Släktresan

- i dåtid och nutid

  • september 2014
    m ti o to f l s
    « Aug    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Webbutvecklingen går framåt… fort

Posted by tagesdotter på mars 21, 2013

Hjulen snurrar fortare och fortare, mer information och teknik öses över oss. När jag gick på gymnasiet på 1980-talet talade man om att det tog sju år att fördubbla informationsmängden. Den siffran är gammal sedan länge och nu gäller två år. Bara två år alltså. Det gäller även tekniken och teknikutvecklingen. Det betyder att den bärbara dator jag köpte för tre år sedan är gammal även om jag tycker att den fortfarande fyller mitt behov.

På Internet finns det hur mycket information som helst och mer kommer ut varje dag. Sättet att göra webbplatser har också förändrats. Förr pratade man om hemsidor, med enkla html-kodning och något javascript. I dag är det webbplatser och flera olika språk i kombliment med html ex php, databashantering osv. Html-språket i dag är inne på vers html5.

Webbplatser idag är uppbygda kring ett css3-dokument (håller på att fasas ut och nu börjar sas gälla), som är det som styr de andra sidorna. Det är där som form, var olika texter ska ligga, färg, tecken-/storleksnitt osv. När jag lärde mig göra hemsidor i slutet av 1990-talet lade man allt som styr en sida i början på varje sida. Med ett css-dokument som styr de andra går det fortare att ladda varje sida. Dessutom är det mycket lättare att ändra eftersom du ändrar bara på ett ställe.

I takt med att våra apparater har blivit mindre och bärbart har vi blivit mer uppkopplade. Våra smarta telefoner gör att vi nu kan sitta på toa eller ligga i sängen och surfa. Stationära dator är snart ute i hemmen, det är bara bärbart i olika storlekar som gäller. Det gör att det är ett annat tänk vid uppbyggnad av en webbplats.

Förr att man utgick från den dator som webbplatsen jobbades fram på och som troligtvis var en stationär dator och gjorde en version. I dag ska man börja med den lilla enheten, för att vara säker på att besökaren kan läsa allt. Det gör att en webbplats i dag bör finnas i flera varianter med samma innehåll men med olika utseende. Själv behöver jag en ny version av Adove Dreamweaver för att uppfylla de nya kraven. Har vers CS3 och behöver den nya CS6, men den kostar en slant även som prenumeration av Adobes tjänst Creative Cloud. Kanske har jag jobbat ihop till en licens lagom när vers 7 släpps om ett par år. Får bara hoppas att min gamla dator klarar av att driva programmet, dvs uppfyller systemkraven.

CMS-verktyg finns också till hjälp för den som kan lite om att bygga webbplatser. Där kan man flytta runt komponenter (var text och annat som ska synas) utan att behöva kunna html-kodning. Men det går inte alla gånger skräddasy det som man vill ha. Du får hålla dig till de mallar som finns att tillgå (som här på WordPress). Databaser ingår oftast inte i dessa verktyg.

Något att tänka på som webbmakare nu för tiden ska undvika att använda javacript. Detta eftersom våra smarta telefoner inte kan läsa dessa. Det gör att vi släktforskare får tänka om en del. I alla fall de som lagt ut sin forskning på nätet med hjälp av ett webbaserat släktforskningsprogram. De flesta av programmen använder sig av javacript. Det är bara ett program som uppfyller kraven att inte ha javacript just nu – TNG. Inte så mycket att välja på alltså. Teknikutvecklingen har sprungit ifrån de andra webbbaserade släktforskningsprogrammen.

Det var länsstudiedag 11 mars 2013 för Skaraborg gymnasieskolor, förlagd på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Passade då på att gå på föreläsningen som Joakim Stockman höll i. Han arbetar i Betssongroup och på Malta.

Posted in Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, genealogy, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Indexering på gott och ont

Posted by tagesdotter på mars 13, 2013

För mig som är emigrantforskare och som söker i databaser i USA är indexerade ett måste och helst normaliserade också. Jag kan inte bläddra igenom varje fotografi/bild av en bok/kartotek som består av hundratusentals ark för att hitta information som är nytta för mig. Indexerade databaser underlättar en hel del i mitt forskningsarbete.

