Släktresan

- i dåtid och nutid

  • september 2014
    m ti o to f l s
    « Aug    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘kyrkoböcker’

Standalisering i databaser

Posted by tagesdotter på maj 22, 2013

Har du letat i en databas som personen som söks efter ska finnas men hon/han inte har hittats? Försökt med olika stavningar? Då är du nog inte ensam.

För att kunna göra ex födda, vigda och döda tillgängliga på ett relativt enkelt sätt, publiseras uppgifter från den aktuella boken i form av text (ej originalhandling), ex en kyrkobok i en databas, som oftast finns att köpa på CD, DVD eller via ett abonnemang på Internet. Det betyder att det är någon som har skrivit av uppgifter från originalhandlingen och matas in i ett dokument, ex i en Excel eller Access-fil.

För att uppgifter ska bli relativt lätta att hitta är standalisering av namn ett nödvändigt måste. Det finns ett otaligt varationer på stavning av ett namn ute i originalhandlingarna. För att göra det enklare att hitta i databaser standardiseras namnen så långt det går. Gäller både förnamn och patronymikon/efternamn.

Ex på namn som kan skrivas med flera stavningar:

  • Kristina – Christina, Cristina, Stina
  • Kerstin – Cherstin, Kirstin, Kirsten, Kersten, Kjerstin, Chjersten

Svårare är att hitta personer med namn som både kan vara det som det står att det är eller att det är en förkortning av det riktiga namnet.

  • Jean eller Jan eller Jon eller Jonas
  • Johan eller Johannes
  • Maja eller Maria
  • Maria eller Maja
  • Stina eller Kristina

En kombination av namnet kan vara Maja Stina. Så vad heter hon? Som det står eller Maja Kristina eller Maria Kristina eller Maja Kristina? Tro mest på källan som är närmast händelsen, brukar jag lära ut. En databas är ju inte den närmaste källan precis, utan räknas som andra eller tredjehands källa.

Johans – dotter eller -son?

Det här när faderns förnamn ska sättas ihop med -son eller -dotter och det blir ett patronymikon, är också något att tänka på. Särskilt besvärligt kan det vara när det står kan det vara med Johan eller Johannes. Du får inte ta förgivet att pappa heter Johan när det står Johansson eller -dotter i en databas. Det kan lika gärna vara Johannes.

Själv förkortar jag oftast dottern/sonens patronymikon till Johans-dotter eller -son för barn med fader som heter Johannes eller Johan, när jag matar in i min databas över Emigranter från Falbygden.  Detta då det för det mesta står så i kyrkoböckerna. Det är bara när det uttryckligen står Johannes-dotter eller -son i någon bok på en person som jag skriver i det rätta. 

Stavning i kyrkoböcker

För att komplicera och förvirra ytterligare kan en persons namn stavas olika i de olika kyrkeböckerna (originalbok). Det beror helt enkelt på vem som har hållit i pennan, vad prästen, komministern eller klockaren hade för normer hur ett namn skulle stavas. Hur stort inflytande föräldrar eller personen med namnet hade, låter jag vara osagt.

Vilken version som du väljer att skriva upp är upp till dig, men jag brukar rekommendera källan som är närmast händelsen. Ex en födelse, välj födelseboken.

Skriv gärna här i kommentaren om ni har fler namn som är standardiserade i databaser och stavas på ett annat sätt i originalhandlingen.

Posted in efterlysning, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

SVAR samarbetar med familysearch.org

Posted by tagesdotter på februari 8, 2013

I somras gick SVAR ut med att de räknar med att om ett par år behövs det inte köpas abonnemang på deras webbplats för att forskare ska få tillgång till kyrkoboksmaterialet.

Som jag har skrivit förut här på bloggen är Sverige den enda land i Norden som tar betalt för att forska i sina kyrkoböcker. Varför finns i artikeln Sökord: Släktforskning gratis.

Men nu ska det allså förändras. Man har ju undrat hur SVAR skulle kunna göra det möjligt och nu har jag kommit på det.

Besökte SVARs webbplats häromveckan för att göra en geografisk sökning och fick då fram att SVAR har börjat att samarbeta med familysearch.org. Läs gärna Familysearch.org en guldgruva.

Det är volontärer, frivilliga som gör arbetet för Familysearch och som skriver av kyrkoböcker och andra källor som sedan görs tillgängliga på webbplatsen för vem som helst kan söka i. Det är världsomspännande arbete och flera tusen volontärer sitter och knappar in över hela världen. För Sverige börjar det trilla in mer och mer svenska sökbart på deras webbplats. Om du anmäler dig frivillig är det hos SVAR som du kan få ett inlogg på, för att kunna läsa kyrkoboken i original som ska bli databas.

Samma svenska material som finns tillgängligt på familysearch.org kommer med stor sannorlikhet bli sökbart även på SVAR, men då kopplat till det befintliga materialet så att man kan se originalhandlingen. På familysearch får du bara resultatet på din sökning i databas, dvs du får ingen koppling/länk så att du kan se originalen, därifrån uppgifterna är hämtade.

