Släktresan

- i dåtid och nutid

  • juli 2014
    m ti o to f l s
    « Jun    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘släktforskning’

En sällsynt svensk-amerikan på besök

Posted by tagesdotter på juni 30, 2014

”Jag är här för att träffa släkt och inte göra sightseeing, det gör jag under tiden men är inte huvudsyftet med min resa”. 

Den kommentaren fick jag av Peter Benson från Michigan tidigare i dag, när jag frågade om han hade varit på Vasa-museet eftersom han landade i Stockholm och kommer även att flyga hem därifrån. Skämtsamt sa han att när han började ett nytt jobb i fjol skrev han inte på anställningsavtalet förrän han blivit lovad att kunna få tre veckors semester att åka till Sverige på sommaren 2014.

Det är sällan jag stött på svensk-amerikaner som tar god tid på sig för att träffa släkten när de är här i Sverige. Ofta har de planerat resan hemifrån genom att titta på kartan över Sverige och sedan jämfört det med deras avstånd hemma. Där borta räknas avstånd i hur många timmar det tar att förflytta sig från ett ställe till ett annat, medans vi här räknar mil.

Peter hade helt enkelt bara köpt sig plats på flygplan från Chicago till Stockholm tur o retur men inget mer. Endast den 28 juni var planerad med ett släktmöte i Gudhem (R). Resten har bara blivit under resans gång. 

Peter började släktforska då sonen frågade: ”Varför har vi inga släktingar som mina kompisar har?”.  Den närmaste släkten finns här i Sverige, men det visste familjen inte så mycket om eftersom farfar inte nämnt något om hemma. Han hade så att säga köpt en enkel biljett bort och det var det. 

Jag fick ett par år sedan kontakt med Peter då han gärna ville ha hjälp att få fram släkten här. Det dröjde inte länge förrän jag kom på att jag hade anknytning till släkten Bengtsson då min farmors kusin var gift med en. Då blev det genast mycket roligare att knyta kontakt.

Släkten på sin farfars sida har det knutits kontakt med sedan dess, både via vanlig e-post och Facebook. Men då hans farmor också kom från Sverige men inte så mycket information fanns om åkte Peter på vinst och förlust ner till Kalmar nu på resan för att se vad han kunde hitta. Och han fick napp av ren slump, då han råkade bo på det hotell som en av hans släktingar jobbar på. Att vara på rätt plats och få kontakt med någon som vill hjälpa till är något som gör tillfället.

2012 försökte Peter komma till Sverige genom att få vara en deltagare i TV-serien Allt för Sverige. Han kom så långt som till att bli influgen till New York för att göra en provinspelning, dvs sista utgallringen. Vi tittare fick istället se Walter Beck. Walter härstammar från Grolanda och var 2013 på återbesök i trakten och träffade släkten.

Peters farfar hette Algot Bengtsson F 1888 i Varv (R) D 1981 i Florida. Utvandrade gjorde han 1913. Bengtsson blev i USA Benson. 

Släktmötet den 28 var en succé, över 60 personer slöt upp. Flera av dem ville möta släktingar som de inte visste att de hade eller gamla barndomsvänner de hade tappat kontakten med. Det har resulterat Facebook-gruppen Karl-Gustaf och Anna Bengtssons ättlingar.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

2014 års påskutställning över

Posted by tagesdotter på maj 1, 2014

Pust,… Det är nu över en vecka sedan som utställningen på Vilhelmsro, strax utanför Falkköping var över. Det var full rulle under påskhelgen. Så till den milda grad att man blev som jag säger ”malas”, helt slut helt enkelt. I både sinne och kroppsligt. Det är därför det har dröjt med att ”sy ihop säcken”, dvs göra ett inlägg här på bloggen.utställning

På Skärtorsdagen hängdes det tavlor på loftet eller på västgötska som det heter på rännet. Det tog några timmar, som tur var hade jag redan hängt mina naturfotografier, 24 stycken redan i datorn så det var bara att sätta upp i den ordningen. Men det var inte bara för det ändå. Efteråt mådde jag inte så bra då det dammade en hel del. Vår ram till att sätta upp våra förstorade äldre foton blev också tillverkad. Vi var i sista minuten eftersom de övriga utställarna redan var på plats med sina alster, men vad gjorde det. Det stormade och blåste ute så inte många besökare på plats. Det märkte jag o Edith Bjerner när vi kom senare på kvällen för att sätta upp våra äldre foton och tjuvstartade på kvällen. Det var näst intill folktomt.

