Släktresan

- i dåtid och nutid

  • november 2014
    m ti o to f l s
    « Okt    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘släktforskning’

Part 5: Churchbooks of Sweden

Posted by tagesdotter på november 21, 2014

Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.

De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.

Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.

Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats – Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.

Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.

Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.

Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.

De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.

Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på ArkivguidenOrtsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, genealogi, genealogy, genline, Karta, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Part 4: Emigrant sources

Posted by tagesdotter på november 14, 2014

De flesta svenskar tog båten från en svensk hamn, ex Göteborg på västkusten (den största utvandringshamnen i Sverige) till Hull på Englands östkust. Sen var det tåg över landet till Liverpool på den östra sidan. Därifrån var det båt tillsammans med andra nationaliteter till en hamn i USA, för det mesta till New York.

När emigrerade din släkting från Sverige?

Det finns främst fyra källor att hämta information från på nätet.

  1. Census
    I varje Census finns en kolumn Citizienship – Year of Immigration to the United States. Där brukar året stå som immigrationen skedde till USA. Källa: Familysearch (free) och Ancestry ($).

     
  2. Ellis Island
    Ellis Island i New Yorks hamn var dit de flesta immigranter kom till när de kom till US. Det var öppet 1892 – 1924. Ju senare din släkting kom till US, ju detaljerade är listorna, Manifesten, på information. Källa: EllisIsland.org (free). Som sökmotor kan även Steven Morse webbplats användas med fördel.

     
  3. Svenska Poliskammaren
    När emigranten hade hämtat ut sin biljett, skulle denna visas upp för polisen i hamnen. Vem/Vilka som reste på biljetten, ålder, hemort, årtal och destination (hur långt biljetten var köpt till) skrevs upp. Databasen finns att köpa på CD från Göteborgs-Emigranten eller att söka på Ancestry ($) under rubriken ”Swedish Emigrant Records 1783 – 1951″. Materialet är på svenska.

      
  4. Svenska kyrkoböckerna
    Uppgifter om utvandring, noterat i de svenska kyrkoböckerna finns i en databas. Denna finns/fanns på CD:n Emibas. Tyvärr är den slutsåld och ingen mer tryckning planerad. För den som ändå vill ha tillgång till materialet är alternativet webbplatsen Emiweb ($). 
    Här finns den önskade uppgiften om var din emigrant är född.För att kunna göra en så bra sökning som möjligt behöver du de uppgifter du har fått fram om din immigrant från övriga källor du har letat i. söker du på: Surname, Firstname, Born, Parish, Moved from, Emigrant date.

Gemensamt för de båda sista källorna, kanske även i Ellis Island, är att här går varje person under sitt ursprungliga namn, dvs den svenska stavningen. De flesta svenskarna amerikaniserade sina namn. Det kan vara en bidragande orsak att det besvärligt att hitta sina förfäder i Sverige. Något att tänka på är när man söker är att en del tog ett nytt namn.

Nu har du alltså uppgifter om varifrån din morfars far kom i från. Varifrån han utvandrade och födelseförsamling. Nästa steg är att söka i de svenska kyrkböckerna. In Part 5.

Överresan

De flesta emigrantresorna gick över England. De tog båten i en hamn, ex Göteborg till Hull, åkte tåg tvärs över landet till Liverpool. Där de gick på en ny båt med destination USA. På  webbplatsen Ancestors on board.com finns Passanger Lists för dem som tog vägen över England. Ibland reste den svenske emigranten  inte från en svensk hamn, utan istället vägen över Danmark, Norge eller Tyskland. Det var först 1914 som Svensk Amerikanska linjen började gå mellan Göteborg – New York.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country

publicerats.

Posted in Amerika, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Part 3: Start in your own country

Posted by tagesdotter på november 7, 2014

Börja med

En utgångspunkt är något som är viktigt att ha när man börjar släktforska är börja med en person som forskningen utgår från. Det gäller all släktforskning, oberoende var forskaren befinner sig och var i världen som den letar i. Det kan vara från dig själv, din farfar eller någon längre bak i tiden. Gemensamt för alla att det måste finnas uppgifter som gör att du kan forska vidare, att det inte är en återvändsgräns direkt.

Kanske tycker du i första anblicken att i Sverige är det lätt att forska, det är ju ett så litet land. Men så enkelt är det inte. Tänk på att det var ca 1,3 miljoner som utvandrade från Sverige.