Det är en stor uppgift med ett gigantiskt material att göra databas av. Flera år kommer det att ta. Om du vill veta hur långt familysearch har kommit med sin indexering av svenska kyrkoböcker finns det på en lista här. Är du otålig är det att hjälpa till att indexera för att det ska fortare bli tillgängligt. Läs gärna artikeln Gratis släktforskning på nätet? Glöm det!

Posted in Amerika, genealogi, genealogy | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Sökord: släktforskning gratis

Posted by tagesdotter på oktober 19, 2012

2010 i mars skrev jag  artikeln Gratis släktforskning, glöm det! Sedan artikeln kom upp är den i topp som enskild sedd artikel här på bloggen.

Undrar bara vad de som skriver det här är ute efter. Är det att de vill ha tillgång till kyrkoböckerna gratis?  Är det att man inte vill betala pengar?

Men så är det det där om det är verkligen gratis? Det mesta kostar här i världen. Som jag skrev 2010 så är det någon annan som har gjort arbetet och betalat med tid, kraft och utgifter (pengar) om något är gratis för någon annan.

SVAR gick i våras ut med att de har som mål om några år att deras material som de har på sin webbplats ska bli avgiftsfri, dvs det ska inte kosta något för användarna.

Sverige har varit en vit fläck om man jämför med de andra nordiska länderna. De har sina kyrkböcker gratis att forska i på nätet. Att det blev så tror jag att det har med att göra att med att SVAR i slutet av 1900-talet inte tyckte att det inte var någon framtid att digitalisera materialet de hade på microfilm och -fish och därför var det onödigt att göra. Det där med Internet var bara en fluga.

Det fick till följd att Genline tog upp tråden och gjorde det i stället. De lånade helt enkelt microfilmerna från SVAR och kopierade dessa och lade upp dem på nätet som en tjänst man fick abonnera och betala en avgift för att få tillgång på. SVAR fick då bråttom att göra det samma.

Det öppnade upp för två andra företag DigiArkiv och ArkivDigital (som sedan 2008 är ihopslagna) som på 2000-talet började att fotografera originalböckerna. Detta kan göras i och med att alla böcker som är 70 år eller äldre är allmäna handlingar och därför måste Riksarkivet låta de få tillgång till dem eftersom då tillämpas Offentlighetsprincipen och Tryckfrihetsförordningen

I dag är det enda sättet att få tillgång till de svenska kyrkoböckerna via nätet att betala för ett abonnemang. Det finns fyra aktörer som har de svenska kyrkböckerna online. Ancestry, ArkivDigital, Genline och SVAR. Genline är numera uppköpta av Ancestry och de har därför samma material. Alla har olika visningssystem, antingen direkt i webbläsaren eller en klient som laddas ner i datorn.

Fram till att SVAR lägger ut sitt material avgiftsfritt är det att bege sig till Riksarkiven eller som jag fortfarande kallar dem Landsarkiven för att få tillgång till släktforskningsmaterialet gratis. Där kan du söka i SVAR och ArkivDigital gratis i deras datorer. De har också alla de nationella CD/DVDarna.

Men för att det att det verkligen ska bli gratis är det att bo på någon av de orterna som har ett Riksarkiv. För annars kostar resan till arkivet. Så det gäller att välja. Du har redan kostnader för dator och uppkoppling. Eller så är det att kolla upp vad den lokala släktforskarföreningen har för abonnemang och bli medlem där. De brukar dock bara finnas i huvudorten i kommunen, så bor du utanför är det resor in till deras lokal. Det är kostnader hur man än vänder sig.

Skulle gärna vilja veta vad det man vill ha, när man söker på orden ”släktforska gratis”. Skriv gärna till mig här på bloggen (adress finns under rubriken About) eller kommentera inlägget. Ser fram emot era synpunkter och åsikter!

Posted in ArkivDigital, genealogi, genline, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 4 Comments »

Regnig sommar = släktforskningsväder

Posted by tagesdotter på juli 13, 2012

Antar att de flesta av er läsare, ni som bor i Sverige, svär över sommarvädret i år 2012. Det började så bra men ett par soliga veckor men nu på senare tid har det varit rent av ¤%&/( för jävligt. Nere i Emils land Småland, runt Lönneberga och Mariannelund är det översvämning. Ån Silverån svämmar över så att de byggnader som stod bredvid ån nu ligger i den samma. De börjar se slutet av den och nu börjar uppröjningsarbetet.

Det rapporterades för några veckor sedan att skörden skulle bli bättre än på flera år. Det stämmer inte över hela Sverige. På flera håll ruttnar nu grödan. Värst är det visst i Mälardalen, södra Norrbotten och norra Västerbotten.

Själv odlar jag grönsaker. Det har inte varit så roligt i år. Först var det en kall vår, som gjorde att det inte gick att gå i jorden förrän i maj. Förra året sattes det potatis i början av april, i år kom de inte ner förrän en månad senare. En frostnatt blir det alltid under våren som gör att det som har kommit upp, fryser. Så hände även i år. Av det som såddes inomhus planterades gurkorna ut sist. De kom ner så sent som förra veckan.

