Släktresan

- i dåtid och nutid

  • augusti 2014
    m ti o to f l s
    « Jun    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘husförhörslängd’

Floby sockens torp och backstugor

Posted by tagesdotter på april 9, 2013

Som jag utlovade i artikeln Ny lokalhistorisk bok i Falköping, där jag skrev om den nya boken om Rössberga i Valtorp, att jag skulle skriva om den nya boken om Floby. Skaffade boken för ett tag sedan.

Sture Creutz – en eldsjäl i hembygdsforskning i FlobyFloby socken

Sture Creutz med postadressen Floby, boende i Sörby socken, strax utanför Floby samhälle är ett uppslagsverk när det gäller de gamla och deras boställen i och runt Floby. Nu har han delat med sig av den kunskapen i den nya boken Torp, torpare och backstugor inom Floby socken. Han har lagt ner tusentals timmar på att leta i arkiv, på kartor och ute i naturen efter information och tecken efter de gamla boplatserna.

Det var hans förtjänst att de gamla ekonomiska kartorna för Skaraborg en gång gavs ut på 1980-talet. I dag är de verkligen en skatt och till stor hjälp när det gäller att identifiera var förfäderna bodde och härleda dem till nutid. Inte så konstigt att de blev utgivna, eftersom han då när de publicerades arbetade på Lantmäteriet i Gävle och han såg till att de blev utgivna innan han gick i pension.

Sture och jag har haft kontakt genom åren. Han har guidat svensk-amerikaner i bygden och delat med sig av vad han kan om deras historia på bygden. Har haft förmånen att få komma in i hans Floby-Sörby rum, där allt är samlat och staplat på varandra. Har ävens hans avskrifter av husförhörslängderna i Floby AI:8 1870 – 1890, AI:9 1891 – 1900 och Församlingsbok AII:1 1900-1915, där det även finns kompletteringar som inte finns i originalböckerna. Dessa finns numera att läsa och forska i på ArkivDigital.

Bokens huvudpersoner och ställen är numrerade i en lista. Varje nummer finns utritat på en karta som finns i slutet av boken. De sju kartorna visar var i Floby socken som varje ställe, torp, stuga eller jordkula låg en gång i tiden. På platsen finns en markeringstolpe som märker ut var stället låg. De flesta av dem är borta sedan länge, rivet, netplockat eller helt enkelt uppodlat. Stolparna är uppsatta av Sörby-Floby Hembygdsförening under 2012.

Omslagsbilden på boken är på Rök-Olle som står på trappan framför sin stuga. Det står att han har på fötterna en söndags- och en vardagstoffel och när man tittar efter kan det ses tydligt att det är en två olika på. Om honom och hans stuga handlar nr 1 om. Fotot är bara ett av många, ett flertal finns i boken. Placerade under rubrik eller sist efter varje beskrivande text om stället och dess invånare. I förteckningen som finns längst fram i boken över de hus och personer som boken handlar om, finns även information om vem som är ägare av marken i dag, i alla fall 2012.

Ur boken

Ställen förr fick namn efter en person som hade bott där eller så var det tvärs om att den som bodde där fick smeknamn efter vad stället. Som Andersa på Åsen. Torpet (nr 21 i boken) har fått namnet efter Anders Gustaf Andersson 1826-1908 med sin hustru Maja Lisa Johansdotter 1823-1906, båda avlider på torpet. De flyttade in 1850 och var de sista som var bosatta där. Vidare får vi veta att torpare Anders hade en bror Johannes, som sedemera blev präst och tog sig då namnet Floberg. Namnet kom efter brodern till deras mormor Maria Jonsdotter som var guldsmeden Sven Floberg. Torpet Andersa på Åsen finns inte kvar sedan 100 år, husplanen är uppodlad, endast brunnen finns kvar.

Ett annat ställe var Skottes (nr 38). Ett torp som också kallades för Skottalyckan och var ett torp som låg under Backgården i Bragnum. Det var på ett utskifte intill gärdesvägen mellan Grolandavägen och Backgården. Dit flyttade 1850 en Johan Johansson Skott 1818-1889 och hustrun vid namn Maria Stina Jonsdotter 1823-1877. De fick sju barn varav de sex yngsta var födda i torpet. Sönerna Anders, Erik och Carl tog sig efternamnet Sandberg. Erik och Anders utvandrade till Nordamerika från Jämtland. Anders gifte senare om sig med en Charlotta Andersdotter, med äktenskapet var inte lyckligt. Kanske var en bidragande orsak att Anders var begiven på starka drycker. En tidningsnotis finns med om Anders.

Arbetskarlen Johan Johansson Skott från Backgården från Floby socken född 1818 och gift sedan 10 år insjuknade den 6 dennes på kvällen, sedan han omkring 9 på aftonen förtärt aftonmåltiden ärtsoppa. Han fick strax därefter kräkningar och dog följande dag mellan 4 och 5 på em. Som han icke under livstiden låtit undfalla sig yttrande som tydde på självmordstankar, misstänktes förgiftning. I följd härav förrättades av doktor O Selling obduktion å den döda kroppen den 23 dennes, därvid i magsäcken påträffades misstänkta korn som vid följande dag å apoteket verkställd mikroskopisk undersökning visade sig vara arsenik.

I boken finns fortsättningen i berättelsen om Johan Johansson Skotts död och om ytterligare 109 numrerade boställen, som Klara på Lunnen, Ramströms, Lidholmslyckan och Skägg-Jonasa.

Upplägg

Boken har ungefär samma upplägg som De gamla öde boplatserna i Gökhem och dess bebyggare, samt fornminnen och minnesvärda platser, utgivet 1989. Det skiljer 24 år i utgivningsår. Då renskrevs boken på skrivmaskin (jag själv) från anteckningarna som K G & Ingbritt Johansson i Odensberg inventerat 1975-87.