Söker just i databaser efter emigranter från Falbygden och deras familjer. Har precis gått igenom US Passport Applications 1795-1925 (finns på Ancestry.com), där våra emigranter som har blivit USA-medborgare finns med. I databasen finns de som ansökte om pass med för att resa hem till Sverige och hälsa på gamla mor, släktingar eller helt enkelt göra en nöjesresa i Danmark, Norge eller något annat land, oftast i Europa.

För att kunna gå igenom alla ansökningarna på bästa sätt är det till stor hjälp att använda sig av indexeringen. Det finns en hel del möjliga sökmöjligheter att använda sig av. Har upptäckt för att få med de flesta är det att söka på så få uppgifter som möjligt. Om det går söker jag endast på Location i Birth i sökformuläret. Du får gå igenom en hel del ändå för att få med alla som kan tänkas finnas med.

Är ganska beroende av att indexeringen är bra gjord och det är den inte alla gånger. Inte konstigt kanske om man tänker på vilka som sitter och indexerad – kineser. De som sitter där kan väl endast engelska och inga andra extra språk. Då gäller det att det verkligen blir rätt men det blir det inte.

Har sett en hel del olika stavningar på bl a Falköping och Stenstorp i US Passport Application databasen. Å andra sidan har jag förståelse, det kan inte vara lätt alla gånger att läsa på ett främmande språk. Men då ska det göras så mycket som möjligt för att rätta till och jag tycker att Ancestry slarvar en del. De borde ha någon som går igenom materialet innan det läggs ut, korrekturläsning kallas sånt. Det ska vara en person som kan det språk som den amerikanska medborgaren har från början t ex svenska och ha lokalkännedom om landet för att det ska bli så rätt som möjligt.

Exempel på stavningar som kan hittas

Falköping

  • Foblicolan
  • Falk Spring
  • Fahlowing
  • Fathoping
  • Falkopeng
  • Felkokiping
  • Falkaping
  • Folsheping
  • Faltopeng
  • Falkapeng
  • Zrlkoping

Karleby

  • Karlechy

Kleva

  • Eleva

Stenstorp

  • Stenshop
  • Stenstork

Ullene

  • Ulleved

Det här med att de som skriver av inte kan tyda ut eller läsa vad som verkligen står, skapar stora problem för den som söker efter sina släktingar som hade blivit amerikanska medborgare och var hemma på besök. En annan sak om det är felstavat från början, då kan det kanske inte vara så lätt om att det går att tyda för den som har lokalkännedom vad det ska vara för ort.

För mig blev det att leta i nästan hela sökträffen på 37 000 ansökningar. Rättstavningarna kommer längst fram och sedan kommer resten i blandad kompott. Det tog ett tag men det var det värt. En hel del nya uppgifter om emigranterna från Falbygden hittades och som matades in i databasen.

Posted in Amerika, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Ny lokalhistorisk bok i Falköping

Posted by tagesdotter på mars 7, 2013

Det har skrivits flitigt på Falbygden om bygden. En hel del hembygdsböcker har det blivit under åren. Vi har Boken om Bjurum potatisriket, Brunnhem, Börstig, Gudhem, Gökhem, Högstena, Kinneved, Norra Åsarp, Skörstorp, Smula, Stenstorp, Uddagårdens kalkbruk i Karleby samt Vilske. Nyligen kom även boken om Floby-Sörby ut, när jag har fått tag på den ska det bli en artikel om den också här.

2012 gavs boken om Brunnhems socken ut, 2005 var det Högstena. Båda böckerna har Bo Andersson som redaktör. Kinneveds Hembygdsförening med Lena Persson i spetsen lägger ut en hel del på sin webbplats för den som vill ta del av personer/familjer som levde i Kinneved och närliggande socknar.

