Släktresan

- i dåtid och nutid

  • december 2014
    m ti o to f l s
    « Nov    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Posts Tagged ‘Emigranter’

Begravningsplatser i USA

Posted by tagesdotter på maj 4, 2012

I Sverige begravs våra döda på en kyrkogård. Kyrkogården finns oftast intill församlingens kyrka, därav namnet kyrkogård. I de större städerna finns det större kyrkogårdar, där det ofta finns ett kapel i anslutning. Olika samfund, kyrkor och religioner ligger ofta på samma kyrkogård.

I Sverige rådde länge ett religionsförbud mot annat än statsreligionen som var Lutherska läran. Så det har med tradition att göra att vi har begravts på den begravningsplats som tillhört vår kyrka. Det har funnits några enstaka specifika religionskyrkogårdar, som judiska församlingens begravningsplats i Malmö. Numera finns det flera begravningsplatser i Sverige specifika för religioner, ex muslimska.

I USA heter begravningsplatserna Cemetery. Ordet har sitt ursprung i grekiskans κοιμητήριον som betyder sleeping place. En cemetery ligger oftast inte i anslutning, intill någon kyrka. Det finns undantag som den i Scandia, Washington Co, Minnesota – Elim Lutheran Cemetery, som ligger tvärs över gatan till kyrkan Elim Lutheran Church. De flesta cemeteries ligger helt  fristående, de kan vara kopplade till en kyrka men inte nödvändigtvis. Ofta ute på prärien är de utslängda på ett åker, ett platt ställe där det är långt till grannen. Men också inne i en stad. När så begravningsplatsen är full, öppnar man en annan på ett annat ställe. Den nya begravningsplatsen behöver inte ligga i anslutning till den gamla.

I USA köper man sig en begravningslott för sig själv eller hela familjen. Det betyder att en person inte nödvändningsvis blir begravd där denna/-e avlider utan istället blir begravd i familjegraven, som då ofta finns där den första föräldern avled. Det betyder att det kan vara långt ifrån stället som den avlidne dog på (ex Los Angeles, CA) och som denna/-e är begravd på (ex South Bend, IN).

Förr i tiden (om det är så även idag kan jag inte säga) kunde fattiga sälja en plats i familjegraven till någon okänd. Detta gjordes för att kunna finansiera familjens gravplats. Så det gäller att se upp om det finns någon i graven som inte har samma efternamn. Även om man förmodar att personen är släkt på något vis, behöver det inte vara så.

I USA köper man i regel sin begravningsplats för tid och evighet. Där borta plockas den nästan aldrig bort eller återanvänds. Om något bygge göras på platsen ex en damm eller en byggnad ska uppföras på platsen, kan alla gravar flyttas till en annan befintlig begravningsplats eller så återskapas den gamla på ny plats. I de flesta fall finns dock graven kvar långt fram i framtiden. Förhoppningsvis fortsätter någon att sköta den gamla begravningsplatsen, men så är inte alltid fallet. Det finns många exempel på cemeteries som förfaller i USA och inte sköts om.

Histopolis finns länkar till cemeteries i USA. De har listat 130 000.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy | Taggad: , , | 1 Comment »

Dödsregister i USA

Posted by tagesdotter på april 27, 2012

För oss svenskar och andra som har emigranter i släkten är det ganska viktigt att få död på de som emigrerade (släkt- och emigrantforskare är morbida). Om man får tag på den uppgiften kan man få reda på var de och övriga familjemedlemmar slog sig ner och bodde. Det är just den uppgiften som kan vara så svår att få tag på där borta. Särskilt om de bytt efternamn och ändrat stavning, amerikaniserat namnet. Det finns flera varianter på ett efternamn där. Som ex Sjöberg här i Sverige blir i USA o Canada Seeberg, Seaburg och alla varianter där emellan. Dessutom försvinner kvinnorna i registren då de byter till mannens efternamn och spår efter deras flicknamn kan vara svårt att få fram.

För 1962 och fram till nutid finns SSDI-registret (Social Security Death Index, Social Security är ungefär som vårt personnummer) som är sökbart via sökmotorn Mocavo. Det har jag skrivit om förut här på bloggen. Men det är bara de som utvandrade under senare år och är födda 1870 och framåt som kan tänkas finnas med där.

Men längre bakåt och ner i tiden då? Före 1962 och bakåt i tiden är det som vi emigrantforskare söker mest efter.

Ja, det finns inget samlat nationellt register för dem i USA. Där får man söka efter varje stat och/eller på county nivå. Det gäller bara att veta var man ska leta. Men det finns en webbplats som länkar till alla dessa databaser och register som finns att tillgå. Gratis och med abonnemang – Online Searchable Death Indexes & Records. Det är en ideell och privat webbplats som drivs av Joe Beine i Denver, Colorado, som länkar till databaser och register om döda, begravda  och andra liknande register. Här finns det mesta av alla sådana register som finns i USA.

