade till Minnesota. Dessförinnan hade jag letat i över 25 år.

Listan skulle bli lång om jag skulle göra en lista med allt som finns på Ancestry.

Men här är några i alla fall: 

  • Emigranten Populär (du behöver inte köpa CD:n, den finns här och med bättre sökmöjligheter än på CD:n)
  • Passagerarlistor från Hamburg
  • Immigrantlistor från USA-hamnar
  • Census – Folkräkning vart 10:e år
  • Passansökningar 1795-1925 (om dina emigranter var hemma under denna tid, var US-medborgare och sökte pass, finns de med här)
  • Draften för 1:a världskriget 1917-1918
  • Födelse-, Vigsel-, Skilsmässo-, Dödsregister för t ex Californien, Minnesota, Texas i varierande utsträckning och år.
  • Årsböcker från skolor i USA
  • Telefonkataloger
  • Tidningar

Har tänkt att gå närmare in på en del av de uppräknade senare.

Om du vill pröva på att söka i Ancestry.com finns möjligheten att göra detta gratis i 14 dagar. Gå då in på sidan och bläddra ner en bit och välj 14-Day Free Trial. Tryck på knappen Continue och skriv in ditt förnamn (First name), efternamn (Last name) och e-postadress (Email).

   

Vidare instruktioner kommer i ett meddelande, som skickas till den uppgivna e-postadressen.

Minnesota = MN

Minnesota är nog den mest kända staten som emigrerande svenskar slog sig ner i, detta tack vare Vilhelm Mobergs utvandrarsvit på fyra böcker. Svenskarna var dock sena i sin invandring och är därmed i minioritet i staten. Tyskarna, som är den största etniska gruppen i Minnesota, började utvandra mycket tidigare och de hade redan mutat in den bördiga svarta och bästa jorden nedanför Minneapolis när svenskarna kom. Svenskarna fick därför ta den jord som indianerna sålde (det kan diskuteras) sist till de vita och det råkar vara i svenskbygden runt Chisago Lake, Scandia, Lindstrom och Taylor Falls.

Här är den bästa källan på nätet Minnesota Historical Society, som finns i Minneapolis. De har två databaser sökbara gratis på nätet Birth Index (1900-1934) och Death Index (1904-2002).

Minnesota Historical Society är inte bara de sökbara databaserna på nätet utan är en Society för bevarandet av det historiska i staten, de förvaltar historiska platser och byggnader, en av dem är Fort Snelling. Fortet spelade en avgörande roll när immigranterna kom eftersom det ligger på en höjd och intill Mississippi. Länge den enda utposten västerut.

Ett ställe som nästan är ett måste att besöka om man är i Minneapolis och intresserad av släktforskning är The American Swedish Institute. Det var svensk-amerikanen och tidningsmogulen Swen Turnblad som byggde det som sin bostad och det stod färdigt 1908. 1929 bildade han institutet för som han skrev to foster and preserve Swedish culture in America.

Fler websidor (främst länksidor) att besöka för forskning i MN:

Illinois = IL

Illinois förkortas IL, något som är bra att kunna eftersom ibland efterfrågas förkortningen och inte hela statens namn.

Illinois är en av de mest kända staterna som svenskarna slog sig ner i. Ett tag var ju Chicago en av de städer det bodde mest svenskar i. Rockford kom inte långt efter, man kan säga att ca 50 % av befolkning är svensk-ättad. Det kan bla ses på arkitekturen, som är en blandning av scandinavisk och amerikansk. Två andra etniska grupper är irländare och tyskar.

Rockford var länge ändstationen för järnvägslinjen, därför klev det av många där och i synnerhet då svenskar. 7:e gatan var ökänd en gång i tiden, i dag är en spillra kvar (se gärna bilder från min resa sommaren 2007 på tagesdotter.se – Galleri – IL).

Det går ganska bra att söka i Illinois, detta eftersom de har tre stora statliga databaser som är gratis att söka på. Det kan dock vara svårt om din emigrant har ett vanligt namn, eftersom hon/han var inte den ende som hette så.

De mest använda databaserna för IL är Illinois Statewide Vital Records Databases:

  • Vigselregister 1763-1900 (Illinois Statewide Marriage Index)
  • Dödsregister pre – 1916  (Illinois Statewide Death Index)
  • Dödsregister 1917-1950 (Illinois Statewide Death Index)

Det går att söka på delar av namnet, dvs första ledet. Heter den du letar efter Lundmark, men du är osäker om han heter så i USA, börja med att söka på lund så kommer alla namn upp som börjar på just lund. Om du vet i vilket County som emigranten fanns i desto bättre sökträff på sökningen.

Swedish American Genealogist är nog den mest kända tidskriften som är både för amerikanare och svenskar när det gäller släktforskning. Den ges ut av Swenson Swedish Emigration Research Center, som finns Rock Island. Den är en skapelse av Nils William Olsson, numera är redaktören för denna tidskrift Elisabeth Thorsell, Järfälla.

Online Illinois Death Records & Indexes hittar du databaser du kan gratis söka i. Som titeln säger så är det mest dödsregister. Här finns databaserna som finns beskrivet ovan dödsannonser i tidningar och kyrkogårdsregister. De är kategoriserade i County.

Andra sidor intressanta websidor för IL när det gäller släktforskning är:

Chicago