På fredagen var det annat. Det var besökare i vår monter i stallet hela tiden. Till den grad att det inte hann att ätas något. På Påskafton hade vi också en hel del besökare, men antalet besökare började att dala. Söndagen gick antalet besökande också ned. Det vackra vädret spelade nog en stor roll, för de flesta besökarna stannade ute i vårsolen medan vi andra fick sitta inne å huttra. Värmen hade ju inte direkt kommit in än i stenväggarna. Satt med underställ på i stallet. Det gick bra tills man gick ut i vårsolen då blev det helt klart för varmt. Annandag Påsk var vi inte där om än utställningen att våra fotografier och fotoväggen var kvar.

Vår fotovägg med äldre fotografier var klart en publikdragare. Det var där som kontakten knöts mellan besökare och utställare. Vi tryckte särskilt på att man ska skriva på sina gamla foton i möjligaste mån vilka de är. Helst av en äldre släkting. Hoppas att vi fick en äldre dam att göra detta. Hon skulle ta upp sina album från källaren, sa hon i alla fall.

Intresse fanns det för släktforskning. En hel del hade någon i släkten som forskade eller så forskade de själva. Någon gick kurs eller andra som helt enkelt ville ha mer information om vilket släktforskningsprogram som kunde väljas. vad man använder för källor, hur dess anges mm.

När man visar hur det går till att släktforska, träffar man tyvärr på de där som tror att det är bara att trycka på en knapp och upp kommer det ett register med en färdig utredning. Men det heter ju inte släktforskning för inte och att den där utredningen som de letar efter är just vad de själva ska leta reda på, dvs forska fram. En kommentar var att:

Jag kan göra databasen men någon annan får mata in.

En värmande kommentar som gjorde att vi tyckte vi hade nått fram till besökare var:

Oj vad roligt med något annat än konst! Här kan man ju vara själv aktiv och få reda på något.

En Falbygdsemigrant blev det också. Utställaren Helena Hallberg som gör silversmycket, mest berömd för sina skrutänglar på Smycken & Smått, vars man Stigs farfars bror Klas Birger Fransson var född i Korpralsgården, Åsaka, Ullene (R) 1893 och emigrerade 1913 till USA. Stig och hans familj visste inte så mycket om hans öde och när han avled. Eftersom det är ganska nära i tiden var det inte så svårt för mig att plocka fram uppgifter om honom och hans familj därborta. I USA blev hans namn Birger C Franson, han slog sig ner i Perry Iowa, där han gifte sig med Florence (med svenska föräldrar). De hade två söner, varav den äldste gifte sig. En adress till Birgers barnbarn blev det också. Birger avled 1985. Gravstenen finns på findagrave.com.

Naturligtvis delade jag ut mitt reklamblad om att jag är kursledare i släktforskning hos ABF. Jag hoppas på en eller två fulla kurser till hösten. Det gäller att synas och visa upp sig och tala om att man kan.

Posted in ArkivDigital, Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Påskrundan på Falbygden 2014

Posted by tagesdotter på mars 9, 2014

Nu har den kommit! Vårmagasinet med vad som händer under våren på Falbygden. Den största händelsen är förstås Påskrundan, som är en årlig händelse här på Falbygden. Som vanligt är det utställningar på en hel del ställen på bygden. Den startar på skärtorsdagen och håller på hela helgen, avslutas på Annandag Påsk.

Själv kommer jag att ställa ut i gruppen Kreativ Studio på Falbygden. Vi är ett gäng som arbetar utifrån vad vi kan och har intresse i. Som vi skriver på vår Facebook-grupp 

Vi är en grupp som vill visa vilka resurser vi är. Just nu skriver vi böcker/musik, kokar sylt,handarbetar, fotograferar, släkt-, hembygds- och gårdsforskar.

Som det står i Vårmagasinet kommer vi i gruppen att hålla till på Vilhelmsro Gårdscafé, som ligger i utkanten av Falköping, strax intill St Olofskyrkogård. 

