Släktresan

- i dåtid och nutid

  • december 2014
    m ti o to f l s
    « Nov    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘Rötter’

Part 4: Emigrant sources

Posted by tagesdotter på november 14, 2014

De flesta svenskar tog båten från en svensk hamn, ex Göteborg på västkusten (den största utvandringshamnen i Sverige) till Hull på Englands östkust. Sen var det tåg över landet till Liverpool på den östra sidan. Därifrån var det båt tillsammans med andra nationaliteter till en hamn i USA, för det mesta till New York.

När emigrerade din släkting från Sverige?

Det finns främst fyra källor att hämta information från på nätet.

  1. Census
    I varje Census finns en kolumn Citizienship – Year of Immigration to the United States. Där brukar året stå som immigrationen skedde till USA. Källa: Familysearch (free) och Ancestry ($).

     
  2. Ellis Island
    Ellis Island i New Yorks hamn var dit de flesta immigranter kom till när de kom till US. Det var öppet 1892 – 1924. Ju senare din släkting kom till US, ju detaljerade är listorna, Manifesten, på information. Källa: EllisIsland.org (free). Som sökmotor kan även Steven Morse webbplats användas med fördel.

     
  3. Svenska Poliskammaren
    När emigranten hade hämtat ut sin biljett, skulle denna visas upp för polisen i hamnen. Vem/Vilka som reste på biljetten, ålder, hemort, årtal och destination (hur långt biljetten var köpt till) skrevs upp. Databasen finns att köpa på CD från Göteborgs-Emigranten eller att söka på Ancestry ($) under rubriken ”Swedish Emigrant Records 1783 – 1951″. Materialet är på svenska.

      
  4. Svenska kyrkoböckerna
    Uppgifter om utvandring, noterat i de svenska kyrkoböckerna finns i en databas. Denna finns/fanns på CD:n Emibas. Tyvärr är den slutsåld och ingen mer tryckning planerad. För den som ändå vill ha tillgång till materialet är alternativet webbplatsen Emiweb ($). 
    Här finns den önskade uppgiften om var din emigrant är född.För att kunna göra en så bra sökning som möjligt behöver du de uppgifter du har fått fram om din immigrant från övriga källor du har letat i. söker du på: Surname, Firstname, Born, Parish, Moved from, Emigrant date.

Gemensamt för de båda sista källorna, kanske även i Ellis Island, är att här går varje person under sitt ursprungliga namn, dvs den svenska stavningen. De flesta svenskarna amerikaniserade sina namn. Det kan vara en bidragande orsak att det besvärligt att hitta sina förfäder i Sverige. Något att tänka på är när man söker är att en del tog ett nytt namn.

Nu har du alltså uppgifter om varifrån din morfars far kom i från. Varifrån han utvandrade och födelseförsamling. Nästa steg är att söka i de svenska kyrkböckerna. In Part 5.

Överresan

De flesta emigrantresorna gick över England. De tog båten i en hamn, ex Göteborg till Hull, åkte tåg tvärs över landet till Liverpool. Där de gick på en ny båt med destination USA. På  webbplatsen Ancestors on board.com finns Passanger Lists för dem som tog vägen över England. Ibland reste den svenske emigranten  inte från en svensk hamn, utan istället vägen över Danmark, Norge eller Tyskland. Det var först 1914 som Svensk Amerikanska linjen började gå mellan Göteborg – New York.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country

publicerats.

Posted in Amerika, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 5 Comments »

Part 3: Start in your own country

Posted by tagesdotter på november 7, 2014

Börja med

En utgångspunkt är något som är viktigt att ha när man börjar släktforska är börja med en person som forskningen utgår från. Det gäller all släktforskning, oberoende var forskaren befinner sig och var i världen som den letar i. Det kan vara från dig själv, din farfar eller någon längre bak i tiden. Gemensamt för alla att det måste finnas uppgifter som gör att du kan forska vidare, att det inte är en återvändsgräns direkt.

Kanske tycker du i första anblicken att i Sverige är det lätt att forska, det är ju ett så litet land. Men så enkelt är det inte. Tänk på att det var ca 1,3 miljoner som utvandrade från Sverige.

I Sverige hade de flesta på 1800-talet och bakåt i tiden, ett sk patronymikon, dvs man satte -son eller -dotter efter pappas förnamn. Därför har de flesta samman namn. Carl Carlsson, Stina Andersdotter, Johan el Johannes Johansson osv. Det betyder att du måste veta var de var födda. Småland eller Västergötland duger inte heller. Bara i nuvarande Falköpings Kommun finns det 52 socknar/församlingar. Tänk dig att leta igenom varenda en, det är ett gedigert arbete och kanske ledsnar du efter ett tag.