Kopplat till webbplatsen finns en blogg Genealogy Roots Blog och Facebookgruppen Online Searchable Death Indexes and Records. Joe Beine driver också German Roots, som är en ingångswebbplats med mer matnyttigt för oss emigrantforskare. Visserligen är den inriktad på tysk emigrantforskning men länkarna kan även användas av oss andra som letar efter våra emigranter i släkten som reste till USA från Europa. Där finns mer länkar till databaser och annat material som vi har nytta av i vår forskning.

Posted in Amerika, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Facebook, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , | Leave a Comment »

SSDI på nätet igen

Posted by tagesdotter på april 10, 2012

SSDI-registret är något som jag har stor nytta av som emigrantforskare. SSDI står för Social Security Death Index, börjar 1962 fram till nutid och gäller för USA. Registret har varit sökbart gratis länge på Rootsweb.com webbplats. Men i december 2011 stängdes det ner och flyttades in på Ancestry:s abonnemang webbplats, dessutom plockades de 10 senaste åren bort. Skrev om ämnet här på bloggen när det hände. Varför och vilken diskussion som föregick beslutet skrev jag om då.

De emigranter som är födda i slutet av 1800-talet avled ofta efter 1962. Därför har jag stor nytta av det här registret. Det blev ett stort avbräck vid stängningen eftersom det inte bara drabbade dödsuppgifter om emigranterna utan även om deras familjermedlemmar. Får fram en hel del uppgifter om familjerna från ex Familysearch.org till utvandrarna och då vill man veta mer även om dem. SSDI är då ett bra redskap. Under den här tiden har jag lagt emigranterna på hög men nu behöver jag inte det längre.

Använde mig ett tag av GenealogyBank.com SSDI register, men tyvärr går det inte så bra att söka efter eftersom man inte kan söka exakt på födelsedatum bara på året personen är född. Det gör att man får ganska många träffar och det är tidskrävande att leta igenom. 

För ett par veckor sedan lade sökmotorn Mocavo ut SSDI. Där kan man söka på exakt födelsedatum, vilket är en stor fördel. Precis som förut måste efternamnet på personen som eftersöks fyllas i. Så för emigranter som byter efternamn är det problem, ex kvinnorna som gifter sig. Men så är det i allt material, inte bara därborta i USA. Om man inte hittar ledtrådar i vigsel- och födelseregister om hennes flicknamn. I födelseregistret är det då mammans flicknamn som ofta anges. Ex i Minnesota Historical Society:s födelseregister – Minnesota Birth Certificate Index.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , | 2 Comments »

Forska för svensk-amerikaner

Posted by tagesdotter på februari 15, 2012

Den här artikeln är fortsättning på Allt för Sverige säsong 2.

Ibland får jag kontakt med någon där borta på andra sidan Atlanten som söker sina rötter. Hjälper främst de som har anor från någon av Falbygdens socknar eftersom jag forskar på emigranter från Falbygden och bygger upp en databas med emigranterna och deras familjer, både i det gamla och det nya hemlandet.

Vi byter information. Jag forskar om släkten här i Sverige och kan t o m få fatt på släktinger av i dag. Som motprestation begär jag att få uppgifter om släkten där borta i väster, särskilt intresserad av emigranternas uppgifter.

Vid uppdragsforskning för en svensk-amerikan vars förfäder var från Falköpings socknar forskar jag fram främst från kyrkböcker och datakällor. Resultatet blir inte helt fullständig, dvs alla personer och uppgifter med fram till nutid (1900-talet och framåt). Vad jag vill uppnå med forskningen är att min uppdragsgivare, svensk-amerikanen, ska få kontakt med en släkting. Sen får släkten här i Sverige ta över forsatt forskning och göra den fullständig.

Det är ganska tacksamt att forska för svensk-amerikaners räkning. De vill gärna veta sin egen historia. USA och Kanada är ett invandringsland och på så sätt tappar ofta invandrarna sin och släktens historia. Den invandrande generation har kontakt med sina syskon och föräldrar men efter deras bortgång tappades ofta kontakten. Generationerna som är födda i det nya hemlandet (barn och barnbarn) kunde/kan inte det språk som föräldrar eller mor- och farföräldrar kunde.

Har fått höra från en kusin till farmor, som bodde i Parry Sound, ONT, Canada att föräldrarna hade svenska som hemligt språk, dvs när det var något som inte barnen skulle få veta.