Gruppens medlemmar kommer att visa upp sina alster både på logen och i stallet.

  • Lars Bägerfeldt sätter upp sin Fantasi-studio där du kan få ditt foto taget med en passande dräkt som finns att låna samt visar upp sina bilder han tagit tidigare. 
  • Mihaela Andersson visar sina fotografier
  • Monica Olsson säljer sylt
  • Edith Bjerner visar hur du kan börja släktforska
  • Annelie Jonsson (jag själv) ska visa fotografier samt tillsammans med Edith visa hur du kan släktforska.

Fotografier och sylten finns på logen, Edith och jag kommer att finnas i stallet.

Bild

Posted in Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Släktforskningsåret 2013

Posted by tagesdotter på januari 3, 2014

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?

Posted in Blogga, Blogroll, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Hembygd, Karta, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Standalisering i databaser

Posted by tagesdotter på maj 22, 2013

Har du letat i en databas som personen som söks efter ska finnas men hon/han inte har hittats? Försökt med olika stavningar? Då är du nog inte ensam.

För att kunna göra ex födda, vigda och döda tillgängliga på ett relativt enkelt sätt, publiseras uppgifter från den aktuella boken i form av text (ej originalhandling), ex en kyrkobok i en databas, som oftast finns att köpa på CD, DVD eller via ett abonnemang på Internet. Det betyder att det är någon som har skrivit av uppgifter från originalhandlingen och matas in i ett dokument, ex i en Excel eller Access-fil.

För att uppgifter ska bli relativt lätta att hitta är standalisering av namn ett nödvändigt måste. Det finns ett otaligt varationer på stavning av ett namn ute i originalhandlingarna. För att göra det enklare att hitta i databaser standardiseras namnen så långt det går. Gäller både förnamn och patronymikon/efternamn.

Ex på namn som kan skrivas med flera stavningar:

  • Kristina – Christina, Cristina, Stina
  • Kerstin – Cherstin, Kirstin, Kirsten, Kersten, Kjerstin, Chjersten

Svårare är att hitta personer med namn som både kan vara det som det står att det är eller att det är en förkortning av det riktiga namnet.

  • Jean eller Jan eller Jon eller Jonas
  • Johan eller Johannes
  • Maja eller Maria
  • Maria eller Maja
  • Stina eller Kristina

En kombination av namnet kan vara Maja Stina. Så vad heter hon? Som det står eller Maja Kristina eller Maria Kristina eller Maja Kristina? Tro mest på källan som är närmast händelsen, brukar jag lära ut. En databas är ju inte den närmaste källan precis, utan räknas som andra eller tredjehands källa.

Johans – dotter eller -son?

Det här när faderns förnamn ska sättas ihop med -son eller -dotter och det blir ett patronymikon, är också något att tänka på. Särskilt besvärligt kan det vara när det står kan det vara med Johan eller Johannes. Du får inte ta förgivet att pappa heter Johan när det står Johansson eller -dotter i en databas. Det kan lika gärna vara Johannes.

Själv förkortar jag oftast dottern/sonens patronymikon till Johans-dotter eller -son för barn med fader som heter Johannes eller Johan, när jag matar in i min databas över Emigranter från Falbygden.  Detta då det för det mesta står så i kyrkoböckerna. Det är bara när det uttryckligen står Johannes-dotter eller -son i någon bok på en person som jag skriver i det rätta. 

Stavning i kyrkoböcker

För att komplicera och förvirra ytterligare kan en persons namn stavas olika i de olika kyrkeböckerna (originalbok). Det beror helt enkelt på vem som har hållit i pennan, vad prästen, komministern eller klockaren hade för normer hur ett namn skulle stavas. Hur stort inflytande föräldrar eller personen med namnet hade, låter jag vara osagt.

Vilken version som du väljer att skriva upp är upp till dig, men jag brukar rekommendera källan som är närmast händelsen. Ex en födelse, välj födelseboken.

Skriv gärna här i kommentaren om ni har fler namn som är standardiserade i databaser och stavas på ett annat sätt i originalhandlingen.

Posted in efterlysning, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Tavlor

Posted by tagesdotter på april 3, 2013

Tavlor har vi väl alla gjort någon gång av det ena eller andra slaget. Tavla kan vara mycket, men i släktforskning pratar vi bara om två stycken, antavla och stamtavla.

