Släktresan

- i dåtid och nutid

  • oktober 2014
    m ti o to f l s
    « Sep    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Svensk Historia’ Category

Part 2: Why they left Sweden

Posted by tagesdotter på oktober 31, 2014

De flesta av oss har emigranter i släkten. Det kan vara på långt håll eller närma i släkten. För oss svenskar är emigrationen till USA något som skedde i det förflutna, det har gått ett antal generationer sedan den gjordes. Men den är inte glömt. Idag utvandrar inte många svenskar till USA, om det inte är för att de arbetar för ett multi internationelt företag, som stationerar sina anställda lite varstans i världen.

De flesta emigranterna blev kvar i sitt nya hemland, de blev immigranter och naturaliserad US medborgare som slog sig ner och skapade ett nytt liv för sig och sin familj. Det kunde gå bra för dem eller så blev inte livet som det var tänkt. Andra var där för att tjäna pengar för att kunna åka hem och exempelvis köpa sig en större gård eller leva gott på sin ålderdom hemma i Sverige.

I dag är Sverige ett mångkulturelt land med många nationaliteter. De har liksom våra utvandrare en gång i tiden, lämnat sitt hemland och flyttat till ett annat. Först emigrerat för att sedan immigrera. Våra immigranters familjer kan har spridits sig över flera världsdelar. Nu senast är det många av syrier som flyr sitt land för krig.

När våra emigranter en gång i tiden gav sig av var det främst till USA. Andra mindre strömmar gick till Tyskland, Danmark, Kanada, Argentina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika m fl.

Vilka var orsakerna de gav sig i väg då? Why did they left Sweden? Ja det är ett flertal. De vanligaste är uppräknade här nedan. Några av skälen känns igen även idag.

  • Religiösa skäl
    Sverige var ett ganska kontrollerat land. Det var tvång att gå i kyrkan varje söndag, stadskyrkan, som var den enda som var tillåtna. För de som ville tro på sitt sätt och utöva sin religion var hänvisade att göra det hemma. De blev snart upptäckta och hade två val. Antingen att inrätta sig i ledet eller ge sig i väg. Bishop Hill är en sådan koloni, som startades av Erik Jansson och hans anhängare.
  • Fattigdom
    Missväxt förekom och det fanns ingen mer mark att bryta till jordbruk. Barnkullarna var stora och de flesta överlevde till vuxen ålder, särskilt efter att barnen vaccinerades mot koppor. För att komma någonstans i världen gav man sig i väg. De ville skapa sig en ny framtid någon annanstans. När fattiga hela familjer gav sig av kunde socknen hjälpa till med resekassan. De betalade en klumpsumma och blev så av med framtida kostnader för den/de fattiga. 
  • Övriga i familjen gav sig av för länge sedan
    När maken/makan dör har den föräldern som är kvar ingen kvar som kan sköta om henne/honom på ålderns höst. Så hon/han flyttar till någon till barnen därborta.
  • Äventyrslusta
    De som var framåt och ville göra något nytt. De ville inte vara inrutade i de gamla mönstren ex vara dräng åt jordägande bönder hela livet. Det var svårt för den som kom ur de lägre klasserna att slå sig fram mot toppen.
  • Följde med strömmen, grupptryck
    Vänner och släkt hade givit sig av. Hörde så mycket gott om det nya landet att de flyttade de också. Och ville träffa de sina igen.
  • Arbetsvandring
    Man ville tjäna pengar, för att kunna komma hem och köpa sig en stor gård och bilda familj eller komma hem på åldernshöst och leva ett gott liv. De kunde jobba som maids, servant eller i någon gruva. Några lyckades andra inte.

Folkomflyttningar har det varit så länge människor har levat på jorden. Förr fanns det inga gränser om hur många som fick flytta från och till ett annat land och de fick klara sig på egen hand. I dag är det helt annorlunda, med gränser och lagar som gör att folkomflyttningar inte kan ske hur och när som helst.

