Summering av mitt släktforskningsår 2012

2012 gjorde jag inte lika mycket som 2011 när det gäller släktforskning. Det beror främst på att i år har jag inte brutit något. 2011 halkade jag på is och fick en spricka i min vänstra armbåge. Det gjorde att jag var sjukskriven i två månader, och vad gjorde jag då, jo emigrantforskade om de Falbygdsbor som var äventyrliga nog att ta båten över ett hav och skapa sig ett nytt liv i ett för dem ett främmande land. Resultatet blev 10 000 individer i databasen om emigranterna från Falbygden.

En artikel om min forskning i sista numret av Falköping Xtra för året blev det också. En gratis tidning som delas ut av SLA i Falköpings området veckan före jul.

Emigranter från Falbygden

2012 var målet att antalet individer i min databas skulle nå 55 000 samt 100 nya återfunna emigranter. Båda målen nådde jag med råge. 147 återfunna emigranter blev det till slut. Den siste var en Ivar Johansson F 1871 i Brunnhem och som bytte namn till Wahlstrom. Självmord var dödsorsaken 1933 i Rockford, Winnebago Co, IL. Hans fru Anna F 1872 i Sjogerstad hade förolyckats i en bilolycka 1926 utanför Elgin, Kane Co, IL när de var på väg att besöka en son där. Därefter det gick det utför för Ivar, han var alkoholiserad när han tog sitt liv. Båda händelserna finns beskrivna i tidningsarkivet på GenealogyBanks.com webbplats.

De flesta 2012 års är helt säkerställda återfunna emigranterna från Falbygden, men det finns några som det står i källan att de är födda på Falkoping eller däromkring. Har inte hittat var de är födda men de tas med ändå. Kan ju hitta familjen till dem i framtiden och det vore inte bra att ha missat chansen att ha hittat dem där borta i det nya landet. Har i alla fall nått över 4000 återfunna, närmare bestämt 4015 st finns nu på min lista.

Har  även uppdaterat listorna på återfunna emigranter på min webbplats Emigrant.se. Det var två år sen sist. Som vanligt var det ett digert arbete, inget gjort in en handvändning då listorna ska tvättas, sorteras och html-kodas. Det tar ungefär tre månader innan det är klart. Därav att uppdateringen inte görs så ofta. Föredrar att lägga ner tiden på forskning i stället.

Svensk-amerikaner

Alltid kul att hjälpa svensk-amerikaner att söka sina rötter på Falbygden och släkt i Sverige. I år kan nämnas en ättling till Gustav Lindblad, 1834-1887, som 22 oktober 1887 blev mördad på vägen hem efter att ha hämtat medicin i Falköping till sin son Aron, vagnen kördes av sonen Efraim. Vid Svältarebacken, stötte han på några kacksiga torparsöner på Stora Bjurum, där han var rättare. Händelsen och efterspel finns berättad i boken Potatisriket, Stora Bjurum 1857-1917 Jorden, makten, samhället av Lars Nyström, en avhandling från Historiska institutionen, Göteborgs universitet 2003.

När de kom ut ur skogen vid Svältebacken stod där helt plötsligt en hop människor på ömse sidor om vägen. Rättare! var det någon som skrek, och samtidigt brakade det till i gärdesgården bakom dem. Så började folkskaran springa efter vagnen. Efraim försökte snabba på sin häst, men förföljarna var dem tätt i hälarna.

Den första stenen träffade rättaren i ryggen. Omedelbart därefter följde ytterligare en smäll, den här gången på halsen, strax under högerörat ”Råkade det i huvudet” frågade Efraim sin fader. Och med skallen hängande bakåt och en röst så svag att den knappt var märkbar svarade rättaren ”Ja”. När de kom fram till gården var han redan död.

Gustaf Lindblad hade åtta barn, varav Aron dog tidigt, Aron begravdes på Gudhems kyrkogård samtidigt som fadern. Den äldste sonen Birger samt Efraim (nr 3) emigrerade. Båda slog sig ner i South Dakota och blev farmare. 

Kurs i släktforskning

Det blev även fyra kurser på ABF, två varje termin och en nybörjar- och fortsättningskurs varje gång. Även om jag börjar få vanan är en kurs inte lik den andra. Det beror på deltagarna och dynamiken dem i mellan. Hoppas att intresset är lika stort 2013.

Förfrågningar

Får fler och fler förfrågningar när det gäller personer som emigrerat från Falbygden. De flesta fortfarande från svensk-amerikaner men också svenskar. De flesta via e-post men en och annan ringer också. Även gjort en PDF-fil med tips på emigrantlänkar, som kan användas i sökandet efter släktingar som emigrerat. Det är väl ett tecken på att jag, min forskning och kunskap blir mer och mer känd.

WordPress

Antalet besökare här på bloggen har också ökat. Den bäst besökta månaden 2012 var november med 1554 besök. 2012 är det mest besökta året för bloggen med 12 937 besök, nådde över 40 000 besök i början av december.