För den som forskar på sina rötter i Sverige är det viktigt att uppgifterna som man utgår ifrån är så korrekta som möjligt.

Det som behövs är helst fullständigt namn födelseuppgifter, dvs var personen i fråga är född samt födelsedata, år, månad och dag.

Hur gör man då?

Kanske har du ledtrådar hemma i form av brev och fotografier. Din morfars fars syskon som blev kvar i Sverige kanske skrev till sin bror som emigrerat. Där får du bra ledtrådar var i Sverige som du ska börja leta. Språket kanske ställer till problem, men försök att få hjälp någonstans, ex via den lokala Genealogy -, Historial Society (inlägg på bloggen) eller via Facebook. Precis som i USA så står ateljéns namn och ort på fotografierna.

Gravstenar är en bra utgångspunkt. Där får du ofta fram namn, födelse- och dödsår. Oftast är det bara året som står på gravstenen, har du tur finns även månad och år med. Kontakta Cemetery Office för att få veta mer om vilka fler som finns i graven. Kanske finns gravstenen och information på webbplatsen Find A Grave (free).

Nästa steg är att hitta din morfars far eller vem det nu är som är din utgångspunkt, i registren som finns i ditt land. I Census finns hela familjen uppräknad som bodde på en adress. Om du inte har så bra uppgifter om din morfars far kan du med fördel söka på din morfar i stället. Förhoppningsvis vet du mer om honom än hans pappa.

Census är som du kanske vet en mycket bra källa att plocka information från. Den gjordes och görs vart 10 år.  Den har vi som söker åt andra hållet, dvs efter våra utvandrande släktingar mycket god nytta av. Den senaste släppta Censuset och sökbara är från 1940 och de finns på ett antal aktörers webbplatser. Mest kända är Familysearch (free) och Ancestry ($).

Death Certificate får man inte glömma. Där kan det vara antecknad var din släkting/ana var född. De går att beställa.

Om och när din släkting blev amerikansk medborgare, Naturalizerad som det kallades, finns detta registrerat. När naturalizeringen gjordes skulle alla uppge var de var födda. Registret och originalet är sökbart hos Ancestry i databasen U.S., Naturalization Records – Original Documents, 1795-1972. 

Om din släkting var med i ett krig, finns det antecknat. Drafterna för WW I och II finns på Ancestry. Familysearch.org. Där kan det vara antecknad var han var född i Sverige.

Tidningsnotiser och Death Notice/Obitauries är en guldgruva. Där kan finnas exakt varifrån din morfars far var född samt uppgifter om släkten i Sverige, var syskon och syskonbarn bor vid dödstillfället. Lista över webbplatser med tidningsarkiv finns på Lawson Research Services, LLC. För dig som har släkt som bosatte sig i Illinois är Genealogybanks.com en bra tjänst som tillhandahåller tidningar online. Det finns naturligtvis även tidningar på andra ställen i USA hos dem.

För varje County så finns det ett County Courthouse. De är väl värda besök. Här finns material som inte finns eller kanske aldrig kommer att publiceras på Internet. Länk till Minnesotas County Courthouses. Hur man forskar här finns tips i boken County Courthouse Book.

Var dina immigranter medlemmar i en kyrka? I de svensk-amerikanska kyrkorna fördes det bok på, precis som hemma i Sverige, medlemmarna och deras familj. Här kan det finnas uppgifter om hela familjen, vilka man är släkt i i församlingen och var immigranterna var födda i Sverige. Det fanns/finns en hel del kyrkor i US som har anknytning till Sverige. Ex. Dessa register finns tyvärr inte på Internet men de flesta blev filmade av Lennart Setterdahl 1962-1995. Filmerna finns att få tillgång till på Swenson Swedish Immigration Research Center i Augustana Collage, Rock Island, IL. Kontakta dem gärna i förväg om du tänkt att besöka, så att det görs en sökning i registret efter dina svenska immigranter om de var medlemmar. (Obs! Registret finns bara i Sverige inte på plats i Rock Island). En sådan kyrka är Gethsemane Lutheran Church i Austin, Texas.