De flesta av böckerna har de lokala hembygdsföreningarna arbetat fram och givit ut. Boken om Bjurums bränneri och Uddagårdens kalkbruk har dock varit en mans arbete. Bjurums bränneri var en doktorsavhandling av Lars Nyström vid Göteborgs Universitets Historiska Institution och kalkbruksböckerna är det Kerstin Sjölin Magnusson som stått för skrivandet. 

Boken om Rössberga SäteriRössberga

Den nyaste boken i samlingen är inte för någon bygd utan för en stor gård, nämligen Rössberga Säteri, som ligger i Valtorps socken. Författaren är Lars Bägerfeldt, inte så konstigt med tanke på att på Rössberga finns en hel del spår från stenåldern och framåt, bl a finns här Ravels grav. Andra fornlämningar som beskrivs är järnåldersgravar och en runsten. Lars kan det här med att läsa gammal stil så att gräva i arkiven efter material och tyda det samma är inget konstigt för honom.

Ägarlängden börjar 1545 med Gustav Olofsson Stenbock och slutar med dagens ägare Roy och Siv Mannius. Med beskrivande text om varje person ägt säteriet. Familjen Fleetwood har fått det största utrymmet i längan, inte så konstigt då de har ägt säteriet längst av alla ägare.

En hel del beskrivande information med text och bild finns med i boken. Det är om de bostäder och ekonomihus som finns på gården. Även om de gårdar och torp som låg under gården finns med. Utdrag ur mantalsböcker och kyrkoböcker med listor av de personer som bodde på ställena. Även befallningsmännen, gårdsfogden och rättare har fått ett stort utrymme.

Naturligtvis finns även Kalbrottet beskrivet. Rössberga kalkbrott är nog det som Rössberga är mest känt för, i alla fall det jag tänker på när jag hör namnet Rössberga. Tyvärr finns inget skrivet material inkl bokföring och löningslistor, bevarat sedan den tiden. Det kastades troligtvis efter att kalkbrottet lades ner.

Boken är skriven som en faktabok med ett lättfattligt språk. Det är lätt att hitta i den.

Mord

Som släktforskare blir man glad när det hittas något utöver det vanliga, det finns här i boken också. Under rubriken En mördare på Rössberga marker 1691, beskrivs en händelse som i kyrkboken 1691 skrevs

4 Septembris Anders Larssons Son på Högen Swen blef ihiälstuken

Men ett längre utdrag är hämtat ur domboken, där utredningen av händelsen är detaljerad beskriven. Gärningsmannen är ryttaren Nils Andersson som red hem efter mönstringen vid Axvalla hed till Badene i Yllestad. I boken finns beskrivet vad han gjorde under ritten från Sätuna och tills han kom hem och vad som hände.

I framtida nästa bok

Något som saknas och som skulle kunna bli bok nr 2 är folkbokföringsuppgifter över tjänstefolket och kalkbrottets alla arbetare och deras familjer, oavsett var det bodde, så långt det går att få fram uppgifter samt även övriga Valtorpsbor. Kan själv bidra med en del material då jag gjorde en del forskning i kyrkoböckerna på 1900-talet samband när det planerades att bli en hemvändardag i Valtorp (som inte blev av). Vilka som är födda på 1900-talet och en del info om deras anor och övriga familjemedlemmar finns på webbplatsen ValtorpsbygdenValtorpsbor.

Boken består av 270 sidor varav 70 med färgbilder, hårda pärmar. Kostnad: 200:- + porto. Kan köpas hos Lars Bägerfeldt eller via webbplatsen Valtorpsbygdens butik.

Posted in Falköping, Hembygd, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 3 Comments »

Forum för kurs(hand)ledare saknas

Posted by tagesdotter på februari 27, 2013

Grundskole- och gymnasielärare hämtar ofta idéer utifrån om metodik, undervisning och laddar ner material, det är för dem naturligt. De delar gärna med sig sina erfarenheter till andra lärare och ger förslag på hur undervisning kan bedrivas. Oftast görs detta via webbplatser och forum.  Exempel på webbplatser är: Lektion.se, Facebook och Twitter. Det var i slutet av 1990-talet som utvecklingen började ta fart i samma takt som dator och Internet blev tillgängligt för var och en. KK-stiftelsen drev på skolans utveckling med att skapa virituella lärarrum.