Vad gör man då när det regnar? Vi släktforskare har ju ett botemedel mot långtråkigheten när det regnar och man inte kan vara ute. Vi tar fram våra datorer och loggar in på webbplatser vi har abonnemang och letar efter släkt, till oss själva eller någon annan. För inte går det sitta inne och rulla tummarna. Bläddra i kyrkoböckerna är en bra och nyttig sysselsättning.

Som alltid håller jag på med min emigranter från Falbygden. Träffade två svensk-amerikanare i helgen, vars ena gren kommer från Vilske Härad (den andra är från Jämtland). De som utvandrade var från Sörby (R). Fått några förfrågningar via min Emigrant.se samt även en via mitt konto på Ancestry. Även om jag inte just nu prenumererar på deras material har jag ett konto kvar sedan jag hade ett. Det gäller att synas på nätet.

För de som har missat har jag även i Facebookgrupp vid namn Tagesdotter. Där läggs upp en hel del länkar som intresserar oss släktforskare. I skrivande stund är vi 166 medlemmar över hela världen, mest svenskar och amerikanare men även en brasilianare. Ansök om att bli medlem hos mig på kontot Tages Dotter, så klickar jag in dig.

Posted in Amerika, ArkivDigital, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Ursprungsartikel – Släktforskning

Posted by tagesdotter på mars 19, 2008

Förgående text, artikeln som publicerades i FT var en rejäl förkortning av den ursprungliga texten. För att ni ändå ska kunna ta del av vad jag skrivit publicerar jag här första delen, den om släktforskning. Texten om Emigrantforskning kommer i morgon.

Släktforskning

Att släktforska är en världsomspännande hobby. För oss svenskar och andra intresserade av vårt kyrkoboksmaterial har det blivit lättare att forska nu när de har blivit tillgängliga på Internet.

Vi kan säga att det är tack vare mormorernas intresse av att döpa sina anfäder in i kyrkan Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, så att även de får stiga upp i himmelriket att intresset av släktforskning är så stort världen över. De hjälpte till på 50-60-talet att mikrofilma de svenska kyrkoböckerna.

Kyrkoböckerna

Vi släktforskare har en unik material att ösa ur för oss, vårt kyrkoboksarkiv. 1686 års kyrkolag ålade prästerna att upprätta födelse-, vigsel-, döds- och husförhörslängder. Inget annat land har en så lång period med folkbokföring som Sverige och de flesta är dessutom i bra skick. Innan dess består kyrkböckerna till stor del av mantalsböcker, men de är inte till långa vägar så detaljerade som husförhörslängderna.

Husförhörslängderna är viktiga böcker för oss släktforskare. I denna är alla hushållets medlemmar noterade från ägaren husbonden, oftast en man, hustrun och deras barn. Pigor och drängar är också noterade här. De flyttade ofta från gård till gård och ströks då från den ena gården och flyttades över till en annan gårds sida i boken. Uppgifter som är intressantast är födelsedatum och –socken, inflyttad från eller utflyttad till.

Via nätet

Släktforskning har flyttat in på Internet. Numera kan du sitta framför din dator hemma och forska i kyrkoböckerna. Men fortfarande gäller det att kunna grunderna i hur forska i källor på rätt sätt. Att ta som genväg söka efter vad andra har gjort är inte att rekommendera för en nybörjare. Visst kan du surfa runt och kolla in vad som finns men skriv inte av någon annans material och gör det till ditt eget. Det här med upphovsrätt och källkritik är lika viktigt här. Lättast att lära sig är att gå en kurs, vänd dig till ett studieförbund, de brukar ha nybörjarkurser i släktforskning. Falbygdens Släktforskarförening samarbetar med Medborgarskolan.

Det mest kända företaget som tillhandahåller kyrkoböcker på nätet är Genline men även SVAR och det mindre företaget ArkivDigital har även digitalaversioner som kan abonneras på. Hos ArkivDigital kan du även köpa kyrkoböckerna på DVD.

Håll reda på släkten

Efter ett tag kan det bli ganska många personer att hålla reda på i ditt kartotek . Skaffa då ett sk släktforskningsprogram. Namnet är något missvisande för det släktforskar inte åt dig utan det är du som matar in de uppgifter som du forskat fram.

Programmet gör att du på ett lätt sätt kan hålla reda på familjemedlemmar och släktskap. Det finns flera program att välja bland. De mest vanliga är Disgen, som ges ut av föreningen DIS i Linköping. För att köpa programmet måste du bli medlem i föreningen men det är inget du ångrar, det finns en rad förmåner som du inte kan vara utan. Ett annat vanligt program är Holger. Själv blev jag när jag skulle köpa ett släktforskningsprogram rekommenderad att köpa Disgen och det har hållet mig sedan till dess till programmet så därför kan jag inte uttala mig om hur just Holger eller andra program fungerar.

Posted in Falköping, genealogy, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.