Släktresan

- i dåtid och nutid

  • november 2014
    m ti o to f l s
    « Okt    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘genealogy’

Part 5: Churchbooks of Sweden

Posted by tagesdotter på november 21, 2014

Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.

De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.

Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.

Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats - Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.

Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.

Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.

Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.

De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.

Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på ArkivguidenOrtsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, genealogi, genealogy, genline, Karta, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Part 3: Start in your own country

Posted by tagesdotter på november 7, 2014

Börja med

En utgångspunkt är något som är viktigt att ha när man börjar släktforska är börja med en person som forskningen utgår från. Det gäller all släktforskning, oberoende var forskaren befinner sig och var i världen som den letar i. Det kan vara från dig själv, din farfar eller någon längre bak i tiden. Gemensamt för alla att det måste finnas uppgifter som gör att du kan forska vidare, att det inte är en återvändsgräns direkt.

Kanske tycker du i första anblicken att i Sverige är det lätt att forska, det är ju ett så litet land. Men så enkelt är det inte. Tänk på att det var ca 1,3 miljoner som utvandrade från Sverige.

I Sverige hade de flesta på 1800-talet och bakåt i tiden, ett sk patronymikon, dvs man satte -son eller -dotter efter pappas förnamn. Därför har de flesta samman namn. Carl Carlsson, Stina Andersdotter, Johan el Johannes Johansson osv. Det betyder att du måste veta var de var födda. Småland eller Västergötland duger inte heller. Bara i nuvarande Falköpings Kommun finns det 52 socknar/församlingar. Tänk dig att leta igenom varenda en, det är ett gedigert arbete och kanske ledsnar du efter ett tag.

För den som forskar på sina rötter i Sverige är det viktigt att uppgifterna som man utgår ifrån är så korrekta som möjligt.

Det som behövs är helst fullständigt namn födelseuppgifter, dvs var personen i fråga är född samt födelsedata, år, månad och dag.

Hur gör man då?

Kanske har du ledtrådar hemma i form av brev och fotografier. Din morfars fars syskon som blev kvar i Sverige kanske skrev till sin bror som emigrerat. Där får du bra ledtrådar var i Sverige som du ska börja leta. Språket kanske ställer till problem, men försök att få hjälp någonstans, ex via den lokala Genealogy -, Historial Society (inlägg på bloggen) eller via Facebook. Precis som i USA så står ateljéns namn och ort på fotografierna.

Gravstenar är en bra utgångspunkt. Där får du ofta fram namn, födelse- och dödsår. Oftast är det bara året som står på gravstenen, har du tur finns även månad och år med. Kontakta Cemetery Office för att få veta mer om vilka fler som finns i graven. Kanske finns gravstenen och information på webbplatsen Find A Grave (free).

Nästa steg är att hitta din morfars far eller vem det nu är som är din utgångspunkt, i registren som finns i ditt land. I Census finns hela familjen uppräknad som bodde på en adress. Om du inte har så bra uppgifter om din morfars far kan du med fördel söka på din morfar i stället. Förhoppningsvis vet du mer om honom än hans pappa.

Census är som du kanske vet en mycket bra källa att plocka information från. Den gjordes och görs vart 10 år.  Den har vi som söker åt andra hållet, dvs efter våra utvandrande släktingar mycket god nytta av. Den senaste släppta Censuset och sökbara är från 1940 och de finns på ett antal aktörers webbplatser. Mest kända är Familysearch (free) och Ancestry ($).

Death Certificate får man inte glömma. Där kan det vara antecknad var din släkting/ana var född. De går att beställa.

Om och när din släkting blev amerikansk medborgare, Naturalizerad som det kallades, finns detta registrerat. När naturalizeringen gjordes skulle alla uppge var de var födda. Registret och originalet är sökbart hos Ancestry i databasen U.S., Naturalization Records – Original Documents, 1795-1972. 

Om din släkting var med i ett krig, finns det antecknat. Drafterna för WW I och II finns på Ancestry. Familysearch.org. Där kan det vara antecknad var han var född i Sverige.

Tidningsnotiser och Death Notice/Obitauries är en guldgruva. Där kan finnas exakt varifrån din morfars far var född samt uppgifter om släkten i Sverige, var syskon och syskonbarn bor vid dödstillfället. Lista över webbplatser med tidningsarkiv finns på Lawson Research Services, LLC. För dig som har släkt som bosatte sig i Illinois är Genealogybanks.com en bra tjänst som tillhandahåller tidningar online. Det finns naturligtvis även tidningar på andra ställen i USA hos dem.

För varje County så finns det ett County Courthouse. De är väl värda besök. Här finns material som inte finns eller kanske aldrig kommer att publiceras på Internet. Länk till Minnesotas County Courthouses. Hur man forskar här finns tips i boken County Courthouse Book.

Var dina immigranter medlemmar i en kyrka? I de svensk-amerikanska kyrkorna fördes det bok på, precis som hemma i Sverige, medlemmarna och deras familj. Här kan det finnas uppgifter om hela familjen, vilka man är släkt i i församlingen och var immigranterna var födda i Sverige. Det fanns/finns en hel del kyrkor i US som har anknytning till Sverige. Ex. Dessa register finns tyvärr inte på Internet men de flesta blev filmade av Lennart Setterdahl 1962-1995. Filmerna finns att få tillgång till på Swenson Swedish Immigration Research Center i Augustana Collage, Rock Island, IL. Kontakta dem gärna i förväg om du tänkt att besöka, så att det görs en sökning i registret efter dina svenska immigranter om de var medlemmar. (Obs! Registret finns bara i Sverige inte på plats i Rock Island). En sådan kyrka är Gethsemane Lutheran Church i Austin, Texas.