Har en kompis som har bott i Sverige i 26 år och är från Filippinerna. Hon har sex syskon. Två av dem bor kvar i hemlandet, en bror i London, England, en annan har nyss flyttat till Australien, en finns i Dubai och en syster fann kärleken här i Sverige efter att hälsat på sin syster för 8 år sedan. Övriga familjemedlemmar finns bl a i Filippinerna, Spanien och USA. Det där med Spanien har med att göra att pappan kom därifrån och flyttade till Filippinerna, då han stred i USA:s armé i Vietnamn och sedan blev stationerad på basen i Manilla.

Tidigare i serien: Part 1: Swedish roots?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Utbildning är viktigt i släktforskning

Posted by tagesdotter på oktober 20, 2014

Vi som är kurs(hand)ledare vill naturligtvis kunna lära ut på kunskapen om att släktforska på bästa sätt. Alla har vi våra egna knep, ingen lär ut eller som jag ser mer på saken förmedlar på samma sätt. Liksom våra kursdeltagare har vi olika förutsättningar och sätt att ta tillvara på ny kunskap. För ny kunskap får man vid varje kurstillfälle av deltagarna och erfarenheter. Alla har de egna forskarproblem och sätt att vara. Det gäller att vara lyhörd och pedagogisk, kunna förmedla så att deltagarna förstår och framför att vara påläst i ämnena och vilka resurser som finns att tillgå.

Vi kurs(hand)ledare arbetar oftast ensamma eller i par, vi kör i egen regi (som jag) eller genom en släktforskarförening. Tyvärr kan man som ledare bli hemmablind, köra på i spåret man alltid kört. Kanske blir det så om man varit ledare i ett flertal år. Men det gäller att kunna ta till sig ny kunskap och veta vilka resurser som finns för oss och våra kursdeltagare. Utbildar oss gör vi hela livet, varför också inte i att handleda?

KursledareutbildningAlvesta

Sveriges Släktforskarförbundet hjälper till med att ge utbildning till oss kurs(hand)ledare, de ges i tre olika utbildningsträffar under helg. De har letts av Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman. Man börjar med grundutbildningen, som även innefattar en hemuppgift som visar att man kan forska fram en familj utan att man är släkt med dessa, precis som man gör när man lotsar fram och hjälper kursdeltagare. Vi får alltså bevisa att vi kan konsten med att släktforska och skriva/redovisa på rätt sätt. Faktiskt ganska välbehövligt att någon annan ger en en uppgift och godkänner den. Som kurs(hand)ledare är man mer van åt andra hållet. Men nu är det ju vi som sitter i skolbänken. Diplom utdelas och möjligheten att gå vidare till nästa kurs, första fortsättningskursen och efter den fortsättningskurs 2.

Under kursträffarna ges inte bara föreläsningar av och om förbundet och deras resurser utan även av andra inhyrda föreläsare. Ibland är det rent ut av kursdeltagarna som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. När Anna-Lena Hultman föreläste om emigrantforskning i fortsättningskurs 1, var jag med och stöttade. Nu sist var ett föredrag om dna-forskning som en deltagare pratade om. För en kurs är inte bara till för att hämta information utan också för att dela med sig och byta erfarenheter. Samtal och diskussioner förs vid frukost, kaffe, mat eller när så tillfälle ges. Vi träffas ansikte mot ansikte och det är mycket viktigt. Vi distraheras inte av något annat under de aktuella helgerna utan det är bara kursledarutbildningen som gäller.

StudieförbundenAlvesta2010 2

Vi är ungefär 40 kurs(hand)ledare i Sverige som har gått alla tre kurserna. För oss som har gått kurserna är det ett stort plus att kunna visa upp det för ett studieförbund eller för egen del att vara stolt för att vi har fått ett diplom i att vara kursledare. För studieförbunden är det ett sätt att kvalitetssäkra deras kurser/utbildningar i släktforskning. Det bevisar att de har en eller flera duktiga kurs(hand)ledare att tillgå. Oftast är det de som redan är kurs(hand)ledare som går kursledarkurserna och som vill lära sig mer, i ämnen som man aldrig lär ut eller har tagit tag i i sin egen forskning men vill veta mer om. De vill ta till sig nya influenser och annat som kan användas i kursverksamhet. 