I Sverige hade de flesta på 1800-talet och bakåt i tiden, ett sk patronymikon, dvs man satte -son eller -dotter efter pappas förnamn. Därför har de flesta samman namn. Carl Carlsson, Stina Andersdotter, Johan el Johannes Johansson osv. Det betyder att du måste veta var de var födda. Småland eller Västergötland duger inte heller. Bara i nuvarande Falköpings Kommun finns det 52 socknar/församlingar. Tänk dig att leta igenom varenda en, det är ett gedigert arbete och kanske ledsnar du efter ett tag.

För den som forskar på sina rötter i Sverige är det viktigt att uppgifterna som man utgår ifrån är så korrekta som möjligt.

Det som behövs är helst fullständigt namn födelseuppgifter, dvs var personen i fråga är född samt födelsedata, år, månad och dag.

Hur gör man då?

Kanske har du ledtrådar hemma i form av brev och fotografier. Din morfars fars syskon som blev kvar i Sverige kanske skrev till sin bror som emigrerat. Där får du bra ledtrådar var i Sverige som du ska börja leta. Språket kanske ställer till problem, men försök att få hjälp någonstans, ex via den lokala Genealogy -, Historial Society (inlägg på bloggen) eller via Facebook. Precis som i USA så står ateljéns namn och ort på fotografierna.

Gravstenar är en bra utgångspunkt. Där får du ofta fram namn, födelse- och dödsår. Oftast är det bara året som står på gravstenen, har du tur finns även månad och år med. Kontakta Cemetery Office för att få veta mer om vilka fler som finns i graven. Kanske finns gravstenen och information på webbplatsen Find A Grave (free).

Nästa steg är att hitta din morfars far eller vem det nu är som är din utgångspunkt, i registren som finns i ditt land. I Census finns hela familjen uppräknad som bodde på en adress. Om du inte har så bra uppgifter om din morfars far kan du med fördel söka på din morfar i stället. Förhoppningsvis vet du mer om honom än hans pappa.

Census är som du kanske vet en mycket bra källa att plocka information från. Den gjordes och görs vart 10 år.  Den har vi som söker åt andra hållet, dvs efter våra utvandrande släktingar mycket god nytta av. Den senaste släppta Censuset och sökbara är från 1940 och de finns på ett antal aktörers webbplatser. Mest kända är Familysearch (free) och Ancestry ($).

Death Certificate får man inte glömma. Där kan det vara antecknad var din släkting/ana var född. De går att beställa.

Om och när din släkting blev amerikansk medborgare, Naturalizerad som det kallades, finns detta registrerat. När naturalizeringen gjordes skulle alla uppge var de var födda. Registret och originalet är sökbart hos Ancestry i databasen U.S., Naturalization Records – Original Documents, 1795-1972. 

Om din släkting var med i ett krig, finns det antecknat. Drafterna för WW I och II finns på Ancestry. Familysearch.org. Där kan det vara antecknad var han var född i Sverige.

Tidningsnotiser och Death Notice/Obitauries är en guldgruva. Där kan finnas exakt varifrån din morfars far var född samt uppgifter om släkten i Sverige, var syskon och syskonbarn bor vid dödstillfället. Lista över webbplatser med tidningsarkiv finns på Lawson Research Services, LLC. För dig som har släkt som bosatte sig i Illinois är Genealogybanks.com en bra tjänst som tillhandahåller tidningar online. Det finns naturligtvis även tidningar på andra ställen i USA hos dem.

För varje County så finns det ett County Courthouse. De är väl värda besök. Här finns material som inte finns eller kanske aldrig kommer att publiceras på Internet. Länk till Minnesotas County Courthouses. Hur man forskar här finns tips i boken County Courthouse Book.

Var dina immigranter medlemmar i en kyrka? I de svensk-amerikanska kyrkorna fördes det bok på, precis som hemma i Sverige, medlemmarna och deras familj. Här kan det finnas uppgifter om hela familjen, vilka man är släkt i i församlingen och var immigranterna var födda i Sverige. Det fanns/finns en hel del kyrkor i US som har anknytning till Sverige. Ex. Dessa register finns tyvärr inte på Internet men de flesta blev filmade av Lennart Setterdahl 1962-1995. Filmerna finns att få tillgång till på Swenson Swedish Immigration Research Center i Augustana Collage, Rock Island, IL. Kontakta dem gärna i förväg om du tänkt att besöka, så att det görs en sökning i registret efter dina svenska immigranter om de var medlemmar. (Obs! Registret finns bara i Sverige inte på plats i Rock Island). En sådan kyrka är Gethsemane Lutheran Church i Austin, Texas.