Datorn och Internet har också utvecklat släktforskningen och gjort en hel del forskningsmaterial tillgängligt. Det finns otaliga webbplatser och databaser med forskningsmaterial för oss släktforskare. Sveriges Släktforskarförbund var tidigt ute med sitt Anbytarforum där forskare kan ställa frågor om sin forskning och få svar från andra. På Facebook finns det en hel del grupper för släktforskning, där kan även lokala släktforskarföreningar eller privatpersoner lägga upp grupper i ämnet. Ex Pitebygdens Forskarförening, Släktforskning – en gravsten och arkiv berättar och Swedish American Genealogy Group.

Men någon utveckling liknande som lärarnas virituella lärarrum har har jag inte sett och det är något jag saknar. Det skulle vara ett ställe som kurs(hand)ledare från hela Sverige skulle kunna utbyta tankar, idéer och ev material med varandra. De flesta av oss arbetar genom ett studieförbund, förening eller driver egen verksamhet. Vi försöker ju alla lära ut och förmedla grunderna i släktforskning och mer avancerat till intresserade.

Jag tror att vi alla som är studieledare, även erfarna, skulle ha något att vinna av och ha nytta det här. Alltid bra att få influenser från utifrån, ha bollplank och byta idéer. Flera av oss behöver någon att vända oss till för att få nya influenser. En kursledare som kör kurs på ABF på annan plats i Sverige kontakta mig för att få tips hur man skulle kunna lägga upp en fortsättningskurs. Jag har inga svårigheter med det. Visst finns det en hel del utgivet utbildningsmaterial, men det gäller att kunna använda och förmedla det på rätt sätt.

Har gått studiehandledarutbildning för Sveriges Släktforskarförbund, både grunden och fortsättningen. Varför inte låta ett forum bli en förlängning i kursen? Nu när Anbytarforum ska göras om tycker jag att utrymme för ett virituellt lärarrum ska avsättas. Det kan bli ett (kursledar)lyft i Släktforsknings Sverige, precis som lärarlyftet är. Antar att det är väl tanken med studieledarutbildningen som förbundet försöker förverkliga. Det är alltid bra att träffas ansikte mot ansikte, men varför inte utnyttja de tekniska möjligheter som finns? WordPress (som den här bloggen ligger på) lanserade förra veckan verktyget classroom.

Den störste vinnaren på det här är väl nybörjaren i släktforskning. Det är hon/han som har största beroende av en kursledare som har tillgång till rätt kursmaterial och metodik för just sig. Alla lär sig inte på samma sätt, se artikeln Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag vill i alla fall att deltagarna ska när kursen är slut att de ska känna att de har fått en bra hjälp på vägen i sin fortsatta forskning.

I släktforskning har det varit lite av revirtänkande, i alla fall var det så när det var forskning med hjälp av mikrorulle o -fish och bland de som har hållit på i ett 30-tal år och mer. Kanske naturligt då eftersom det krävde en hel del av släktforskaren och källorna var inte så lätt tillgängliga som i dag. Jag hoppas att det har förändrats, eller har det det?

Posted in efterlysning, Facebook, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Tvittra | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Telefonkataloger i världen

Posted by tagesdotter på februari 22, 2013

Telefonkatalogen ges numera inte ut i pappersform här i Sverige. Någon enstaka finns dock, reklamfinansierade, som DinDel. I stället är vi hänvisade till de som är på nätet. Eniro och Hitta är väl de mest kända för oss. För företagare och oss andra som vill ha information dessa finns det andra alternativ som företagsfakta.se, 121.nu och Bizbook.

Telefonkataloger för världens länder finns också att tillgå via Internet. För oss emigrantforskare är det värdefullt eftersom du kan då få kontakt med dina nu levande personer. Men man måste vara beredd på att det inte står rätt eller att uppgifterna är gamla.