För den som inte är insatt eller är nybörjare kommer här en förklaring.

Se det som ett träd och då menar jag hela, med det som syns ovan jord – stam och grenar och det som är under jord- rötter.Tagesdotters antavla

Antavla

Varje rot grenar ut sig i två trådar, när du hittar en ana till blir det ytterligare en klyvning. Ju längre bak i tiden du kommer ju längre ner i jorden kommer du.

Vi släktforskare inriktar oss först på att gå så långt bak i tiden som det är möjligt, dvs vi vill hitta våra rötter (trädets rötter).  Det är det samma som våra anor, föräldrar i rakt  nedstigande led, dessa förs upp på en antavla.

I ett släktforskningsprogram räcker det med en knapptryckning men som nybörjare är det bästa att lära sig att skriva för hand. Bäst är en förtryckt blankett men det går även att rita en egen. Själv föredrar jag min egen version Tagesdotters antavla, där jag har lagt ett rutat papper under ett vitt papper som jag sedan har dragit linjer på i olika sektioner. För att få en större klistrar man helt enkelt ihop två/fyra på bredden. Saknar den gamla sorten som gick att köpa i grön-vit kartong. Det här är en variant på den.

Stamtavla

Tänk på stammen, den finns ovanför ytan, alltså är det trädet vi ser ovan mark med grenar som vi använder oss av i en stamtavla.

På stammen (stam + grenar) går du framåt i tiden, fram till nutid och stamtavlan visar vilka du är släkt med. På stamtavlan på den grenen som börjar med din mor eller far (partnern ska vara med men ingen gren utgå från den personen). Du själv ska vara med likaså din familj bestående av föräldrar, syskon, partner och barn.

Vilken generation som ska placeras på stammens början är upp till dig själv. Om jag utgår från mig själv har jag fyra träd, ett för min mormor, morfar, farmor och farfar. Varje gren på trädet representerar en person. Nutiden finns på flera platser i trädet längst ut på en gren. Den grenen kommer att växa när vederbörande som sitter på grenen bildar familj och får barn.

Här har jag ingen handritad variant som kan skrivas på. Det går inte att standalisera eftersom varje föräldrarpar har olika många barn. Men Mocavo har en bra variant, på engelska. För den som är händig kan göra om den till en svensk version.

Posted in släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Webbutvecklingen går framåt… fort

Posted by tagesdotter på mars 21, 2013

Hjulen snurrar fortare och fortare, mer information och teknik öses över oss. När jag gick på gymnasiet på 1980-talet talade man om att det tog sju år att fördubbla informationsmängden. Den siffran är gammal sedan länge och nu gäller två år. Bara två år alltså. Det gäller även tekniken och teknikutvecklingen. Det betyder att den bärbara dator jag köpte för tre år sedan är gammal även om jag tycker att den fortfarande fyller mitt behov.

På Internet finns det hur mycket information som helst och mer kommer ut varje dag. Sättet att göra webbplatser har också förändrats. Förr pratade man om hemsidor, med enkla html-kodning och något javascript. I dag är det webbplatser och flera olika språk i kombliment med html ex php, databashantering osv. Html-språket i dag är inne på vers html5.

Webbplatser idag är uppbygda kring ett css3-dokument (håller på att fasas ut och nu börjar sas gälla), som är det som styr de andra sidorna. Det är där som form, var olika texter ska ligga, färg, tecken-/storleksnitt osv. När jag lärde mig göra hemsidor i slutet av 1990-talet lade man allt som styr en sida i början på varje sida. Med ett css-dokument som styr de andra går det fortare att ladda varje sida. Dessutom är det mycket lättare att ändra eftersom du ändrar bara på ett ställe.

I takt med att våra apparater har blivit mindre och bärbart har vi blivit mer uppkopplade. Våra smarta telefoner gör att vi nu kan sitta på toa eller ligga i sängen och surfa. Stationära dator är snart ute i hemmen, det är bara bärbart i olika storlekar som gäller. Det gör att det är ett annat tänk vid uppbyggnad av en webbplats.