Det finns ett flertal webbplatser som kan ha information om den du söker uppgifter om eller hänvisar till var de kan hittas. Men börja på några få för att känna dig fram.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden

publicerats.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 3 Comments »

Sveriges Dödbok vers 6

Posted by tagesdotter på september 2, 2014

Så har den ny kommit! Den efterlängtade version 6 av Sveriges Dödbok. Mitt exemplar inköptes på Släktforskardagarna i Karlstad som gick av stapeln sista helgen i augusti.

Resan upp till Karlstad gjordes med Nässjö Järnvägsmuseums 60-tals tåg. En resa som gjordes i glatt sällskap. Vi var fyra i kupén, tre skaraborgare och en smålänning. Det var jag och min mamma som åkte upp. Vi tog taxi från stationen, då vi räknade med att vi skulle gå en hel del på mässan och min mamma ville spara sin rygg.

Släktforskardagarna var i Karlstad CCC, ett ganska nybyggt konferenscenter. Utställningsytan fanns på tre våningar, så det blev en hel del rulltrappeåkning. I rulltrappan hade Karlstad sin älg. Nu var det inte den vita älgen utan en av olika gosedjur.

Det var en hel del kända folk att hälsa på, nämnas kan mina emigrantkollegor Anneli Andersson och Anna-Lena Hultman, men också Viktoria Jonasson, Gunilla Didriksson från förbundet som jag träffat på kursledarutbildningarna samt Sara Silander från MyHeritage. Släktforskningsmässan är chansen att kunna nätverka och träffa likasinnade.

Lyssnade även på tre föredrag. Det gäller att passa på så när man har chansen för fullärd blir man aldrig. En av dem var Martin Dackling, som skrivit en avhandling om uppkomsten av släktgårdar. Särskilt intressant blev det då den handlar om de tre skaraborgska socknarna Bäreberg, Ekby och Våmb.

Något besök på Sverige Amerika Centret blev det inte. Vi ansåg att tiden inte räcker till. Mässan som den var var ju bara då, centret däremot består. Så det får bli en annan gång. Kanske kan vi då även passa på att träffa släkten i Värmland. Har två sysslingar i trakten kring Karlstad, som jag inte träffat på länge.

 Martin Dackling

Sveriges Dödbok vers 6

Så var det då inköpet av Sveriges Dödbok vers 6. Ett planerat sådant. Den har länge varit efterlängtad eftersom tiden går och det har gått fyra år sedan den senaste gavs ut. Vers 5 började också från 1901 men sträckte sig till 2009. En hel det har ju avlidit efter det.

Nya kompletteringar har också gjorts i projektet Namn åt de döda hos förbundet, välbehövliga skulle jag vilja säga. Det fattas en del fortfarande, något som syns särskilt i Stockholms län. Till nästa version hoppas jag att detta är gjort. Tredje gången gillt, heter det ju. Det var i vers 5 som åren 1901-1946 kom med.

Dödskivan, som den kallas i allmänt är ett oersättligt hjälpmedel i sökandet efter släkten. Den kan vara en ingångspunkt till att få fram uppgift om var och när mormors far var född, så att du vet i vilken församling som det ska börjas leta i kyrkoböckerna i. Den används också till att forska om nutiden. Goseälg Karlstad Släktforskardagarna 2014

Som vanligt har bilden som pryder omslaget något med döden att göra. Denna gång en dödskalle i mosaik från en vägg i ruinstaden Pompeji, Italien.

 

Tack, Anna-Lena Hultman för att du har lagt ner mycket tid med att tvätta och färdigställa materialet, för det är ju till dig som allt material har skickats. Du har gjort ett stort arbete.

Posted in genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Som vanligt, släktforskning är inte med :(

Posted by tagesdotter på augusti 31, 2014

Det är kulturvecka här i Falköping, Arena Falköping som evenemanget heter. Det är natur, kultur och landskap som står på programmet. Öppna museum för att visa vår historia, visning av Marka kyrka och gravar. Hornborgasjön visas. Allt avslutas med brukhästdagen i Jäla nästa söndag 7 september.