In i finrummet

Trovärdigheten för att vara kurs(hand)ledare ökar om denna/-e har gått de här kurserna. Det höjer standarden och släktforskning har möjlighet att komma med i finrummet. För släktforskning i dag ses lite över axeln att det inte är fint nog. Det är ganska tydligt när det anordnas kulturdagar och -veckor i vårt land av kommuner, landsting eller vem nu arrangören är. Våra museer, kyrkor och hembygdsföreningar får gärna vara med men folket som levde på bygden och byggde upp bygden/Sverige är aldrig med. Se min artikel Som vanligt, släktforskning är inte med :(.

Andra har åsikter

Det finns naturligtvis andra som har en annan åsikt och uppfattning om att de här kurserna inte behövs. Argument som: Jag kan ändå, varför ska jag gå en utbildning, det blir en klubb för en inre krets eller helt enkelt är emot det som Släktforskarförbundet försöker göra, att kvalitetssäkra. De vill helt enkelt inte av den ena eller andra anledningen. De personerna får ju tycka och tänka det de vill, vi lever ju i en demokrati. Men de får inte stå i vägen för oss andra som verkligen vill lära oss något nytt och träffa personer på kurs som gör samma sak som sak, dvs lära ut och förmedla konsten att släktforska. Nu råkar det vara Släktforskarförbundet som har tagit tag i att utbilda, ett ganska naturligt val då de är ett förbund.

Egen kritik

Om jag själv ska vara kritisk är att jag saknar uppföljning till kurserna för att kunna hålla sig uppdaterad, diskutera eller helt enkelt hjälpa varandra i konsten. Har efterlyst det förut här på bloggen genom artikeln Forum för kurs(hand)ledare saknas att ett forum för oss som har gått eller går kursledare-utbildningarna att fortsätta vår kunskapsinhämtande och kunna träffas på ett sätt utan att ta sig till en fysisk plats. För oss som har gått alla tre utbildningarna blir det ju inget mer, ingen mer fysisk träff, vad jag vet. Då är ett forum en bra förlängning, där ska vi kunna fortsätta vårt lärande och våra diskussioner. Det ska vara ett forum liknande som föreningen DIS har för sina DIS-funktionärer, dvs öppen bara för oss som gått någon med flera av kursledare-utbildningarna hos Sveriges Släktforskarförbund.

Fortsättning

Jag hoppas verkligen att utbildningssatsningen får fortsätta hos förbundet. Jag vill att fler ska få samma möjlighet som jag att gå de här helgkurserna. Det är ett bra sätt att få ny kunskap för mig som kurs(hand)ledare på ett bra sätt, kontaktnätverket växer. Kurserna är en bra bit på vägen att kvalitetssäkra oss kurs(hand)ledare. Normen är satt.

Själv gick jag grundutbildningen i Alvesta hösten 2010 och fortsättningskurs 1 och 2 under våren 2012 och 2014 här i Falköping. Jag är ensam om att gått de här kurserna i Falköping. Är en oberoende kurs(hand)ledare, alltså mina kurser går inte i någon släktforskningsförenings regi. För mig betyder de här kursledarutbildningarna en hel del, de ger mig självförtroende att fortsätta. Har egen kurslitteratur sedan hösten 2013 som jag har författat själv. den är anpassad till mitt sätt att leda och lära/förmedla ut. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Som vanligt, släktforskning är inte med :(

Posted by tagesdotter på augusti 31, 2014

Det är kulturvecka här i Falköping, Arena Falköping som evenemanget heter. Det är natur, kultur och landskap som står på programmet. Öppna museum för att visa vår historia, visning av Marka kyrka och gravar. Hornborgasjön visas. Allt avslutas med brukhästdagen i Jäla nästa söndag 7 september.

Det är ju bra det här att visa upp vad vi har på Falbygden. Vår historia och vad som finns i kultur och natur. Men… det finns ett stort M för oss som intresserar oss för de som bodde på trakten. Visdiktaren Jönn Liedholm har lyfts fram de senaste åren för hans historia intresse. Men sen då? Var finns alla de andra som har gjort Falbygden till vad det är i dag? Visst vi har fin natur och miljö men folket som bodde i det? Skrev en artikel här på bloggen i samma ämne 2011 med titeln Hembygdsföreningar bevarar byggnader men…, där är det ju samma sak. Man bevarar sina saker, traditioner och byggnader men glömmer bort att lyfta fram de som har bott på bygden,

Som vanligt med andra ord finns inte släktforskning med på programmet. Synd!! Det om inte är ju vår historia!! Det är bara att läsa min blogg för att se vad vilket stort ämne det är.