2013

Året som kommer hoppas jag blir fortsatt produktivt i släktforskningsväg för min del. Målet är i år att nå 60 000 individer och 100 återfinna avlidna i min databas om Emigranter från Falbygden samt lokalisera vart de slog sig ner och deras familjer.  Vill gärna fortsätta lära ut hur man forskar efter sin anor och släktingar. 

Här på bloggen ska det fortsättas att skrivas. Ser fram emot att ni läsare kan tips mig på ämnen. Ibland är det idé torka och jag behöver då hjälp på traven att hitta uppslag. Jag ser även fram emot fler kommentarer på inläggen. Det är kul att få respons på mina blogginlägg. Välkomna!!

Hösten 2012 invigs vecka 39

Hösten 2012 invigs vecka 39, heter det här inlägget. Det är en passande rubrik för vi som bor på Falbôgda. Denna veckan har det hänt och händer en hel del som har med hösten att göra.

Vädret just nu är ju ett riktigt höstrusk med mycket regn och fallande temperatur. Löven har börjat att gulna och ramlar ner. Vi har haft några frostnätter, som sig bör då en del grönsaker frös. Grödan är avtröskad men ingen ny har kunnat komma i jorden för det myckna regnandet. Potatisen är upplockat, där det blev någon. Hos mig blev det inte så mycket i korgarna, då King Edvard drunknade i lergjorden. De tidiga sorterna blev heller inte så mycket kvar. Det räcker till sättpotatis till nästa år, ex Röda Rosen. Vi får hoppas att de inte ruttnar under vintern.

I tisdag körde jag igång nybörjarkursen i släktforskning. Det var sex förväntasfulla som vill veta mer om sin familj och släktingar. Som vanligt spretar det åt alla håll var någonstans i Sverige de ska forska i. Dalsland, Södermanland och Skaraborg var de områden som nämndes. Vi är alla nybörjare i början när man ska lära sig något. Förvirring, mycket att hämta in och lära sig att läsa gammal stil är något som en person som ska lära sig släktforska ställs inför så här i början.

I helgen med start i kväll fredag, när 2012 års Falbygdssocken Östra Tunhem ska ta emot priset hos förra årets socken Brunnhem, går det årliga evenemanget Mekelsmäss av här på Falbygden. Det har växt genom åren och är i dag Sveriges näst största. För andra året ställs konst ut i storformat i Tomtens kalkbrott. I fjol ringlade köerna långa. Själv besökte jag stället när det öppnade på lördag, innan det hade hunnit mörkna. Det var nog tur för när jag åkte kom jag knappt ut på vägen eftersom kön åt andra hållet var i vägen. I år har nog man förberett sig bättre på anstormning, i fjol tog nog det stora intresset arrangörerna med storm. Det var ju det nyaste och största utställningen för året.

Mekelsmäss är något som mer eller mindre körs över hela dygnen under lördag och söndag. Mycket av det som visas kommer inte till sin rätt förrän mörkret faller på.

Det är tänkt att Mekelsmäss (i övriga delar av landet stavas det som på riks svenska Mickelsmäss) ska vara ett mat- och kulturevenemang. Det är då man ska fira att skörden är inne. Mer och mer under åren har det blivit att det är då man visar upp sin och andras konst. Ungefär som på våren, vid påsk, när det är Konstrundan men här heter det i stället Konstnatta. Men Falbygden är så mycket mer än konst. Det finns så mycket mer här. Några exempel finns här nedan:

Malta Johanna marknaden får sitt slut på lördag. Den är varje lördag från juli fram till nu. Det är där som lokalproducerade grönsaker och mat kan köpas samt några andra artiklar.

I Trävattna firar man att skolan fyller 100 år. Där är det filmvisning, varje hel- och halvtimma.

I Jäla är Skattegårdens bakstugan öppen, för den som vill smaka och köpa hällbakt gammaldags bröd.

På Wrågården i Friggeråker är det full fart. Där kan du äta bison (ganska gott -  prövade på när jag var i USA 2007) och kolla in det tillfälliga stenåldershuset, som byggts upp av Ekedalens Fornby i Norra Åsarp. Här finns också en gårdsmarknad med lokala producenter.

Vi får hoppas att vädret är med oss. Det har inte varit så roligt den här veckan, regnat över 80 mm och lördagen ser ut att bli grå, trist och regnig också.

Konstnatten håller på från 16:00 – 01:00 på lördag/söndag natt. På söndag är det öppet 11:00 -  16:00. Även Skara och Tidaholm har hakat på. Utställningskatalogen finns att ladda ner på Mat & Kultur – År 2012.

Regnig sommar = släktforskningsväder

Antar att de flesta av er läsare, ni som bor i Sverige, svär över sommarvädret i år 2012. Det började så bra men ett par soliga veckor men nu på senare tid har det varit rent av ¤%&/( för jävligt. Nere i Emils land Småland, runt Lönneberga och Mariannelund är det översvämning. Ån Silverån svämmar över så att de byggnader som stod bredvid ån nu ligger i den samma. De börjar se slutet av den och nu börjar uppröjningsarbetet.