Gamla uppgifter på webbplatsen switchboard.com är vad som finns för en av mina släktingar. Hon bor i Indiana och det finns två adresser och telefonnummer för henne, båda fel och är gamla uppgifter. De nya uppgifterna finns inte med. Det fick till följd att för några år sedan när jag skulle skicka det årliga julpaketet att jag skickade till fel adress. Tog då den senare av adresserna  och skickade paketet. Men det kom tillbaka och fick skicka om. Inte kul alls.

För den som ändå vill söka sina släktingar i telefonkatalogen och pröva på att kontakta dem, finns en webbplats som mer eller mindre har alla i världen. Infobel.com – heter den. Bläddra ner en bit till rubriken World och välj kontinent och land.

Det är tråkigt att det inte finns kataloger i pappersform längre, det gör att man inte kan sätta dem på bokhyllan och spara för framtida behov. Hur det är med kataloger i andra delar av världen vet jag inte. Har sparat några äldre och även den sista stora för Skaraborg som gavs ut för ett par år sedan. Det är guld värt när det letas efter släktingar och var de bodde en gång i tiden i en telefonkatalog. Undrar om någon historisk sparas på de uppgifter som finns i webbkatalogerna? Någon som vet?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Ungefärlig ålder

Posted by tagesdotter på februari 18, 2013

För den som letar efter sina emigrerande släktinger upptäcker snart att i USA finns det få uppgifter om exakt födelsedatum det är mer om ålder, hur gammal personen är när noteringen görs.

Det börjar med redan här på hemmaplan, med CD:n i Emigranten Populär. Emigranten är den CD:n som ger uppgifter om hur långt din emigrant köpte biljetten. Varje emigrant skulle visaEmigranten populär upp sin biljett hos Poliskammaren i den hamn som emigrationen skedde från. Har man tur får man fram uppgifter om att emigranten hade köpt ända fram till slutdestinationen istället för bara till New York. En familjemedlem som redan fanns i landet kunde möta upp i New York och då behövde den utvandrade inte köpa längre är från Sverige utan de skaffade biljett på plats i New York.

Vad som finns är uppgifter om: personens för- och efternamn, ålder, utvandringsort, utvandringstid, destination, nummer på biljetten samt om det var fler som åkte på samma biljett och vilka de var.

I det nya hemlandet

När emigranten klev i land i sitt nya hemland var det en ny kontroll, där allt antecknades vid en pulpeter i den stora mottagningssalen. Det var bl a namn, vilket skepp som immigranten kom med, varifrån hon/han kom ofta utvandringsställe men kunde lika gärna vara från vilken församling hon/han var född i,  stad som de skulle till samt ålder. På Ellis Islands webbplats kan du söka efter manifestet.

Nästa steg är ofta att leta efter sin emigrant i de folkräkningar, Census, som finns att tillgå. Det är endast i Census 1900 som det finns tillgång till födelseår och -datum. I resterande är det hur gammal som personen är när folkräkningen gjordes. Datum för denna står längst upp på Census-bladet. Census finns bl a att tillgå via familysearch.

Det gör att du i båda fallen och även i andra fall också har ett spann på tre år att söka på. Först det ungefärliga uppskattade året och sedan – /+ detta år.

Det finns databaser där exakt datum kan sökas på, World War I draften 1917-1918 är en. En annan är Social Security Death Index (SSDI) som är det nationella dödsregistret, men då gäller det att din utvandrare avled 1962 eller senare. Tidigare dödsregister är sorterade inom den stat som den avlidne dog i.