Jag ställer gärna upp och föreläser om vilka våra förfäder på Falbygden var och hur det hänger ihop med nutiden!!

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Skanna dia

Posted by tagesdotter på april 8, 2014


När jag var liten, fotograferade min pappa en hel del.
Inte så mycket i papperskopior utan i dia. De där sattes in i lådor, 80 fördelade på två rader, för att kunna visas Sött ungepå duk. Som vanligt är det den först födda som det togs flest foton på. Dvs min storasyster Ewa. Men jag har kommit med på några i alla fall.

Genom tiderna har det blivit mindre och sällsyntare diabildsvisningar. Sist vi tittade på dem var nog för 2 år sedan och då bara en bråkdel av de där 17 lådorna. Det blir liksom inte av att man samlas och tittar på diabilder i samma utsträckning längre.

Men nu har ju tekniken kommit så långt att man kan via sin egen skanner, skanna av dessa och digitalisera dem. Köpte i höstas en Canon CandoScan 9000F Mark II. Första syftet var att skanna av klipp- och fotoalbum som jag fick låna av en hembygdsforskare. Han vill bevara det gamla och föra vidare sitt material till någon som är intresserad. Nu nästa projekt är att skanna av min pappas bilder.

Ganska bra ur bevarande synpunkt och att göra det mer tillgängligt. Lådorna kommer att bevaras hos min syster men jag vill också ha tillgång till diabilderna. Vill kunna på ett enkelt sätt plocka fram dem och se på dem. Syrran såg till att digitalisera super-8 filmerna för några år sedan så då är det min tur att göra detsamma med diabilderna.

Det är inte gjort på en dag det här. Nej högst en låda i taget. Skannern tar fyra bilder i taget och man vill ha en bra upplösning 4800 dpi, så det tar varje omgång ca 20 min. Det betyder att det IMG_20140407_08här är ett arbete som görs när jag redan sitter vid datorn och arbetar med annat.  

Då det är en hel del släktingar med, som jag och syrran inte har en aning om vilka de är, ska det passas på att få dem identifierade av mina föräldrar. Fotoalbumen är påskrivna men inte de här.

Det finns dia som är skadade men det är något som man får ta. En del är det repor i, andra har färgerna försämras, dvs färgen har blekts eller så har de blivit röda. Som tur var finns det teknik i dag som kan hjälpa till att återställa, i alla fall en del av problemen. En del tar skannern direkt annat får man använda fotoprogrammet till.

 

Posted in Falköping, Hembygd, släkt, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Ny lokalhistorisk bok i Falköping

Posted by tagesdotter på mars 7, 2013

Det har skrivits flitigt på Falbygden om bygden. En hel del hembygdsböcker har det blivit under åren. Vi har Boken om Bjurum potatisriket, Brunnhem, Börstig, Gudhem, Gökhem, Högstena, Kinneved, Norra Åsarp, Skörstorp, Smula, Stenstorp, Uddagårdens kalkbruk i Karleby samt Vilske. Nyligen kom även boken om Floby-Sörby ut, när jag har fått tag på den ska det bli en artikel om den också här.

2012 gavs boken om Brunnhems socken ut, 2005 var det Högstena. Båda böckerna har Bo Andersson som redaktör. Kinneveds Hembygdsförening med Lena Persson i spetsen lägger ut en hel del på sin webbplats för den som vill ta del av personer/familjer som levde i Kinneved och närliggande socknar.

De flesta av böckerna har de lokala hembygdsföreningarna arbetat fram och givit ut. Boken om Bjurums bränneri och Uddagårdens kalkbruk har dock varit en mans arbete. Bjurums bränneri var en doktorsavhandling av Lars Nyström vid Göteborgs Universitets Historiska Institution och kalkbruksböckerna är det Kerstin Sjölin Magnusson som stått för skrivandet. 