Det rapporterades för några veckor sedan att skörden skulle bli bättre än på flera år. Det stämmer inte över hela Sverige. På flera håll ruttnar nu grödan. Värst är det visst i Mälardalen, södra Norrbotten och norra Västerbotten.

Själv odlar jag grönsaker. Det har inte varit så roligt i år. Först var det en kall vår, som gjorde att det inte gick att gå i jorden förrän i maj. Förra året sattes det potatis i början av april, i år kom de inte ner förrän en månad senare. En frostnatt blir det alltid under våren som gör att det som har kommit upp, fryser. Så hände även i år. Av det som såddes inomhus planterades gurkorna ut sist. De kom ner så sent som förra veckan.

Vad gör man då när det regnar? Vi släktforskare har ju ett botemedel mot långtråkigheten när det regnar och man inte kan vara ute. Vi tar fram våra datorer och loggar in på webbplatser vi har abonnemang och letar efter släkt, till oss själva eller någon annan. För inte går det sitta inne och rulla tummarna. Bläddra i kyrkoböckerna är en bra och nyttig sysselsättning.

Som alltid håller jag på med min emigranter från Falbygden. Träffade två svensk-amerikanare i helgen, vars ena gren kommer från Vilske Härad (den andra är från Jämtland). De som utvandrade var från Sörby (R). Fått några förfrågningar via min Emigrant.se samt även en via mitt konto på Ancestry. Även om jag inte just nu prenumererar på deras material har jag ett konto kvar sedan jag hade ett. Det gäller att synas på nätet.

För de som har missat har jag även i Facebookgrupp vid namn Tagesdotter. Där läggs upp en hel del länkar som intresserar oss släktforskare. I skrivande stund är vi 166 medlemmar över hela världen, mest svenskar och amerikanare men även en brasilianare. Ansök om att bli medlem hos mig på kontot Tages Dotter, så klickar jag in dig.

Forska för svensk-amerikaner

Den här artikeln är fortsättning på Allt för Sverige säsong 2.

Ibland får jag kontakt med någon där borta på andra sidan Atlanten som söker sina rötter. Hjälper främst de som har anor från någon av Falbygdens socknar eftersom jag forskar på emigranter från Falbygden och bygger upp en databas med emigranterna och deras familjer, både i det gamla och det nya hemlandet.

Vi byter information. Jag forskar om släkten här i Sverige och kan t o m få fatt på släktinger av i dag. Som motprestation begär jag att få uppgifter om släkten där borta i väster, särskilt intresserad av emigranternas uppgifter.

Vid uppdragsforskning för en svensk-amerikan vars förfäder var från Falköpings socknar forskar jag fram främst från kyrkböcker och datakällor. Resultatet blir inte helt fullständig, dvs alla personer och uppgifter med fram till nutid (1900-talet och framåt). Vad jag vill uppnå med forskningen är att min uppdragsgivare, svensk-amerikanen, ska få kontakt med en släkting. Sen får släkten här i Sverige ta över forsatt forskning och göra den fullständig.

Det är ganska tacksamt att forska för svensk-amerikaners räkning. De vill gärna veta sin egen historia. USA och Kanada är ett invandringsland och på så sätt tappar ofta invandrarna sin och släktens historia. Den invandrande generation har kontakt med sina syskon och föräldrar men efter deras bortgång tappades ofta kontakten. Generationerna som är födda i det nya hemlandet (barn och barnbarn) kunde/kan inte det språk som föräldrar eller mor- och farföräldrar kunde.

Har fått höra från en kusin till farmor, som bodde i Parry Sound, ONT, Canada att föräldrarna hade svenska som hemligt språk, dvs när det var något som inte barnen skulle få veta.

Förfäderna tog det stora steget att flytta till en ny kontinent. Nytt land, språk och seder. De försökte att bevara sitt svenska samtidigt som de skulle anpassa sig till det nya landet. Dit de flyttade bodde inte bara folk från ex Falköping utan även från andra delar av Sverige. Någon från Norge kanske också. Det gjorde att de traditioner som idag finns bevarade är ett misch-masch av olika svenska traditionerna från olika delar av landet och även amerikaniserade. I svenskbygderna är dalahästen ett påtagligt inslag, de kan ses runt om i området. Något som de uppfattar att det är svenskt. Det är det på sätt och vis men för oss här i Sverige är det bara en symbol för Dalarna.

Många av invånarna där borta bryr sig inte om sitt ursprung, vilket det än må vara, rotlösheten består, de flyttar gärna över hela kontinenten, ofta för jobbet skull mer än vad vi svenskar gör. Särskilt nu när det är dåliga tider flyttar folk runt en hel del.

Rotlösheten och det här att inte veta vilka ens förfäder eller släktingar är, är något som TV-serien Allt för Sverige handlar om.