Förr att man utgick från den dator som webbplatsen jobbades fram på och som troligtvis var en stationär dator och gjorde en version. I dag ska man börja med den lilla enheten, för att vara säker på att besökaren kan läsa allt. Det gör att en webbplats i dag bör finnas i flera varianter med samma innehåll men med olika utseende. Själv behöver jag en ny version av Adove Dreamweaver för att uppfylla de nya kraven. Har vers CS3 och behöver den nya CS6, men den kostar en slant även som prenumeration av Adobes tjänst Creative Cloud. Kanske har jag jobbat ihop till en licens lagom när vers 7 släpps om ett par år. Får bara hoppas att min gamla dator klarar av att driva programmet, dvs uppfyller systemkraven.

CMS-verktyg finns också till hjälp för den som kan lite om att bygga webbplatser. Där kan man flytta runt komponenter (var text och annat som ska synas) utan att behöva kunna html-kodning. Men det går inte alla gånger skräddasy det som man vill ha. Du får hålla dig till de mallar som finns att tillgå (som här på WordPress). Databaser ingår oftast inte i dessa verktyg.

Något att tänka på som webbmakare nu för tiden ska undvika att använda javacript. Detta eftersom våra smarta telefoner inte kan läsa dessa. Det gör att vi släktforskare får tänka om en del. I alla fall de som lagt ut sin forskning på nätet med hjälp av ett webbaserat släktforskningsprogram. De flesta av programmen använder sig av javacript. Det är bara ett program som uppfyller kraven att inte ha javacript just nu – TNG. Inte så mycket att välja på alltså. Teknikutvecklingen har sprungit ifrån de andra webbbaserade släktforskningsprogrammen.

Det var länsstudiedag 11 mars 2013 för Skaraborg gymnasieskolor, förlagd på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Passade då på att gå på föreläsningen som Joakim Stockman höll i. Han arbetar i Betssongroup och på Malta.

Posted in Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, genealogy, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Forum för kurs(hand)ledare saknas

Posted by tagesdotter på februari 27, 2013

Grundskole- och gymnasielärare hämtar ofta idéer utifrån om metodik, undervisning och laddar ner material, det är för dem naturligt. De delar gärna med sig sina erfarenheter till andra lärare och ger förslag på hur undervisning kan bedrivas. Oftast görs detta via webbplatser och forum.  Exempel på webbplatser är: Lektion.se, Facebook och Twitter. Det var i slutet av 1990-talet som utvecklingen började ta fart i samma takt som dator och Internet blev tillgängligt för var och en. KK-stiftelsen drev på skolans utveckling med att skapa virituella lärarrum.

Datorn och Internet har också utvecklat släktforskningen och gjort en hel del forskningsmaterial tillgängligt. Det finns otaliga webbplatser och databaser med forskningsmaterial för oss släktforskare. Sveriges Släktforskarförbund var tidigt ute med sitt Anbytarforum där forskare kan ställa frågor om sin forskning och få svar från andra. På Facebook finns det en hel del grupper för släktforskning, där kan även lokala släktforskarföreningar eller privatpersoner lägga upp grupper i ämnet. Ex Pitebygdens Forskarförening, Släktforskning – en gravsten och arkiv berättar och Swedish American Genealogy Group.

Men någon utveckling liknande som lärarnas virituella lärarrum har har jag inte sett och det är något jag saknar. Det skulle vara ett ställe som kurs(hand)ledare från hela Sverige skulle kunna utbyta tankar, idéer och ev material med varandra. De flesta av oss arbetar genom ett studieförbund, förening eller driver egen verksamhet. Vi försöker ju alla lära ut och förmedla grunderna i släktforskning och mer avancerat till intresserade.

Jag tror att vi alla som är studieledare, även erfarna, skulle ha något att vinna av och ha nytta det här. Alltid bra att få influenser från utifrån, ha bollplank och byta idéer. Flera av oss behöver någon att vända oss till för att få nya influenser. En kursledare som kör kurs på ABF på annan plats i Sverige kontakta mig för att få tips hur man skulle kunna lägga upp en fortsättningskurs. Jag har inga svårigheter med det. Visst finns det en hel del utgivet utbildningsmaterial, men det gäller att kunna använda och förmedla det på rätt sätt.