Is i magen

Så det gäller att ha is i magen när det letas efter emigranten och hon/hans familj. Inte bara att de kan ha bytt namn utan även det här med ålder. För det mesta stämmer den men ibland stämmer den ungefärlig åldern inte alls i det nya hemlandet. Ta då med i beräkningen att de kan ha blivit ett eller två år yngre än vad som har antecknats i kyrkoböckerna hemma i Sverige.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Nybörjare är vi alla i början

Posted by tagesdotter på februari 13, 2013

Alla är vi nybörjare i början när vi ska lära oss något nytt. Så även när vi börjar att släktforska. Jag gjorde även en hel del nybörjarfel i början. Brukar rekommendera att bästa sättet att lära sig är att gå kurs, men det var inte så jag lärde mig, är självlärd men har haft någon att fråga. Min mamma började att släktforska på 1970-talet och det är till henne jag vände mig när jag körde fast. Hon kunde grunderna hur man släktforskar och jag tekniken, dvs datorn och vilka redskap som kunde och kan användas i släktforskningens tjänst. Min storasyster forskade också ett tag så släktforskning var inget främmande i min familj.

Allt eftersom man lär sig så upptäcks det hur det ska vara, dvs hur noga uppgifter ska antecknas. Har fått göra om tidigare forskning flera gånger, för att få iordning på materialet. Tur att numera förs det mesta av uppgifterna i ett släktforskningsprogram annars hade det inte gått. I början var det den så viktiga källhänvisningen som brast eller så skrevs den inte som den skulle. I dag är det rätt så okey.

Som kursledare i nybörjarkursen i släktforskning har man sett en hel del varianter på hur nybörjarna forskar. Jag är inte den som står med pekpinnen och påpekar alla fel utan jag ser mig mer som en handledare, dvs är ett pedagogiskt stöd och förmedlar kunskap. Sedan är det upp till kursdeltagaren att ta till sig informationen, omsätta den och få ner den på papper eller var det nu antecknas, det är eget ansvar. Brukar rekommendera penna och papper i början eller så skrivs det som en vanligt text, det rör tillräckligt i huvudet ändå, så mycket ny information som ska tas in och läggas på minnet. Släktforskarprogrammet kommer i fortsättningskursen.

Klassiska nybörjarfel, inget att skämmas för

Nybörjare gör ofta en del klassiska fel, men det ska man låta dem göra. De måste få den där haha-upplevelsen och med upptäcka hur det ska vara. De har själv ansvar för sina uppgifter och det är det som är tjusningen, det är de själva som har forskat, ingen annan har gjort det åt dig. Ta åt dig äran att det här har jag gjort!

Vanliga nybörjarfel

  • Upptagen att hitta sina anor så snabbt som möjligt och komma ner i århundrandena så långt det går. Det gör att det det där med att anteckna källan är inte så viktigt i början, det viktigaste för dem som gör så är att hitta namnen. Det skapar en del problem, särskilt om forskaren behöver gå tillbaka till samma källa som man tittade på i vid förra kursträffen. 
     
  • Det där med att köra ut bilder på papper på husförhörslängden eller vilken bok det nu må vara som uppgifter hittas i är inte heller någon bra idé, så länge de bara läggs på hög. Det gäller då att veta vilken bild hör till vilken familj. Dessutom blir det en massa papper som kanske berättar samma och sedan när informationen ska renskrivas kanske det blir oöverskådligt.
     
  • Glömmer att anteckna syskon till anorna. Det är ju anorna som är det viktigaste tycker nybörjaren inte de andra. Men det är information om syskon till din ana som gör familjen mer komplett. Det kan även komma väl till pass in den senare forskningen. Kanske har du hört talas om att den och den person är en släkting eller ett syskon till anan har emigrerat, då gäller det att få fram uppgifter om i vilken generation och vilka anor som är gemensamma med den person du söker släktskapet med. Och har du då redan antecknat vilka barn som anorna har är det mycket lättare att ta upp tråden för den sidogrenen.
     
  • Anteckningsblocket är alldeles för litet. Skriver på ett A6-block eller mindre. Rekommendationen är A4. Det mesta får där plats och lite luft emellan de olika händelserna eller uppgifter från olika böcker blir det också. Dessutom kan A4 med fördel rivas ut och sättas in i pärm, för inte antecknas allt i turordning i ett block.

Tips!
För ett par veckor sedan gav Sveriges Släktforskarförbund ut en arbetsbok med namnet Släktforskarens Arbetsbok i A4-format. I den finns det en del förklaring samt läsövningar och det bästa är att här finns även ansedlar för 32 personer. Inget lösbladsystem här inte!