Boken om Rössberga SäteriRössberga

Den nyaste boken i samlingen är inte för någon bygd utan för en stor gård, nämligen Rössberga Säteri, som ligger i Valtorps socken. Författaren är Lars Bägerfeldt, inte så konstigt med tanke på att på Rössberga finns en hel del spår från stenåldern och framåt, bl a finns här Ravels grav. Andra fornlämningar som beskrivs är järnåldersgravar och en runsten. Lars kan det här med att läsa gammal stil så att gräva i arkiven efter material och tyda det samma är inget konstigt för honom.

Ägarlängden börjar 1545 med Gustav Olofsson Stenbock och slutar med dagens ägare Roy och Siv Mannius. Med beskrivande text om varje person ägt säteriet. Familjen Fleetwood har fått det största utrymmet i längan, inte så konstigt då de har ägt säteriet längst av alla ägare.

En hel del beskrivande information med text och bild finns med i boken. Det är om de bostäder och ekonomihus som finns på gården. Även om de gårdar och torp som låg under gården finns med. Utdrag ur mantalsböcker och kyrkoböcker med listor av de personer som bodde på ställena. Även befallningsmännen, gårdsfogden och rättare har fått ett stort utrymme.

Naturligtvis finns även Kalbrottet beskrivet. Rössberga kalkbrott är nog det som Rössberga är mest känt för, i alla fall det jag tänker på när jag hör namnet Rössberga. Tyvärr finns inget skrivet material inkl bokföring och löningslistor, bevarat sedan den tiden. Det kastades troligtvis efter att kalkbrottet lades ner.

Boken är skriven som en faktabok med ett lättfattligt språk. Det är lätt att hitta i den.

Mord

Som släktforskare blir man glad när det hittas något utöver det vanliga, det finns här i boken också. Under rubriken En mördare på Rössberga marker 1691, beskrivs en händelse som i kyrkboken 1691 skrevs

4 Septembris Anders Larssons Son på Högen Swen blef ihiälstuken

Men ett längre utdrag är hämtat ur domboken, där utredningen av händelsen är detaljerad beskriven. Gärningsmannen är ryttaren Nils Andersson som red hem efter mönstringen vid Axvalla hed till Badene i Yllestad. I boken finns beskrivet vad han gjorde under ritten från Sätuna och tills han kom hem och vad som hände.

I framtida nästa bok

Något som saknas och som skulle kunna bli bok nr 2 är folkbokföringsuppgifter över tjänstefolket och kalkbrottets alla arbetare och deras familjer, oavsett var det bodde, så långt det går att få fram uppgifter samt även övriga Valtorpsbor. Kan själv bidra med en del material då jag gjorde en del forskning i kyrkoböckerna på 1900-talet samband när det planerades att bli en hemvändardag i Valtorp (som inte blev av). Vilka som är födda på 1900-talet och en del info om deras anor och övriga familjemedlemmar finns på webbplatsen ValtorpsbygdenValtorpsbor.

Boken består av 270 sidor varav 70 med färgbilder, hårda pärmar. Kostnad: 200:- + porto. Kan köpas hos Lars Bägerfeldt eller via webbplatsen Valtorpsbygdens butik.

Posted in Falköping, Hembygd, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 3 Comments »

Släktforskning på youtube.com

Posted by tagesdotter på november 7, 2012

Vem har inte varit inne på youtube.com? Svaret blir väl att de flesta av läsarna här har varit det. Youtube är ett ställe som egenproducerade filmer, vidoeklipp eller projekt kan läggas upp gratis. Men också klipp från filmer, tv-serier, musikvidoes och andra reklamsnuttar kan läggas upp för att ses av tittare världen över.

Det går också skapa konto där man själv väljer vem som ska ha tillgång till de uppladdade filmerna. Används ofta av skolor, företag och andra intresserade som vill ha kontroll på vem som ser filmerna.