Har gått studiehandledarutbildning för Sveriges Släktforskarförbund, både grunden och fortsättningen. Varför inte låta ett forum bli en förlängning i kursen? Nu när Anbytarforum ska göras om tycker jag att utrymme för ett virituellt lärarrum ska avsättas. Det kan bli ett (kursledar)lyft i Släktforsknings Sverige, precis som lärarlyftet är. Antar att det är väl tanken med studieledarutbildningen som förbundet försöker förverkliga. Det är alltid bra att träffas ansikte mot ansikte, men varför inte utnyttja de tekniska möjligheter som finns? WordPress (som den här bloggen ligger på) lanserade förra veckan verktyget classroom.

Den störste vinnaren på det här är väl nybörjaren i släktforskning. Det är hon/han som har största beroende av en kursledare som har tillgång till rätt kursmaterial och metodik för just sig. Alla lär sig inte på samma sätt, se artikeln Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag vill i alla fall att deltagarna ska när kursen är slut att de ska känna att de har fått en bra hjälp på vägen i sin fortsatta forskning.

I släktforskning har det varit lite av revirtänkande, i alla fall var det så när det var forskning med hjälp av mikrorulle o -fish och bland de som har hållit på i ett 30-tal år och mer. Kanske naturligt då eftersom det krävde en hel del av släktforskaren och källorna var inte så lätt tillgängliga som i dag. Jag hoppas att det har förändrats, eller har det det?

Posted in efterlysning, Facebook, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Tvittra | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Ungefärlig ålder

Posted by tagesdotter på februari 18, 2013

För den som letar efter sina emigrerande släktinger upptäcker snart att i USA finns det få uppgifter om exakt födelsedatum det är mer om ålder, hur gammal personen är när noteringen görs.

Det börjar med redan här på hemmaplan, med CD:n i Emigranten Populär. Emigranten är den CD:n som ger uppgifter om hur långt din emigrant köpte biljetten. Varje emigrant skulle visaEmigranten populär upp sin biljett hos Poliskammaren i den hamn som emigrationen skedde från. Har man tur får man fram uppgifter om att emigranten hade köpt ända fram till slutdestinationen istället för bara till New York. En familjemedlem som redan fanns i landet kunde möta upp i New York och då behövde den utvandrade inte köpa längre är från Sverige utan de skaffade biljett på plats i New York.

Vad som finns är uppgifter om: personens för- och efternamn, ålder, utvandringsort, utvandringstid, destination, nummer på biljetten samt om det var fler som åkte på samma biljett och vilka de var.

I det nya hemlandet

När emigranten klev i land i sitt nya hemland var det en ny kontroll, där allt antecknades vid en pulpeter i den stora mottagningssalen. Det var bl a namn, vilket skepp som immigranten kom med, varifrån hon/han kom ofta utvandringsställe men kunde lika gärna vara från vilken församling hon/han var född i,  stad som de skulle till samt ålder. På Ellis Islands webbplats kan du söka efter manifestet.

Nästa steg är ofta att leta efter sin emigrant i de folkräkningar, Census, som finns att tillgå. Det är endast i Census 1900 som det finns tillgång till födelseår och -datum. I resterande är det hur gammal som personen är när folkräkningen gjordes. Datum för denna står längst upp på Census-bladet. Census finns bl a att tillgå via familysearch.

Det gör att du i båda fallen och även i andra fall också har ett spann på tre år att söka på. Först det ungefärliga uppskattade året och sedan – /+ detta år.

Det finns databaser där exakt datum kan sökas på, World War I draften 1917-1918 är en. En annan är Social Security Death Index (SSDI) som är det nationella dödsregistret, men då gäller det att din utvandrare avled 1962 eller senare. Tidigare dödsregister är sorterade inom den stat som den avlidne dog i.