Posted in efterlysning, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

SVAR samarbetar med familysearch.org

Posted by tagesdotter på februari 8, 2013

I somras gick SVAR ut med att de räknar med att om ett par år behövs det inte köpas abonnemang på deras webbplats för att forskare ska få tillgång till kyrkoboksmaterialet.

Som jag har skrivit förut här på bloggen är Sverige den enda land i Norden som tar betalt för att forska i sina kyrkoböcker. Varför finns i artikeln Sökord: Släktforskning gratis.

Men nu ska det allså förändras. Man har ju undrat hur SVAR skulle kunna göra det möjligt och nu har jag kommit på det.

Besökte SVARs webbplats häromveckan för att göra en geografisk sökning och fick då fram att SVAR har börjat att samarbeta med familysearch.org. Läs gärna Familysearch.org en guldgruva.

Det är volontärer, frivilliga som gör arbetet för Familysearch och som skriver av kyrkoböcker och andra källor som sedan görs tillgängliga på webbplatsen för vem som helst kan söka i. Det är världsomspännande arbete och flera tusen volontärer sitter och knappar in över hela världen. För Sverige börjar det trilla in mer och mer svenska sökbart på deras webbplats. Om du anmäler dig frivillig är det hos SVAR som du kan få ett inlogg på, för att kunna läsa kyrkoboken i original som ska bli databas.

Samma svenska material som finns tillgängligt på familysearch.org kommer med stor sannorlikhet bli sökbart även på SVAR, men då kopplat till det befintliga materialet så att man kan se originalhandlingen. På familysearch får du bara resultatet på din sökning i databas, dvs du får ingen koppling/länk så att du kan se originalen, därifrån uppgifterna är hämtade.

Det är en stor uppgift med ett gigantiskt material att göra databas av. Flera år kommer det att ta. Om du vill veta hur långt familysearch har kommit med sin indexering av svenska kyrkoböcker finns det på en lista här. Är du otålig är det att hjälpa till att indexera för att det ska fortare bli tillgängligt. Läs gärna artikeln Gratis släktforskning på nätet? Glöm det!

Posted in Amerika, genealogi, genealogy | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Släktforskning i TV-reklam

Posted by tagesdotter på februari 4, 2013

De flesta av er har väl sett Ancestrys reklam som just nu går på TV. Där är det så enkelt att hitta släkt och information om dem. Men är det så? Tror du på vad som sägs i en TV-reklam? Det är ganska svårt att få ut budskapet i en TV-reklam eftersom den är så kort och det ska ut så mycket information som möjligt, då är det förenkling som gäller.

Vad Ancestry menar tror jag att det är så mycket enklare numera att släktforska. När jag började på 1990-talet var det hjälp av microfilm, som man fick skicka efter från SVAR om inte det lokala biblioteket hade (brukar vara kommunen). Numera behöver man inte ta sig till ett bibliotek/arkiv utan kan sitta vid sin dator hemma och få tag på samma kyrkoboksmaterial.

Men så enkelt som att det är bara att trycka på en knapp är det inte som det faktiskt låter i TV-reklamen. Det heter ju släkt- och emigrant-forskning. Forskning vet vi ju vad det betyder – sökning efter information i flera källor. Ancestry är bara en av dem även om de vill tro att det är den enda man behöver. De har inte allt även om det de har en hel del.

Men hur släktforskning går till förklarar de inte. Det finns heller ingen möjlighet att trycka in på den korta tid, som reklamen rullar i TV-rutan. Det låter bra det där om att hon har fått fram uppgifter om han som hade ett apotek i Chicago och blev dömd för att ha smugglat sprit.

Jag hoppas att det inte är någon som går på den enkla förklaringen i Ancestrys TV-reklam, där går det som en dans och är ganska lätt. Fortfarande är det ett hantverk att släkt- och emigrantforska. Det är ett mycket större hantverk än det som är i Sverige. Fler källor att ösa ur i stället för några få som i Sverige. Det gäller med andra ord veta vilka källor som det ska letas i. Pusselbitar som hittas här o där som man sedan fogar samman till en bild av en person eller familj.