Förfäderna tog det stora steget att flytta till en ny kontinent. Nytt land, språk och seder. De försökte att bevara sitt svenska samtidigt som de skulle anpassa sig till det nya landet. Dit de flyttade bodde inte bara folk från ex Falköping utan även från andra delar av Sverige. Någon från Norge kanske också. Det gjorde att de traditioner som idag finns bevarade är ett misch-masch av olika svenska traditionerna från olika delar av landet och även amerikaniserade. I svenskbygderna är dalahästen ett påtagligt inslag, de kan ses runt om i området. Något som de uppfattar att det är svenskt. Det är det på sätt och vis men för oss här i Sverige är det bara en symbol för Dalarna.

Många av invånarna där borta bryr sig inte om sitt ursprung, vilket det än må vara, rotlösheten består, de flyttar gärna över hela kontinenten, ofta för jobbet skull mer än vad vi svenskar gör. Särskilt nu när det är dåliga tider flyttar folk runt en hel del.

Rotlösheten och det här att inte veta vilka ens förfäder eller släktingar är, är något som TV-serien Allt för Sverige handlar om.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Resa i Amerika, släkt | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Allt för Sverige säsong 2

Posted by tagesdotter på februari 8, 2012

SVT1:s serie Allt för Sverige blev en tittarsuccé i november-december 2011 i svensk  TV. Nu kan man anmäla sig till en ny säsong. Produktionsbolaget Meter har lagt ut webbplatsen, där svensk-amerikaner kan anmäla sig.

De som eftersöks är väl i samma kategori som föregånde deltagare, dvs ingen kontakt med sina svenska släktingar eller varit i Sverige förut. 

En tilltänkt deltagare fick bytas ut i förra omgången eftersom uppgifterna man hade om denna/-es svenska utvandrare var bara namn och Sverige. Det går ju bara inte att hitta personer med vanliga -son och -dotternamn, alldeles för många här i Sverige. Då behövs ett ovanligt namn. Om ni kommer ihåg var två systrar med i början av serien. En av dem fick väl komma med i sista stund eftersom man inte hade tid att forska för en ny persons räkning. Den ena systern åkte ut första gången, skulle tänka mig att det var uppgjort så. För det var ett grävande i källorna att hitta deltagarnas anor. Helena Stark var den som stod för arbetet.

Så för alla dem som redan letar och har kontakt med sina släktingar gör sig inte besvär. För de vill ha personer som gör att det blir störst kulturkrock mellan det amerikanska och det svenska. Det blir bättre TV på så sätt.

Själv skrev jag om TV-serien när det begav sig och vid slutet av serien hade jag en hel del besökare här på bloggen.

För den som vill se repris på Allt för Sverige, kan göra detta på YouTube numera, på SVT-play finns serien tyvärr inte tillgänglig längre. Tillgängligheten där på YouTube gör att även svensk-amerikaner kan se och det vill de. Har haft en hel del förfrågningar i min Facebook grupp Tagesdotter om var man kan se den eftersom de inte kan se något som finns på SVT-play (är spärrad för datorer utanför Sverige). Bäst vore det om Meter kan sälja serien till något TV-bolag i Nord Amerika.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , | 6 Comments »

Artiklar i Falköpings Tidning

Posted by tagesdotter på mars 16, 2008

Ni har väl inte undgått att det var Släktforskningens Dag i går lördag 15 mars. Det var heller inte den enda sk Dagen i Sverige, även Konsumenternas Dag var i går.

Med anledning av den första nämnda dagen hade jag med artikel i Falköpings Tidning. Den blev inte så lång som det var tänkt från början och har skrivit om den ett par ggr. Det gällde att hålla sig till den policy som FT har eftersom några företagsnamn inte får vara med. Det var svårt eftersom de bästa webbplatserna drivs just som företag.

Ni som inte har tillgång till tidningen kan här läsa artikeln:

Släktforskning

Släktforskning är en världsomspännande hobby. För oss svenskar och andra intresserade av vårt kyrkoboksmaterial har det blivit lättare att forska nu när de är tillgängliga via Internet.

Kyrkoböckerna

Vi släktforskare har en unik material att ösa ur för oss, vårt kyrkoboksarkiv. 1686 ålades prästerna att upprätta födelse-, vigsel-, döds- och husförhörslängder (hfl). Inget annat land har en så lång period med folkbokföring som Sverige och de flesta är dessutom i bra skick.

I hfl är alla hushållets medlemmar noterade från ägaren husbonden, oftast en man, hustrun och deras barn. Pigor och drängar är också noterade här. De flyttade ofta från gård till gård och ströks då från den ena gården och flyttades över till en annan gårds sida i boken.

Via nätet

Släktforskningen har flyttat in på Internet. Du kan nu sitta framför din dator hemma och forska i kyrkoböckerna. Men det gäller att kunna grunderna i hur forska i källorna på rätt sätt. Lättast att lära sig är att gå kurs, via nätet eller ett studieförbund.