Is i magen

Så det gäller att ha is i magen när det letas efter emigranten och hon/hans familj. Inte bara att de kan ha bytt namn utan även det här med ålder. För det mesta stämmer den men ibland stämmer den ungefärlig åldern inte alls i det nya hemlandet. Ta då med i beräkningen att de kan ha blivit ett eller två år yngre än vad som har antecknats i kyrkoböckerna hemma i Sverige.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Nybörjare är vi alla i början

Posted by tagesdotter på februari 13, 2013

Alla är vi nybörjare i början när vi ska lära oss något nytt. Så även när vi börjar att släktforska. Jag gjorde även en hel del nybörjarfel i början. Brukar rekommendera att bästa sättet att lära sig är att gå kurs, men det var inte så jag lärde mig, är självlärd men har haft någon att fråga. Min mamma började att släktforska på 1970-talet och det är till henne jag vände mig när jag körde fast. Hon kunde grunderna hur man släktforskar och jag tekniken, dvs datorn och vilka redskap som kunde och kan användas i släktforskningens tjänst. Min storasyster forskade också ett tag så släktforskning var inget främmande i min familj.

Allt eftersom man lär sig så upptäcks det hur det ska vara, dvs hur noga uppgifter ska antecknas. Har fått göra om tidigare forskning flera gånger, för att få iordning på materialet. Tur att numera förs det mesta av uppgifterna i ett släktforskningsprogram annars hade det inte gått. I början var det den så viktiga källhänvisningen som brast eller så skrevs den inte som den skulle. I dag är det rätt så okey.

Som kursledare i nybörjarkursen i släktforskning har man sett en hel del varianter på hur nybörjarna forskar. Jag är inte den som står med pekpinnen och påpekar alla fel utan jag ser mig mer som en handledare, dvs är ett pedagogiskt stöd och förmedlar kunskap. Sedan är det upp till kursdeltagaren att ta till sig informationen, omsätta den och få ner den på papper eller var det nu antecknas, det är eget ansvar. Brukar rekommendera penna och papper i början eller så skrivs det som en vanligt text, det rör tillräckligt i huvudet ändå, så mycket ny information som ska tas in och läggas på minnet. Släktforskarprogrammet kommer i fortsättningskursen.

Klassiska nybörjarfel, inget att skämmas för

Nybörjare gör ofta en del klassiska fel, men det ska man låta dem göra. De måste få den där haha-upplevelsen och med upptäcka hur det ska vara. De har själv ansvar för sina uppgifter och det är det som är tjusningen, det är de själva som har forskat, ingen annan har gjort det åt dig. Ta åt dig äran att det här har jag gjort!

Vanliga nybörjarfel

  • Upptagen att hitta sina anor så snabbt som möjligt och komma ner i århundrandena så långt det går. Det gör att det det där med att anteckna källan är inte så viktigt i början, det viktigaste för dem som gör så är att hitta namnen. Det skapar en del problem, särskilt om forskaren behöver gå tillbaka till samma källa som man tittade på i vid förra kursträffen. 
     
  • Det där med att köra ut bilder på papper på husförhörslängden eller vilken bok det nu må vara som uppgifter hittas i är inte heller någon bra idé, så länge de bara läggs på hög. Det gäller då att veta vilken bild hör till vilken familj. Dessutom blir det en massa papper som kanske berättar samma och sedan när informationen ska renskrivas kanske det blir oöverskådligt.
     
  • Glömmer att anteckna syskon till anorna. Det är ju anorna som är det viktigaste tycker nybörjaren inte de andra. Men det är information om syskon till din ana som gör familjen mer komplett. Det kan även komma väl till pass in den senare forskningen. Kanske har du hört talas om att den och den person är en släkting eller ett syskon till anan har emigrerat, då gäller det att få fram uppgifter om i vilken generation och vilka anor som är gemensamma med den person du söker släktskapet med. Och har du då redan antecknat vilka barn som anorna har är det mycket lättare att ta upp tråden för den sidogrenen.
     
  • Anteckningsblocket är alldeles för litet. Skriver på ett A6-block eller mindre. Rekommendationen är A4. Det mesta får där plats och lite luft emellan de olika händelserna eller uppgifter från olika böcker blir det också. Dessutom kan A4 med fördel rivas ut och sättas in i pärm, för inte antecknas allt i turordning i ett block.

Tips!
För ett par veckor sedan gav Sveriges Släktforskarförbund ut en arbetsbok med namnet Släktforskarens Arbetsbok i A4-format. I den finns det en del förklaring samt läsövningar och det bästa är att här finns även ansedlar för 32 personer. Inget lösbladsystem här inte!

Posted in efterlysning, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.