Har skrivit en hel del om hur det är att emigrantforska här på bloggen. Sök gärna efter artiklar.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Flipped classroom

Posted by tagesdotter på januari 30, 2013

För ett par veckor sedan var jag på en föreläsning på Ållebergsgymnasiet i Falköping med Peter Ellwe om Publikt lärande, Uppgiftsdesign och Flipped Classroom. Det var en föreläsning som riktade sig mot lärare på gymnasienivå men den kunde lika gärna ha varit för vilka utbildare som helst t ex i släktforskning.

En ganska intressant föreläsning som satte fokus på det här med man inte bara ska undervisa och föreläsa i ett rum med fyra väggar utan att man ska tänka större och utanför.  

Det utvidgade kollegiet

Jag, som står där framför klassen, kan inte allt, för att det ska bli så bra som möjligt för mina elever ska jag släppa in andra personer som har bra kunnande, det kan vara elever, lärare på skolan eller i hela världen. Man ska vara öppen för nya idéer och undervisnings sätt, inte vara rädd för att använda sig av det sk utvidgade kollegiet, dvs sociala medier.

Flipped classroom

Något som fastnade hos mig var det här med flipped classroom. Med det menas att man spelar in föreläsningen på film och lägger ut den på ett eget konto på Youtube och skickar ut länk till studenterna så att när de kommer till lektionen har de redan sett föreläsningen och lektionen används till att lösa de uppgifter som hör till.

Det här systemet gör att de har möjlighet att fråga läraren/handledaren under lektionstid och uppgifterna går lättare att lösa. Hemma är risken stor att när de kör fast med uppgifterna när de inte får hjälp. Man vänder m a o på hemläxan – flipp. Eleverna har möjlighet med det här sättet att på ett enkelt sätt att repetera när de inte förstår ett stycke, vid ex  tentamen. De ser helt enkelt om filmen.

Eget ansvar att vara förberedd

Är det här något som man kanske skulle kunna tillämpa i kursverksamhet inom släktforskning? I alla fall har jag mina funderingar. Det ställer dock nya krav, på både kursledare och deltagare. För kursledaren att göra ett gediget förarbete och för kursdeltagarna att de ska ha sett föreläsningen innan de kommer till träffen.

Som kursledare: Innebär mer- och förarbete, i alla fall i början. Det gäller att lära sig ny teckning och vänja sig vid att höra sin egen röst. Tänk dig en föreläsningar som normalt är på en PowerPoint, där handledaren står bredvid och berättar. Ett alternativ till detta är att använda sig av ett program som spelar in vad som händer på skärmen med berättarröst. Det finns flera programvaror att välja bland, ex ett gratis är CamStudio. En inspelad föreläsning kan återanvändas flera gånger. Komplettering görs vid kurs träffen. Är det många deltagare i gruppen och du är ensam kursledare har du nu möjlighet och gott om tid att hjälpa alla med deras problem. Med flipped classroom blir kursträffarna effektivare.

För kursdeltagarna: På kursträffen har du handledaren hela uppmärksamhet, dvs det är forskningstid hela den avsatta tiden samt du har möjlighet att ställa frågor. Du kanske är själv den person som behöver lite tid på att smälta information som ges vid en föreläsning. På det här sättet får du som deltagare mer tid att reflektera innan du träffar kursledaren och få de där frågorna brukar dyka upp efter ett tag. Du kanske behöver extra stöd, här får du möjlighet till det.

Tillämpning

Alla släktforsknings föreläsningar går inte att tillämpa på detta vis, så det gäller att välja ut några som passar. Vi får se vad det blir i framtiden men det här tycker jag låter bra även för kursverksamhet i släktforskning. Kanske kan man på så viss nå nya grupper och personer ex ungdomar. Det gäller att vara modern och hänga med förändringar. 

Posted in Falköping, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.