För oss släktforskare finns en hel del att hämta här. Alla avsnitt av svt:s serie Allt för Sverige har och blir uppladdade här, avsnitt ur första säsongen och säsong 2:s avsnitten hamnar här allt eftersom. Det finns stort intresse i andra länder som också vill se serien även om språket kan vara ett hinder, då det inte är textat. På svt.se Play är det bara möjligt att se programmen för vi som bor i Sverige, andra länders IP adresser blockeras. Om det är lagligt att lägga upp programmen på youtube kan ju diskuteras eftersom svt har sändningsrätten i TV. Å andra sidan skapar det ett intresse för svensk-amerikaner och andra att hitta sina rötter och släktingar. Det där med ringar på vatten är en bra liknelse här. Norska och danska versionerna av serien hittas här också.

För att lägga upp en film behöver man ett konto och användarnamn. Så har företag, webbplatser och andra intresserade av släktforskning också gjort. Här kan du hitta Ancestry, ArkivDigital, GeneaNet, Riksarkivet och Stadsbibliotek i Göteborg.

Det finns ett större utbud av filmer för den som söker på ordet ”genealogy” dvs på engelska. Här finns bl a familysearch, GenealogyGems, GenealogyGuy, usnationalarchives och WorldVitalRecords Företagen i USA har verkligen använt sig av möjligheten att göra reklam för sina webbplatser och tjänster på youtube.com. 

Tips på vad som finns för oss släktforskare:

 

Har skrivit flera artiklar om TV-serien Allt för Sverige. Senaste var Dags för säsong 2 Allt för Sverige när programmet startade upp för säsongen.

Posted in Amerika, genealogi, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Rör inte våra socknar!

Posted by tagesdotter på oktober 9, 2012

I förra veckan skrev jag här på bloggen om att regeringen har ett förslag om att återigen försöka förenkla folkbokföringen och att den minsta enheten ska vara kommunen. Ett förslag som tidigare regering försökte driva igenom men fick på nöten av den anmäla oppionen. Den här gången går de emot alla instanser som har fått yttra sig och även sin egen utredning. Nu senast speglas detta i artikeln Ny folkbokföring raserar kulturarvet i Svd, undertecknad av 22 professorer.

Det där pratet om mångfald och att hela landet ska leva, verkar i detta sammanhang bara vara tomma ord. Här är det krast ekonomiska orsaker. Vad som har fungerat och funnits i vårt land i århundrande ska med en omröstning och klubbslag bara så där försvinna.

I Kulturminneslagen (1998:950) är det lagstiftat om hur vårt kulturarv ska behandlas.  Våra socknar är också kultur och ett kulturarv som vi måste vårda. Det var illa nog ur släktforskningsperspektiv att 1997 slogs Malmöhus och Kristianstads län ihop till Skäne län och 1998 slogs Skaraborg ihop med Älvsborg och Göteborgs och Bohuslän till storlänet Västra Götaland. Alla kyrkböcker ligger uppdelade i den gamla indelningen av län, där vi släktforskare fortfarande använder oss av länsbokstaven R för Skaraborg.

När man anger varifrån uppgifterna som har forskats fram, dvs källan, är det noggrannhet som gäller:

Husförhörslängd Floby (R) AI:14; 1870-1890; sid 30

Det där med sockentillhörighet är väldigt viktigt för de som bor på landsbygd eller är inflyttade till storstan och minns sin bygd och ursprung. De flesta Stockholmsbor av i dag är inflyttade eller av 2:a eller 3:e generationen inflyttare. De flesta av dem minns den socken som de har sitt ursprung i. Den tillhörigheten och minnena vill man inte att det grumlas.

Stockholm t ex skulle alltså bli Stockholm i det nya förslaget, i stället för som visas på kartan över rikets indelningar från 1992, som finns att ladda ner från SCB.

I Falköpings Kommun är sockenbegreppet mycket påtagligt och viktigt i vår bygd – Falbygden. Vi är en liten kommun när det gäller innevånare, då tätorten Falköping inte ens finns bland de tio största städerna i Västra Götalands länet. Men när det gäller landyta ligger vi tätt efter Ulricehamn. Vi är Sveriges sockentätaste kommun på fastlandet med 52 socknar.