Det är ju bra det här att visa upp vad vi har på Falbygden. Vår historia och vad som finns i kultur och natur. Men… det finns ett stort M för oss som intresserar oss för de som bodde på trakten. Visdiktaren Jönn Liedholm har lyfts fram de senaste åren för hans historia intresse. Men sen då? Var finns alla de andra som har gjort Falbygden till vad det är i dag? Visst vi har fin natur och miljö men folket som bodde i det? Skrev en artikel här på bloggen i samma ämne 2011 med titeln Hembygdsföreningar bevarar byggnader men…, där är det ju samma sak. Man bevarar sina saker, traditioner och byggnader men glömmer bort att lyfta fram de som har bott på bygden,

Som vanligt med andra ord finns inte släktforskning med på programmet. Synd!! Det om inte är ju vår historia!! Det är bara att läsa min blogg för att se vad vilket stort ämne det är.

Jag ställer gärna upp och föreläser om vilka våra förfäder på Falbygden var och hur det hänger ihop med nutiden!!

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

En sällsynt svensk-amerikan på besök

Posted by tagesdotter på juni 30, 2014

”Jag är här för att träffa släkt och inte göra sightseeing, det gör jag under tiden men är inte huvudsyftet med min resa”. 

Den kommentaren fick jag av Peter Benson från Michigan tidigare i dag, när jag frågade om han hade varit på Vasa-museet eftersom han landade i Stockholm och kommer även att flyga hem därifrån. Skämtsamt sa han att när han började ett nytt jobb i fjol skrev han inte på anställningsavtalet förrän han blivit lovad att kunna få tre veckors semester att åka till Sverige på sommaren 2014.

Det är sällan jag stött på svensk-amerikaner som tar god tid på sig för att träffa släkten när de är här i Sverige. Ofta har de planerat resan hemifrån genom att titta på kartan över Sverige och sedan jämfört det med deras avstånd hemma. Där borta räknas avstånd i hur många timmar det tar att förflytta sig från ett ställe till ett annat, medans vi här räknar mil.

Peter hade helt enkelt bara köpt sig plats på flygplan från Chicago till Stockholm tur o retur men inget mer. Endast den 28 juni var planerad med ett släktmöte i Gudhem (R). Resten har bara blivit under resans gång. 

Peter började släktforska då sonen frågade: ”Varför har vi inga släktingar som mina kompisar har?”.  Den närmaste släkten finns här i Sverige, men det visste familjen inte så mycket om eftersom farfar inte nämnt något om hemma. Han hade så att säga köpt en enkel biljett bort och det var det. 

Jag fick ett par år sedan kontakt med Peter då han gärna ville ha hjälp att få fram släkten här. Det dröjde inte länge förrän jag kom på att jag hade anknytning till släkten Bengtsson då min farmors kusin var gift med en. Då blev det genast mycket roligare att knyta kontakt.

Släkten på sin farfars sida har det knutits kontakt med sedan dess, både via vanlig e-post och Facebook. Men då hans farmor också kom från Sverige men inte så mycket information fanns om åkte Peter på vinst och förlust ner till Kalmar nu på resan för att se vad han kunde hitta. Och han fick napp av ren slump, då han råkade bo på det hotell som en av hans släktingar jobbar på. Att vara på rätt plats och få kontakt med någon som vill hjälpa till är något som gör tillfället.

2012 försökte Peter komma till Sverige genom att få vara en deltagare i TV-serien Allt för Sverige. Han kom så långt som till att bli influgen till New York för att göra en provinspelning, dvs sista utgallringen. Vi tittare fick istället se Walter Beck. Walter härstammar från Grolanda och var 2013 på återbesök i trakten och träffade släkten.

Peters farfar hette Algot Bengtsson F 1888 i Varv (R) D 1981 i Florida. Utvandrade gjorde han 1913. Bengtsson blev i USA Benson. 

Släktmötet den 28 var en succé, över 60 personer slöt upp. Flera av dem ville möta släktingar som de inte visste att de hade eller gamla barndomsvänner de hade tappat kontakten med. Det har resulterat Facebook-gruppen Karl-Gustaf och Anna Bengtssons ättlingar.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

2014 års påskutställning över

Posted by tagesdotter på maj 1, 2014

Pust,… Det är nu över en vecka sedan som utställningen på Vilhelmsro, strax utanför Falkköping var över. Det var full rulle under påskhelgen. Så till den milda grad att man blev som jag säger ”malas”, helt slut helt enkelt. I både sinne och kroppsligt. Det är därför det har dröjt med att ”sy ihop säcken”, dvs göra ett inlägg här på bloggen.utställning