Släktforskningsprogram

Efter ett tag kan det bli ganska många personer att hålla reda, skaffa då ett sk släktforskningsprogram. Namnet är något missvisande för det släktforskar inte åt dig utan det är du som matar in uppgifter som du forskat fram. Programmet gör att du på ett lätt sätt kan hålla reda på familjemedlemmar och släktskap.

Emigration

Förr eller senare hittar du släktingar som emigrerade i din släktforskning. Med en del har kontakten mellan det nya resp gamla landet aldrig klippts av, med andra har kontakten helt försvunnit.

När det gäller emigranternas utflyttning stå det oftast ”Amerika” plus årtalet som de utvandrade i husförhörslängden. Ca 1,3 miljoner svenskar emigrerade 1821-1930, de flesta till USA, men även till andra länder som Tyskland, Kanada, Ryssland eller Australien. Några kom tillbaka men de flesta blev kvar i sitt nya land.

Namnändringar

En del emigranter inte ville ha kontakt med det gamla landet eller helt enkelt inte var nöjda med sitt patronymikon (faderns förnamn + son eller dotter ex Johansdotter) som efternamn och kunde byta ut det under resans gång eller i det nya landet. Som ex är syskonen Fredriksson som utvandrade från Sörby socken. I USA ändrade de efternamnet till Hallgren efter gården Hallabo. Eller som Karl Sanfrid Johansson från Karleby, som först bytte efternamn till Holmqvist i Sve och i USA bytte han namn en gång till, till Charles Holmes. Döttrar fick automatiskt ”sonnamn” när de emigrerade, ex Andersdotter blev Andersson.

Svenska CD-skivor

Svenska källor i emigrationsforskning, förutom originalhandlingar, är två cd-skivor: De komplimenterar varandra eftersom de inte har samma ursprungskällor. Det är uppgifter från kyrkoboksmaterialet, dvs hfl och flyttningslängder och från poliskamrar som fanns i utvandringshamnarna. I den sista finns uppgifter om till vilken destination som emigranten hade köpt biljetten till. Om New York, har utvandraren endast köpt resan över Atlanten, om Rockford, IL är detta slutdestination. Ofta kunde de resa till någon släkting som redan hade utvandrat.

I USA

Ellis Island i NY var 1892-1924 inresehamn för alla invandrare. Ankomstregistren finns sökbara på nätet. Annat som vi som letar efter släkt i USA kan använda oss av är: Efterlysningssidor o e-postlistor, där du kan göra efterlysningar och få svar. Databaser som ex Census (folkbokföring) 1790-1930, WW I Draft (mönstring), Social Security Death Index, (dödsregister). Varje delstat har i någon form online databas, t ex Minnesota som har födelse-, och dödsregister, Illinois har vigsel- och dödsregister osv. Varje county (ung som kommun) har en släktforskarförening, de flesta har en egen hemsida med material och hjälpsidor.

Posted in emigrant, Falköping, genealogi, släktforskning | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Amerika = engelska

Posted by tagesdotter på december 4, 2007

När forskningen ska ske i invandringslandet, då främst i USA gäller det att kunna engelska skapligt. Det är ytterst få som kan svenska i landet och det finns inga nämnvärda invandringsregister på svenska. Enda undantaget är avskrifter från svenska kyrkoböcker.

Särskilt värt att nämna här är Kurt Andersson i Skara (ordförande i Skara Släktforskarförening 1983-2007) som under flera år lånade rullar av Emigrantinstitutet i Växjö. Källmaterialet han till största delen använt sig av är församlingsregistren från svenska kyrkorna i USA då främst i Minnesota och Illinois. I dessa avskrifter finns uppgifter om familjemedlemmarna så länge dessa bodde på orten och/eller var medlemmar i kyrkan.

Om jag inte minns fel ska pärmar med kopior över avskrifter för Falbygdens emigranter finnas i släktforskarrummet nere i Falköpings biblioteks källare. Om inte, kontakta redaktören för Falbygdens Släktforskarföreningens tidskrift Falbygdsanor. Kanske sitter han hemma och letar efter Falbygdsemigranter ur dessa.

Att inte kunna engelska är naturligvis en stor begränsning. Det gäller att komma på ett sätt komma runt det stora hindret. Ett online lexikon som jag använder mig ofta av (nästan slutat att slå i vanlig lexikon) är skoldatanätets Lexin. Eller ta hjälp av någon annan släktforskningsintresserad eller varför inte någon familjemedlem.

Släktforskarkåren blir äldre och äldre med några få undantag. Det är inte så ovanligt då att engelska språket kan vara ett nog så svårt hinder att komma över. Varför inte ta hjälp av barn/barnbarn eller någon annan yngre. På så sätt slås tre flygor i en smäll. Du får hjälp, kanske hittar släkten i USA och inte att förglömma får en föryngring av intresset att släktforska. Någon att lämna arbetet vidare till.

Posted in Amerika, emigrant, genealogy, släktforskning | Taggad: , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.