På Falbygden har det bott människor i över 5 000 år. Se bara på våra stenåldersgravar – megaliter, 2/3 av det totala antalet som finns i Sverige finns här. På den tiden fanns det också en slags uppdelning om än att det inte finns några skrivna källor som är bevarade.

Varje år utses Årets Falbygdssocken i samband med evenemanget Mekelsmäss. I år 2012 blev det Östra Tunhem.

Tidigare år:

2004 – Vilske-Kleva – känt för sitt alvar
2005 – Åsle – känt för Åsle Tå och Slaget vid Åsle
2006 – Gudhem – känt för Gudhems klosterruin
2007 – Vårkumla
2008 – Ullene
2009 – Grolanda
2010 – Trävattna
2011 – Brunnhem

Den här traditionen vill vi naturligtvis ha kvar. Så alla Falbygdsbor och alla andra också, skriv på listan Upprop: Rädda våra socknar.

Ta chansen göra din röst hörd och att kunna påverka politikerna att låta det gamla vara som det är. Vi vill att kommande generationer ska lära känna sin bygd på ett bra sätt och inte bli utan sin historia. Folkbokföring i socken är då ett viktigt inslag, det gör att de får en tillhörighet.

Rör inte våra socknar!

Posted in efterlysning, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Sweden Census

Posted by tagesdotter på augusti 24, 2012

Har många utländska läsare, däribland från USA, Canada, Norge, Schweiz och EU. Det är för dem som den här artikeln främst har kommit till.

Ibland kör man bara fast när man släktforskar i de svenska källorna. Då är det bra att ta till genvägar in i det svenska kyrko- och folkbokföringsmaterialet, de sk Sveriges Befolknings CD/DVD:arna.

Det gjordes i Sverige Folkräkningar vart 10:e år. En kort beskrivning är att man räknar landets befolkning och uppgifterna är tagna ur församlingsböckerna, läs mer om befolkningsstatistik på Skatteverket. Materialet gick till SCB, i äldre tider var namnet Tabellverket. SCB är förkortning av Statitistiska Centralbyrån, som jag tror de flesta svenskar känner till. Originalen finns på Riksarkivet SVAR och dessa är till viss del digitaliserade, vilka kan ses på SVAR – Register och databaser – Folkräkning.

För oss som emigrantforskar och letar i källor i USA är Census ett välkänt begrepp. Våra folkräkningar kan jämnställas med US Census, dvs de görs vart 10:e år, med en -0 i slutet, ex 1860, 1910. I USA gjordes också ofta State Census, också vart 10:e år men med en -5 i slutet, ex 1885. Den varianten har inte gjorts i Sverige.

Det är sex års folkräkningar i Sverige som är fullständigt digitaliserade, dvs täcker in hela Sveriges befolkning. Nåja, det finns ju alltid personer som faller mellans stolarna samt att fel kan ha matats in. För folkräkningarna som finns för kring sekelskiftet 1900 är det personal som har sköt inmatning från originalen i dator, de andra framåt i tiden är det dataregister som är källorna.

De här sex folkräkningar finns att tillgå på CD/DVD och är:

Sveriges Befolkning 1880, 1890 och 1900
Sveriges Befolkning 1970, 1980 och 1990

De för 1880 – 1900 är bra att ha som ingång i det svenska kyrkoboksmaterialet. Men att tänka på att det finns en begränsning här, du kan bara söka på födelesåret och inte även på månad och dag. Varför det är så är att originalet som är avskrivet (finns att se i Riksarkivet abonnemang) finns bara födelse året med. Det gör att är det fler som har samma namn och är födda i samma socken/församling gäller det att köra med uteslutningsmetoden. Antingen genom att titta på vilka personer som är familjemedlemmar eller att gå in i originalet, dvs kyrkoböckerna och därifrån läsa ut vem som är vem, tills du hittar den person som eftersöks.

De för 1970 – 1990 (artikel om när jag fick 1990 års) används till att hitta de som är födda i början av 1900-talet och in i nutiden. Det finns ingen motsvarighet till dessa i USA. Där gäller 72 års sekretess på Census, våren 2012 släpptes US Census 1940.

Som ni kanske upptäckt finns det ett glapp mellan 1900 och 1970 års folkräkningar. Här får de kyrkoböcker som finns online hos ArkivDigital täcka in (ung fram till 1940) samt CD:n Sveriges Dödbok 1901 – 2009.