Det finns ett flertal webbplatser som kan ha information om den du söker uppgifter om eller hänvisar till var de kan hittas. Men börja på några få för att känna dig fram.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden

publicerats.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 6 Comments »

Tavlor

Posted by tagesdotter på april 3, 2013

Tavlor har vi väl alla gjort någon gång av det ena eller andra slaget. Tavla kan vara mycket, men i släktforskning pratar vi bara om två stycken, antavla och stamtavla.

För den som inte är insatt eller är nybörjare kommer här en förklaring.

Se det som ett träd och då menar jag hela, med det som syns ovan jord – stam och grenar och det som är under jord- rötter.Tagesdotters antavla

Antavla

Varje rot grenar ut sig i två trådar, när du hittar en ana till blir det ytterligare en klyvning. Ju längre bak i tiden du kommer ju längre ner i jorden kommer du.

Vi släktforskare inriktar oss först på att gå så långt bak i tiden som det är möjligt, dvs vi vill hitta våra rötter (trädets rötter).  Det är det samma som våra anor, föräldrar i rakt  nedstigande led, dessa förs upp på en antavla.

I ett släktforskningsprogram räcker det med en knapptryckning men som nybörjare är det bästa att lära sig att skriva för hand. Bäst är en förtryckt blankett men det går även att rita en egen. Själv föredrar jag min egen version Tagesdotters antavla, där jag har lagt ett rutat papper under ett vitt papper som jag sedan har dragit linjer på i olika sektioner. För att få en större klistrar man helt enkelt ihop två/fyra på bredden. Saknar den gamla sorten som gick att köpa i grön-vit kartong. Det här är en variant på den.

Stamtavla

Tänk på stammen, den finns ovanför ytan, alltså är det trädet vi ser ovan mark med grenar som vi använder oss av i en stamtavla.

På stammen (stam + grenar) går du framåt i tiden, fram till nutid och stamtavlan visar vilka du är släkt med. På stamtavlan på den grenen som börjar med din mor eller far (partnern ska vara med men ingen gren utgå från den personen). Du själv ska vara med likaså din familj bestående av föräldrar, syskon, partner och barn.

Vilken generation som ska placeras på stammens början är upp till dig själv. Om jag utgår från mig själv har jag fyra träd, ett för min mormor, morfar, farmor och farfar. Varje gren på trädet representerar en person. Nutiden finns på flera platser i trädet längst ut på en gren. Den grenen kommer att växa när vederbörande som sitter på grenen bildar familj och får barn.

Här har jag ingen handritad variant som kan skrivas på. Det går inte att standalisera eftersom varje föräldrarpar har olika många barn. Men Mocavo har en bra variant, på engelska. För den som är händig kan göra om den till en svensk version.

Posted in släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Dags för säsong 2 Allt för Sverige

Posted by tagesdotter på oktober 23, 2012

Så var det dags igen för Realityshowen Allt för Sverige, med start 28 oktober. Reklamen för programmet rullar nu varje dag. Den körs på SVT, kanal 1, söndagskvällar. Det är säsong 2 som börjar.

Första upplagan var förra hösten 2011 och då skrev jag två artiklar i ämnet, Allt för Sverige och Svensk-amerikanarna på TV. Och en blev det i februari i år 2012 när produktionsbolaget Meter gick ut med att man sökte nya deltagare – Allt för Sverige säsong 2.

Från början är det en norsk idé. Där är man inne på sin tredje säsong som nu sänds på TVNorge. Originalet heter Alt for Norge.

Den här gången är det deltagare som till största delen har sina rötter uppåt i landet, om man räknar därifrån jag bor, i Falköping. De tio har sina anor från Bergslagen, Hudiksvall, Hälsingland, Skellefteå, Stockholm, Umeå, Värmland och Örnsköldsvik. Bara en har sin härstamning härifrån, det är lite kryptiskt det där med Skaraborg. Det kan vara varifrån som helst här någonstans.

Själv har jag kontakt med två svensk-amerikaner som försökte komma med serien utan att lyckas den här säsongen. De har jag hjälpt på vägen att hitta sina släktingar här i trakterna. Så jag anar vad Meter var ute efter för plats att filma på. Om det blev så eller inte återstår att se.

Den här gången börjar man uppifrån landet, tillskillnad från förra gången då de åkte båt från Danmark. Vi får se vad det blir för dramatisk öppning. Undrar vad det blev för kulturkrockar den här gången, för jag tar förgivet att det blev en hel del sådana.

De tio som var med, kan du bli kompis med på Facebook. De har alla tillägget (Allt för Sverige).