På Skärtorsdagen hängdes det tavlor på loftet eller på västgötska som det heter på rännet. Det tog några timmar, som tur var hade jag redan hängt mina naturfotografier, 24 stycken redan i datorn så det var bara att sätta upp i den ordningen. Men det var inte bara för det ändå. Efteråt mådde jag inte så bra då det dammade en hel del. Vår ram till att sätta upp våra förstorade äldre foton blev också tillverkad. Vi var i sista minuten eftersom de övriga utställarna redan var på plats med sina alster, men vad gjorde det. Det stormade och blåste ute så inte många besökare på plats. Det märkte jag o Edith Bjerner när vi kom senare på kvällen för att sätta upp våra äldre foton och tjuvstartade på kvällen. Det var näst intill folktomt.

På fredagen var det annat. Det var besökare i vår monter i stallet hela tiden. Till den grad att det inte hann att ätas något. På Påskafton hade vi också en hel del besökare, men antalet besökare började att dala. Söndagen gick antalet besökande också ned. Det vackra vädret spelade nog en stor roll, för de flesta besökarna stannade ute i vårsolen medan vi andra fick sitta inne å huttra. Värmen hade ju inte direkt kommit in än i stenväggarna. Satt med underställ på i stallet. Det gick bra tills man gick ut i vårsolen då blev det helt klart för varmt. Annandag Påsk var vi inte där om än utställningen att våra fotografier och fotoväggen var kvar.

Vår fotovägg med äldre fotografier var klart en publikdragare. Det var där som kontakten knöts mellan besökare och utställare. Vi tryckte särskilt på att man ska skriva på sina gamla foton i möjligaste mån vilka de är. Helst av en äldre släkting. Hoppas att vi fick en äldre dam att göra detta. Hon skulle ta upp sina album från källaren, sa hon i alla fall.

Intresse fanns det för släktforskning. En hel del hade någon i släkten som forskade eller så forskade de själva. Någon gick kurs eller andra som helt enkelt ville ha mer information om vilket släktforskningsprogram som kunde väljas. vad man använder för källor, hur dess anges mm.

När man visar hur det går till att släktforska, träffar man tyvärr på de där som tror att det är bara att trycka på en knapp och upp kommer det ett register med en färdig utredning. Men det heter ju inte släktforskning för inte och att den där utredningen som de letar efter är just vad de själva ska leta reda på, dvs forska fram. En kommentar var att:

Jag kan göra databasen men någon annan får mata in.

En värmande kommentar som gjorde att vi tyckte vi hade nått fram till besökare var:

Oj vad roligt med något annat än konst! Här kan man ju vara själv aktiv och få reda på något.

En Falbygdsemigrant blev det också. Utställaren Helena Hallberg som gör silversmycket, mest berömd för sina skrutänglar på Smycken & Smått, vars man Stigs farfars bror Klas Birger Fransson var född i Korpralsgården, Åsaka, Ullene (R) 1893 och emigrerade 1913 till USA. Stig och hans familj visste inte så mycket om hans öde och när han avled. Eftersom det är ganska nära i tiden var det inte så svårt för mig att plocka fram uppgifter om honom och hans familj därborta. I USA blev hans namn Birger C Franson, han slog sig ner i Perry Iowa, där han gifte sig med Florence (med svenska föräldrar). De hade två söner, varav den äldste gifte sig. En adress till Birgers barnbarn blev det också. Birger avled 1985. Gravstenen finns på findagrave.com.

Naturligtvis delade jag ut mitt reklamblad om att jag är kursledare i släktforskning hos ABF. Jag hoppas på en eller två fulla kurser till hösten. Det gäller att synas och visa upp sig och tala om att man kan.

Posted in ArkivDigital, Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Påskrundan på Falbygden 2014

Posted by tagesdotter på mars 9, 2014

Nu har den kommit! Vårmagasinet med vad som händer under våren på Falbygden. Den största händelsen är förstås Påskrundan, som är en årlig händelse här på Falbygden. Som vanligt är det utställningar på en hel del ställen på bygden. Den startar på skärtorsdagen och håller på hela helgen, avslutas på Annandag Påsk.

Själv kommer jag att ställa ut i gruppen Kreativ Studio på Falbygden. Vi är ett gäng som arbetar utifrån vad vi kan och har intresse i. Som vi skriver på vår Facebook-grupp 

Vi är en grupp som vill visa vilka resurser vi är. Just nu skriver vi böcker/musik, kokar sylt,handarbetar, fotograferar, släkt-, hembygds- och gårdsforskar.