Var kan dessa Sveriges Befolkning köpas? Utgivare för Sveriges Befolkning är Sveriges Släktforskarförbund i samarbete med Riksarkivet. Köpas över nätet kan skivorna göras i Förbundets bokhandel eller Riksarkivets.

Om du är medlem i en förening som är ansluten till Sveriges Släktforskarförbund får du rabatt med 100:- SEK. Skivornas pris är satt till 500 – 600 SEK. Om du tänkt att köpa alla på en gång blir det ganska mycket pengar så bästa är att dela upp inköpen och köp först de som du har mest nytta av. Du kanske tycker att det låter mycket ändå för varje skiva, men tänk då på all tid, pengar och kraft som läggs ner på att producera var och en. De som gör detta vill naturligtvis få pengarna tillbaka med ränta så att de kan ge ut flera skivor. Nästa på gång är Sveriges Befolkning 1910.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Debackel i Ukraina

Posted by tagesdotter på juni 25, 2012

Så har Sverige åkt på däng i Ukraina igen. Det är ett tag sen sist och fler än jag hade säkert hoppas på att slippa det igen.

Den här gången var det i fotboll, förra gången var det i ett fältslag. Det var ju lite skillnad och mer vänskapligt den här gången om än på mer eller mindre dödligt allvar. Ingen av de som var med förlorade sina liv i alla fall år 2012.

Annat var det vid slaget vid Poltava 28 juni 1709. Vilket datum det var finns det olika bud om eftersom vi inte hade den kalendern då som vi har nu. Då hade vi den Julianska nu har vi den Gregorianska. Nu kommer det svenska fotbollslaget inte vara kvar till den 28 juni, så inget slag, förlåt match på årsdagen.

Poltava ligger ju som bekant i dag i Ukraina. Annat var det 1709 då var det ryskt territorium. Det är det blodigaste slaget i Svensk historia. Det var då som vår kung Karl XII förlorade hela sin armé på 17 000 man och svenska armén blev aldrig sig lik efter det. Inte så konstigt kanske då alla de med erfarenhet gick åt eller blev krigsfångar. Bara 4 000 kom hem efter flera år som krigsfångar. Många skickades till Sibirien men känt är också att det var svenska krigsfångar som hjälpte till att bygga Peter den stores stad S:t Petersburg.

Då 1709 var det den ryska armén som stod för motståndet nu 2012 var det fotbollslag från Ukraina (1-2), England (2-3) och Frankrige som utgjorde motståndet. Frankrike besegrade vi dock den här gången (2-0). Senast vi var i krig med Frankrike var under Napoleonkriget. Det var då som svenska armén ockuperade den lilla danska ön Bornholm.

Fälttåget som slutade vid slaget vid Poltava började som det stora nordiska kriget, med Danmark, Polen och Ryssland på en stridande sida och Sverige på den andra. Vid Poltava var det bara Ryssland kvar på motståndarsidan efter att den svenska armén hade klarat av de andra. Men Ryssland var inte bara, de var bättre utrustade och dubbelt så många stridsberedda, 40 000 man ställde de upp med.

Vid avmarsch något år tidigare fanns det 60 000 i de svenska leden men efter försök att ta Moskva så hade de flesta dukat under av sjukdom och svält. Ryssarna använde här första gången taktiken som skulle även bli så framgångsrik mot Napoleon hundra år senare, den brända jordens taktik, som gjorde att det inget fanns att äta för den invaderade armén eller skydd för dåligt väder och vind.

Vet ni varför Ukraina har gult och blått i sin flagga? Ja just det, ukrainarna stod på de svenskas sida under fälttåget och tyckte så mycket om färgerna att den dåvarande ledaren annamade färgerna. Men i stället för ett kors blev det två lika stora fält. Man skulle ju kunna tycka att Ukrainarna skulle vara tacksamma, men nej då. De var snabba i sina attacker på fotbollsplanen och di svenske kunde inte stå i mot i kampen 11 juni 2012.

Posted in Svensk Historia | Taggad: , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.