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Facebook vs Anbytarforum

Posted by tagesdotter på februari 21, 2012

Det har varit en livlig och het diskussion om Facebook kontra Anbytarforum på just Anbytarforum de senaste veckorna.

Anbytarforum drivs av Sveriges Släktforskarförbund och finns på deras Nättidning Rötter där nyheter och en hel del släktforskningsmaterial och länkar finns. Anbytarforum är det största och mest använda släkforskningsforumet i Sverige och det finns även möjlighet att göra efterlysningar på engelska för dem som inte bor i Sverige eller inte kan svenska.

Själv går jag in och kollar diskussionerna varannan dag ungefär och ser om det är något ämne eller diskussion som intresserar mig. Har ett användarkonto där sedan nov 2007 och har användarnamnet Tagesdotter.

Under avdelningen Förbundsforum – Förbundets mål och mening är det en livlig diskussion om de grupper som finns på Facebook. Som Släktforskning, Släktforskning för noviserSveriges Släktforskarförbund har också en egen grupp liksom Genealogiska Föreningen i Stockholm och Swedish Amerikan Genealogist, tidskriften som Elisabeth Thorsell är redaktör för. 

Det är främst tre ämnen som diskuteras och som uppfattas vara negativa. 

  1. Att de grupper som drivs av en privatintressent bestämmer ämnena och plockar bort inlägg eller länkar. Dvs man kan inte skriva vad som helst.
     
  2. Att inläggen ligger huller om buller, dvs senaste visas överst. Ingen struktur med de olika ämnena ligger i mappar, som på Anbytarforum.
     
  3. Samt att till skillnad från Anbytarforum inläggen sparas inte åratal och att det inte går att söka efter gamla inlägg mer än ett ½ år efter att inlägget gjorts.

Mina funderingar över punkterna

1.
Men det finns ju moderatorer på Anbytarforum också, så jag förstår faktiskt inte den diskussionen. Där kan man inte heller skriva vad som helst så jag ser ingen skillnad på första punkten. Vad det än gäller på nätet och på en webbplats eller som i detta fallet grupper på Facebook, så finns det alltid en ägare av utrymmet. Det är att gilla läget och anpassa sig till det.

2.
Nyaste inlägget först och längst upp, det är så Facebook är uppbyggt. Det är inget diskussionsforum så till vida att det är uppstrukturerat ämnesvis.

3.
Facebook till skillnad från Anbytarforum är något som sker just nu och i realtid. Det mesta som skrivs där är vad jag gör i dag, tänker och ha kontakt med kompisar.

Själv använder jag Facebook att hålla kontakt med gamla klasskompisar, nya och gamla vänner samt släkt. Om inte Facebook hade funnits hade vi inte kunnat träffas på ett enkelt sätt eller helt enkelt tappat kontakten. I dag ringer jag inte i samma utsträckning som förr eller skriver jag e-post så mycket längre utan det är Facebook som gäller.

Men det är väl så när det kommer nya tekniker som konkurrerar med de gamla så blir det ibland ett knorrande. Förr kunde en släktforskare inte tänka sig att betala för tillgången till kyrkoböckerna. De skulle vara gratis via bibliotek och arkiv. I dag tror jag de flesta som forskar använder sig av något abonnemang på nätet. 

Jag ser det som en möjlighet att kunna träffa på, fråga och svara på ett enkelt sätt. Ok att du måste ha ett användarkonto men det måste du ha på vilket diskussionsforum som helst, för att verifiera vem du är. Själv har jag en grupp som heter Tagesdotter men där pratar vi inte så mycket släktforskning även om det förekommer. Det är mest länkar som hamnar där, länkar till artiklar eller databaser som intresserar mig och tror att även medlemmarna kan vara intresserade av. Men det var inte syftet vid starten.

Det gäller att använda sig av nya tekniker för att synliggöra släktforskning och få intressenter i ämnet. För vi vill väl alla att fler ska tycka att det är en rolig sysselsättning??!!

Facebook har ett modernt gränssnitt till skillnad från Nättidningen Rötter och däri Anbytarforum som är ett gammalt system. Visserligen har det moderniserat under ytan men det syns inte. Det skulle faktiskt behöva en ansiktslyftning och modernisering av stora mått på webbplatsen. Det syns verkligen att webbplatsen har ett 10-tal år på nacken och det är ovanligt i dag.

Läs gärna även mitt inlägg Facebook, kontaktnät för släktforskare.

Posted in Blogga, efterlysning, Egna Webbplatser, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.