Som det står i Vårmagasinet kommer vi i gruppen att hålla till på Vilhelmsro Gårdscafé, som ligger i utkanten av Falköping, strax intill St Olofskyrkogård. 

Gruppens medlemmar kommer att visa upp sina alster både på logen och i stallet.

  • Lars Bägerfeldt sätter upp sin Fantasi-studio där du kan få ditt foto taget med en passande dräkt som finns att låna samt visar upp sina bilder han tagit tidigare. 
  • Mihaela Andersson visar sina fotografier
  • Monica Olsson säljer sylt
  • Edith Bjerner visar hur du kan börja släktforska
  • Annelie Jonsson (jag själv) ska visa fotografier samt tillsammans med Edith visa hur du kan släktforska.

Fotografier och sylten finns på logen, Edith och jag kommer att finnas i stallet.

Bild

Posted in Uncategorized | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Släktforskningsåret 2013

Posted by tagesdotter på januari 3, 2014

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?

Posted in Blogga, Blogroll, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Hembygd, Karta, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Standalisering i databaser

Posted by tagesdotter på maj 22, 2013

Har du letat i en databas som personen som söks efter ska finnas men hon/han inte har hittats? Försökt med olika stavningar? Då är du nog inte ensam.

För att kunna göra ex födda, vigda och döda tillgängliga på ett relativt enkelt sätt, publiseras uppgifter från den aktuella boken i form av text (ej originalhandling), ex en kyrkobok i en databas, som oftast finns att köpa på CD, DVD eller via ett abonnemang på Internet. Det betyder att det är någon som har skrivit av uppgifter från originalhandlingen och matas in i ett dokument, ex i en Excel eller Access-fil.

För att uppgifter ska bli relativt lätta att hitta är standalisering av namn ett nödvändigt måste. Det finns ett otaligt varationer på stavning av ett namn ute i originalhandlingarna. För att göra det enklare att hitta i databaser standardiseras namnen så långt det går. Gäller både förnamn och patronymikon/efternamn.

Ex på namn som kan skrivas med flera stavningar:

  • Kristina – Christina, Cristina, Stina
  • Kerstin – Cherstin, Kirstin, Kirsten, Kersten, Kjerstin, Chjersten

Svårare är att hitta personer med namn som både kan vara det som det står att det är eller att det är en förkortning av det riktiga namnet.

  • Jean eller Jan eller Jon eller Jonas
  • Johan eller Johannes
  • Maja eller Maria
  • Maria eller Maja
  • Stina eller Kristina

En kombination av namnet kan vara Maja Stina. Så vad heter hon? Som det står eller Maja Kristina eller Maria Kristina eller Maja Kristina? Tro mest på källan som är närmast händelsen, brukar jag lära ut. En databas är ju inte den närmaste källan precis, utan räknas som andra eller tredjehands källa.

Johans – dotter eller -son?

Det här när faderns förnamn ska sättas ihop med -son eller -dotter och det blir ett patronymikon, är också något att tänka på. Särskilt besvärligt kan det vara när det står kan det vara med Johan eller Johannes. Du får inte ta förgivet att pappa heter Johan när det står Johansson eller -dotter i en databas. Det kan lika gärna vara Johannes.

Själv förkortar jag oftast dottern/sonens patronymikon till Johans-dotter eller -son för barn med fader som heter Johannes eller Johan, när jag matar in i min databas över Emigranter från Falbygden.  Detta då det för det mesta står så i kyrkoböckerna. Det är bara när det uttryckligen står Johannes-dotter eller -son i någon bok på en person som jag skriver i det rätta. 

Stavning i kyrkoböcker

För att komplicera och förvirra ytterligare kan en persons namn stavas olika i de olika kyrkeböckerna (originalbok). Det beror helt enkelt på vem som har hållit i pennan, vad prästen, komministern eller klockaren hade för normer hur ett namn skulle stavas. Hur stort inflytande föräldrar eller personen med namnet hade, låter jag vara osagt.

Vilken version som du väljer att skriva upp är upp till dig, men jag brukar rekommendera källan som är närmast händelsen. Ex en födelse, välj födelseboken.

Skriv gärna här i kommentaren om ni har fler namn som är standardiserade i databaser och stavas på ett annat sätt i originalhandlingen.

Posted in efterlysning, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.