Det finns ett flertal webbplatser som kan ha information om den du söker uppgifter om eller hänvisar till var de kan hittas. Men börja på några få för att känna dig fram.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden

publicerats.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Släktforskning i TV-reklam

Posted by tagesdotter på februari 4, 2013

De flesta av er har väl sett Ancestrys reklam som just nu går på TV. Där är det så enkelt att hitta släkt och information om dem. Men är det så? Tror du på vad som sägs i en TV-reklam? Det är ganska svårt att få ut budskapet i en TV-reklam eftersom den är så kort och det ska ut så mycket information som möjligt, då är det förenkling som gäller.

Vad Ancestry menar tror jag att det är så mycket enklare numera att släktforska. När jag började på 1990-talet var det hjälp av microfilm, som man fick skicka efter från SVAR om inte det lokala biblioteket hade (brukar vara kommunen). Numera behöver man inte ta sig till ett bibliotek/arkiv utan kan sitta vid sin dator hemma och få tag på samma kyrkoboksmaterial.

Men så enkelt som att det är bara att trycka på en knapp är det inte som det faktiskt låter i TV-reklamen. Det heter ju släkt- och emigrant-forskning. Forskning vet vi ju vad det betyder - sökning efter information i flera källor. Ancestry är bara en av dem även om de vill tro att det är den enda man behöver. De har inte allt även om det de har en hel del.

Men hur släktforskning går till förklarar de inte. Det finns heller ingen möjlighet att trycka in på den korta tid, som reklamen rullar i TV-rutan. Det låter bra det där om att hon har fått fram uppgifter om han som hade ett apotek i Chicago och blev dömd för att ha smugglat sprit.

Jag hoppas att det inte är någon som går på den enkla förklaringen i Ancestrys TV-reklam, där går det som en dans och är ganska lätt. Fortfarande är det ett hantverk att släkt- och emigrantforska. Det är ett mycket större hantverk än det som är i Sverige. Fler källor att ösa ur i stället för några få som i Sverige. Det gäller med andra ord veta vilka källor som det ska letas i. Pusselbitar som hittas här o där som man sedan fogar samman till en bild av en person eller familj.

Har skrivit en hel del om hur det är att emigrantforska här på bloggen. Sök gärna efter artiklar.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Forska för svensk-amerikaner

Posted by tagesdotter på februari 15, 2012

Den här artikeln är fortsättning på Allt för Sverige säsong 2.

Ibland får jag kontakt med någon där borta på andra sidan Atlanten som söker sina rötter. Hjälper främst de som har anor från någon av Falbygdens socknar eftersom jag forskar på emigranter från Falbygden och bygger upp en databas med emigranterna och deras familjer, både i det gamla och det nya hemlandet.

Vi byter information. Jag forskar om släkten här i Sverige och kan t o m få fatt på släktinger av i dag. Som motprestation begär jag att få uppgifter om släkten där borta i väster, särskilt intresserad av emigranternas uppgifter.

Vid uppdragsforskning för en svensk-amerikan vars förfäder var från Falköpings socknar forskar jag fram främst från kyrkböcker och datakällor. Resultatet blir inte helt fullständig, dvs alla personer och uppgifter med fram till nutid (1900-talet och framåt). Vad jag vill uppnå med forskningen är att min uppdragsgivare, svensk-amerikanen, ska få kontakt med en släkting. Sen får släkten här i Sverige ta över forsatt forskning och göra den fullständig.

Det är ganska tacksamt att forska för svensk-amerikaners räkning. De vill gärna veta sin egen historia. USA och Kanada är ett invandringsland och på så sätt tappar ofta invandrarna sin och släktens historia. Den invandrande generation har kontakt med sina syskon och föräldrar men efter deras bortgång tappades ofta kontakten. Generationerna som är födda i det nya hemlandet (barn och barnbarn) kunde/kan inte det språk som föräldrar eller mor- och farföräldrar kunde.

Har fått höra från en kusin till farmor, som bodde i Parry Sound, ONT, Canada att föräldrarna hade svenska som hemligt språk, dvs när det var något som inte barnen skulle få veta.

Förfäderna tog det stora steget att flytta till en ny kontinent. Nytt land, språk och seder. De försökte att bevara sitt svenska samtidigt som de skulle anpassa sig till det nya landet. Dit de flyttade bodde inte bara folk från ex Falköping utan även från andra delar av Sverige. Någon från Norge kanske också. Det gjorde att de traditioner som idag finns bevarade är ett misch-masch av olika svenska traditionerna från olika delar av landet och även amerikaniserade. I svenskbygderna är dalahästen ett påtagligt inslag, de kan ses runt om i området. Något som de uppfattar att det är svenskt. Det är det på sätt och vis men för oss här i Sverige är det bara en symbol för Dalarna.

Många av invånarna där borta bryr sig inte om sitt ursprung, vilket det än må vara, rotlösheten består, de flyttar gärna över hela kontinenten, ofta för jobbet skull mer än vad vi svenskar gör. Särskilt nu när det är dåliga tider flyttar folk runt en hel del.

Rotlösheten och det här att inte veta vilka ens förfäder eller släktingar är, är något som TV-serien Allt för Sverige handlar om.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.