Det har hänt en hel i skrivreglerna sedan dess (själv fick jag en åthutning efter att ha skrivit den första hemtentan i Datapedagogik 1999, när jag gick på Högskolan i Skövde), bl a skrivs rubrikerna med fet stil i stället som förr med ett streck under, luft mellan stycken och gärna underrubriker för att det ska bli läsvänligt. Tyvärr har inte den som renskrev den här boken inte följt de nya reglerna. Kanske kan det bero på att man inte ville ha så många sidor i boken.

Tycker själv att boken förlorar på ovanstående men det är kanske en smaksak. Det bästa sättet att läsa boken är att lägga ett vitt A5 under och dra som en linjal, då är inte risken att man läser på någon annan rad. Men det är så mycket intressant att läsa om så man kanske inte bryr sig om upplägget. För det är mycket fakta som kan läsas, sånt som faller i glömska om det inte finns någon eller några eldsjälar som tar vara på det och ger ut i bokform. Har själv en hel del anor från Floby socken men mycket avbokens innehåll var nytt för mig.

Utgivare

Boken utgiven av Sörby-Floby Hembygdsförening under början av det här året 2013. Boken finns att köpa på Floby Antikvariat, på nätet hittar man boken under Bokbörsen. Kostar 225:-. ISBN: 9789163725180.

Posted in ArkivDigital, Falköping, genealogi, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Nybörjare är vi alla i början

Posted by tagesdotter på februari 13, 2013

Alla är vi nybörjare i början när vi ska lära oss något nytt. Så även när vi börjar att släktforska. Jag gjorde även en hel del nybörjarfel i början. Brukar rekommendera att bästa sättet att lära sig är att gå kurs, men det var inte så jag lärde mig, är självlärd men har haft någon att fråga. Min mamma började att släktforska på 1970-talet och det är till henne jag vände mig när jag körde fast. Hon kunde grunderna hur man släktforskar och jag tekniken, dvs datorn och vilka redskap som kunde och kan användas i släktforskningens tjänst. Min storasyster forskade också ett tag så släktforskning var inget främmande i min familj.

Allt eftersom man lär sig så upptäcks det hur det ska vara, dvs hur noga uppgifter ska antecknas. Har fått göra om tidigare forskning flera gånger, för att få iordning på materialet. Tur att numera förs det mesta av uppgifterna i ett släktforskningsprogram annars hade det inte gått. I början var det den så viktiga källhänvisningen som brast eller så skrevs den inte som den skulle. I dag är det rätt så okey.

Som kursledare i nybörjarkursen i släktforskning har man sett en hel del varianter på hur nybörjarna forskar. Jag är inte den som står med pekpinnen och påpekar alla fel utan jag ser mig mer som en handledare, dvs är ett pedagogiskt stöd och förmedlar kunskap. Sedan är det upp till kursdeltagaren att ta till sig informationen, omsätta den och få ner den på papper eller var det nu antecknas, det är eget ansvar. Brukar rekommendera penna och papper i början eller så skrivs det som en vanligt text, det rör tillräckligt i huvudet ändå, så mycket ny information som ska tas in och läggas på minnet. Släktforskarprogrammet kommer i fortsättningskursen.

Klassiska nybörjarfel, inget att skämmas för

Nybörjare gör ofta en del klassiska fel, men det ska man låta dem göra. De måste få den där haha-upplevelsen och med upptäcka hur det ska vara. De har själv ansvar för sina uppgifter och det är det som är tjusningen, det är de själva som har forskat, ingen annan har gjort det åt dig. Ta åt dig äran att det här har jag gjort!

Vanliga nybörjarfel

  • Upptagen att hitta sina anor så snabbt som möjligt och komma ner i århundrandena så långt det går. Det gör att det det där med att anteckna källan är inte så viktigt i början, det viktigaste för dem som gör så är att hitta namnen. Det skapar en del problem, särskilt om forskaren behöver gå tillbaka till samma källa som man tittade på i vid förra kursträffen. 
     
  • Det där med att köra ut bilder på papper på husförhörslängden eller vilken bok det nu må vara som uppgifter hittas i är inte heller någon bra idé, så länge de bara läggs på hög. Det gäller då att veta vilken bild hör till vilken familj. Dessutom blir det en massa papper som kanske berättar samma och sedan när informationen ska renskrivas kanske det blir oöverskådligt.
     
  • Glömmer att anteckna syskon till anorna. Det är ju anorna som är det viktigaste tycker nybörjaren inte de andra. Men det är information om syskon till din ana som gör familjen mer komplett. Det kan även komma väl till pass in den senare forskningen. Kanske har du hört talas om att den och den person är en släkting eller ett syskon till anan har emigrerat, då gäller det att få fram uppgifter om i vilken generation och vilka anor som är gemensamma med den person du söker släktskapet med. Och har du då redan antecknat vilka barn som anorna har är det mycket lättare att ta upp tråden för den sidogrenen.
     
  • Anteckningsblocket är alldeles för litet. Skriver på ett A6-block eller mindre. Rekommendationen är A4. Det mesta får där plats och lite luft emellan de olika händelserna eller uppgifter från olika böcker blir det också. Dessutom kan A4 med fördel rivas ut och sättas in i pärm, för inte antecknas allt i turordning i ett block.

Tips!
För ett par veckor sedan gav Sveriges Släktforskarförbund ut en arbetsbok med namnet Släktforskarens Arbetsbok i A4-format. I den finns det en del förklaring samt läsövningar och det bästa är att här finns även ansedlar för 32 personer. Inget lösbladsystem här inte!

Posted in efterlysning, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.